LL TT TFT nen TS SM | : > no SS vB: ÅA l ae td i a al N Je Va "Lör den 6 'septembor 1052”, Sd få RA ERE se bröa TID TA "2 aik snjkkkerrekk i SN SEE ra SN SO a SÄ la Sn | en u : NS nm ; ; wo a San ” ar Ö : - pa AG Ae oe CER misslyckad process om laxfiske sterrikare I Sveri 0 | S 2, ken [på 1860-talet inför Höks häradsrätt nn allt - Utom Ivcka. | ren Rd ak 2028 Lös bar sen Wnntanes tid ficke, värken ; ts gamla urkun: |igast va. den gar undäniees Nn ann d FT a ) ae : | "4 tillämpning: ”Vem ärs då min oa Urs hat fåre också öppnad '”. Jesus sade till lärjungarna: ”Saliga ärö de” ögon som sö det I sen”. Vad 'var det de sågo? De sågö Jesus. Meri 'de sågo djupa- ré än den yttre "verkligheten, De hade fått syn på honom som Människosonen, Frälsaren, .. Det innebar, att de:också hade fått eh riy syn på den verkligheten, .som omgav ' dem. . Så ville vi samla våra tankar inför dennd text i ämnet, . v . Den nya synen, . =. . Den nya synen betyder: : I; Människan får en ny syn på sig själv, -.. no ke . Vi människor vill gärna se oss själva i spegeln. När vi går förbi. de stora skyltfönstren i stadens affärsgata,' kasta vi kanske för- stulet en blick på vår spegelbild . för att se, hur vi tar oss ut, Vi -vill posera. Vi villita oss'bra > ut — och kanske vi vill inbilla oss, att vi verkligen :göra det. När en människa på allvar får syn på Jesus, händer det förun- ” derliga, att hon får en ny syn på sig själv. i den helighetens och renhetens glans, 'som ström- mar. ut från honom, se vi hur sjaskiga och fläckiga vi äro, Vi får syn'på vår synd. Vi se att vi äro "syndare. När. vi.se den korsfäste få vi också syn på den gkuld 'vi ha till att han hänger på korset, Det: betyder, att.:vi förstå, att han hänger där för vår skuld, för oss. Att vi leva v pen på Hans kärlek. ; Men "denna .: saligt... förödmjukande : självsyn betyder också att olsen IL, ' Människan får en ny syn på sin nästa, SEE Den skriftlärde: i dagens text kunde .'lagen, , Han ' hade” ingen > svårighet att som en läxa rabbla upp dess innebörd. Men: han måste. fråga efter dess: praktiska nästa”. -' Men "den som : mött Kristus och fått en ny: syn på 'Kungen' ' ville so arna i Kyrkoherdarna vid Lagan och derna. år, 1645, sökte tjuvfiska; förbjuden: tid; .. strandägare var I ler - så. : noga 'med de: bestämda" >> blick för vem" som" är ens nästa! Jesus svarar inte med att säga ”alla ”människor” — det svaret är så vidsträckt, att det inte för- » pliktar, till något alls —; mel fiskeperiodexna' till.j laxen; ” vilket" bönder, på :' egna: hemman, och de togo laxen på egna lotter; Då det var. så många lagliga laxin- tressenter, blev fördelningen av. fisketiden : och fiskeområden ett: myckét invecklat system; Ett. vidlyftigt . schema. "måste göras upp, där det angavs, hur ' många |dagar ' och' nättér," vilka kistor" och nät, som tillkommo ' var 'och : en: under:: de olika" fiskeperio- I I sin beskrivning. över Laholms prosteri. meddelar Per:N Osbeck ett'sådant” fördelnings- >> schema "för Laholms: gebit från; .; Många, delägaré togo upp la: en : själva; -.andra' arrenderade bort:sina ”andelar:”. Och en hel del, .som ingen fiskerätt - hade, " En: och. ; annan ;-.utan mappade gärna ; till.” sig en lax, när han fick ett lämpligt: tillfälle ” där- varit en rikedomskälla för" söd- ra '- Hallands slättbygdssocknar. Alla som på något sätt. fått va- rå ' med,' ha 'sökt dråga så stor] inkömst av : den som möjligt. ha 'sin" andel av "synes redan av Valdemar II:s' jordebog på" 1200- talet. De danska kungarna fingo" 1200 laxar i årlig skatt från å- Höks dock från Lagan vid Laholm el-. fler 1,000 st., 30 äv Johan Svens- "I son; 20 av'en annan och 15 åter av en .ännan; Det. blev under ti- derrias lopp ”hela berg”: av””å- arnas guld”. Herrgårdar, såsom Wallen, Dömestorp och' Vapnö, hade sina lotter och andelar, lik- som Lagahölms 'slott, och >slotts- herren där; Till och med' Herre- vadskloster . nere ' i Skåne var med på ett hörn, när: det gällde lagalaxen, ' först munkarna där och sedan Kronan, då denna ef- ter. " reformationén klostrets jordar och: rättigheter. härad, de flesta övertagit i de här liggan- de. pastoraten : hade "naturligtvis också :sina andelar av. laxfång- sten... : Så; kommo strandägarna derna eller i den ännu levande, dock 'snart utdöda, ”laxfisketra- rditionen”? Jag tänker dock inte att 'häf komma med en början till något . slags” läxfiskerihistö- ria för södra. Halland. Jag vill bara berätta något om en liten, rätt 'så lustig ””laxprotess”, som fördes år .1869 och som jag ”hit- fat” i det nämnda årets dombok för Höks härad. «= "7000 Låxfiskeintresseradé - r Halland hade' vid den här tiden tillsatt — en. 'uppsynirigsmari N. Erlandsson; bosatt 1-Ysby; viks ken: 'skullgé fuhgetfa sorh ”laxt spion”, alltså ett slågs motsva- righet fill de ”svinspioher”; som vi hade här i ländet för några år sedan, Av 'Händlingårna att dö- ma,” både hans egna och dom" stolens," synes han inté hå. varit ex "någon. vidare” klyftig "eller kufinig."kärl, "passande ' för "be- fattningen; " man” påstod. t. ex; att'han inté kunde skilja riellan en lax ock" én laxörtag. Och i känslån av sin”föskt-och, bety- detihet:; gick ”han': bryskt och klumpigt tillväga, när han skul- le beivra, såsom hair trodde, för- de andra åarna, mest kanske på kanske inte hel- ; uppsikt ', med > seelsér : mot gällande: fiskeribe- än vår; näturligt- vis ;,tillsatt för ätt bl.a, hålla OS tjuvfiskare : ock ined. dem, sorå togo lax i olaglig tid; 'och .han brann' tydligen av itälskan ' att fullgöra "sina Idigheter, ::” men ' han. "rådde naturligtvis «" inte ' själv för; att vår! Herre" stämning" åå” torparne; Bengt | nr 5. Han hade tydligen blivit mycket förnärmad av. åtalet; .och han inlämnade nu Yör egen räkning ett svaromål, vilket. sä- |kert är något av det mest unika som, en svensk domstol någon- Isin. fått taga del av: : Jag före- ställer, " mig, att den bistre hä- radshövdingen.' dragit på. mun- en mer .än en gång, när det let Upptager. nära. två 'helsidor av. ett folioark,. och. det "är "må- hända. ; det. lustigaste: stilistiska ”mästerverk” som" jag någonsin sett; Det.är en. enda' lång me- ning. ; alltsammans," utan den minsta ' tillstyrdmelse. till någon som helst interpunktering. :'In- nehållet. här. också sina” betänk- liga fel, och, det är. inte alltid så lätt att följa rhed i den höppan- de tankegången. . Men: stridshu- möret. 1 skrivelsen är det'inte något fel på. .Med ironiens; hå- nets öch:begabbelsens pilar "-— en: gång även vitsens -— skjuter han": tappert »: på käranden Er- jandsson, och denne är inte myc- ket värd i:hans. ögon, :-Jag vill "att wi måfå (må. få) Eker (e i gett honorA det Lt förstånd; som erfordrades för en |: '-Erländsson kom den. 6 11 dec; | 1868 med kallelse öch'| inte fördärva detta svaromål ge- "nom "att "översätta det. till” be- |. griplig : svenska ' utan : meddelar "det in extenso, bara med ett och? - ännat förklarande ord satt inom Parentes, > för "att läsningen” må »underlättäs;. något åtminstoné.'' "kor) "och: Ruser. (ryssjor) tilbå- ka och be friat från böter och få til "stånd-å (att). sätta Ruser J (i) hvilken af di siste 4 månader tan (utav?) Eå upplästes vid tinget, Svaromå-, jikelserie. ” har en medarbetare i en av Ös- terrikes. största dagliga tidnin- gar "Sädost Taägespost, funnit i [Sverige, Han tycker därför att svenskarna borde vara lyckliga, säger sig ha märkt att vi irite är det.' Han har studerat våra för- hållanden ' grundligt och redovi- sar sina intryck i er längre ar- '. Sverige av i 'dag är. resulta-, tet". av en 150-årig -fredsperiod, | säger författaren. Det ganska égeridomliga ';: förknippandet av den ' politiska betydelséns för- svinnande "med det materiella välståndets: tillväxt torde inte minst vara orsaken, till att Sve: rige" nästan redan traditionellt avskyr varje utrikespolitisk” as- pirationy' blivit ett fredlighetens mönster, ängsligt -undandrar sig alla "band och förpliktelser' och, om" finan bortser från de många monumenten 'och . traditionsom- spunna” slotten; i sin hela håll: ning gör intryck äv att ha förlo- rat medvetandet” om sin historia blott levde för dagens materiel- la: och "sociala "intressen," ” :' Motsägelsen . ', mellan : Stock- hölms glänsande bild och ett of- ta", blott illa: dolt missnöje hos dem :sorh har lyckan att bo där Ssyhes till en" början” oförklarlig; Men "ur en" rad samtal fram- trädde. dock” mycket . plausibla skäl: härför, som jag skall försö- ka framlägga, inte för att öva kritik" mot ett. främmande land, utan :r emedan ; här i ett redan ' I framskridet "stadium avtecknar sig 'env annorstädes och : inte minst. hos: oss” eftersträvad ' och :båbörjad + utveckling, - där de sköna z förhoppningarna, > blivit verklighet.”och i de: sig redan helt :sakta'-en bitter besvikelse tlÖsterrike;..som ” hör :yttrandena ay.i maissmod och missnöje. och därvid..ser de' genomgående ele- - Fred, | framsteg och välstånd i och, ' 'en historisk : uppgift och | komsten inte 'mynnar. utji något annat än i den berömda, uppri- vande . kapplöpningen mellan priser och löner, en kapplöp- ning som man ofta talar-om i Sverige liksom hos oss. . '. Följderna av den socialdemo- kratiska politiken som går ut på en förbättring och utjämning av levnadsstandarden .- är mångfal- |, digare och inte enbart. glädjan- de, konstaterar W. A, vidare. Så | bestickande det 'i första ögon- | blicket ser. ut att envar som ar- |, betar också är i tillfälle att klä sig. elegant, lika mycket förlo- rar denna elegans i behag, när alla likformigt har del därav:"' Det hör till god ton att ha en bil, emedan så många andra har 'en,' och om mannen inte tjänar tillräckligt därför, så söker hur | strun också eft arbete, som hon med . den fulla sysselsättningén också ; utan" vidare hittar, tills man kän köpa en bil "cn ua Husållet är "somi en icr - robot, ; VEN > 7 Sedan arbetar hon vidare,.”e- medan det dock på kontoret är trevligare än hemmg”. Familjé- livet blir, särskilt" med hänsyn -T till - barnen, föremål för nya of- fentliga sorger. Man äter på re- |. . Dikt under 1952 . - | staurang "eller mjölkbar. .: Och när ran en gång verkligen vill äta hemma eller har besök, så köper "man naturligtvis de alltid likadana, så att säga normerade; färdiga måltiderna .i' tärningar, burkar" - eller cellofanomslag i närmaste : självbetjäningsbutik. ”Det svenska hushållet”, skrev nyligen en tidning, ”liknar i tek nikens århundrade allt mer en robot, : i: vilken man stoppar in |: | hushållspengar för att kunna I1e-. va enligt sitt"stånd”..". ” ; Man skall inte avundas någon haris angenäma, liv, reflekterar W. CA, .. men - den som ' alltför snabbt "och utan särskild per: sonlig ;+prestation, ; uppnår, allt. väd livet att bjäda av'uill- gångar, han”hår inte” mer något förnuftigt "kvar att önska "eller uppnå, "och" ' detta är 'ett fruk- + Hollytboods senaste. .”ask. ”unge” är den vackra. Dorothy . Turley, som; upptäcktes av en i instruktören dag i" Columbias " bokföringsavde - arbetad. -ävslöjar rysk = jordbävning I MOSKVA. . ningen Literaturnaja Gazeta publis kommit i dagen, att Sovjetunionen — Turk .huvudståd > Asjchabad : öster. : om dan blev hemsökt av en fruktans- jär har man för världsoffentligheten örtigit- omfattningen : av denna spptovskiid densamme som tidi 'ryska atomexplosionen,; avslöjar nu . i den citerade" tidningen, att jord bävnihgen i Asjchabad 1948 var en Hö An in ib n än Ae SEN 3 av Beta sl av de svåraste i sitt slag vid sidan | + han berättar en helt vanlig, Ax ga pen r i börsen, lax | Bergman, +'Andreas ''Bergrnän, rörgon då Ruserna "tagas 26 gant klädda Tränn eKOrna > och | tansvärt tillstånd, som : kanske | om' dem som, tidigare tillstött i Mes- ' a rättelse ur livet... Hur' en; rj god matiismun och därför | Per Svensson ock Lärs Broberg, ur: vatnet och fölia' med til så En nästan, osannolikt tät ström | bäst . Kan . karakteriseras enligt | sina, San Francisco och Tokio. ' +: amn a vr AR EE sl enkelt "och "utan stora -.choser. hjälpte en "människa i. nöd.och | , därmed bevisade sig . vara ; den mannen nästa, » Och: när Jesus har berättat den historien slutar -bland vara tillåtna, när lade i med; 3 varandra. om: att få fatt, i" detfå ”åarnas guld”. Det oi 18 alla ha lax så mycken som li öjligt »FANR ”hedel.: syntes 4- r man täv- alla i Vallberga,. Jöns.;, Nilssön och Fredrik Svensson i Mellby samt Bengt Jakobsson. i Bohn- arps "kvarn: till nästa lagtima ting med Höks" härad. tisdagen hög öfverhet att han Siälf får Se att dätt Inté är Lax'om antin- gen'inotbart: öppSyningsmän El- ler 'vitne vilia påstå att där fins av. lyxlimousiner, : de eleganta butikerna! -och 'de- komfortabla husen, tänkte till att börja 'med: dessa människor har det tydli: gen alldeles för bra, ett lidande Schopenhauer som ett pendlan- de "mellan "långtråkighet' och' ö- mermättnad, Så långt har. man ännu inte på länge kommit i Sverige, men "allt tyder 'på att' i” Av dikten framgår ytterligare och ådministrativt '; centrum med flera hundratusen invånare, den gången Jed svåra 'skador” genom jordbävi . han med en personlig sppcl: h processer, förfalsk- den 23 febr. 1869 med yrkånde a måte blifva & Tiede skatta vilket :. som bekant "inte är lätt | man ' är på god väg. Ett bevis | ningen. Tack :vare bragden av en .”Gå du och gör sammalunda!” urendrejerier,' fyl- [att 'dessa personer måtte 'ställas moerga Miller Ränes- [och 'blott'går att bota:med en | därför är att man redan präglat | svårt. . sårad > elektricitetsarhetare Min nästa —' det är' varje människa, av väd ras, nationali- "tet eller ställning” det vära "må — som, jag stöter på längs min livsväg, 'och som behöver min - > hjälp. Det är en "människa för vilken Kristus 'offrat. allt, Kan . då jag, som lever av Kristi kär- lek, jmöta henne mori kärleks- löshet "eller likgiltighet? "= Detta är kristen livsslil. ”Sa- liga äro de ögon sorå se det. 1 sen”. 'Ja, Gud give, att vi finge syn på - vår ' Frälsare " Jesus Kristus." Att vi finge den synen på oss själva och de människor, som möta oss: Vi behöver det, a ras ungdom, : Det ” kundé : er, och slagsmål — allt dm: den. arma: laxen. Höks, hä- rads .domböcker: förgångna år- hundraden Ka' mycket att förtäl- ja om allt det elände,. ålla' de lagbrott, som följde med 'den rå- dande. ”laxfebern”. Och 'mångå . äldre ; Personer kunna berätta mässor -av' histö? rier, . både roliga och sorgliga, om hur ”hett det gick till mel- lan sköldarna”, när ”laxdjävu- len” grasserade ännu levande: stora ' volymer ” fulla, om. det gamla. laxfisket "i Lagadalen, som värst i' de- skrivas "mycket, Vär värld behöver det, Amen, Stoff härtill saknas Sannerligen till "ansvar. för att. de efter den. 31 aug. sistlidet år eller i olaga tid förövat laxfiske i Edenberga,. och att: den i Beslag tagna reds skapen måtte dömas dem” för- lustig”, =>" ;å När: rättegångsdagen kom); 'in- ställde sig samtliga parter per: :sönligen; . käranden ' Erlandsson - ar biträdd av Sven Larsson "i | Mästocka," Veinge socken. .- :s Svaranidena béstredo-' åtalet, vilket de'sade vara helt oberät-, "tigat; då. de aldrig tagit någon lax efter den 31 aug: utan er- däst läxöring och annan fisk; : För att få bevis i målet hade "Erlandsson instämt två "vittnen, :| Ola Hansson -öch Pål . Anders- ' | Son, vilka förklarades "vara o- 'Jäviga, "Varför de avlade” eden och vittnade; Men de hade inte mycket att komma med, ”strängt 'taget"ingenting som "var av' vi de ;. för käranden i Erlandssoti. Deriné hade; sade” de, upptägit ett garn; söra Jöns Nilsson ställt | mitt: i" ån, sedan hah stängt si- | dörtia' med "torv: ” Garnet hadé | befufinits innesluta två laxörin- - | gar., Garnet, båteri och de två + fiskarna i hade käranden sedan löfs ' åar. antingen : di ”vilia: kal- Jan (kalla honom, d.v.s. fis- Ken) = Stenörad ' Eller Laxörad Eller grå Lax som : Pål. anders Son (det ena vittnet. vid före- gående "tingy -kallan "vid sista ting”. så : blir den Sålts. (sorts) fisk aldri Lax om han. än fingo Lefva til han döde utt å (utav) ålder vorö .de (det) Lax, skolle han begyna gå när Laxsen går men: han är Ju 6 månader Ef- ter. ock priset är Endast mellan 5 och 8 Skälling (skilling) Skål- punet då Läxen 'om för året ko- star”2: Riksdaler och ändå 'stun: dom -' (understundom) 15 daller Skålpunet > Jag veste (visste) Intet att dät' var förbjudit Eller (ahnars) 'skolle nog min Russa varit å' (borta från) ån . Jag töker” dätt-'vore den Största o- rät "om -alla 'som har strömar (åar) Söm- Rinna I geriom ägor: nä'"skollé"blifva "för ' bjudna ”å fisskå I-Eget fiske vatn dät är möket (mycket) Säkert att Kån- ningens : (Konungens) ' Befal- tiingshafvand '- under — Skrifva aldri något för bö (förbud) På oskat. lagda Lax fria strömar or han: (Erlandsson) Kade ' varit rädikalkur" som man inte önskar = Han "jämför -inkormsterna med priserna : men . blir snart varse att denna operation: med siffror visserligen är riktig "men ändå inte" stärimer och att livets in- nehåll uppenbarligen inte. låter dechiffrera. sig efter det enkla faktum: : en .månadsförtjänst är lika med så" och 'så -många' kilo smör, kött, bröd, så och så mån- ga kostymer-och skor. Riktigt är att. levnadsstandarden i Sve- rige nått ”er i: dag enastående höjd, "men riktigt. är också att just "denna: höga levnadsstan- dard -påtvingar den enskilde ut- gifter för olika saker som kan. ske ' förefaller : :'oss överflödiga men ” för honom är vardagliga och helt enkelt hör till, -ungefär som vi också på sommaren bär skor, + ehuru det vore billigare och angenämare att gå barfota. Ståten gör honom därför "heller inget särskilt nöje; men han lå- iter mycket 'ordentligt' de sköra pengarna: rinna bort och kän- ner : sig . till slut lika så fattig, .SOmM en av oss ined en' bråkdel av. hans inkomster. " ligt primitiva ett eget, mycket diskuterat fack uttryck därför: - ”vantrivseP”. Ordet 'låter inte översätta sig, men det uttrycker något sådant som en. smygande, inte riktigt motiverad : otillfredsställelse,' én luistlöshet i' allmänlet, en oupp- fylldhet, » en. känsla aven me- nings- ock” mållöshet med livet, med vilket man inte mer'kan hitta ' på något riktigt... ” förlorat 4 1 oa FR Rikedomen har Att bli rik tycks redan börja förlora . sin tjusning, anser” sig | författaren” kunna konstatera. En ' reaktion 'häremot ser han bl. a. i att många människor avr står från den inte mera önskade men, förpliktande och rätt dyr-|- bara” levnadskomforten för att på 'sommaren leva under spar- tanska förhållanden i små, ofro- stugor och där- med söka rekreation från lyxen, + Den överflödiga tillgången av konsumtionsvaror är liksom den höga levnadsstandarden den na- turliga följden av en målmedve- ten, rationalisering." Men så im- | iddades 'staden från att bli: offer för en rasande eldsvåda — arbeta=. ren stängde av strömmen. I dikien > ' Nb heter: det bl a... ätt jorden. först nände dån' föll ihop — där det förut fänns gator; fanns det sedan endast ”kvar'. mörker: och död. Alla" stora byggnader. låg i spillror, under vil” ika” människorna, "överraskade". i ciella sovjetryska nyhetsagenturen ;Tass meddelade den gången endast att. vid olyckan. i fråga 6,000 'män> niskor hade 'sårats och att 600, barn "hade; förlorat sina föräldrar, : men Någon exakt dödssiffra u avs in=- :te, - Enligt Dolinatovskifs dikt. som ns återupp= de verkliga : Na varit vida mera” om- än vad Tass på sin tid även berättar om. stade; jeyggnad, måste dock Iskadorna ha fåttande medgav. vin mellan. två affärer, Mellan- europén. . konstaterar "i Stock- ket tid. han, påstår, gen här oumbärligt behag han njuter. av ” SOM, efter vad. han aldrig har någon, dagli- Ining, där hon. ol Först genom en nu « moskvatid= Ke ;eerad . dikt har det märkligt nog - ' 'Kaspiska havet — för fyra år: se= / värd jordbävning. Under alla dessa - : - cka. Men skalden Jevgenij Dol-= "' ov tidigäre $ en dikt hyllade "dörr förstå ser AT luppseendeväckande nog, att staden . z 'Asjchabad, ett viktigt industri- och = "hävdes: och" sedan med 'ett' åsklik. sömnen, "låg begravda. Den offis hola med förbluffning hur myc... . Bagnlöst" gör av med, men = ' anar han också hur mycket ” genom — detta : onyttiga tidsför. .-' > get tf HR mMÖÄL PA na fagit i böslåg; De visste ej, såde | mringskullt under Rättat Eller | 5,7. Cor | honorande .å ena sidan anblic- | driv; : = de vidäre," om lax gick upp I - varit kännare I förhållan-|' > "Höga levnadsstandardens stord ft är, så överman guniserad fr .g Nä G I denna å, närnligen Edenbergaån, | op nur di Store" Laxfiskate få]... 4 problematik, =. > = det & andra sidan att vidi är fä: Fritiden bli en. : i : Käranden : Erlandsson förkla- själf kärnen, (de äkta laxarnä) . Sverige av i dag är helt en- teg väl trä ie ät sd värje pe förläst. I Sr a SG I: rade,- ätt han i sn bordé. de Intet misuna den fati- NE sieg väl träffa på välstånd men |: FR ne : . s DS häri dat nlist det här aller ge Skallen (skälet, dvs. de ar kelt ont klassiskt exempel på den inte lyckan. Vad som i samband "Så förvånansvärt det ån Iklin- : i dat" enligt : en förordning, i 25 7525 a Ala ” | höga levnadsstandard le- |: i iseri ar h gå ionslisa. - ! som Konungens b efallningsha. dre” än detulla lagöringarna), matik; förklarar författaren. on gojionaliseringen omedel- ringen bppmådar Mtfondlise. g i - Sö onsens ingsha- |, - . n förkle e ; En- i ögonen & N. uppnåd svinst lo. I ; Haket N a utfärdat om lax- |: Jörns Tilsson und tgstaan dast alltför snart står det klart normisnittssvensken inte ikder Sverige blivit ett Problem, och £ : år 1847. ON , Kon Don att välstånd och därmed till | ov Sligt temat ; fritidsgestaltning sann mn Ng oa a FA . Väl vet vad han skall ig ti AR irltldsgestaltni - Ht kr I sitt utslag vid detta ting för-1- =. HS . fredsställelse : beror på. att in-|den vunna tiden, - a till med ['feras officiellt helt tellvartia s NS unnade häradsrätten uppskov i |- Den 16 sept, 1869 kom hä- | komsten” stiger vid bibehållen alls inte så förvånand, detta är För att den inte skall slå hjäl : E målet: till nästkommande ting, radsrättens utsläg i denna pro: |levnadsstandard, medan omvänt betänker att på d 5, Om man honom, slår svensken ihjäl FR HE med åläggande för käranden ätt cess: Käromålet ogillades, då delen stegring .av levnadsstandar-| der sysslolöshete essa breddgra- tiden; ried: vål d och 3 ihjäl (fri-) s li I då komma tillstädes och därvid av käranden angåetide laxfisket | den vid. samtidig höjning av in-|tas såsom i sydlig. inte kan nju- på: föga önskvärt Sätt ned ofta nu uppvisa: den” sg: ;åpekads — fö äfterna” sans — are äniliod tors CR AR ätt med dyr- | ara Jen fuständiga texten POE siriftera icke] : : gare "länder. : Klimatet gerll kara, ibland Missriktade. nöjen, i us befallningshavande år 1847. utlyst paronbliga i förevarande]: Så misslyckades ' Erlandsson | det inte, hela fölkets kap iter [med drickning ibland eller med öv : pe gshavande år 1847 ut: mål, Kärariden skulle. lämna till” skändligen i sitt försök att få läggning int . saraktärs- | d'verse -sförströglser vi i Da i färdat:. och som han. vid detta |baka, vad hah besla tagit. Och | laxöring till 1ax, och undantags- | nionte kän ä Om ett dolce far konserverna- FN ser,- vilka dikt pa : ing.s - . lägger hangar Si frn ä. - I vär. : = 5 ; Hr fberopat, kl: or så tillägger häradsrätten, att lax mannen Jöns Nilsson stod där Existerar inte deta bli tal. Det konsumtionen, m dd smak ep " år sog oinget i sept. "samma ej kan tagas i dessa bifloder | som "segerherre,, Han satte nog | kringflänerande a ' obestämda blir: kvar, den ryck nde. käns- . ” | dt R sig nu båda” parter (Edenbergaån, Ränneslöfsån öch jut sin ”Russa” igen,så fort han törg, inte den kr ».Bator och lan att man. till. ; and fe bok. nu > söm sligåde sina vanan alla stl pommarpsån), då sådan där ejlfått den tillbaka från Nils Er-|garhémre. "käfésittanger a På |fÖra fritiden; som ryan evenili. pub or NM j vaj a iv: finnes: oso : est os . a; , n mn, | gen ski. : 2 ”.egentli- a : ee Aa P i Dede Dn »landsson, Det biljard- och schackspele, en gen sköälle glatt..sig åt-som en > . I P a e : Ser IN = ou uh. - IT ee ; es ora: 09 Blaset vinst; såsom förl vn | må s | "od - oh : . . y FPRETEry odrskskrlakoksåarnn Ash.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.