ens . a : i in a - , Ma i s oa - : korr S No + BT: vet oo och Köra, fast jag - blott var nio år, stolt styrde jag de gamla trogna hästarna. och, min bror vaknade inte förrän i Östra "Karup, Det var min första och . Styrelser r Hillands- jäns inodlareförening up: ar har » avgivit: 'berättels tiden. 1/7 1951—30/6 > 1952," öreningens 12:e" ' verksamhetsår. > Av: den- : såmma framgår bl, a. att, 'styrel- sen under året” hållit 8-st; och arbetsutskottet” ” förda: sammäriräden.; : föreningsstämma” hölls å Stads- hotellet i. Laholm den” 20, -oktor ber 1951. + : Styrelsen har under: "året hatt följande 'sammansättning; (supp- leanter inom parentes): rea : ! Gregor - + Bendz, : Vallberga ls, BR. Nilsson, ;Adala;: Vein- Perssonyz. uVärneny.. > Lar i Je ; Daniel": : Svensson, Längås (Vidar Carlsson," " Lång- | å$); :C Henrik "von "Braun; (Per: "Pettersson, ; ; : stad);. Artur: Andersson, : Arvid .: Månsson, & Laä- »Gustafii"F. Andersson, Laholm :: (Birger: Svensson; La-]- " holm); - Knut Bengtsson, Halm: "Föreningens arbetsutskott har under ; året haft. fn sam] Längås); Carl . Getinge 5,900 . dmfattande :e hektar och vid:be E hektar och å Kelä +1951 års skörd på: : halm" 4,554,107 "kg. Avfallshalm : 332,323 kg. Frö: 923,286 kg. vv - Från "utomstående +” har ”in- köpts: + Repad halm : 17,200 "kg. " Avfallshalm 1,530 kg. Frö :4,825 kg. Frölinhalr. 1,079,690 kg: "" Skördeutbytet' av 1951'års”od- | ling ”. inberäknat; 24,75; hektar missväxt. på grund av;torka ut- gör i. medeltal, .perchektar: 3,741 kg.: repal halm; 2173kg. -avfalls- "halm : och "758 kg. frö. > Bered- .ningsverket :; mottog. ej halmen | c från nämnda missväxtareal un- der det, att” fröet levererades i å ”beredningsverket fall överenskom"- ; Å ekonomisk: gottgö relse, ” motsvarande: ung. utsä deskostnaden. - Undantagande , den: skaädade "arealen: gav: åter” stoden i skördeutbyte per. h tar: Repad halm "3,816.. kg." Av- fallshalm 275; kg'Erö, 165 kg. : Under år. 1951 'odladé förenin- gens ' medlemrdat ';6 'st.. sorter, nämligen, Herkules, «Concurrent, ärgaret Kristina. och .t Under, år 1952" har sorterna. -begränsäts till Gerda, Margareta," och- Kristina: samt”, i mindre 'émfattning . Herkules. Driften": vid". ne nr ngsverket "har : under « året . fortgått :nox- "malt; Propaganda -öch' odlings- försöksverksamhet : har -bedri- vits” såsöm'' "föregående" år med huvudparten';.'av försöken konr centreråde ' till. Hushållhingssäll- | skäpets "' .försöksgård. Tönnérsa samt. försöksstationen å: Brun” skogs :egendom. Liksom tidigare år har ett intimt" samarbete: ägt rurn- med ''Hallands' läns 'Hus- |. hållningssällskap: :: och har dess tjänstemän bistått - öreningen: i en: stunds dens. . LI sfaa -9 < ” H n , . H EON NIT LIVET FTSTTTEETITENEEEETT i , - 8 ”- ” or Ra Str LASS AG SA FRAN ÅA KI RRI IAS ANI AL LLntdl MS ISIIITIIST | SKÖRDBUTBYTET SÅ HEKTAR an KG. "| mars” Arvid ;, Larsson,: 'Skottorp] het: lav ihar' | der, och: maskiner, 91,492 -kr. Av en | produkterna ås | kr., | 1,682,575. kr. dnring;; Dessa medlem-/ ölika ” "frågör” rörande odlingen samt" vid” besiktning och upp- mätning av föreningens odlin- gar: +t : Under bokåret har "pered- ningsverkets verkstad -utbyggts fill dubbel storlek och har 1:sta etappen av": beslutade. ny-; till- och. oinbyggnad .av.. berednings- verket påbörjats -och" beräknas vara avslutad: "omkring den. 1 1953. De nu': pågående byggnadsarbeténa” omfatta till- byggnad "av ” berednings-, - öch rötningsavdelningarna” . och samband därmed; fördubbling av! ”torkningskapaciteten, till- byggnad av” personalavdelning- en samt om" och nybyggnad; av lager,” ';."konditionering&- == och sorteringslokaler: : :-Under. har förvärvats. en. böstadsfastig- ' närheten av berednings-: åt Under året:har i: löner arvoden utbetalts' till. arbe- tare :797,268' kr', till styrelse och övriga anställda" 103, 116' krv "Vinst och förlusträkningen slutar. påsnära" 4.milj. kr.,'när- mare bestämt 3,999,261 kr. Här- inköpts råvara för kr.] . varu- och transport: kostnader: : har gått-till 214,130 ikry, 2 fabrikskostnader,: avlönin- gar; förvaltning. rå. mm. 1,187,610 kr. r avskrivningar: på byggnar |” 2,220,304,; : har lintåga sålts för .2,460,180, kr., linfrö '1,055,638 -Jinhalm LA0T. kr. . samt bi- produkter. :40,700 k upptas, till: 370, 596 kr. Tillgångar 'öch: ski mo Lisberedningsver: | ket är upptaget i £14,409-kr.”och | då ”"pågående, nyahnläggningarna] 135,424 kr. : Kassa," fordringar. O. lager; upptas vid årets & 826, 762, | följande: ;; Linberednitigsverket: Byggnader. maskinér.; och inven fästigheter! äro ”intecknade med :följande belopp Jringsverket « 795,00( I kronor. Av, inteckningarna: ligga 1736, s000:—-. kronor såsom: 'säker-. ligga. i ost ]R . Övriga ställda ' panter: Arbetsgivareförening- förvar. I Till 'slutreglering' och Hele linhalm och linfrö har i bokslu- tet upptagits. ett” "belopp. motsva- rande: 8 proc. av Javräknat vär- de,” "Styrelsen! föreslår att t härav 5. proc: eller c:a -97,000:-—-kro- avräknas. medlemmarnas : insats- konton. enligt 86 i föreningens stadgar samt: att 3 proc. eller] > 51, 000:— kronor utbetalas ontant.' ..Till reservfonden' har | avsatts ':20,000:— kronor: Rörel- sen; lämnar: därefter ett över- skott. av : 22,804:04 kronor, som "har 7 Nållit, : möte ,i Putsereds skola under. ordförandeskap. : av David: .Ferdinandsson,' > Erlanés- bygget. 2 -Följand personer "valdes I un kommittéledare: Septembermötet Inge- Johansson, : Norrlida, ' propa- gandamötet: styrelsen i sin hel. | het," novembermötet: Stina' Ge. | orgsson, .Svenshult, decembermö- tet: Elon Johnsson, Knäred, samt för en':kamratfest den 22 nov.: '| Rolf ' Lindkvist, . Trälshult och för julfesten den 29 dee.: Bror Jöns. son,' Bassalt; oc on Beslöts att skänka en gåva” i form av en prydnadssak till Knä. reds nyrenoverade "ålderdomshem och en. kommitté på tre personer bestående 'av Kjell Svensson, Put. sered,. David Ferdinandsson, Er- landsbygget och Sylvia Josefs. son, Svenshult valdes till att om. besörja saken, Efter förhandlingarna följde sämkväm med kaffeservering och affärsledare : 24,230 kr. och tilll; lager. av "råvaror och fabrikat äs i Pp Blenda '« Westerströmy: Nl Blekinge, talning' av under året levererad |” nor får innestå i föreningen och |; styrelsen föreslår i ny räkning. |] FÖDELSEDAGAR 75 år > ; 5: Yfyller på ” "måndag. £. ”koppar- slagaremästare :Bernt. : : Jönsson, Kyrkogatan,' Laholm, MS Jubilaren "är född i. I Lagasta- den: och ' denna har. han. alltid förblivit trogen. Redan i unga år kom han'i kopparslagarelära och i 45 år drev han egen rörel- sei Hantverksgränd. ” "Denna övertog han' efter. sin chef "och överlämnade 'deh” ör en. delår sedan till' sin mångårige" medar- HH betare' G. Gunnesson; Som yr- kesman gjorde "han sig känd för ett gediget och noggrant arbete. Jubilaren är vid'god. vigör och |] då och då hjälper, han fortfaran- de till med ”småarbeten i'verk- staden. För Hantverksföreningen har han” alltid hyst stört intresse öch där är: "han också hedersle- damot;” Persönligen; én stilla och försynt: man blir han säkerligen j Ally Bengtsson, Våxtorp, : "| samt dotterdottern Anri- Margret |, "| vårdats "I pigg: skulle” har Fru W;,. som. är född: i åedlade” arbete; .- "där. et lantbrukaren "Adolf Anidersson, Ränneslöv. Här ovan ser vi fru Andersson som. ett led i' fyra generatiöner.. Här ser vi hennes moder fru Anna Persson, Rän- neslöv, s som" är 81 år, fru An- 'derssön själv, hennes dotter fru | Skapa lycke > och hem- .” trevnad - genom MÖBELKÖP . > bos: Iudréns me ua Laholm, - stads län; och hade; där i mån- il gar . dödsbetraktelse. 25'år som är 9.mån: "Fru "Andersson." är född - Allarp - men ' har” vuxit upp" i Västergård i Ränneslöv, Hon är gift" med” lantbrukaren: Adolf Andersson "'och :-makarna > hår fostrat en" mycket : stor " barna- skara till" dugliga: medborgare. Men som den : arbetsmyra, som fru Andersson" är; har hon'dess- utom "varit : maken : ;behjälplig med ” de "många : sysslor, som finns på en "lantgård. Den: duk- tiga "makan och husmodern blir välkänd våxtorpsbo, £! lantbru- karen' John? Wennström, Ylle- vad; gick : i går ur tiden, 76 år gammal. Wennström hade en tid "på: Laholms 'sjukstuga, | å varifrån han utskrevs för några dagar sedan, och" vistades' sedan |: dess : hos” en :dotter' på -Värnen: Då han nu vår .felativt. kry; och I går fara hem till: -Yllevad.-: Vid «färden: genom en es: han -emeller- 0 född-i Menlösa,- innehade för -en del år: sedan” lantbruk i: Yllevad, SA Erna," bösatt och” gift. med; verk- Norra Sandby; Kristian- ågra. år. varefter. han ' "byggde ; en bostadsfastighet -i i Bod fe ägde; rum: på : torsdagseftermid- dagen i "Markaryds kyrka, då stoftet efter. maskinisten och f. d.; ; Verkstadsäg. Johan E. Svens- son, Gällareböke,: as vigdes. 7 till gravens Yi Prestayerande var lantbr. Ed jöstrand,' Ribers- "och torvförman Carl Gus- avsson, . Markaryd. Som , inled- ning sjöngs unisont ps. 299, var- efter; jordfästningen förrättades av pastor B.' Andersson, Hinne-T ryd, .. som även höll, en vacker Efter: begrav- ningsmässan: ävslutades högtid ligheten med Ps 289. : vägst örmarn" Sven: Olofsson, Gö- . teborg.'- :-Vidare:: talade brodern bagarrmäst. David. "Svensson, Markaryds köping.' , Syskonbar- nens sista hälsning frambars av hr. Ragnar Pamp, "Osby, Elektri- ker Harry. Blixt, Timsfors, fram bar Lagamills; AB: s tack, Pap- persbruksärbetareförbundets NM krans nedlades med ett tal av maskinförare «Arthur Svensson, och för kamraterna talade elek- triker Erik. Holmgren; Timsfors. Lantbr. - Johan Rodin,. Gällare- böke,' "tolkade ' styrelsens / för Markaryds '. kreditförening sorg och saknad "och . nedlade . en krans "och dessutom talade .snio- 4 kare Gustav: Thuvesson, Bjär-! num, lantbr. Edv. Sjöstrand, Ri-Å bersdal, ” förman ' Carl Gustavs- son, Nyelund, lantbr,' Nils Gus- tavsson, Tånneryd,' handl. Gus- tav Svensson, 'Amot; 'm. fl. En stor blomstergärd .nedlades "vid graven, I en gammal gumma? torkningen] —! Memöarer "av "I regel rådde lexskiftesbruk” och det ena skiftet låg i träda. s|Denna iordningställdes " under sommarens lopp. .Det var” kan- iloke dikning ' och märgling; "om detta inte skett förut.' Så kördes gödseln ut och nerplöjdes. Snärt börjades ” skördearbetet, . Hela skörden, såväl hö som säd, fäll- des med lie, Redan. som 14—15- åring ' fick jag: följa de. äldre med lien," och det gällde att ”kun- na hålla vasst. Visst var det för strängt för en pojke. o, man var styv. i alla leder efter en 'sådan "men. skördetiden' var likväl t till 'strånden för att bada tvattensbad.” Att. sitta' nakeh ”hästryggen. och.rida så långt | - hästen måste stråna, var Pojkfröjd Någon, hade "ett dragspel med; och > Så bo är gjört sällskäp ut. ls sjön, "Ett" uppskattat "ävbr vardagliga" var linbråki ingen. i oktober. . Vi i sådde; s; infrö Linet:— "”hören':-— iycktes upp med. roten, trö kades och bréc des ut till rötning. en ”månads' tid innan ' det: samlades ihop och fördes? till ”bastun”.: Därskötte och” så en" kväll samlad domen för att. bråka linet;. Sea nare. på kvällen samlades "män i hemmet; till” mat och. dang:" Då alla i byn hade: slin;: kände.detta nöje varå ett par: tre: veckor.” se rt kar. och a glöder 'och så voro de får: att "säljas. till, stadsborna. s|Iag kan inte. minnas ”att.'Vi. nå- gönsin "själva behölla någ. gås” för bönder och: så :blevrdet ju en nte så ringa "penning . ck Tilden störa Släkten. I-ett .bonde-1” Hem blev: det: vanligen två: svin, |). ett par får: eller årslamm samt ett nötkreatur, som slaktades till | julen: Den' morgonen, då 'slaktas ren kom vid 4—5-tiden;' voro vi pojkar; redan. 'uppe, : fastän vi annars : gärna ville ligga” länge. Det var. ju en allt för stor hän- | delse för att: inte få: vara” med. :.|Slakten var” grym; den”t en — naturligtvis” : utan i bedövning. Nötkreaturen fälldes genom att nacksenan” "skars av, tappades ”blodet;.;:” När” allt; färdigt: bjöds slaktaren på. "mat och" brännvin. Det. : Var: "regel att han: då skulle få småka: en bit fläsk”och kokt lever äv det nyss: slaktade" svinet, Så : blev det ett styvt arbete de närmaste dagarna. "med : lagning av. korv. varför köttet finhackades; a med en yxå I på” en: : rengjord: hugg- kubb. Det: mesta: saltades ner för” ting rökades,: Hästkött aldrig.: Det : skulle ansetts; som n. Jen” dödlig skam. Då en gammal häst skulle avlivas tillkallades ”rackaren”, En; hederlig -.bonde kunde nämligen inte :röra' vidt Isådant." Skinnet. avtogs och sål- des, men "hästkroppen' grävdes ner. cc > Ett trevligt. "arbete" före julen var att stöpa. Jjus.: I en smör- kärna ; hälldes / hett vatten och däröver ; den smälta ”talgen.. Av vitt, lämpligt bomullsgarn hade man snott vekar som hängde på +träpinnar, sex: "vekar på varje; Pinnarna ' voro så långa, att de räckte tvärs. över: kärnan. Så tög man en pinne: "och doppade vekarna i talgen. Pinnen lades så -över ett par långa träribbor för att. talgen 'skulle stelna och nästa sats vekar. doppades.-När man doppat alla började man med den försa igen och så höll man på tills man fått önskad tjocklek. på ljusen. En del lät des ”pråsor” och användes mest i köke - för "mig: hur: tåget "kunde. hålla sig. kvar på de! smala, skenorna: 1. Jag:kunde då inte. ana att halva Det; ansågs k Vv ha Då & ;förflyta just; i (0) " mi lockade: gässen 'sveddés över Det sahsågs "tydligen: inte" som)” Någon köttkvarn fanns då inte, | "| ka delar, av landet. Risken för man vara helt tunna, De kalla- |" Några gjordes särskilt dödning ger fullt betryggande, Nils Edberg - — et tjöcka "och gömdes till julljus: Julbaket var också ett om- fattande "arbete. Det bakades grovbröd,' kavring, sursött ' och söttbröd samt flera" sorters vete- bröd,' Det var emellertid” blott vid jul, påsk och: midsommar som? det farins fint" bröd och vetebröd ” i höset. Övriga tider var det blott grovbröd, Natur- ligtvis . bakades + det om . något kalas skulle; Så kom 'sortvätt och storren- göring. Nu skurades” stuggolvet och mattor lades på. Det, var också enda "gången på året. An- dra ' tider” var golvet bestrött med sand och 'om söndagarna med . hackat enris eller ' annat stoltaste färd utför liderna där, + Sedan 'var jag flera gånger med då” vi. sålde havre. i Olssons mågasin — nuvarande 'Grön- valls” garverl. Min "bror Per och jag voro också en gång inne hos den illa beryktade ”Tjuvakalen” och drucko kaffe, men varför minnes ' jag inte, ' "En gång fick jag gå med”till Laholm och se det nya elektri- skå'ljuset och sedan besöka €ir- kus' ”Hocke” och” det var": en utomordentlig händelse, En i än» nan gång förevisades i skolan ning”, Det-vär en Inoåkl ss kunde tala. 'Skolsålen" var"! "fylld av intresserade, om än tvivlan- de: åhörare. som' fingo från en' rulle”; som, . vevades runt höra några kraxande. ljud. som väl. skulle vara engelska. Mer än grönt. sTulgrar förekom då' inte. i allmänhet .hos . bönderna, Julaftonsdagen : gjordes. också rent .på gårdsplatsen; i-stallar och aridra uthus, och” alla red- skap sattes undan, '? Så: badade den: ené: efter "den" andre :i ett stort bykkar” i! brygghuset . och så.:korimo de nya -kläderna på. Sedan” fingo" -kreaturen , extra gott. foder. och rikligt. och så i: ett «träd till fågla a glömdes nte. heller; : i Bland: hi delserda ” under min barndomstid är. det: en: och" an- Amerika. Det; var innan Väst- kustbanan" fanns. <och--min bror ku i järnvägsstation som vär. Ängelholm och jag fick följa med, Jag: :minnes ännu hur för- rn jag 'blev;+då' jag fick. se id”. ”Gamle : s Station”. änkt' mig 'en'järn- norlunda; men: en i'stationskarly förklarade en. smög sig fram till katedern , för. satt se efter" öm inte talaren "|åg gömd därunder, Det var den mafönen som' förevis x. det "våra ekorrar? Min Bror Johan och jag hittade : en « gång. -1 : skogen ”ett snerfallet > ” ekorrbo ” och där lågo ett par nyfödda "och ännu levande ' ung= ar. Vi togo dim -. hem ? där vi As lade de blindå ekorrungarna till.” kattan ” och sökte” "få "dem att +; fatta spenarna,» Det "lyckades : slutligen och sedan hade: vi intet: vidare. besvär ; :med deras upp. , födände,' Katla . var" lika rädd omm" dem ' som om sin egen unge. ar. | DÅ de 'växt. upp” voro de. full + ständigt” tama: och' satte sig på rhin axel då jag kallade på dem; Vi gjorde ett hus med. rulle, åt ' dem, vilket Vi'om vintern place-' : rade'i' stallet; Då 'det var två ' honor: blevo' de snart. ovänner, ' varför vicsålde: den : enar; Efter : ett: par år skulle” min:bior.resa ' öch - kvällen: inna? ' matade; han sid; kära -”Kurre”r | för, sista; gången,” Jag" fick: en sträng. förm ng att: t sköta den I vv : ärifie Far K «Kurre frukost Då" i: bure terfrågan” på förstklassig måat- potatis kan täckas. ”Härvidlag spelar. upptagningsarbetets ut- förande inte sällan en avgö rande roll. När nu potatisskör- : den står för dörren bör därför varje odlare överväga, vilka åtgärder ' "han kän vidtaga för - att: få” bästa möjliga kvalitet”; på sin. produkt. Odlingenz eko- nömiska resultat beror ofta på. rhur vär detta lyckas," ÅPå den senaste tiden har gånska kraftiga” bladmögelan- grépp inrapporterats. från: oli- att en" det av skörden infekte- ras med brunröta är därför: på sina "håll betydande... Glöm inte bort, att även. ett till synes o- skyldigt - bladmögelangrepp på blasten kan. medföra en kata- strofal nedsmittning av knölar- na med brunröta. Här gäller den viktiga regeln, att” man al- drig .. får ta' upp potatisen så länge? - "blasten > »änny, står helt eller." delvis” grön; om” minsta spår av bladmögelangrepp kan upptäckas... Bäst. är i. sådant fall att döda blasten genom be- eprutning med något lämpligt kemiskt preparat, Upptagning- en bör ' inte". utföras förrän blasten varit död 'c:a 2 veckor, Beträffande :'olika blacetdöd- ningsmedel :-och :blastdödning- ens utförande i övrigt hänvisas till: ”Försäk. och Forskning” nr 6—7, 1952 (”Bekämpa po- tatisbladmöglet”).: Nr Blastdödning. a Lå "En på rätt sätt utförd bläst- t dödning: kan - emellertid "enkla, i teringen. Man: sakna" resurser för bläst- - ré åtgärder tillgripas med zel omSorgsfällt och föra. bort”. den «7 | från fältet. Mah bör sedan vän- ta med äpptagningen i mins. veckor. : :Eränsad, mindre. del av, odling” | jen vid upptagningen: vigar, Big i 'vara”: angripen av skorv” "eller :brunröta.. Man gör: då. klokt” i: ätt skilja" av skörden härifrån och iåte. blanda den med: den” friska" potatisen, ”Denna enkla åtgärd? kan spara. in mycket. arbete och',bekymmér vid gor". - Låt potatisen 5 I jorden; : . Det är fördelaktigt, om po- tatisen ' "är. någorlunda mogen vid upptagningen, Under mog- naden '. utbildas skalet bättre, det blir fastare och: mera -för- korkat, "varigenom det klarar Fåfrestningarna undér täpptag- ningen bättre; På samma sätt . verkar blastdödning gynnsamt : på skalets utbildning. Å andra sidan: kan det vara "riskabelt ' att - -Uppskjuta potatisskörden till alltför” sent 'på hösten, Pp- tåtisen är då mera utsatt för skador av väta och frost. Som varje odlare vet, kan sådana . skador . medföra, katastrofala" förluster. : v Skonsam behandling. hö- > " jer kvaliteten. - TR Upptagningen är ju potatis- 'cdlingens utan jämförelse nest : arbetskrävande operation. Det - gäller därför att i möjligaste : mån mekanisera och rationali- ' - sera upptaghingsårbetet, så att- - den tillgängliga: arbetskraften : "Jräckér -till förr att få arbetet.- färdigt.i inom rimlig tid. Å an- He tivt +tillfredsställandö regultat. . se , |En' sådan är att Slå av blasten dtdednd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.