4 ad sEEEeeran. [CO - Vi ERA Kra LAHOLMS TIDNING. | 2 ; sera INRE Smedjegatan, Laholm =: > Redaktör: GUSTAF BERTLAND -Dagligt nyhets-, och an- + nonsorgan för Laholms|” + stad och södra Halland, Markaryd samt angrän od gande delar av sydvästra | Småland och norävästra se Bkåne, : I. Telefomor: en > Redaxtionen ' + + Redaktör G.B anknytnin; Annonspriser fr.o.m, den 1 jan BER Före text 28 öre Pr nin. Textsida - 28 ” . ”Särsk, begärd” ”placoring ; -; & textsida. 30 öre pr. mm, 3. Önskas hyrg, platsbökan- "de och -borttappat. 23 öre pr mm. . 10: "| hålles verkstaden stängd under garna. 2/8, 9/8, 16/8, 23/8. en - iv " Se "BRÖD: NILSSONS. MEK, vERKSTÅD, LAHOLM. "blandad boruli och L perlon, 3 .obet. "fe : "fö - ” lördagar. och dag. före helgda; . För "hänvlaniog "till och "svars emottagande debi- -Feriéskolan' fra er Må ej pålis ; skolan i: Laholm." YET: | första sidan, terligare' någon plats kvar. : A-| ”PRISFÖRHÖJNING ” de- biteras. med 30 procent "2 för annonser beordrade med petltstil,' . : a Förlovnings-, - ”vigsel- och ven ..-privatlektioner.-- till: kand: Altgård eller fil. mag. Torbjörner. kl.::13—13. 30 & kö Ber 8:00 kronor. Dödsfall 4 i Min innerligt Elskade maka, hb me vår kära lilla mor - i har i dag ialtt å3:dje lev. nadsår lämnat oss i namn- lös. sorg, djupt sörjd och saknad äv: oss, fader och syskon samt svärföräldrar, "Klägstorp; den" 1077 1952. a "ett förvkrat och 'vär mA utförande, "Asta Söderberg, re 566 -Lahölm. Inhanssons balé 0; Bageri : med -kretsmötet onsdagen d.16 |: : | Anmälningar 'mottagas pr: : tel, 205 och 65 Knäred senäst :d. juli: Anmälan |- hålles stängt. på grund! av se- | Bl mester under: tiden 14/7 till och Begravningsbyrå” KISTOR ; och: SVBPNINGAR. | > All ombesörjes, | ae Stortorget; "Laholm, '. Tel, '69. Sommarb., Mellbystr. Tel, .99. > ANderssons => Begravningsbyrå - ombesörjer allt : d > "dödsfan, . | Okabygntan 10; tel 115, . : LAHOLM vi ID DÖDSFALL. + och Kistor ti ortens lägsta priser, | Blomsterförmedling tll -In- | 7 > och ttlandet, I Hämtning från dödkorten , « > Ombesörjes, -. Velnge: Möbelaffär, Tel er. > SVENSSONS, > BEGRAVNINGSBYRA | Tel; 5£ Ränneslöv eller. => Tal, 68 Vallberga KISTOR och TILLBEHÖR ' "Ad alla prislägen,” > > "Hämtningar. å&- äddsorterna. Alt . ombesörjes, ” Har NI något att sälja ellér vill Ni köpa någon- ting .—. annonsera i . LAHOLMS TIDNING. rhed " Värmeledn.; löftkondi nering, dimljus, solskydd; ' öv dragsklädsel, Ev. byte, : — BILVERKSTADEN. CE O.H; Andersson” " Tel. 260 - Laholm: Tål , Mellbystrand 113, te kl. 20.00, 7. oe NE KÖR A ALDRIG. Ra i närheten”. åv en: a järn vi Sako vänta, Den du kör om kanskö vinter. såå ått-ett tär och efterblivet brukarna + äro Med et berät- inträffat -upp- gått-iried närmare: 20 pröcsät: Produktionsvolyren "per är betstimnie kan sålunda” , beräk- ha leat ungefär 35 pröcent högré år 1950 än 1938—1939. Den: £ konstateråde' produktivi- ingen i betyda é grad, med ökad för: Ing av konstgödsel; bräns göras för dessa inköp av. förnö- denheter, erhålles en uppskatt- fing av jordbrukets. bidrag till i brutton malprodukten; I dför bilier beräknas ”döt ha ' väritt lika stört 1950 | i Adedtrtn 4 tare jten; . i Jen större x in- vata. konsunitioneri.:”. ätitalet utförda arbets. |- är -inom jordbruket ha néd | +, åren ökat med närmare 25 pro- cent. : För att rätt förstå vilken till | fredsställande utveckling som döljer - sig bakom de angivna - | siffrorna. bör .man lägga ; märke —jtill att inom industrien”hade produktionen. räknat per; arbets timme för arbetare endast stigit 23 procent mellån åren 1939 och 1950. Sättes produktionsutveck- lingen i stället i relation till det beräknade '. antalet ' arbetstim- mar för -hela personalen inom industrien, -d. 'v.'s rbåde arbe- -och förvaltningspersonal blir. ö ger inom industrien till öch med endast 15 procent. . Produktionsutvecklingen -.' : i förhållande till "antalet ' arbets- | timmar der sk. produktivite- bestämmes .'emellertid "av en" mängd faktorer såsom kapi- talutrustningen, - organiseringen av: 'produktionen, 'försörjningen med förnödenheter,” arbetskraf- tens effektivitet '0; 8. v.' Inom industrien, . anses” den relativt : störa 'investeringsvolymen vara en” av de” viktigaste orsakerna till ' den | fortsatta” gyrnhsamma produktivitetsytvecklingen, Det fär knappast någonting 'som tar ör att förhållandet” skulle |” É ” beträffande - Jar annorlunda" ” [produktvtetsutvecklingen -ine om "jordbruket. Tvärtom torde det moderna” jordbruket" fordra oehört "störa kapitalinvesterin- - gar I "förhållande" till den leve- rerade. 'produktmängden. "Man synes ' ofta. i. deri allmänna de- inom sindustrien "gäller att: vad som kan sparas i arbete är be- roende av vad som kan. preste- ras i pengar "till. maskiner; och anläggningar... "Täckdikade' ägor, moderna ladugårdar, goda ' djur och komplicerade. maskiner, och |: motorer är en av de viktigaste faktorerna. för : att åstadkomrma : produktmängd mot mindre mänskligt "arbete... Men . härtill" fördras: pehgar och åter / pengar, =, söm" förr ' eller: senare måste: ok ör :de försålda jordbruket torde Tr för att förbättra och rätior " Avgörande? för". denna inriktning här varit den: tionsmedel > Å inn: ålunda : flera . djup: 17 gående” psykolögiska och”: ekono late a i faktorer: som i och" fö ; jordbru- "De anförda siffrorna”. ger ' Statens Fyrésråd avstyrker hos regeringen 'en framställ- ning - från .Vallberga arbetar- kommun om införändé av hyr resreglering 'i' tätorterta Vall- berga, Rännestöv "och Ysby, i Ränneslövs . "kommun, ” Något Även en fråmstä ni hing i ken från Karup” avstyrke: Mjölkinvägningåa | r Vid > mejerlerha Hallands än blev," enligt vad ”nu föré- i | liggande .; : siffror - från — jörd- anden. utvisar, wndör nr i år 7,9 proc, mindrö, än | .fbatten vilja : medvetet eller o- I medvetet "bortse från att inom fn . jordbruket i lika hög grad som Jordbruket mår ; öre. sammans med en +Hoårig flicka, |. också i mycs, ir | ket > ;hög ; grad just ha tillförts |: - själva produktionen, ;..A' 1 en allv ärlig trafikolycka i Va : : [borg då "en "cyklande värbergs- "| fru med, sin 3-årige pojke: på a” ånvänt” sina inkomster .: enskilda äganderätten till Zl Jorden och gården som: Besamal | - nar" kommerskollegiet ha :upp- NÅ bruttofraktbelopp och medräk- : | nar. kryssningsintäkterna: kom- ba Det: är främst: godsfrakt | ken'till fjolårets svaga brutto- ; Jinsegling är den kraftiga frakt- behov” -- härav aånöes inte fn M föreligga. - - samma månad i fjol? för hela riket : motsvarade tillbakagån- gen genomsnittligt 8 proc" HI medeltal pr leverantör) i länet steg: månadslevéransen från 1,446 "till 1,514 kg. Av "ännu ofullständiga :" "uppgifter :" för maj synes. framgå, att totala mjölkinvägningen ” A : landet. kommer att ligga fyra "procent under fjolårets siffra. - Samtidigt med denna” minsk- ning av. mjölkleveranserna ö- kade konsumtionen av oskum- med .. mjölk och' grädde under april .med nära 81/2 procent. Smörtillverkningen måste ”där- för minskas, Emellertid under- steg''den sammanlagda -försälj- ningen ”av smör inom landet och . smöråexporten' tillverknin- gen, varför smörlagren likväl ökade. . Samma ' gäller om ost- lagren både hos mejerierna och i partihandeln, enär ostförsälj- ningen" till "detaljhandeln och exporten understeg”. ' tillverk- ningen; ifråga om de tillverka- de :'ostkvantiteterna kan näm- nas, btt.dé' endast till 78 proc. utgjördes ' av: helfet. vara mot nära 26 proc, samma tid i fjol. PHP mn] Gustav Nilsson. Radio Laholm. + Tel, 187, Reparationer alla. märken," Drunkningsolycka i "Varberg ; En” drunkningsollcka : inträf- fade i i går kväll vid 6-tiden vid” Apelvikens ' badstrand, . där en 8- årig ='skolpojke, Runo” Pers- son, "son :. till: målaremästare Gustav . "Edvard Persson, Grän- gesberg;' öch: hans maka, för- som : plötsligt han saknades. lycka i Varberg sdagen inträffade åter "Juli månad väntas bil ovan. ligt rik på åska, som torde göra sirt entré när den nu pågående värmeböljan är: över. . Enligt ”äskprofessorn” ' Harald Norlnz der i Uppsala är den sannolika- ste teorin, om åskans uppkomst den, 'som grundar sig på den "ak vattensplittringseffekten,. Då in: nebär, attsnär vatten pressas ut från en vattenspruta och sönder- delas i; fina droppar; uppstår samtidigt "elektriska laddningar. Vid ” de svarta ”åskmolneng bild! ning "= det svarta beror f, ö. på att. molnen innehåller. så mycket vatten —, skulle denna” effekt. ha gjort, sig: gällande genom de varma, :luftlagrens friktion mot kalla "varvid ' de: stora dropparna i den: varma fuktighetsrika Juf-' ten "” splittras : sönder r smärre droppar, skriver G.P. : . "Ett: : välkänt moteorotogiskt faktum är just också, att åskvä- der utbildas " i : gränsområdena- mellan | varma och kalla ti strömningar, - NS - Vad -; beträffar åskans B- ka ' gätt' — dels genom åskväd- rets : "Inverkan på nervsystemet och "' välbefinnandet i "allmänhet och delg genom att man "kar bit .| träffad av blixten, Betraktar vn den. förra ”verkningen' först, så beror den på en ofantlig, kanske . 110, .000-faldig,' ökning av den "elek: | triska, föltstyrkan i-Iuften, Nor-' malt finne alltid en viss Juftelek- tricitet, -. kanske några. ,10-tal | volt /meter” — vilket . man > tar dat flygplan På en flygplats jor- da ”metallskelettet så att ingen gnista > kan. uppstå -— men -vid äskuppladdning ökas denna ända ra till "400, 000 - "volt /meter; När ; befinner os3 i ett så starkt dlcktriskt - fält, - kommer en "del kroppsvätskorg "kemiska mansättning att ändrag och här- av: påverkas i sin tur nervayste- met,” Sn = : "Att en del människor, med sär: skilt känsligt nervsystem, känner på sig att det "är åska i luften” många timmar före ett åskväder och medan "kanske himlen ännu är alldeles blå, är därför inte att undra på, eftersom fedan:då& den Var- " |päkethållären kolliderade med eri "personbil från” Gävle. Den lille "pojken kom: under : bilen och förlorade medvetandet, och frun fick en chockskada.' Båda Svenska handelsflottan" Prut- toinsegling utider 1951 beräk- gått til i 361 milj. Er. mot 950 s | Mil år 1950, Ökningen utgör 411 milj. eller 43 Proc, Omräk- nar man: hela inseglingen i mer man upp till en sunima av ej mindre än 1, 750" milj: kr... Den”; reguljära. inrikestrafiken ar Minskat; Viktigaste ' orsa: stegringen, som satte 'in 1950 och fortsatte hela 1951 om än i minskat tempo mot slutet av årét. Ökningen ' av. handelsflot- tans tonnäge spelar: naturligt” vis: också en viss roll; Vad an- går - trafiken. på olika länder står: Amerika alltjämt som nr 1 med en fraktintäkt av: 187 milj. kr. ' . ök i ”Örkelljänga Ett våldtäktsförsök :har un- der natten föröväts i närheten av, Örkelljunga. Rotel . Offret, en ung: flicka å 20: årsåldern; - hemmahörgnde : på ånnär HEL kom gående på en liten sidoväg . till atm tillfälliga Alektriska.. fältetyrlan- blivit 0- mer ända” fram till .den slutliga åskurlatidningen att lida av oro och . ” ångest, och samma: förhå&l. lande kan man iaktta hos mänga djur, t.ex; "hästar, "Att det just ärdåskan och inte den onormalt höga ' temperaturen; som är -or- sak till nervositeten får man en antydan om då: samma Personer ert i form” av: I blixtnedatas: så” är det ju. välkänt att människ 'stannädé och ålog. oj ne i diket; Han z3 Töckså hen: vis 'kläderna av hen 1 Flickan kämpade vi komma "' fri; rop på hjälp uslingen på” flykten; förligare Slönalomens ou - nom '.' har den: överfallna” "inte och. henneg hör ga fället var ganska mö torde” "emellertid ' under k ha fått åtskilliga blessyre flitig hölins torg. I går, kunde dem" för Tkr vit. inregisterrade och hä bli: li vita skyltar med svarta s iifröa hade förr röda Skyllgrn ör; det. emellertid tillkomml4 en färg på skyltarna. sö kan se på en del bilar i är nya färgen är. grö et är, sk. sal som bara får SR firmor, som. hela var Bi ler ; len; Privat eller, inora måste de däremot - "byta; mot röda skyltar.” > På: Eri skyltarna och slffrö fördönen, Var én yögre man på cykel, kom trADANAAAG, FTETTYv FYGESTEF TI NISTETEITSETS FIF TTO [Juli månad väntas bli” a ovanligt” rik: på. åska het, yttrar sig denna på två olt- Må hänsyn till bl, a, genom att före | - tänkning av ett större nyss Tana. Bam.” nörmalt hög. Sådana : människor , med mera labilt nervsystem kom... skrämde slutligen |& kunnat. lämna då det vid till-|: Elan utt "jan gå tin spillo, Befinner man Big under ett åskväder mitt ” ute”. på ett;öppet filt” eller ! Ad vattnet, så är det stora char att man skall träffds av'ett "lats nedslag. Och då, detta, har /bak- . om sig en spänning av 100-400: | miljoner , volt ' och «Innehåller - 'strömstyrkor, vå 5.000—20,000 ' | amp. inées att med inte här. en chang att överleva , om. det vi sig illa. ”Btrömstyrkor på mer LG or amp., "som Par ga en,' anses dödande KYRPGA dödas. ärligen , minst . 500. personer” äv; åskan medan 7 affran för våi Jänd rör 2ig "om" några” 10-tal,.” Lyckligtvis . finna ' det” någonting" eom: heter äbkl dare, som; om den är riktigt ut-' förå ger ett nundräptöcentigt skydd, Och här kand det då vara "Jumpiigt. ätt torpedera lå "uppfattningen, ; at dåre ' endast" kan fylla slön Om "den upptill, är försedd - med "en hög spira med 'vacket förgylld, spets & la 90-tal; Enligt: den ,. moderna ”. Askledårforsknini. ena "rön behövs det inga spitor; an utan: eventuellt endast någ. "decimeter korta. Uuppfängaåre: Då "särskilt utsatta punkter, rr stenar; flaggstänger och anter, måster m.m. Det viktigaste hy: t en äskledaranläggning är istär;$ Jet de jedningar, som är dragar längs taket, nedledningar ec | Joräsystemot. - pit 3 körväder I I ettrori” En - Buxt;” "som inte är någ. : annat än en elektrisk gnista, ler rättare sagt en hel serie ät i gristor, + har i längd av 2—3 km, och orsaky > av er spänningsdifferens på 10 400 miljoner. volt, : skapar artificiella” ”blixtnedslag” ' för att t. ex. utprova åskledar. anläggningar” på" 'modellbyggnå-. der — det "sker här I landet vid ”Askinstitutet”. utanför "Uppsala: — har man hittills fätt nöja sig med . blixtar '- av några meters längd öch spänningar På upptill J 10 miljoner. volt, "Arligen rasar omkr. "26 000.000”. åskväder över hela jordens, yta | terna, nämligen Brasilien, . Kongo området i Afrika samt Ostindien, Nu. här Gunn AARA NAR ÄRA ad gom torn och gavelspetsar, skpr. | l genomsnitt '& i -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.