". genhetens:? Mad AAA DRAMA ANA M0-000-0-0-0-0-0-0-000-000-00 CAEOLNS TONING en. kyrkaäl: Krakow, Pole; . böjde . en. medelålders kyvi djupt nedsjunken i bön, Klock: var redan: 23,30 -och : fast-alla re- an Jämna t. kyrkan stannade hon; I kvar; Om .några : -minuter kom kyrkvakten ochysa: — Vi stönger, kyrkan; vär: så god -och gå nu. >» Kvinnan svarade Sår Stör mig fnte, jag ber för vår president och fen ryske överbefälhavaren i Po- 1 frskten avlägsnade. sig ag. "faen äter senare med. samma : ibegäran och fick: samma" svar fast något, upprörd ton; ' > När detta. inte hjälpte gick han Ull kyrkoherden och berättade he- Ja . förloppet, varpå prästen själv. ck fram tll kvinnan" Men ni fick'se henne utbrast ha 2 — Jasä”det är ni sorå är hö Bom så ivrigt "bad för Hitler på tid Kvinnan blé inte svaret sk; "dig utan utbrå; "Nå har inte" alla = mina b ner Hi illfar - +. För att hon skämdes för 'sina: tv vuxna" - döttrar: dödade :44-årig; « krigaränkan: Sophie Schwarz, hem - mahörande i en by nära Karlsruhe . i Sydtyskland, i februari:i år sitt, . nyfödda » barn, -, sedan; kon. i ” hemlighet de nedkommit Barnets far var en. 25-årig man som"én tid hade: arbe- | tt host kvinnan: som: gårdskarl Karlsruhe. har nu. dömt :' barnamörderskan” till. två års' och d oss omgå- » ende 10 kr, och vi tillsända eder én , göniialisk pplinning,"soni gör, "1 det" möjligt” ratt förkofta eder” : | buskålleräk ig med : hältlen,..: ! : d ilverskatter har i alla dessa gick ned till vraket och lyc--> lider "lockat äventyrslystna män kades verkligen, få :tag på en lös att "bege. sig ut för att försöka frånröva havsdjupen dess gömda .skatter,. Särskilt i äldre tider då guld, silver och ädelstenar var en oftare > förekommande bytesvara än, nu, brukade. mycket värderika skeppslaster sändas "från konti- » nent till kontinent och då inträf- fade ' det "nu och då att sådana skepp förliste och blev borta, Mani känner . ungefärliga - platsen | för många" sådana sjunkna guld- och silverlaster >. och åtskilliga: försök har ' gjorts ' att bärga hem dem, . Den : sjunk -.dan har t, ex,' lockat mången att offra pengar: på bärgningsföretag, vilka: i allmänhet givit ganska klent utbyte,” =". sak, som de: förde upp. Det visade ' sig vara huvudet in San Fernan«+' dos”. galjonsbild,'. för” resten ett kvinnohuvud med långt," svart hår, ; och; här 'negrerna . fick syn på åbäket greps de av panisk förskräc- kelse samt kastade allt de hade i händerna .. och: stog .simmande till flykten. En äv "dykarna, Philips, blev-in-- trasslad i dykarkablarna som neg- rerna slängde över bord, och kunde inte komma till båten — ett ögon-, blick senare hörde-man honom giva upp ett åkri av fasa och så försvann: han "under, vattnet” för att aldrig mera visa Sig. Negrerna . var fullt och fast övertygade 'om "att Philips tagits av. ..vidundret,- som; vakade över sk men de: andra "I svenska farvätten, i och » Östersjön, känner man inte till några . guldskatter- som ligger på lut,” förmodligen gick det förr "fällan några: mera värdefulla las- ter : hitåt, '- Ett . bärgningsföretag som : i våras lät mycket tala om ig var. arbetet med: att bärga "de vid ! Ölands | södra udde: sjunkna tyska ansportfärtygen — men här var det fråga om varken guld "eller. ativer, Man ' tog helt prosa= åskt upp skrovens plåtar, kanoner och dylikt, ' Men även dessa har ju i dessa tider betydligt värde. 2 När det gäller, guld>, och silver- Jaster, som gått till botten för ett -eller , gnat . hundratal år sedan, --blir:7 ett : bärgningsföretag ..: mera Agmplicérat och: farligare än det- da” nyssnämnda vid: Ölands södra arlde, ' Ett vrak som legat många årtionden ': here 4 Havsdjupet är ofta överspolat av sand och tång, det: är "kanske överväxt med ko- rall eller har sjunkit djupt :ned i leran. Faror i och svårigheter; är alla mnöjliga slag "hotar alltså' då djärva män som Be sig på bärg- ningsföretag. .-.- > Exfarenheter a av” detta. slag fick ett "företag : göra i våras, då det var, fråga om” att taga” upp: vad haft : ett värde av orokring 145 18 ! miljoner ', kronor"; och" bestod .av 720 :'guldtackor, 1,450 'silvertackor samt 'en del ädla stenär; ”Grosve- nörs””' vrak -ligger på endast 10 meters : djup utanför Sydafrikas ostkust, men det är mycket korall- bemängt och svåråtkomligt och en bärgning blir inget lättvändigt fö-- retag, . Därtill .. kommer . att stora, otäcka . bläckfiskar tagit bostad" i vraket "samt försvarar. nedgången under. däck och till på köpet ge- nomkorsäs .' området av förrädiska undervattensströmmar." Döden :.1i många former lurar alltså på dem som ' vågar riskera' en. .nedstigning Jtill””Grosvenor",” "> ..De skattsökare som gripit sig an med": attrtaga upp den. sjunkna spanska galejan '”San ' Fernando” och dess" 'omätliga dyrbara last, har dock”i mer än andra bärgare .mötts av. olyckor - och". bakslag. ”San Fetnandö” gick under år AST. på n ”Sydamerika' till "Spanien mötte sitt” öde - utanför den Net. I Dess. läst värderas till. en mil- Jård. kronor,. den hade en. besätt- gissade med större: rätt på att en haj varit framme. Efter" detta tra- giska öde ville ingen mera: gå hed till yraket och hela bärgningsföre- taget måste inställas. nan ett nytt bolag bildades för att taga"upp ”San Fernandos” skatt och"; denna gång startade man i:Lon- don.. Två japanska dykarvöteraner des för 'dykni och så gav. man sig av ill Karibiska vet, on. Per När : man. väl var framme” gick - en av: japanerna; ' Okito; ned - till vraket .. och .gjorde snart ett fynd som hån tog upp; Även denna gång var det hittade föremålet ett huvud, i självä” verket en människoskalle, " myrt..I och för sig var fyndet alltså inget dåligt första resultat, men vad Okito berättade" var värre: han hadé . upptäckt ..två : rader skelett sitta” gar! Dessutom fick också han stifta bekantskap med : det väldiga vid- undret '; därnere, .; jättebläckfisken som bevakade skatten. Allt som allt gjorde : satt han inte: ville gå. ned. mera, Följande dag gick äns ; kamrat, Matakazut, ' hed ;:i djupet tillsam- ”med tre; vita.. medhjälpare. ” örlopp: samt”halade upp dem — alla följde med utom Matakazu, Havsmonstret hade fångat in bonom och behållit . oNom. Efter denna nya katastrof vägra” ligare dykningar och då fanns titet.. annat att göra än att återvända till” England "med" bärgningsbå "Det lertid' här : ytterligare följder, att eri äv direktörerna begick : nen också. fått nog av ”San Fernando" Men "än en” gång: kom skatt på täpeten, « försök, Man började 1930 Tö rä fö beredelser; och en firma i Hamburg trodde sig ha funnit, en alldeles: ny då metod . Lucia-ön att hjälpa dykartis, Nu "dröjde det enda ins 1859 mö fastkedjade ' längs : fårtygets : relin=: le; id nödsignal, varför folket"; Spå bärgningsfartyget skynd-'; de alla de anställda att göra ytter=': dyrbara - misslyckandet fick emel-" "i Island avi +; Bönder den dag i början av juni, s som: vän- vid Norra sl en'generator driven". av en diselmotor, Detta är en Jäsning på Eproblemet, som på nen Jonas Kristj in skrivaren i sin bil för vidare be- den: glesbefolkade isländska lands- bygder: blir allt vanligare, Kylvatt- ret från 1 fördran från Akureyri, | huvudstad, in i den vackra och ur jordbrukssynpunkt så betydelse- fulla Eyjafjördur. Der dag jag kom med flygplänet från Reykjavik och hade upplevt det fantastiska skåde- spel. det är att'se det inre Island med. dess i otröliga färger skiftan- de fjäll och dess. milsvida jöklar "badande i solsken;' gjorde jag mig inga . större förhoppningar om att här på nordkusten, öppet för vin- darna från Norra: Ishavet, träffa på en av landets bästa jordbruksbyg- der. När planet sänkte sig ned i den sydligaste spetsen av den klyfta, som så småningöm "vidgar sig och bildar Eyjafjördur, blåste det upp till snöstorm, >' |. Jonas, som är chef för ät koope- rativa mejeriet i Akureyri, under- höll och. berättade .om det isländ- 'ska jordbruket i allmänhet och det i Eyjafjördur i synnerhet: På fjäll- sluttningen ganska långt in i fjor=- den låg en gård, som Jonas så gär- nä ville visa mig. Det yar hans fä- dernegård och han :kunde följaktli- gen berätta en hel 'del personliga minnén från bygderi. Vi åkte förbi éri liten skog, som Jonas "hade varit med att plantera år 1915. Det var ungdomsföreningen, som tog initia- tivet till denna sh och mankopblat med .centralvärmesy” stemet, varför iman: även utnyttjar den värme som motorn producerar. Just den dag vi kom på besök till gårdeh. höll :man som bäst på att förbereda” . uppförandet av an bög- silö för pressfoder.' Man T är fn, sam: |: YNGSTE. SPELMAN, Spelm kar hi att använda en svensk snabbgjut- ningsmetod, som gjort stor lycka] på Islönd; där pressföderberedningen fjol. sommar i dv, 3 i runt tal 10,000 00 svanar och till sommaren : har iman planer på att avsevärt btvidga” den brukade arealen, » Hannes Kristjanssons gård är. te något undantagsfell, utan i stäl- let "eh: tämligen god "exponent för vad "som åstadkommits: inom is ländskt jordbruk efter sista kriget, Den 7 invéstering ' i maskiner. som skett är för landets förhållanden enorm. Traktorer, som det vid kri- gets slut. endast fanns 'ett fåtal av varannan av landets :6,000 gårdar och de i dettå vägfattiga 'och gles- befolkad "Jänd så populära då, var Jonas ungdomsföreningens "ördförande. Han kunde vidare peka upp fjället bakom gården och |. berätta "om hur ,det var förr. Om I£ hur: hän vallat får där. sedan sitt sjunde! årö. ct i Jag minns hur jag fick. - mig av .på” morgonen med en ,flaska mjölk och några skivor bröd:i,rän- seln och hur. jag sedan. hela dagar- nå. var hos fåren i fjället. Jag var rädd, mycket rädd, och. fantiserade mycket om bergtroll och vilda djur. Nu har tiderna förändrats i mer lin ett avseende. Nu mjölkar man inte fåren och inte'heller 'har man bar- nén till att vakta dem. Ja, över hur vud taget "allt här, förändra "Förr q Hä finns snärt sagt på va perationen son i detta land” är” typisk bondeorganisation: Ett sa är kapitalfattigt och dess jordbruk har en inriktning, som medger en- Den frågan har förmodligen många med. nedtecknaren av "detta ställt denna "gård: några” a och "osunda, säger. hö Nu 'är ” gården nybyggd.:och mo- dern, När vi'stiger än I. Hannes, Jonas” i broder; som "numera "äger gården, kommer vi in i ett" trivsamt hem;. där man' tillgodogjort.. sig de fekniska framstegen för 'att' skapa en ändamålsenlig och trivsam gård. Naturligtvis blir: "vi: gästfritt, mot- tagna, det är en trådition som de isländska böndernä' inte rtubbar | på, och som ibland inte 'ser ut att -ha några gränser, ,Vi bjuds. på kaffe med .. de, isländska " 'specialiteterna, kalla pannkakor och laggtårta till. Vi talar om. väder och vind," som 1 bönder världen över för sed hava. Man klagär över, den pinande blåst utifrårn havét, som : varit rådande . denna: vår och därför försenat grö- dan: Visserligen är" Hannes : inte detta problem än någon” "annan är redaktören. för Frety, : landets; 1e idskritt, och yngst - bland deltagårna var 12-årige Karl-Erio Ericsson; Ax- vall, som blåste klärinett så fint att är'; allmän "och man byggt många Ja 30: nr ov Kan fick iplom. N högsilor under. de senaste åren I]. : - | nära 'Neapel, sedan |. prästen nyligen hade undandragit henhe rätten att mot en avgift låna ut”stolar i St, Sebastinanskyrkan : Å Bruviano, En dåg i gryningen gick hon till kyrkan, plockade ut samt- liga. stolar och tände YI [SKöT oc : SAGT och innet av” lyckliga ER väcker kanske vemod, men också de - vackraste > upplevelserna är helare och ljuvare; när man lever: ' » Om. deni i minnet befrisde från > alla störande detaljer, ">." SN ve > Gunna Cederschiöld, ;, : Min äldste son, 5 år, undrade varför den där PDora Deje” och inte mamma fick Nordstjärnan.. Jag svarade att mamma spelar bara teater hemma och det är inte riktigt detsamma, Jägmäs« i tare Wipperup celebrerade Som - vanligt 6 juni genom att finga '- På och meddela att han fålt. "Lis : tervis et antabus”, fu sa Kar de Mumma : inte så rädd för att bjuda | vad ”huset förmår”, I stället. A ' vad det, i längden, inte förmår, Köp kontant; > . i : : > Lisamaria ... > Man ska alärie tala måd Sia om sjukdomar, det gör jag aldrig, ' Finns. get något odrägligare än mans på platsen framför kyrkan, Prästens förbud berodde på att hän fått höra att vinnan var komniu- » som ' är så av att prata om sina -och ahdras sjukdomar, att man: Inte: får en.:. dne att Prata 4 om sing sena, : på hela Island, finns: nu ' snart" på |: En: skotte" som" var i Granada, skulle åka '; från Alhambra, till vägsstationen. - Hur mycket fan "det Zz på? gade..han taxichauftöron. -— Femtio pesetas. .. - Än bagaget då? "a Det kostar ingenting. — Det är bra, Kör ned b för 'semesterfirände vs i Danmark och Jylland de Jydske + Istlöra -| eningeér har i' dagarna släppt ut eh . a 2: , ] dt: i et då, så går jag til fots, Pigg och trevlig liten turistbroschyr arbete” skulle i detta land vara så |. mycket mera. befogat, som' landet |. dast' en begränsad användning; av | traktorer. och dyrbärare ”måskiner, |. :— Tyvärr finns det i detta: nu en- skinfö i dast en, säge? en. mask detta på tal. Denna. förening övrigt belägen längst norr på no; samverkan ' skulle ha' någon; fram” tid här i landet, Detta beror på t tre hela: landet, säger. han, när. vi för för landet, i: Svarfadalär.'; Annars 'ser det inte ut sori' om denna form av med förslag till en bil. eller cykela: tur genom" Jylland. Broschyren är bl. a. avsedd för bilister, sora önskar göra .en avstickare: genoni: Jylland '« på väg till eller från kontinenten,' Nan och den vänder sig elltså tille er stor ' mängd semesterfirande sveriskär, . '"i”Gennem Jylland med Käto. oc. Cykle" heter broschyren, & som dels + upptar en ganska uttömmande he. skrivning av det sköna Jylånd och vad det har att bjuda fyristefnis av Sevärdheter; alltifrån: Fr ch; i hort till tyska gränsen i det o na: till: Jylländ 4 från Sverige Norge" och England. -Eö- prakti resehandbolk . gande resenärer kan få genom hän= SS 'vändelse till resebyråernä eller. di- r east | rekt A fr år gammal docka. av trä RER Yyllands. Turistbureau I - är. od Werner Neugebauer «i. Liibeck hittat vid pågående, utschaktningsarbete; sta f- — Nå, har lille Johnnie lärt sig ännu? frågar gammelfar, M Sof 'sin' egen fear en viktig roll för egen "del. ämnar orsaker. För. det: första I mellari gårdarna, för det andra vägs förhållandena :; ," den klassiska ”: bondeindividuali men, som här, på. Island säker! gen I utan "föder, 80! ga yrk "der, men han -är "ändå bekymrad genom” ”fnfrysnin dess last. Sedan” komligt. tyvär : ar. då. be folkad. av "idel kanni- er; och de stackars uslingar” som "Iyckaded kravla sig i land på: ön" shappades ål kare, , som, ' turistade på upptäckte Också ' "att i infödinga ägde :smyckeén, vilka härstammade från "Sydamerikas indianer; varför hån drog. dén ; slutsatsen "att. de "kommit. från: ”San Fernando”. 'Till yttermera. visso "utpekade infödin- "garna? plätsen. där pkeppet: förlist, et' på” sjöbottnen : ödingarna varnade Umellerti newWyorkaren för "ytterligare försk-| ningar; "ty : flera, av. öborna yhade straffats för sin nyfikenHet beträf- fånde' i wfaket. med "et: bråd död. om "vi utan .reste hem | byggnäden > skulle komma" "att sprängag i luften, om ite Korea. kriget upphörde: /med detsänima; Den anonyma: röster; som ver: : kade kultiverad” enligt »vad Po : Bed. ”möådelade,' "avslöjade ängä redan pt ta i akulle' bringag | att detonera; sam. tidigt” som underhusledarmöterna | de'inte finna. några sprängiadd- ningår; ? Varför, man .t footland . Yeca: wcer-att: stilstonpåringatng- Snihare: ver: bt. skämt; NT dör i byggnaden:- .och att, degaa |" ill. Newyork;: där hani.fick ett -skattsi årsyndikat till 'stånd.' Olye- korna; ramlade emellertid : över "skattsökarna., in spe redan innan "de hunnit rega ut till S:t Lucia, ty | ; flera; av: syndikatets . stödjare kom i svårigheter och gjorde bankrutt. Den. . förste : upptäckaren gav sig dock inte och fick så småningom ihdp ; ett nytt '. konsortium, man skaffade ett lämpligt fartyg och fade så sinåningom, till fynde 'b - :Newyorkaren brydde sig; dock iate |. maktöver de år. 1933 uden. Hya” bärgningsfivri ' Vraket: av: "San "Fernando alltså. förifarande” kvar utahi Lucig,.. : bevaka träder några djärva'n män, som vågar Sa jättebläckfis-' - karha.: Om det i. fraintiden- fram=, - 5 över situationen, som ser allt. annat än 1 de ut. Jag "frågar "Hannes ha Hundra hästars höskörd e san Ja; säger han, vi på Island-ri nar inte i-'hektar eller tunnland.-Vi och hästar gården föder, Jag kan ju i alla fall tala om att jag i fiol skör= dade' 100: hästar: höj för att mäta i vårt garblå mått; som stammar från den'tid då' höskörden-bars in" av | hästar och. varje häst bar cirka 100 "I kg hö åt gången,: På derna skörd föder. jag nu 23 Kor, 80-talet och några hästar, rätt” skötsel av. alla" deda "maskin skiokades en av de, två hemmavaås' "motor i Coventey i I Ielind: Nu får "alltså": traktorn, ' jeepen, - Jastbilen, I 'mjölkningsmaskinen ; ; och, alla :'; di andra 'maskinerna sta rätta : vård. i För, att' pojkarna riktigt. skall: trio talar alltid om hur många kor, får . Efter sista kriget har Ården I ge-F- vär med, sitt' brintiande mekaniska or "la. med honom? =; sg TA - Jo, sade herren, jogi 'skullel : - till icke" lig: del är I äv de två tidigare nämnda fäktörers nä.” Av dessa anledningar har; det nu, blivit, så "att" de isländska :bön= spela; en. film .med. titeln .”De> sju Garbos hus”, : Det är historien, ett” känt” Hollywoodpensionat, tt: flickor. som den, tjuv som satt anhållen föri brott hemma hos honom. i Javisst, men varför vill ni ta- vilja” "höra hur han bar sig åt för att komma in i våningen utan att min fru vaknade! : pratade : med: storasyster: om "bur ha så" : På. — Men' flickona' ha har i Bila | ning', fall. tre yrken” att välja på : östande. årige” Claes - stod ide Och Johnnie börjar räkna: - Ida" Lupinoin- fo ER miljon, två miljoner, s miljoner: . : g Men jag vet alltid exakt. vad som” kommer -efter förstå kapitlet. Ir isslyckande med mn hreels "Ior Bedroom” C”. cå tragiskt,: fast kritikerna . varit: allt ..annät. än snälla mot. henne; Hon-har fattat) renså | Bövsakelaäiden för; hätid & gc rkommer, dagligen" gå omkring med vatten. dr hon åter kannan är både ledsamt och mes s let rä Na, | som står för tätt,” I fr sen; dag : och | att' vinna'stöfre skörd tränger man ihop raderna, men; det är en snål Vi r aft kunna riva av: det, På så sätt -blir" också" rötterna : :utgre> 2 tillade stort dy ee snart växer ogräsplantorna : upp ” 2 Jo; det. är tent, gumma: ller] igen. ' När; man däremot använder; 7 Claes, ; ett. rensjärn, skyndar man” sig. att. :' | skära av ogräset så fort det :kommie; | småstunder, Den blir också etfektiv. Marie, jag: kar ju sagt, ätt förrän herim har stigit uppl. utföra, Den kan | göras o Den" höstgråtda Jorden, sdm på . | våren inte grävs på djupet öcH sori ” skötes med hackrensning, blir lättX skött. Lägg bort. de gamla snötos dernå, men behåll trädgårdstäppåra Den ger god och hälsosani mat öck dessutom ett trevligt arbäöte' i det . Ner les Cd N) : Årg skrek pA br NSI ÄRETES TEN SP pl öbottAl Moses eref tNSLl ADA ord ar ISIN RES IA petra TGN SEIN EIN FS FYVEv AA. FIveFUUrevv! ah AMADA, AN PENN i i i t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.