vv, rYryververYtPyrYYYYTYYTTYTYVTYYTYY T YET FFFeYYYYT YET YT Lördagen den 1 november 1952” & = TS” ”. VÄLGJORDA FÖRLOV- NINGS- och VIGSEL- Tinoar 7 vacker (SÅN i . Alfr. Lindströms GULDSMEDSAFFÄR. Laholm. Tel 71. I LAHOLMS : HUSHALLNIS GSG ” LAROLMS TIDNING ve omar NM ILLES"ARSMÖT. de Age potatisc-:: " Laholms hushållni, Hiln ad de i går kväll årsmöte-pa LAgå- Pågående bastadsbyggen - i Halmstad. Enligt till bostadsstyrelsen inkomna uppgifter var vid ok- tober månads ingång husbyg- .Ben”med tillhopa 270 lägenhe- ter under byggnad. Härav be- räknades 83 lägenheter bli in- flyttningsfärdiga under måna- den, 25 lägenheter. under nov. och 17 lägenheter under dec. Under första kvartalet 1953 väntas ytterligare 59 bostads- lägenheter bli klara för inflytt- ning och under andra kvarta- let 86 st. Då i pågående byggen ingen "ny lägenhet skulle bli färdigställd under 1953 års tredje. kvartal, skulle: totala bostadstillskottet 1 dessa Pg: gen, räknat från 'den 1 okt. år till 1 okt. nästa år, komma att stanna vid 1 270 lägenheter. : 8e vär. stora sortering” av 1 stilfulla. Möbler Nya Möbelaffären' 4 Teleton 873 LAHOLM. . Roda D Var 'ska dot bryta ut — : frågar vi oss, då det talas . om ”nästa världskrig.” Det blir : för det mesta gissningar, Den som har makten ' till: sjöss. och | vid de.stora trafikpulsådrörna har: mycket att säga till om, Sovjetunionen. dominerar ' till : lands inte minst därför att dess besittningar ligga så samlade. Den. andra parten — där För- "enta' Staterna” och Storbritanni- en är. ledande — hår däremot sina besittningar. och intresse- , områden , fördelade - över hela jordklotet. Det är både til för- del och 'nackdel,: Ett livsintres- se är det för Sovjetunionen att NO rå ett. betryggande sätt få för- Gustav | Nilsson Rad Radio - som allmänhöten bjudés | på. 3 gården i Laholm. Mötet var be- sökt av närmare hundra Perso- ner, Förhandlingarna leddes av gillets ordf. nämndeman Einar Pålsson i Restad. : - .Räkenskaperna föredrogs, och ansvarsfrihet beviljades. — Till ordförande för en tid av fyra år omvaldes Einar Pålsson, Till vi- ce " ordförande för samma tid omvaldes Birger Svensson i Ah- la. Till styrelse i övrigt valdes Erik Magnusson, Nyby,: fru Vi- vi Månsson, Ahla, och fru Gur- li Lagerberg, Nyby. Supplean- ter blev Erik Johansson, Mell- by, Karl Johnssön, Glänninge- sjö, Sven Hanson, Laholm, fru Elin Nilsson, Mellbystrand, och fru Ellen Nilsson, Restad. Till ' revisorer valdes Evald Nilsson, Ösarp, och Einar Hell- sten, Lilla Tjärby, suppl.. Rag-. nar Persson, Restad, och Rag-| nar Christoffersson, . Kärragård. Ordföranden lämnade en re- dogörelse . för. plarierna på ett bränneri i' södra Halland samt för . försöksteckningen för det- samma. ! Inom hushållningsgillet har 140 hektar tecknats av till- sammans . 83 personer. . Teck- ningslistorna'' skall hu översän- das ., till hushållningssällskapet och på basis av den undersök ning. som sålunda gjorts" skall man 'därefter vidare arbeta méd projektet, : Jordbrukskonsulent He e nr y Gustafsson, Halmstad, | höll ett. med stort intresse åhört | föredrag. över ämnet ”Mat- eler industripotatisodling?” BL: | redogjorde” han; för” nr ghred- ring som gjorts om, olika" potar tissorters "egenskaper ur” delssynpunkt, : on Etter föredraget blev: det. en livlig . diskussion; : varvid man diskuterade både projektet om ett bränneri i södra Halland och olika potatisodlingsproblem, BirgerSvensson i Ahla :' var 'skeptisk beträffande möjligheterna att få ett bränne- ri'i' orten. Einar Påls- s on påpekade, att. öjligheter- nar härtill: aldrig "varit: så" "stora som de just nu är; men det gälr ler :: att energiskt arbeta, ' om man skall kunna föra tanken vi- dare, rövvans HM Benry Gustä "| son framhöll, att om potatisjor- BS 520-A ov 462. Skivspelare" och skivbytare. "Iden är dålig, så blir även den bästa ”matpotatissort efter. någ- -Ira år av sämre kvalitet på ”den- na jord. - HeEinar Pålss) on f frågasatte, : om icke de stora uppköparna i Stockholm i eget intresse kan. påverka klassifice- | ringen av "matpotatis, . som le- | vereras dit. : HrS ven Hellstenan- "I såg, att. odlarna borde i annons upplysa konsumenterna” i hu- vudstaden om det pris, som be- alas till odlarna, detta för att £zonsumenterna icke skall få en 'elaktig bild av den faktiska si- tuationen. ,.-. . ar "Hr - Einar. Hellsten ansåg att skillnaden mellan pri- zet till odlare och priset till kon- sument är för stor men han an- såg, .att föga är att göra däråt. Jordbrukets organisationer kan nog inte göra distributionen, bil- ligare, so Vidare diskuterade man bl, a a potatiskräftan, och hr, Sven Jönsson tyckte, att kräft- Kontrollen , borde utsträckas att gälla > även + områden, ': som icke - förklarats .för smittade. Han ansåg det nämligen tänk- bart, att det kunde finnas pota- tiskräfta även här. --- Nu : Hr PeriPerssonvwun drade, om det fanns några för- bindelser ' med ' världshaven: Småriken som Turkiet ligga, då i vägen och därmed bli de före- mål för dragkamp mellan stor- makterna. Ingen'kan, stå lik- giltig inför detta. En framstå- ende - forskare ogh histöriker, som väl känner till förhållan- dena mellan bl. a. Sovjetunio- nen "och Turkiet, kommer på måndagskvällen -kl. 20 i sam- Tealskolan att tala om vad som tilldrar sig i östra delen av E- uropa: och . Medelhavet, där Turkiets och Sovjetunionens intressen mötas.” Det är docent Jerker, Rosén och det blir en ovanligt intressant föreläsning, Tel, 167. NN > > Vv Diskussion om nbränner, - och fröken Kerstin Magnusson, : heten av potatisodling i förhål- lande till betodling, : Hr Henry Gästafs son. omtalade, , tt några di- rekta sådana siffror troligen in- te finns, men på Tönnersa hade man gjort försök, som kan va- ra till viss” ledning. Vi bör dock inte se, denna fråga sålunda, att vi väljer potatis eller sockerbe- tör/ Vi måste ha bådadera, så- dé hr Gustafsson, som förklara- de sig tro på en fråmtid för den halländska : sockerbetsödlingeni, |" Domarringen i 1] Karup. Vi-meddelade i gårdagens tid. ning, att ryttmästare von Möller i Skottorp skänkt ett jordområ. de kring domarringen i Bokehu, set på ” Hallandsås till Karups "Til = beriktigande tor bara : arbetskraftsproblemet kan klaras. I Halland ökar avkast- ningen ' per hektar sockerbetor, medan den f n minskar i Skåne, -Till sist visade konsulent Gu- stafsson några färgbilder :om -potatisodling och . växtsjukdo- marna i allmänhet. ' st Veinge Å Veinge Lottakär ' : höll i torsdags årsmöte if Lottal hemmet. Medlemsantalet var vid årets. slut 40. Till ny ordf. efter fru Gun Cederlund, .som' undan. bad sig omval utsågs fru Anna Lisa Karlsson och till led, i sty- relsen efter fru Inga Lisa Hans- son som avflyttat från orten val. des 'fru Gun Cederlund, I övrigt nyvaldes till v..kassaförvaltare fru Villy Gustafsson och till fält. tjänstehef fröken Marta Larsson, Styrelsen för :1953 konstituerar sig så: Ordförande: fru Anna Li. sa Karlsson, v. ordf, fru Inga Brorsson, sekr, frk. Ines Görans: son, v. sekr. fru Ingrid Anders. son, kassaförvaltare fru Mellem, v. kassaförvaltare fru Villy Gus. »itafsson, Övriga styr damöter av denna, uppgift vill vi omtala, att hr von Möller hittils endast riktat en förfrågan, om storkom- munen vill mottaga nämnda om- råde i gåva, På denna förfrågan har kommunalfullmäktige beslu- het skulle mottaga en sådan gå- va, En formell donation av om. rådet kan ske först sedan över. lantmätaren givit sitt bifall till dess avstyckning. . Från ' Karups kommunalfull- mäktiges rundresa i sin storkom- mun, varom det också rapporte. tat svara, att den med tacksam-' rades i | gårdagens tidning, ger vi här ett par bilder, "överst ses herrar och damer fullmäktige utanför Lya skola, På bilden t.h, synes nämndeman AdolfiNilsson för utfärdsåeltagarna, s 4 AN pva i- Hasslöv visa Baramossa ”käl” |. Markskador vid manövern för 100.000 kr.? ..Värderingen av. de skador, som anställdes vid manövern i Södra Halland i höst, pågår än- , Möjligt är, att skadorna tillsammans går på 100.000 kr. nen: detta är, anses det, gan- ska" måttligt med tanke på de stora Fy ppstyrkor,. som. var i ' Skadorna i den del av manö- verområdet, som hör till Hal- fru . Gun ' Cederlund; - fru Klara 'Törnsjö, ' fröken Mart2 Larsson Till - ombud "vid riksstämman | valdes kårchefen med sekr, som suppl. ; och till ombud vid för. bundsstämman fröken ' Marta Larsson; med fru Ingrid Anders- med ett. förtjänstfunt' och oegen- nyttigt::arbete gjort - sin insats för +. Veinge lottakår överlämna. des blommor av fru Inga Brors. son, Kåren fick som gåva av fru Cederlund en ny ordförandeklub- ba, vilken överlämnades. till den som, som suppl. "Till. fru Gun" "Cederlund, som nya. ordf. ' Arsmötet avslutades .med ett trevligt samkväm, har enligt annons möte på tis- dag em; hos fru Hildur Petters- |: son, Till mötet hälsas såväl gam- la som. nya: medlemmar väl- komna. s i lands”. län, ' nämnd, i vilken länsstyrel sen utsett lantbrukskonsulent Rag- nar . Nilsson, "Halmstad x och nämndeman Einar Pålsson, Re- städ som ledamöter och i vil- ken intendenten vid; L ten Johnsson, Malmbv "förande.: nu ;.OFÖRSKAMT ATT Det : rådde "nte ” några "som helst meningsskiljaktigheter i södra "+ Hallands - "kommunala samarbetsnämnd "när denna på fredagen sammanträdde för att taga. ställning till frågan om in- dragandet äv häradsskrivare- kontoret i Laholm. Tvärtom tor- de det väl-aldrig rått én sådan enighet förut när det gällt att protestera mot något "så b fängt, ' : Landstingsman Verne dersson öppnade sammanträdet och gav: en: återblick ” på" frågan | i huvudsak : tidigare "återgiven i Laholms Tidning." Han framhöll, att det tidigare rått farhågor för att kontoret här skulle indragas och att dessa nu besannats.” Han påpekade, "att om kontoret: skul: le "dras till Halmstad, så blév det bra mycket dyrare telefon- samtal' till Halmstad. Han fann det . betänkligt, att de nya di- strikten får sina kontor i utkan- terna ' av' distrikten och fram- höll, att det bör bli vid det gam- la; Ordf. föredrog även ett för- slag till yttrande i denna stil. ' -”Landstingsman ' ' Carl Sänd- berg i. Genevad fann remissti- den + en vecka — allt för kort och hr Carl Eric Lundblad upp- lyste om. att 'det var 1949 års uppbördssakkunniga, söm nu: i elfte timmen :av'”' sin tillvaro framlagt förslaget. Hr Erik Pet- tersson' i Våxtorp fann det ty- piskt, : att” en statens kommis- sion skulle ha tre år på sig att framlägga ett förslag som sedan kommunerna skulle ha'en vec- ka på sig att yttra sig om.” Han ville "särskilt poängtera förläg- gandet av -båda' häradsskrivare- kontoren i områdets yttergrän- ser : som tidigare omtalats skulle "även. Falkenberg mista sitt kontor: och detta läggas till Halmstad.” co N - Hr Sandberg tyckte att man i ett uttalande borde, trycka på att det inte "vår i ytterkant ut- an utanför distriktet, som kon- toret lades. Inte heller kan det ! BEGÄRA SÅ HASTIG. REMISS, I och vill ha Kontoret tin Halmstad — där har man. ju brist på lokaler vill ha ett nytt landsstat- Kostnaderna . i Halrästad säkert" större ' än här och för övrigt. tycker jag att det är oförskämt med derna hastiga . remiss, - framhöll hr Sandberg under allmänt. bifall till sist. . s "Hr Einar Lindgren framhöll, | hus, ” blir - Jatt man när man gjort upp det | föreliggande förslaget helt gått efter innevånaresynpunkt och enda synpunkten på indragan- det var att Laholm hade mind: re än fem biträden, .Han hade aldrig ' sett någon ' så bristfällig utredning. Enda nyttan med två kontor" i Halmstad skulle vara att de skulle byta personal men när . det: är toppbelastning, så har båda toppbelastning. ” Hela förslaget. verkar" tillkommet av en häradsskrivare för att göra det bekvämare för" häradsskri- varna, Skulle. man inte: ta 'nå- gon. som helst hänsyn fill'aåll- mänheten, så kunde man ju gö- ra ett kontor i hela länet. + -' : Hr Sven Lundgren, -Våxtorp: Det hela har gått efter innevå- nareantalet. och: inte hur det passar ': med: kommunikationer. Vi- bör ge vederbörande en så saftig skrivelse som möjligt och dessutom : uppvakta om att vi vill ha vårt kontor i Laholm.” - Hr. - Ahlgren, Fredrikstorp, framhöll, , att : det fanns' ingen myndighet ' som &r -konimunal- man . hade så mycket att göra med -'som just skattemyndighe- terna och. ville särskilt trycka på nackdelen, av de avgiftsbe- lagda samtalen till Halmstad. ' Hr Edvin Josefsson, Knäred, undrade hur det förhöll sig med lokalerna '/ och .: om” man inte tyckt : att desså var för dåliga. Härtill genmälte hr Einar Lind< gren att finge bara staden några] år på sig så skulle man nog| kunna ordna rejäla lokaler, en sådan sak var. dock inte gjord i en handvänd. Hr, Sandb vara av lokalfrågor, som man undrade hur. det var: med del FRAMH ÖLLS DET. (påtänkta lokalerna : vartill hr Lundblad upplyste att en omändring” av dessa stött på ett kompakt motstånd av tings- husbyggnadsskyldige? hora Nämndeman Adolf, Nilsson i Hasslöv framhöll, att” eri” omän- dring av dessa lokaler bleve allt för : dyrbar 'och därefter över- lämnades till arbetsutskottet att avfatta en skarp protestskrivel- se i frågan samt att eventuellt i. samråd - med staden -i första hand”, - uppvakta landskamrera- ren och i andra hand verkställa behövlig uppvaktning? dd i Stock- holm. Ds . + Val; : - Då. intet annat i stod Då, före- dragningslistan föreslog. ordf. att man ' skulle" redan hu välja des -. enhälligt... Det "består av Verner . Andersson, ”ordf.,' Einar Lindgren v. ordf., Edvin Josefs- son, Knäred, - Adolf ” Nilsson, Hasslöv samt Erik Pettersson, Berg, "Våxtorp. ” Premierna för skadédjur blev sedan : föremål : för + en stunds debatt. Det var hr' Six- ten Lindeberg tyckte att man kunde komma frara till gemensamma bestäms melser. on Ordföranden undrade” det var så förfärligt klokt att gå allt för: hårt åt vissa djur och rubba naturens balans, Han tyckte heller inte äggplockning var så särskilt trevligt: I detta |: instämde . flera talare, "bland dem . Axel . Andersson -i, Våx- torp, som framhöll, att 'den'; gån- gen man utrotade kråkorna med fosfor så fick man i stället en o- trolig kaninplåga att dras med. Och . Erik Pettersson i Berg tyckte det "inte fanns några kråkor. Och efter ytterligare en del in- lägg fick arbetsutskottet i upp- drag att fundera på den ganska vidlyftiga 4 frågan. - i LES BAS AS PEKAS SSLNISSSNSS trvbiras 2 SRESPEINSIESUSEILELLEE TILLS LOL LLIS TELL CLLLEAE LEKER sortröcter prrrops osa utom . gjuterikoks, . arbetsutskott och detta. omval-| i Hishult) som]- också att sorkar, kani- : åttor ökat ofantligt när |' ner och råttor öl or. Som fått ett livligt temperament i Senaste nytt: Nattliniet KÖPENHANN i "dag (TT. fr. RB) . En ung nygift köpenhamnska har avlidit kort efter det att hennes nattlinne ”exploderade” framför en gasspis, > Vid explo- sionen förstördes porerna i ö verhuden så att den inte kunde andas, och läkarna stod makt- lösa inför fallet. "Olyckan .inträffade "vid en bjudning i kvinnans hem, Hon hade stolt berättat för gästerna om sitt fina nattlinne och dessa uppmanade henne att ta def på exploderade på nygift dam -som- dog sig, Det gjorde hon och då gäs- terna hade uttryckt sin beund- ran gick hon ut i köket och sat- te på kaffepannan, Härvid an- tände - en gnista nattlinnet som ”exploderade" som om det hade bestått av krut och där stod den unga kvinnan. helt naken med flagor av = nattlinnet dalande omkring sig, Hon kände sig först inte sjuk men följande dag var hon så dålig att hon måste gå till sängs. Två dagar senare avled hon. : STOCKHOLM i don. (TT) : Alla Sveriges banker har a- larmerats, sedan en check på 8 miljoner .: kronor i. tisdags för- svann, De åtta miljoner kronor, som checken löd på, var pensio- Check på 8. alla banker. milj. hota, alarméerade. her. En ny check har nu utärs dats "för att pensionerna skall kunna utbetalas, sedan som nämnt den första- sehocken spär« rats. Koks och ved" ” billigare 1, Priset på koks sänkes från och med den 1 november, Sänk- ningen utgör i lagerhandeln 4.90 kr. per ton för all koks för vilken sänkningen är 1.40 kr, Vid le- verans ' i hektoliter blir sänk- ningen för annan koks än. gju- terikoks 25 å 27 öre beroende på. koksens styckestorlek; Pri: set 'på antracit är oförändrat, Även ,; vedpriserna skall gän- kas, . Enligt .', avtalet . mellan Bränslekommissionen ' och ve- riges skogsägareföreningg riks- ved kunna säljas för lägat 20 kr, per kubikmeter travat mått, i” södra och melsta Sverige, nen, har nu fattat beslut om” sänkning i södra och mellersta! Sverige av . utförsäljningspris' serna på sådan 'kostved, som kemmissionen enligt avtalen, har under sin kontroll, Sänk-? ningen utgör 1: Kronobergs,, Jönköpings och Hallands Jin 4 kr. per kubikmeter, travat mått. : Australien framförde 1 gå t FN en vädjan till Sovjetuktöd nen, att 'dess'regering skall gå med ' på en åsiktsjämkning, så : att ett stillestånd skall kunna uppnås i Korea. : . + | förbund skulle exempelvis pann När höstmörkret står, som allra gråast omkring.ns$ firar :ka på jorden &r avisin gaste fester, Alla helgons dag Den. öppnar sina 'pörtar ' med' tin 'mot evighetens värld. 1'ps: textord ger. den oss;.en skymt::,v alla ' dessa, ; t. ka ”saliga", Den stora nen” kommer oss” ' Det går lätt att inför allt. sleita gripas av: oklara :stämningar och en allmän hinsidesläng n, Allhelgona- dagens evangelium, "dé ”åttå alig- prisningarna, ruskar: emellertid loss oss - ur allt sådant. Det säger oss kärvt. och klart, att Allhelgonada- gen har samma ärende till oss som alla andra dagat i kyrkoåret. Or- det vill gripa oss fatt och föra oss i och hans heliga vilja, . sr : Dagens 'gamla kollektbön inne- fet håller en'”eriåran 'om 'dettä; ”O all- -smäktige Gud, förläna oss att dina, helgons exempel och föresyn må följa dem i tron och goda gårnin- gar.” Den bönen ställer 'oss stadigt, med bäggt é fötterna på jorden bland | äl " och” varda dlikter. Och det är rätt, Ty. dessa" som vi kallar helgon var helt vanliga var='; dagsmänniskor alldeles som vi. Det är inte till något slags specialutrus- tade övermänniskor som Jesus rik- tar sin åttafaldiga saligprisning utan Vid ett fältsjukhus” i närheten av kontakt med den levande Guden: uppväcka oss att, liksom vi fira de- be ras åminnelse, vi också må efter-; Sandviken hade kungen kommit på p i människor som ”levde i samma färld och under samma villkor som | vi ' i Det är skäl att lägga detta på fri] minnet, För många har för sig, utt ' man mäste. vara -alldeles+ speciellt funtad för att kunna bl "rellgiös”, Fullkomligt fell Dessa som lästas ren talade till på sallgheternas berg var "inga "andliga övermänniskor, H "Fattiga i anden” var deras signa= > tur. De hade rakt intet att'sticka vår Herre under näsah och 'pråla med. De kände, sig säkerligen lika tomhänta inför Gud som de hir människorna i vår tid som inte'ens i sina egna hemligaste tankar vås gar titulera sig för religlösa, Kyre ' kans helgonhistoria ger många och . vackra exempel på detta, Tänk ba= ra på det där kinda stället. I ”Fio.= - retti”, där det berättas.om. hur den :. , helige Franciskus traskar, lanidsvä= $ gen fram i vinterkölden och under= visar Broder. Led om den fullkom= :; Higa glädjen.” Vilken. ödmjukhet. och -anspr söm här slår emot en! Eller tänk på Lars Linderots predikan om ”den : saliga skammen”; Eller på Carl Olof ” Rosenius" - sång: :- "Vik ej ur mitt hjärta Hälsosamma smärta, Andens : fattigdom”. Ingen av dessa fromma igick omkring och kände :sig säker . om fribiljett till Pimmelen. Lå ngt därifrån. ” Men det fanns ändå ett som akll- de dem från många andra och gjor- de dem heliga och saliga. De gjorde allvar av Herrens vilja. Det var de- ras i - ju också besök och hade en liten "med sjuklingarna, Mannarna satt just vid ett bord "och åt sin mat, gom bestod av ma=j karoner och fläsk. , od . Kungen började ”med”att tillfågalg "den närmast sittande om ståndet mi. m. och slutar med att fråga vad man fått för mat. |trät Den ' tillfrågade svarade: Maka-) Toner! Ers majestät! Kungen vänder sig därefter till nästa och frågar: ”Vad är de' me er då?” . Den senast tillfrågade, som svårt att samla sina nerver omedelbara närhet, svarade hastigt . — Fläsk! Ers majestät! : . Varpå en allmän munterhet läga "rade sig bland de församlade, - 2 Slöbet är ingen lycka, så de "ska "inte" klaga, Men vi måste tygla våra tankar och "äga våra ord. så de ej rusa iväg med oss "Det fyglandet kan vi kalla tåla. mod. s FS OTSLIPG LAS IP ATS åsynen av så mån; op önögdjur” I sin har I salig. |Allbelgonadagens evangelium 'aa= ken, Dessa, som Jesus kallar saliga, var ”barmhärtiga”, hade hjärta I kroppen; slog inte igen patentlåset om sig'och sitt, när människor be- hörde ett handtag. De var ”fridsam= ”, underbara verklighet i en trätlysten värld! Men för den skull blev de inte släpphänta mähän, som till varje pris villa ha Jugn omkring + sig. De ”hungrade och törstade ef- "ter rättfärdighet”. Därför blev deras t vandel ljus och salt. = Helgon och vanlig ' människa. vi bo ställt de två verkligheterna N bredvid varandra här alldeles så 4 som "de står bredvid värtannat'i . | EÉvangeliet. Det är just evangeliet i. Evangeliet, att Gud' vill och kan göra helt vanliga människor heliga , och saliga. Hur går det till? Svaret : är enkelt: tag evangeliet på allvar. Den heliga” historien visar, att det är så det går till att bli helgon och FAS PS SXBSLLR SG PPS Abo fritt bilväg, Bränslekommisslo.y z rr dan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.