YYv / on , FN ar a | Vv att -inhämta.; . Hallandsås, , levande: Vikt, av 400-425" kg! fessläppningen 5 " betfor' YrvefrTre ve vetet YtYTYPEEEE TRE Yr evtvY RNA ARN SO TE KVARN få MS ra viktigt och trevligt "Vad som 'kanske "mest intresserar är uppfödningen av. göddjuren på Brödalts gård på Förvaltningskommit- tén, som -består' av direktör Nils Ch. Månsson,” godsägare Erik Ramstedt och nämndeman ' Einar Pålsson, framhåller i. sin! berät. telse bl.a. att avsikten har varit -ått undersöka köttdjursproduk- .tionens förutsättningar och eko- "nomi under "svenska förhållanden, Etter i; samråd med statens hus. djursfi örsök har det ansetts ange- läget, : att i första hand få en förelse:- mellan "djur och ren "göddjursras, : korsningar . mellan ” denna. och våra :inhemska raser samt av. våra inhemska raser. Ce kalvarna. ha i "varje "fö "söksgrupp så långt -möjligt " hälf. "ten varit: tjurkalvar och hälften kvigkalvar, ' Tjurkalvarna ha kar strerats, ” "Kalvarna" av - ödäjursras Ha gått "hos sina mödrar 5:å 6 må. "nader; medan:övriga kälvar tupp- "fötts med mjölk på: anligt sätt. : Foderförbrukningen . köntrolleras > I för'varje. försöksgrupp under vin. terutfodringen, .Under sommaren gå : djuren tillsammans på bete; "Vägning av djuren har skett -var 10 de : dag upp till 6". månaders SÅ ”älder och : därefter: varje månad; , Slakt"" av” försöksdjureh har” an” setts 'böra' ske. vid: c:a. 21 måna. I | tat skulle -kunna erhållas, ' Under "derg 'ålder "och med en:berä :För. försöksarbetet har hushåll: försöksabsistent,« medan" statens husdjursförsök" haft; 'överinseende "över: försöksverksamheten,'. utar. "betat :. foderstater "och bearbetat försöksresultat ; ; fler syfte att spara det dyrare vinter- fodret och . få största,” möj! ga tinväxt -under betesgången. Ber dde våren 1951, den” 27 april :ochspågick; befes- "gången sedan till” djurens släkt, Flertalet djur: hade; emellertid icke" uppnått den öns ö ten, då betet började: "minska på : hösten. ,Tillskottsfoder. måste där- för .givas först i. form öv. rotz fruktsblast och sedan"i form: av och, gröpe samt halm. Trots ; detta. var” det svårt att : uppnå tillfredsställande' viktök. ' ning "på senhösten; - risken. för, mul. och: klövsjuka, Varför. samtliga kvarvarande för. Därtill kom söksdjur -av' första - årgången slaktades i december 1951, oak- tat en del djur voro .underviktiga, Lev. vikten å försöksdjuren blev därför endast I-genomsnitt 375 kg, : KING Resultat av första årgången: . försöksdjur, " Någon detaljerad” publicering av. försöksresultaten, då endast en äårgång försöksdjur: slaktatgs, kan icke göras, Här skall därför endast lämnas några korta upp- lysningar i vilken riktning detta första års resultat pekar, Några säkra, slutsatser kan icke dragas, förrän försöken pågått längre tid, Vad - först ..angår , djurens vikt. "Ökning : och dagliga tillväxt, . kan någon skillnad mellan de ;olika - försöksgrupperna icke: med sä kerhet konstateras,” tf Foderförbrukningen . pr kg växt har också varit nära över. ensstämmande beträffande de tre-. försöksgrupper, . som. uppfölts . med mjölk på samma sätt. ”åberdeda Af gus-kalvarna, , som gått hos sina mödrar, måste man däremot även räkna med moderns årgunderhåll, i fe pr kg tillväxt hos dessa för söksdjur' -Aberdeen-Angus-ras blir 7” därigenom "avsevärt högre, ÅA an. åra sidan. bli ..dessa fe billigare, då mödrarnas” foder till största delen består av'grovfoder.” - Slaktförlusten synes ick I ler uppvisa någon skillnad mel-. Ian de 'ollka försöksgrupperna, Beträffande > kvaliteten åa. sr | köttdjursproduktionens : : För ”Foderförbrukningen : 'slaktadé, åjurkropparna kunna resultaten: icke" anses fullt klar. läggande, .. med. hänsyn - till. att samtliga - djur: .. icke . uppnådde samma . storle punkt. synas - emellertid skillna. derna vara relativt /små. Flera årgångar ' erfordras . emellertid, såsom även tidigare , framhållits, innan, säkra :slutsatser - kunna dragas av försöksmaterialet. a JAndra årgången försöksdjur.” ' Våren 1951. anskaffades 'en ny årgång 'försökskalvar: - Försöks. grupperna utökades 'nu' med en grupp kalvar av låglandsras: Där. Jämte .dubblerades de. båda -kors- ningsgrupperna, så att under vin- tern en grupp insattes i ladugården tillsammans med: övriga 'försöks- djur, medan en grupp av: vardera korsningen '$Sattes i ett sommar. stall med en sida öppen "och möj- lighet till "utevistelse hela vin tern. "Härigenom" avsågs att prö- va djurens behöv. av - varma stäl lar. : I: ra årgången omfattar varje 'försöksgrupp 6 djur; varför antålet” försöksdjur” i denna -år. gång från början utgjorde 42'st. Kalvarnas . mjölkutfodring ' mins. kades . något för denna årgång. Då av erfarenheterna från första årgången även framgått, att dju. ren, måste. vara färdiga för slakt så tidigt "som 'möjligt följande höst har. utfodringen under. den gångna vintern icke värit - så knapp,” som föregående år. : Tredje” årgången. Försöksäjus I samråd med statens husdjurs. försök beslöts att försöker enligt i huvudsak den ursprungliga” för- söksplanen med" jämförelse. mel- lan olika 'djurslag skulle omfatta tre årgångar. försöksdjur, föratt något så när:säkra försöksresul. februari och mars 1952 ha därför nya. kalvar: inköpts," vilka denna gång samtliga kunnat" a kaffas inom'länet; :- kö td, ursproduktionons ekonc mi. såsom försöksverksamheten hit tills' upplagts är det svårt att få fram några säkra ekonomiska re. sultat ”av” köttdjursproduxtionen | såsom" sådan, : Djurens" fördelning På små: grupper, fodervägning oo. "| grupputfodring, "djurvägning och åndra försöksarbeten. ha givetvis dragit större arbetskostnader än normalt, Då ' den nuvarande ' för. sSöksserien avslutats, varvid man bör ha vunnit värdefulla" erfaren- heter. beträffande en mängd tek- niska frågor såsom, rasval, utfod. . ring, lväxt, slakt och; kvalitet, Syne$s> man, .därför böra :närmare a | Så in på de rent ekonomiska frå... gorna:, och -: belysa . möjligheterna för. eh ekonomisk : öttäjurspro. duktion 'ur ren driftssynpunkt;'' > En beräkning av: den år Bröd. alt: under föregående år bedrivna sekonomi har döck gjorts i likhet :med:fö- regående år Härvid ha. av ar- betskostnaderna "viss. del-avseenz de foder och djurvägning och öv- riga med försöksarbetet samman. hängande kostnader påförts” för. söksverksamheten, Likaså ha er- lagda överpris på inköpta kälvar och en del:av skummjölkspriset, som överstiger 5 öre pr kg, över- förts till försökskostnaderna, 4 I bokföringen har” upplagts ett ILivdjurenss konto. och ' ett konto för varje årgång göddjur. > Liv. djuren omfattar de vuxna -Aber. deen.. Angus.djuren, - Aberdeen- Angus-kalvarna ha" vid ”avvänj- ningen "vid c:a 34 års ålder gott. skrivits livdjuren. med 500. kr. pr st, . varvid - deras : tillskottsfoder hela - tiden ''påförts., göddjuren, Aberdeen-Angus-korna ha då ben talat 10 öre, Pr: fe grovfoder... Ira örsta | årgången göddjur” pe- stod av 31 djur. Härav flyttades 2 st.”Aberdeen-Angus-kvigor över till livdjur, .medan 29 djur slak. tadeg hösten 1951, Det produce- rade .. djurvärdet utgjorde 7.689 kr, För det under året förbruka- de grovfodret erhölls en ersätt- ning av 7,9 öre pr fe grovfoder. ' Sammanfattar man: båda bok; föringsårens resultat för den för- sta årgången göddjur, har produ: cerats ett djurvärde av 17.670 kr; Foderförbrukningen har utgjort 57.893 fe. Härav har 16.547 fe. ut. gjorts av inköpt foder eller: an- nat icke grovfoder såsom ” söt- mjölk, skummjölk, gröpe. och bet. for, medan resten eller 41.346 fe utgjorts av, grovfoder 'såsom' hö, halm, blast och bete. För grov-' fodret har denna årgång göddjur lämnat en ersättning av 10,4 öre 109 Ett tvättäkta, kolsvart rostbiffs. fé äär > ; "a, : a : Ve ; - . i AA KS RAA ARKA HISS ANA VASÄRLRAKNNÄKASAT SIS LKS ERA SRA FKA KKS RKRARAÅ . Även på denna | -| Här. hadé 1930. startats en SLU- "| kalvar fötts å, gården, Djuren ha na ktidnng örste e Iedare D Tidning, om de' ”Cirkelns £ = Det I är egentligen förvå- nansvärt, att studieintresset kunnat ' stiga 'så. fantastiskt. på 20. år. Då -vi var några ung- domar, som samlades i hemmen, nu finns” det. många cirklar i skolor och andra samlingsloka- ler, «cv Det är Kontrollassistert Da niel Hedlund: i Våxtorp som berättar för Laholms :Tid- ning .om den första' tiden, i stu- diecirkelverksamheten : i, södra Halland, närmast med anledning av. Hishults, LSS. 20. årsjubileum, som hölls på tisdagskvällen. «-— Jag är egentligen från Är- stads/'socken "men mina: första egentliga ' lärospån - inom jord: bruksnäringen fick jag på Ka trinebergs folkhögskola - — men vad viktigare var — där fick jag också upp ögonen för vad -kun- skaper betyder. Så kom jag ué som -. kontrollassistent: och. år 1928 bosatte jag mig på .Hishults” gästgivaregård,” Senare kom. jag att bo. i både Hulebäck och Kil- hult i Våxtorp men. det. var kan- ske” den första kontakten; som gjorde, att: min 'studiéverksam" het ; mest" förlades: till - Hishult; avdelning + och .. man , håde..så smått börjat med studieverksam” het, Någon: "ordning fick; man dock : inte på "denna: utan :1932 beslöts kalla till:ett sammanträ- de:med studielniresserade. Detta hölls på ett cafåi Hishult.ock 12 |; intresserade medlemmar” hade infunnit, sig —' när. "det "sedan Den först ä cirkeln. bildades 2 Jökt. '1932.-och till styrelse utsågs: numera. "bortgångne" kem: mansägåren'.” Ernst. Beng'sson Yohansson,; Gi ; Det förste lantmannaskolan. och;den ' gick |" vi efter. Men intresset var' stort och "de : 11 deltagarn: skolkade äldrig: Vi "hade: 1 'änna onsdag ' och möte vi Till varandra + det vär ro- ligt att träffas. och. byta” tahkär och .kunskaper och då” va tande, i. Efter det” försia. åre Ernst. Bengtsson É bara" varit. med få å det hela' igång — och istället blév Uno. Severinsson ordförande och Gustav Nilsson i. Göstorpshult kom. med iz & yrelsen, Det året Pr fe, Kan man fylla djurens fo- derbehov i. större utsträckning | > med" grovfoder ' och: vi tänka: oss t. ex; hälften av gröpe och betfor sammanlagt ' 6.824 fe ersatt med grovfoder, skulle ersättningen för grovfodret bliva 14,2 öre pr fe, At ; Andra årgången göddjur, "vilka i huvudsak inköpts som” kalvar omedelbart ' före bokföringsårets början den 1/4 1951 värderades då till 125 kr pr st; Därtill -kom- ma 6 Aberdeen-Angus-kalvar föd.. da något senare, som vid avvänj- ningen överfördes från pivdjuren med ' ett . värde «av. 500 kr pr st Antalet djur i.denna årgång! ut- gjorde vid årets slut 41 st, Under året har producerats ett djurvär- de "av 11.727 kr, varvid djuren vid årets slut åsatts värden be. räknade -efter' djurens, vikt: och högsta notering AA” slaktdjur, Dju- ren ha under året förbrukat / 5.142 fe mjölk, 11.102 fe gröpe, "3.850 fe ” köpkraftfoder och 21. 553 : fe grovfoder, :" För ' detta 'grovfoder. har erhållits en ersättning av en- dast 1.447 kr. eller 8,7 öre pr fe. Om vi utbyta förslagsvis hälften av det förbrukade gröpet och köpkraftfodret mot grovfoder er- hålla vi en högre ersättning för| grovfodret eller 4,9 öre pr fe, vil ket även detta är lågt med 'hän- syn till att grovfodret under för. sta levnadsåret måste: vara :rela- tivt högvärdigt. ; Ne : NG Tredjo. årgången ”göddjur når nyanskaffats strax före ”bokslu- - Av de 39 kalvarna ha 86 in: fat, A "medan 3 Aberdeen.Ahgus. 1 bokstlutet upptagits till 123 kr, Pr djur, a q gens område aniel Hedlund I berättar för Tabolms första ; åren ägnade + Mvi oss Smed framgång åt] kommunalkunskap och.” varje medlem köpte en bok i detta ämne. Som avslutnin& hade 'vi ett fingerat sammanträde 1 kom- munalfullmäktige — till vår egen nytta 'och stora nöje, - — Åren 193435 ägnade mi oss åt husdjurs- och utfodrings- fortfarande under enkla former, Jag köpte bara. en -bok och föreläste ur. Och' nästa år blev det jordbrukslära och året därpå geometri. Året” 1937—38 studerade '' vi skattelagar "och |: : självdeklaration genorn Hermods ”Och” det var ett studium, som vann både "och deltagarnas mycket «fora gillande." Jag" håller omyce- ket styvt på studier genom kor- medlemmarna : får arbeta på ett helt annat sätt och lära, | körrespondensinstitut. e mitt respondens, självständigt lösa sina problem. Döa''året fick vi också nya med- lemmar, nl : På. våren. "1938 läranade jag dock” ledarskapet”. — jag "hade |; i, varit "studieledare i Våxtorps östra avdelning och jag "tyckte att: det. räckte i kill. Men” jag Måste säga, att det. var mycket itrevliga!, och .:angenäma år, "fyllda av. Bolt. "kamratskap. Det fanns. i heter” I me de” larna, slutar” hr: Hedlund. är, att” studieverksam- he en i Hishult: och Halländs' landsbygd ' git: ext mycket. stor på: de: tjugo: ären i "Edit Bengt " DET MASTE LÖNA SIG. ATT skriver. riksdags. sö; Benestad EN Växjöbladet: (be): "coh "gör, några” reflexioner. med ”anledning") STEKA" ÄGG; en promenad han gjor —' Blir livsmedlen ännu ”öyrär ? frågar mig en. gammal. inföding på hötorget, Vi kan inte säga nå. got:om aet!! Men nog hajar man till, .när man finner att potatisen kostar 50 öre kg, Det kan inte hjälpas, > Stockholm. Det är en :marginal, som "är orimlig, Och. vari består den?' Ja, i arbetskostnader i hu- vudsak. Frakter är : den mindre kostar,. om det finns några, kr..4:90 per' kg, 3:75 har mor fått av handlanden hems: delen." ' Äggen ma i byn, Och det blir än värre, om man köper ett stekt ägg på en restaurang, . Det kostar 50 å 60 öre, Med 18 st, till ett kg blir det efter.50 öre 9: kr. kg.' Det måsté löna sig att. steka ägg. Det liberala samhället har som synes många , märkliga fördelningsfrå- gor att lösa,' Men Dagens Nyhe- ter har för alltihop, ..."C- Potatispriset dyker ofta upp i diskussionen - kring . ; livsmedels- kostnaderna, vilket är. helt na- turligt,' då..potatiser.i regel 'in- går i: den dagliga kosten, Livs: medlen hår. blivit dyrare, "Det är sant, Men det kan ju någon gång också. omtalas, att det inte: är jordbrukarna, som får alt, föjeng - Båstad; Allhelgonadagen infaller i morgon söndag, Gudstjänsten hålles då i kyrkan vid ljus . 19, Fackeltåg till kyrkan av.ung- domar blir > det på. Gustaf Adolfsdagen den 6 nov. kl, 19. Kollekt till Olaus-Petri gåvan. Kornhult: "Predikan "hos H. Pers. , son söndag kl. 14 av. Carl ” Paulsson, Offer för Afrikamis- sionen, nga. studiemöjlig- På "landsbygden på den tiden och det: var roligt att vara - fom. pionjär, Föret. var ju trögt. 2 portgången: men" nu här. sudievérksamheten x "slagit om. Och de: som: nu.:styra och ställa! i; Hishults; LSS: gör bra mycket mera än vad vi gjor- se bara shur' trevligt: man | här” ordnat. det med musikeirk- ma bör i detta sammanhang 859 . til ult. Jen tär: fram" öch tillbaka. ver "men ' något högt betyg åt vårt: samhälles. förmåga att lösa distribution:.och handelsvä- gar är inte detta, 17 öre hemma "Kronobergs län och 50 öre i ig att bönderna" får "| hindrad just då. Han 'sändg 'é- Ma Oroa :hada : jag kommit till. New York" för att bese det stora landet i väster, ”där ingen kung finns och i inga kitsliga präster”, som det hette i den' gamla visan, : :i : - Man kan resa på oli ätt genom Staterna, men den” rin- ga" valutan, som beviljas 'den resande, tvingar.en till att sö- ka resa' billigt. Att resa med flyg eller Pullmantåg blir "allt för: dyrt. Jag hade därför:'be- slutat att fara med buss" och gjort upp planen för resay.här hemma. och betalt den:-på en resebyrå med svenska pengar. I New: York bör: man: göra en tur långs 'den. 25 km. :långa Femte: Avernyen :och' en ikvälls- tur på Broadway méd dess fan- tastiska 'ljusreklamer :och så hamna på nattklubben Diamant kästskon för att studera höjes- livet: här. - Från. takterrassen på: jordens ' högsta byggnad, Empire: Stat Building, «102. ån mngar högt, .hade'jag: en ivid: Etnderlig utsikt över. miljonsta- dens fee våge DT Efter Satt. några dag: ha. sett mig om i New:VYork sökte jag så upp den störa: Grey- houndstationen och ” fick. Svenska ' kvitto. utbytt:-mö biljetthäfte med. kupongår- för olika: sträckor : tvärsöver: hela lendet. - Chicago. v rr De" ;störa blåvita rbistarna port på gränsen: mellan Tilli- nois och Iowa. passerades Mis- sissippi, och cirka. 1,000 km. längre åt väster kom jag över Missouri in i Nebraska vid sta- den Omaha mitt i nattev, Ge- rom Nebraska är det över 900 km, . till. staten Wyoming och kela vägen hade vi följt Platte. floden. Här i Wyoming föreföll det ofruktbart och ödsligt.:På kvällen passerades gränser till Utah, Kl, 12 på natten åt jag kvällsmat i Salt Lake City och kann kasta en blick på det sto- ra mormontemplet. Snart. voro finne i Nevada och högt uppe i bergen, där snödrivor ibland kantade vägen. ' Så "basserades gränsen till Californien, och nu bar'det ner: i den härliga Sac- ramentodalen.' På ' kvällen läm- nadesjag så bussen i Oakland, ärmaste. målet för "min, resa. Här kom jag att stanna ett pår eckor och fick tillfälle att. gö- ra' utflykter” åt olika" håll, På ndrå sidan den "stora fjorden igger' San Francisco: och. dit |: for...jag ett par. gånger över den. 13 kr Vånga: bron, East Bay” "Bridge; och 'en gång över Golden Gate, inloppet ” ti 1 fjor- den. se vari saba NN :San Francisco är vacker. med tora parker. och rätt kuperat, iren själva stranden vid:' Stilla kavet var inte alls inbjudande, "Omsider "fortsatte "jag min csa, och nu” bar det'söderut $ med en”. vinthund målad på var Sida” är. "rymliga; och. bekväma ' och köra fort, där vägarna "till-- läta "detta. .: : Hastighetsmätaren: lagom. Visserligen fanösdet: några Mmil:i' närheten” av: sto städerna << 3 : eller :4 körbanö gZ nte alls bättre, än våra i | bentade”, ; Vägar, : möjlige: med "Jä t gör ett Canadacidan. 'där det: var. bäst åtsikt. Härifrån" "fick jag. också över floden spänd stålwirer: På” natten upplystes fallen ämder- strålade ialla: regnbågöne, få -så: över gränsen igen! till? De: troit;; där Ford och "Genbral Motors har sina stora' fabriker. Efter övernattning här kom vi så nästa dag till Chicago: : I: New York 'hade det varit lätt att, hitta fram tack'v are der långa avenyerna. och"de.num- rerade tvärgatorna, men här föreföll det mera rörigt beh —- smutsigt... Så var jag' på” mid tag hos:en bekant långt ut en förstad" och åkte på nåtten' tillbaka för att finna ett hötell, Jag kom då att hamnä på” Pal: mers Hous, stadens näst stör-' sta i 25 våningar. Här var dyrt” men förstklassigt. Hotellets, fi- naste ' matsal, . Empire Room, var helt i guld och vitt ocii spe gelväggar. Det sades vara den vackraste i hela ' Ameri : "Här i Chicago komi jag: göra en "liten "affär, som. É mig väl till pass, En sångare i Moline nära Chicago hag ge: nom ” en släkting: i Hahistad bett mig göra en undérs ökning om hans förmodade släkt skap med Jenny Lind. Det hade jag gjort, och hans förmodan visa- de sig vara riktig.” Jag] :hade stämt möte med honom 'i'Chi- cago, men han var tyvärr för- mellertid mitt honorar”ockh” sände -honom-: utredningenå Ja fick. sålunda här en god för? stärkning i. mitt ringa: örråd” av dollars. och kundesna. röra mig litet finare; : Efter några dagar här var det tid för min långtur. skulle "nämligen" ut till kusten, Det tog 48 timmar från Chicago. till . Oakland . vid San Visäde ofta,70 miles, d.v.s, om: Från: New. York. sty ee jag NN homiden. vackra trädgårdtsta- Hattsstanna i "Angeles," 3, men Si ifrån” av. kulörta" larnpor”"och | j SR | de: ' kalkstenslagren ända” till i 1800 meter, Klyftan är åtskilli- |- ul kvällen tillbaka. till Flagstaff, genom: hela Californien ända sas, där jag ; avbröt” turen i hus” vidstaden Topeka. : Efter en kortare järnvägs- > resa kom jag till den Nilla sta- 7 den Frankfurt där jag reöttes > av: min gamle broder Johan, ' som jag ej sett på 62 år, , : Här stannade jag ett par! veckor och fick "tillfälle att se! mig omkring i'dessa trakter, de; bästa ' majsdistrikten- i Stater: na, Jordbruket skötes här allt: annat än rationellt — majs öch ! rmcajs på samma åker år från” år. utan gödsling. Landet här' är svagt kuperat, och på slutt=" "> euär ; störtregnen skulle skölja ' bort matjorden, om man plöjde” upp marken, Småvägårna här. är enbart mullvägar,. som. bli? i otarbara efter. ett större regn, ' | Här fanns inga ordentliga ladu: ' gårdar utan ”endåst fula träkå-. kar för olika ändamål, Bostadså-' husen var ”träVillor; vitmålade” och med liggande klädsel, atyd- > ligen tillbyggda åtskilliga” gån- ger, allt efter som ekonomien | tillät det. a | Jag . "fick, också Hl le. att Besöka "Ortens | svenska, kyrka, där ' jag "hälsades välkommen; från” predikstolen. » Här predir,. . kag på” engelska och ' de sven, ka. . ortstidäingarna ' tryckas ' också på engelska, Det svenska språket : är så gott. som heltn borta här. I Det är "blott. de gams; ku a invandrarna och några äv :” ill Me: (cogränsen, till den lilla + Låholris Tidning u den "Coächella. "Jag Om igen åen :San. José och tijlfälle ömråde, där” dr Det är en några. mil bred, ka méllan kästberg eri ra Nevada ” ” éÉ ipelsiner. m m; var varmt bär nere, "ofta över 40 Er... C. bevattnadé områden" kun- do män få se olika arter kak: tus, ofta i jätteformat. ' En kväll körde vi till ex bi lats borta vid kustbergen, Där var "två väldiga,” cirkelrunda bädbassänger, omgivna av pal- mer 0. belysta av kulörta lam-: por. Här badades, eh dansades hela natten.' ” I gå kom "den "dagen, då jag Skulle ” vända österut' på: hem |9' väg.+Den 'bekväma bussen för- de-mig nu in i Arizona och ge- nom den heta Gilaöknen upp i höglandet. 4 den. lilla "staden Flagstaff hoppade jag av för att med en extratur ta mig upp till Grand Canyon, den största sevärdheten i U.S.A, lt Här” här Coloradofloden. sku- » sig ner genom de” dlikfärga- rg - ga mil lång och här på dat bre- daste 'stället några km." bred; "Från en" utsiktshall "kan man blicka rätt ner i detta avgrunds djup, -- där floden nu har nått ner till urberget.. På muiåsne- rygg kan. man. från en'viss punkt ta sig ner ända till. klyf- tans -botten, Det hela är i sin färgprakt och storslagenbet så fantastiskt, att det. svärligen kan', beskrivas: Efter en ;biltur några mil längs: floden och up-/ pehåll vid" olika utsiktspunkter tyer Canyon, vände jag: få på där jag "övernattade. AT "Så gick färden”. genom ytterst törra och magra trakter. in i New Mexico till staden Albu- urerque och sedan. norrut: över tJ-över Mississippi' och var snår som. ännu förstå det. Min. bror: påstod, : "att. ingen” vensk” gjort besök här do ser. -haste 50 åren; och detta bidrog! s kanske till att. jag blev motta "gen. med översvallande vänlig- het, "och gästfrihet här i Kan-: Sas, Alla tycktes vilja tala ned: den långväga Pe ökaren, och) | jag fick en-god. ning i min, | skrala: engelska, : uten 5 '; Så" kom uppbrottsdager, "och : jag satte mig åter på tåget till. "Frankfurt och "så på bussen i. opeka '. och stannade :någon : dag i, Kansas Öity,' näst 'Chica go Staternas största. slakteri städ :— och gangsterstad, i Här kom” jag åter över Mis scuriflode och . dagen. efter åter i Chicago, "där jag nu kän- ; de mig :rätt - hemmastadd,' Här : hade flera av-sällskapet från: Gripsholm” stämt möte, , och vi; beslöt att göra" en fur 3 till” Kär vbdstaden” Wastiington” på vä gen till New York. ; Det ; blev: "en "vattresa . med ; tredje "klass persontåg — vi, hade för. oht om dollars föt att, använda Pullmantåg: "Vagnen, . en helt öppen 'boggievagn on! ; ändrades på” kvällen - till: soi vagn; och de resande öch damer — fick försöka sam- - sas om sängplatsörna, så gott ' de kunde. ; i ; Washington rv r. em väcker - Stad. utan skyskrapor” jeméd : vackra : byggnader; ”” mycken ; önska och mycket"Vattén, Vi gjorde ett besök på svenska 18-. gationen och blev, väl mottagha I där. ov eve . Så gick färden” till New Yörk. och. efter äönu. ett, par dagar i voro” vi. ombord på Gripsholm + igen. - Dagarna "över Atlanten. gingo tyvärr allt. för fort,: och ' snart stego vi i land i Göteborg." efter en resa, som jag gärna ped ar re, Den hade bjudit på så mån-. ga sevärdheter ochnya intryck och ' så .mycken vänlighet: och gästfrihet, att' det väl: uppväg- : de "den ; visserligen. 5 kostnaden. ”? : "Resor" till främrnande är ett livselexir och med nutida bekväma ”resemöjligheter kun- ra även. åldringar ge sig ut på Socialstyrelsens 'konsumtjons- prisindex ” har "gått ned från - 225.2 i augusti till 224,9 i sep- tember, d. v. s. med 0,3 enhe” ter ellér 0,1 proc.” Indexserien,' som -har 1935 gom" basperiod, avser att mäta den genomsnitt-" liga” prisförändringen " för hela. den enskilda . konsumtionen av: varor ' och tjänster i landef:" Beräkningarna ' för septembér : grundar: sig. på :prisuppgifter ' Franciseobukten, ' Vid ::Daven= Ssnta Fe ini Colorado” till Kan- Fanna 7 : leg från. 60 städer och ' andra tät- rik hingärna ligger prärien orärd,''. ville göra om ju förr dess. hell- - / NA deras nu medelåldriga barna NS ot : = . ” so > - ek) så " AS RAA RÖRA ET LARCTEI + - ; HK ÄRAS KRIS ARNRAARERRAAANBEKIEABSHSFRÄSSKER ERA RA FOR KNIT OPENGL RR SR ERSTA TR TF IIS sanin SA ann) UPERTTLET RV TERI NAT AP As R a Å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.