Nn s. "> De: bästa jordområdena på högslät> Yrrvyv YYYYYYTYYYTYTYYTYTYTYYYYYYTYTEYN YES NA NN NAN NPV TE VYER YYDPTSÄDYEYRAT ST SRTIVESYV " vyrvvyryrervyvyYY t 2 Al eerveeryryv VTT vevvv N 4 - i Oron” bland d förgade folkeh, som åstadkommit å stora omvälv=. | > ov > Dingar i-Asien, har nu spritt aig, vo Kven till Afrikas negerbefolkning: k Bydafrikanska unionen är spännin-! gen stark mellan vita" och färgade till följd av den härskahde regi-| mens oförnuftiga politik, och 'i den brittiska kolonien ' Kenya ' i, Öst-. i " afrika har den 's, k. Mau :Mau- SN os NV rörelsen satt i gång en rad terror- i Oron i'Kenya: 3.500. miljoner” a : Hransporter: 1950 : bilismen främst]. Yransportbehoven | har 1 vårt: sam- hälle ökat i något snabbare takt än produktion och konsumtion och tä= gitt en allt störra del av I sämlpde Det sammanlagda. värdet av per> son> : och - aktioner, varvid många isk både vita och infödingar, fått sätta! livet till: Mau Maus terroraktioner riktar sig inte endast mot de vita! ' utan i lika hög grad mot : sådana ” infödda, som. samarbetar med en- gelsmännern för att främja koloniens ekonomiska och sociala: utveckling. Det är uppenbart att den infödda : 'befolkningen" inte "uppträder enigt 1950 till 'c:a 3,5 miljarder kr, un= gefär hälften på värdera, "Härav kom ungefär 25 procent på järnvä- garna, c:a 65 procent'på bilismen, medan +" spårvägar, inrikessjöfart, motorcyklar. och timmerflottning tog.2—3 procent vardera,; Inrikes- flyget: spelade då ännu en mycket ringa roll ur ekonomisk' synpunkt. Det" totala transportarbetet” för och" inte 'fullföljer . eri -| politisk handlingslinje, -En "grupp, inom vilken Mau Mau har sitt fäste, » är bekajad av en fanatisk nationa- -lism' och vill driva bort alla de vita. :En annan grupp vill som sagt sam=- sarbeta" med dessa: och en tredje - Igrupp Synes inta en mera förmed- ">, lande "hållning, Den arbetar -för i självstyrelse för de infödda men vill Mö 'inte driva Bort de vita ur landet, : "> lendast göra slut på dessas politiska] herravälde över kolonien, Den en- oo - ida verkliga politiska organisation 20 > Isom de infödda bildat, nämligen det afrikänska förbundet synes repre- . sentera' dennå tredje grupp: I viss "mån torde det dock” fiken "ha" upp- gått till' 17 miljarder personkilome- ter, viket innebär att varje svensk år 1950 färdades e:a 2,400 km med de. här » behandlade trafikmedlen Beter pet ordstäv i i Vai (Västafrika). Kinesen uppfattar vårt sätt ait visa brådska som ohövlig och okultive- rabö Indianhövdingeh Red Jacket; svarade :er gång en berson"” sond klagade över att. han :' ej hade ti nog att utföra sitt arbete: ”Jag för mödar;.du , har 'all. den. tid som och vårt jäkt med Rs ögon, skulle vi förstå, varför representan- ter. för: mycket, gåmla kulturer an- il g. Mi-ser. någon”! större själsförfj 'medlidgamt. ned på hinduea. som tar sig" ett dopp i Ganges och sän- der sina -böner, till himlen, ; Men 4 vi når med :hela vår WC-kultur: inte upp "till: en' bråkdel av. den 'inher-' lighet som utmärker åndiernas and- liga. liv, ont sagt ' öm wo bära ära '50 procent 'presterades av bilismen; ' c:a 30 procent hänförde sig till. personbilstrafik "för egen räkning” - och 20 proceht till buss- och drosktrafik. ' Järnvägarna ut- förde nära 40 procent av transport arbetet, spårvägarna 7—8 och m torcyklarna 3—4 procent, 'Om:”. myndigheterna” inte"sökef kålla tillbaka ökningen av Person= bilsbeståndet”” torde" man': ku räkna med att det skall fördubblas t under 7 tidén' 1951—1960." "' Under a : iska och trafik- den inte upphöjs till Gud. 'Jag har träffat fattiga Tessin-bönder, vilkas lemmar, var lika aristokratiska som, deras. umgängesseder. För många år sedan låg jag på ett skär i Böt- tenhavet ; tillsammans. .med några Ålands-fiskare. » Deras. samtal om de yttersta tingen minskade betyd-; ligt min respekt för filosofiprofesso- Å rens förmenta kunskap. : : "Kultur ligger inte bara i hjärnan, den. ligger. även i hä derna, i ner- vena, i hållningen, falk 'och bete sig. Det är därför man frestas definiera ordet kultur. med] hand, "med Mau Mau-rörel: ledare Jome Kenyatta, som på 1930- talet studerade jordbruk-i Sverige, har arresterats «av kolonialregerin- mä gen," en åtgärd "om vars klokhet 'man inte är absolut övertygad: Ro n. och "upphovet till 'orolig- heterna i Kenya är den" infödda | utv lser kan ” lig livsstil”. Men denna de- bkningen "också ' bli än snabbare. Om . man utgår från utvecklings- takten i USA tio år framåt från å år komma” att uppgå till 11. m 1960. 221 : 3, svå- i iprim iva.”metoder som tillämpats inom det afrikanska jordbruket blir forderig 'avkastning synnerligeri låg:” oteni Kenya har vita” av olika nätio- nalitéter lagt under sig. Nu kräver den "nationalistiska rörelsen, att i in- < Ti Behov av pre) | duktiva resurser väntas "öka betyd ligt, 1950. uppgick investeringarna i transportväsendet. — exklusive Underhåll v=" till: 00 milj.Ekr, vilket. motsvarar unge! är 10 procent av landets totala investeringar det- ;o krigsperioden. I. förhåll de. i . sordbruk : sig även där enligt utredni som, om. en, viss äges och. behärskas av de vita. el . och för! sig är intet. att säga om lade''; undérdimensionering': av. transport» väsendet skulle föreligga. Det sam är att 'ralionalisera: : ot "7. drift "så att "jorden .kani" ge" st jN saa skördar, en 'uppfattni di] i Fhurn, 5 man, fore kunna inv tt. det. i a j hovet för de i utredningen. behand. th H a hHingeh för 1950-talet a å é 11000 milj. 'kr om Pa i "löses genom att ge infödingarna rätt. FenHingv rd | [ or, att flytta” tillbaka till de' bättre] Dei i " Väs . jordbyykgon råden: Om de ki frahsport rer o L pöl i0N,. mersatt tillämpa "samma. prislitivar [250 Filar eller 8,3 procent ders nöd:och faladon | | ' Tr metoder. för jordbrukets skötsels' vil E den; yrkesverksamina, be-j det te, sägas. Sporre g i ">, liksomY de områden, 'därrdé UN | H : kommer maten 4 alla fall "fiteare : ände" till förkrigsti- gar och komfort, om äre M räcka till fö REN Lies mtliga årsarbetare var är fagad och kroniskt miss) . : a till ör Kenyas” iF 29 Procent 1; inom järnvä- inte; a H ; : Den enda lösningen Jgen och. '62, procent inom bilismen. kraft och tid med prestationen: a med Motsvarande procenttal. varia finitlon' är ingalunda uttömmande, , Även, Hitler hade ju-en personlig livsstil, 4 som var. motsatsen till kul-' fTränarkulter KE | inom idrotten - går. för. långt] va ; ”Tränarkulten' här” 'wurjat få orim- liga « proportioner i "Sverige, inta minst när det gäller simningen.- Det tycks förhålla sig så att man fånga gånger; tillmäter tränarens insatser en rent vidskeplig betydelse; man kan ju numera knappast. läsa ens en : [mycket kört "artikel i pressen Simmaärprestationer utan att.de'ti Tandes namin' skall kopplas ihop mad tränarens, anmärker en signatur i Simfrämjaren med adress till en del n | alltför - riga yngre sportjournalis- ter. - Om någon av. ”adepterna” gör en fin presation så blir det intervju — inte med som vore rimligt simma- , ren "själv utan, nied. tränaren! Man frestas göra en travéstering' av den » gamla kavalleristregeln: först kom- mer: tränaren, sen kommer: ingen- ting, ' och" sen kommer' sinimaren, Den ', bäste. tränare i världen kan naturligtvis inte göra ' mycket om inte simmaren själv har den heta viljan att åstadkomma något utöver det vardagliga. ' ; "Tränarna -— gräslig: fult ord för- resten, " idrottslärare är betydligt vackrare — är värda stort tack för) sitt". intresserade ; men alltför” ofta otacksamma arbete. "Ingen är dock i "längden, betjänt med att betraktas som. något slags trollkarl] till vilken Jalla, n av andra lärare fram-|, "FRÅN OROLIGHETERNA I KENYA. Genom omfattande ra; har trupperna arresterat hundratals a men varifrån Mau-Mau-ligans medlemmar rekryteras. Några med-= : lemmar av kikuyustammen, som ömringats av polistrupper väntar - här på $ tronsport till Natrobi-äfr förhör . - hållas. a KN freeyyereryyt fretYTeOTTO NET ryYYtvYFYPTEY TT) y, pot |: | i co . ' vorsäagen. den 6 november 1952 | or rna I 4 é ov + LANDSBYGDENS KULS |. TURPROGRAM skulle behövas: > z för den debatt som — glädjande nog ; — - föres , inom "bonde- och landsbygdsrörelserna, skriver. Nilg - G. Asling, i SLU-bladet som en , till 'kulturkonferensen å Sånga-Säby. Konferensen vis SS lade menar skribenten, att kultur= . debatten inte minst inom Jands= >". bygdens folkrörelser är livlig, men ” att dessa stampar på samma. fläck. och alltså inte förmår uppvisa för- nyelse; Detta är beroende dels av den . Svaga och bräckliga grund man har att utgå från och dels av'att den ledande debatten, ' den som -« . RE i kulturtidskrifter” och på " 4 med dem :kommer att : Det är först i samband med. sti- gände : hygien - som - man kunnat] iaktta en, faktisk "anbopning av i fall (polio). "Den dragna, lovande a d skall skickas... Om ingen reagerar "mat tränarkulten är väl den dagen inte så långt borta, när uppgifterna com fruktade sjukdomen har blivit -epi- demisk från att tidigare ha varit endemisk. -.. I anslutning - till den 214, "epidemin i Köpent ÖR: en SS RR ST Rd: ;& 8 öm SE 3 RN Rs 8: =S 8 ion "att till | det. yttersta bekämpa förutsätmingarna för denna fekal- infektion, att överhuvudtaget före- bygga direktöverföringen 'av smitt- ämnet, :. Idealet vore att kunna skärpa hygienen till den 'grad att infektionsmöjligheten stoppades. to- talt. Detta ligger emellertid utom möjligt gränser, men en god simmarna går i stil med: prop datexterna. på Ulriksdal: Per- -Olot Östrand, i föd. Hofors: AIK, ivilisåtion innefatta den yttre, ma-. s. terjell-tekniska utvecklingen. Ordet. år de ER kultur "endast avser sen för kultur. väl skulle då. avse den "mera l, > andliga sidan av, våra strävanden, "betydelse är ”odling”, varmed menas både. od- e ägare IF Elfsborg, tränare Kalman : ven Hansselman. På Ulriksdal. foto- efter edan e hästen i bet: ärad igt. hittills" ökänt. ratta om Gustaf Vi publiceras i en: lika 1 roande som intressant bok om den s| bortgångne "monarken av "kur husets" specielle hävdatecknare Är.- ders "Lundebeck,"”"Gustaf 'V "sota > I bättring av de t villk lich "June heter den. mi tualistisk" pers "fortfarande gäller a den bib iska |” hjälpte: 1 e gin själ. Del är inte påminna” im detta. sultat; (beräknat, efter: den kä som med N H Saall säkerhet är riktig. si ,.Kenya behöver, liksom alla. andra s k. "underutvecklade länder, tek- + under," 1950 talet väntas öka med 40, NER sårsarbetare,” d, ys 8 nisk och ekonomisk hjälp" för att): :i utveckla. sitt äringsliv. De infödda; "> äger inte själva ,något kapital för. rationaliseringen, det måste inves- > teras a av de vita. Den saken inser va "ide mera: moderata e':menten bland A infödingarna och därför vill” dessa. "oc "samarbeta med europ'erna Skulle ne rv nationalisterna lyckas i. sin. avsikt jatt driva bort de vita kommer de . "infödda själva inte att vara kapabla "att utveckla koloniens ekonomi, Detta gäller för övrigt inte” bara om; ee Kenya, det gäller om praktiskt ta >> get Kelasden nordafrikanska konti-: nenten, '.. 5 i i Kanadas radio Det "är mid fton i Növ Sad från en sydamerikansk; indianstam: ”Aporna sover tätt invid. varandra på. "Yauarypalmens blad... När. det ker "ungarna av köld; Föräldrarna säger då: ”I morgon ska" vi. byggah ett; hus”, En "annan "svarar då: Yorks' hamn anno" 1850, I skogen av master och rår längs östra flod? armens "strand har ett väderbitet svenskt skepp lagt till. Det är brig- gen Charlotta från Karlshamn med Vilhelm «Mobergs utvandrare från Småland. På svaga och vingliga ben kliver .de i-land på amerikansk jord, där färden snart går: vidare vecka efter vecka in i landet med :- Vad problemet gäller i Kenya, det r en . upprustning av landets nä- ringsliv och en av dess de. Stora Sjöarna och vidare genom äshav” och till" fots”sistä i genom vildsk , där. fen sek 1.: Det kräver kapitalt iteringar 'och teknisk "hjälp från de "vitas sida men det: torde också krä= va ett visst: mått av/ politisk själv- för 'den infödda befolk- " Koloniens ” ekonomiska” : lupprustning måste ske i samarbete imed: dess egen infödda befolkning lock: icke påtvingas denna av” den vita kolonialförvaltningen” Man kör jvisserligen " akta sig för att fälla några bestämda omdömen om ett "land, vars inre förhållanden 'mah "inté närmare känner, men nog för "refaller det som om Ke; yattas afri- :kanska förbund ski iden organisation, sor skulle kunna bära upp slälvstyrelsen, Det mot= "stånd som rests bland de vita mot infödingsbefolkningens självstyrase synes inte. härröra sig från den ' talförvaltns, i och engelsmännen i Kenya utan från oik av andra europeiska nåtiona- liteter, "som är bosatta i området. Ten . engelske "> kolonialminist >rn :Lyttelton har rest till Kenya. Man dast husgarens yxa har” gått: dem, bb Om alt: äta berättar förtolta ren i ”Invandrarna”, "andra delen av det stora Utvandrar-eposet, som i dagarna utkommer i Sverige. Bak- om romanen, inte minst: då andra delen, ligger fyra årg förskar” och skrivarmöda och tré långa och! samma amerikaresor, . . - CBC:s ; svenska repiesentänt i i NN York Edgar Swenson, chefredaktör för tidningen "Nordstjernan? lyc- kades . ryligen . få författaren: till studion i den nya :FN-by flodångare, järnväg .och båt. övar |: Pp. När: det blir morgon; ex ”Skal vi "bygga vårt hus?” ÅS äta lite”. grann” Så går: alla sin väg och ingen tänker på att bygga ' sitt hus." "Men" när de sover igen och | regnet återkommer,” då tänker, "den ”Vi måste bygga ett hus”. En Var Iker. dag, kominer 'de ätt bygga det. ör också män. ”Jal; uppmuntrande: art. i det komplice- råde problemet att för sjuttio —ått:o tra". en > blivande staf V-var inget "problem- 3 barn, men av Anders Lundebecks bok, som är otroligt initierad och som bygger "på ett ehormt redovisat mycket och för litet skämmer allt”, Gustaf. V. torde ha” tagit" mycken skada som barn av dessa olika sor- avd ters drill och mar vill ofta bes a | klaga det barn, som- aldrig' säkert visste hur han' skulle: göra ör att vara alla till lags.” SD ” "Anders Lundebeck . berättar hur prins Gustaf som pojke aldrig del- "tog i andra lekar än” ett bollspel kallat tre slag. och ränna. Här blev han ”en' "överdängare' 2 = 'men Jlel:en höll. på ”att bli. hans olycka, En | dag halkade han: och ådrog sig en höftskada, som: var. nära att göra honom till krympling - för livet. Författaren för" fram sin hi semättade;.' och kd "I demisjukhus.' del fr har : danska läkare framförallt pe- kat på värdet av en god personlig hygien: :Men vid en diskussion ”ny- Egen = i' London 'konstaterade 'pro- fessor Paul i Yalo följande: ”Län- der," "där ':refilighetsstandarden är hög, har under den senaste gene- rationen'" varit” utsatta: för svåra : I | länder: där standarden är medan i länder, där standarden är låg, sjuk- domen fortfarande är (endemisk och mest. drabbar. barn.” Porte ed Hur 'stämmer nu detta? Lekmän- nen frågar: Skulle en återgång till direkt ociviliserade förhållanden, ett närmande; till barbarstadiet, hjälpa oss i kämpen mot polio? «I CL Ingalunda, replikerar docent Justus Ström vid Stockholms epi- Må vara att. de två härövan' återgivna påståendena fö- refaller' stå i motsatsförhållande till varandra: Men ' de- har--likväl:s sin. förklaring.: Det är alldeles riktigt att 'barnförlamningen ”skiftar” om man jämför läget i länder med ut- präglat ' god :'hygien och i:'sådana länder, där standarden är låg, Man kände tidigare överhuvudtaget inte till: att polio var — eller kunde vara: en epidemisk :sjukdom, Den stigande : hygienen ledde alltså till en anhopning av fall; vartill kom ett 'sjukd. i större drabbade vuxna mot förut i främ- sta "rummet barn. Men därför är inte den större hygien av ondo = tvärtom; ”Utvecklingsgången" - -från' enstaka fall :hos' barn till talrikare fall hos äldre bärn och vuxna ger oss ett ar | svar, " Förhållandet är nämligen detta: I länder med lågtstående ,- hygien, där : sålunda spädbarnen "drabbas i första hand, sker infekti med d snabbhet." Följden blir då en till- endast biografi.” en tidpunkt då den tjugufyraårige.' - "kronprinsen "just funnit sin gemål, Victoria av. Ba-|ti den. Så långt det tills vidare: före- faller! möjligt” lär man verkligen känna, ' denne 7 otillgänglige” men sympatiske ; 'unge,: man "med hans Haig väckta: ansvarskänsla. st” när läget håller på att bli olidligt,. bestämmer män sig för att handla. Man kan tillämpa den lilla berät telsen > på " vår huvarande kultu situation. Vi har nått en höjdpunkt tenfrekord "när: det: gäller trivsel. — Det gör jag visst inte. en och annan sjuknar mera allvar- tigt. a Barnen . ”matas” med barn- irus" "med i som konsekvens.” "Av detta 'är det emellertid få att dra 'slutsatsen' att det rimliga vore en” återgång till 'sämre hygien för att på det sättet skapa ett' skydd — ingen "skulle" förresten våga en så 'dramatisk propå." Ett.'stöd för teoretiserandet. "kring denna sjuk- dom ger'i varje : fall : vissheten att vi numéra är klart medvetna” om har” sätt sig på mitt I gon,” svarar någon. I dag: kan vi tröstå : oss med Delta: Rytm Bars att mellan in- dividerna är en fekal infektion, låt vara "att. virus också kan ha” sitt | säte i "svalg "och näsa: Det blir ' då ofrånkomligt med en rekommenda- och Snoddas. Men så k ån- gesten: och övergivenheten ” tillbazal' och beslutet ätt bygga” en "liten, iten koja, där man på ett hyfsetl. sätt kän: umgås. med sig själv. öcn av materiell välmåga 'öch ett bot-; ändra, mognar småningom. En vacker dag byggde de sin Själarna sitter på granens och björ- j lilla koja: Där fanbs t; o. m: WC. kens. grenar och huttrar i den nor-]| Men den had diska natten. Vi skall bygga” en koja piedestal; tagits ned från sin Något uttalande om arbetsresulta- tet, vad han själv tycker och. tror om andra delen av boken jämfört med den första, gick det inte. att pressa "ur honom, det överlämnar han som vanligt helt åt kritik "och läsekrets, I. stället gick hän med på att läsa ett avsnitt ur romanen — kapitlet; ”Färd med ångvagn”. Vilhelm Mobergs uppläsning sänds i det svenska programmet från Ka- november: klockan åtta svensk tid . ända hoppas att han tan driva igenom: reformer 0532 och 9,58 me/s). nadas Radio. torsdagen den sjätte på kortvåg 19,58 och 3130 meter | (5 konsumbultiker : ä La erfö ftäringen på papper ä är. slut : STOCKHOLM (TT) > "Under, årets tre Mörsta kvartal exporterade : ; Sverige " 393,000 ton papper möt 550,000 ton under sam- ma tid i fjol. Nedgången drabbar hélt' annat" papper än tidningspap- per, Det sistnämnda har praktiskt taget inte sjunkit alls medan annat papper. har gått ned nära 40 proc. .| Om:-tendensen ” håller, sig, vilket man rör, skulle vår totala pappers" i år bli knappt densamma som på” nio "månader i fjol. Ändå ser man inte längre så mörkt på |situatiohen, Eftersom konsumtionen utomlands inte' har /'gått ned, har den : minskade för: ljningen mot- svarats av lagerförtäring; och över= lagren börjar ta slut, . personlig hygien är likväl oumbär- lig i kainpen mot denna sjukdom. Hur som helst; . Tillbaka till bar- barstadiet skall vi inte söka oss i förhoppning att på det sättet be- mästra polio. " Vi skall tvärtom gå den rakt motsatta vägen," D Sverige tär ej ut. TT invandringskvoten, andra ”folk” köar "NEW YORK; "CET: S korr.) ” Svenskarna '' är - ett". av de få folk i Europa som inte tillnärmel- sevis utnyttjar de möjligheter: att utvandra till USA som detta land bjuder dem, Endast något mer än en tredjedel av det'antal invand- begreppsförvirring å vissa all i | anmärkningsvärd omfattning, Om 4 man : skall tala om 'något fel i "den offentliga kulturdebatten, "skulle det vara deltagarnas svå« righet att överge sitt vardagliga > - jag och nalkas de stora proble- men, Om man inte kan tala om .. jordbundenhet kan man i varje .. . ; fall tala om bundenhet .vid kon-' . | . ventionella tänkesätt och termer. . Program av den art som här för reslås: har ' sällan visat sig vara praktiskt :. betydelsefulla; , den 'in= " vändningen kän göras. De har bli- vit program på papperet utan på taglig betydelse, Det $resoneman=' . get torde inte hålla streck, då ett Program av antydd art ju inte” skulle bli något annat än en dis- kussionsgrundval, en definition” av begreppen och. :därmed en” upp ' dragning av riktlinjerna för den debatt, som man ur landsbygdens” synpunkt måste söka" hålla vid. liv. och helst intensifiera, H - 2 STADEN OCH LANDSBYG-" DEN är två artskilda miljöer, sön människorna har att Välja mellan,” skriver Växjöbladet (bf) och komz menterar: . Det finns ingen anledning att kämpa mot staden men väl mo dess avarter - och -överdrifter. «. Däremot finns det all anledning -- att. kämpa. för landsbygden; . därför, att landsbygden är. hotad "ning, kulturnivellering och brist > . på kulturell aktivitet. Landsbyg- oden måste . göras konkurrens- kraftig för att de som i lan ser en fruktbar m ..skall kunna leva drägligt där. Bondeförbundet är medvetet om,- fortsätter kollegan, att det är dess stora uppgift i svensk politik. att .: ringstillstånd som ärligen” står öpp: ta för svenskar togs i i anspråk un- der det senaste statistikåret, Kvo- ter är 3.314 medan endast 'T431 immigrationsvisa ” utfärdades, För- utom Sverige är det bara Storbri- tannien och Irland som uppvisar liknande ' - proportionella . siffror. Norrmän och danskar fyller helt sina kvoter på respektive 2, 377 och 1181, " : "Den svenska kvoten är till stor- kömpasför en seådan: utvsekling. Bo i il Halland" + tär ”billigase” De kommuner, där det ä är billigäst . att leva, återfinnes f. n. företrädes-. vis i de tre Smålandslänen, Hals . I lands och Älvsborgs län. - Er när- : > mare granskning av de dyrortstal, leken den' sjätte, Först e England varifrån USA är villigt att ta emot 65.721 invandrare: per år men fick endast 21.873 under 1951-—352. Tyskland "kommer ' när- mast 'med en kvot på 25.957 som till fullo utnyttjades, i Sardmanlagt fick USA ” motta 92181 invandrare. från 73 olika länder” det senaste, året, Men det finns 580.000 personer från 39 oli- ka länder som :står på de ameri- kanska konsulatens . ”väntelistor” för att: komma in i USA. Hälften av dem är från Tyskland och Po- len och återstoden huvudsakligen från södra. och sydöstra Faropa. Katastraf” hötar "för skörden på: skånska” betfö ilt YstAD (Try tt Situationen i dé skånska betfäl- ten blir allt allvarligare för: varje dag som "gr. 2 = Blir det ingen ändring. i väd- ret med det allra snaraste, vet jag sannerligen" inte hur det skall' gå med årets skörd omtalar ordföran- den i Sveriges betodlares central- förening, advokat Ture Bengtsson, Stamhem, ' Anderslöv, ' för Ystads Allehahda.' Fälten är. blötta, så det är svårt att få med" sig och än- nu besvärligare att få upp betorna. - | Maskinerna kör ohjälpligt fast iler- vällingen och har kunnat uträtta ytterst . litet i år. Norrlänningar; danskar och finnar ha börjat trött- na och reser hem, Inte ens hälften av, betorna är ur jorden än, och det finns gott om stora gårdar, där man ej fått upp tredjedelen av be- tona. Sockerhalten är mycket låg, och smutsprocenten ” Heger ibland ormkring 50 procent; ; På måndagen sattes 32 man från Södra Skånska infanterii de på Stockhol tionsvanor, .- som socialstyrelsen ' : framräknat, visar sålunda, att samt= liga, kommuner — 56 -st.. för: vilka «< , : indextalet utgör högst 894 (Stock- holms indextal är 1,000) är beläg- - na i de nämnda länen. 'Indextal mellan 895 och 904 har uträknats för 138 kommuner öch av dessa är 119 belägna i smålandslänen och: Älvsborgs län, - De dyraste orterna i riket & parand: (med - nya: dyrortstelet 1,023); Tärendö, Karesuando (1,022); Piteå 1,021,' Älvsbyn 1,015, Nacka 1,009, : Solna 1007 och Östersund 1,006. I Hallands län är indextalet, ben kommun (Tölö) inte högre än. 878. Vidare tillhör 32. kommuner index- ” gruppen 895—994, tre: kommuner gruppen. 905—914, en sjad” gruppen = 915—924," en "stad gruppen 925—934 . och slutligen. en stad gruppen, 95 944, «I "Älvsborgs . län! Uppvisar fyra ; - kommuner sindexlal om "högst 894. Av övriga kommuner tillhör 28 in- dexgruppen 895—904, 22 gruppen 905-914, 7 gruppen 915—924,.:3 . gruppen "925934, en stad gruppen st Pööga doch och 2 städer gruppen" 955 ' Lantbrukare vann > :250,000 kr STOCKHOLM (ET): s : "Den andra 250,000 kronorsvinsten SN vid obligati gick till 'en jordbruksarbetare i i Häl- singland och. här sålts genom Ana Även én vinst | på. 100, 000 kr dick > till Hälsingland, där en lantbruk re innehar obligationen. HÖNGKONG: = "USA:s sjuhd flotta kommer att fortsätta att för- MN & Holm, : i: Vx svara Formosa även om det. blir som frivilligt anmält sig genom ar- betsförmedlingen i Ystad, in för att hjälpa till med bet reg kifte genom presideni- valt, framhöll biträdande utrikes. : Miristern Allison före. sin avresa Vädret var dock sådant, 'att varken de eller övriga, betupptagare kunde | på månd till Tokio från-For- mosas huvudstad ”Taipeh. : os Allison tillade att USA ut ätta något nämnvärt. vad - kh kommunisthänder,-, . aldrig : kommer att. låta Formoss falla i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.