ST Ia oc i i I . termans har där: visat.eén ny he- ' YYvTYYYYYYTYTYT TY TY é ' Fredagen den "7: november 1954 . "YYYFEYYT TEE TY YST: Y Yr YYreterFrery TAHOLEMS "TIDNING VV: se i AE pu säng Helikopterniå 7 som räddningsplan har demon- » strerats på Bromma flygfält, Os. likoptervariant son med särskild - själ specialkonstru« i Fjällräddningstj har speciell 'orsak att hälsa ny- heten. med glädje. ,' Helikoptern kommer, att bli en -enorm betydel. se: för deras arbete att; rädd fjällfölket och '; fjällvandrare i nöd, i 'synierhet 'som helikoptern Ti höger, är räddningsstolen 1! aktion, «oi ena pontonen, Planet. landar här utanför Södersjukhuset efter tr H från Bromma Flygfält, - +skäll komplettera; flygambulan- serna i Jämtland och Lappland. Tack vare helikopterns special. konstruerade, räddningsstol, ' vil- ken vinschas 'ner och 'upp från planet, är det möjligt att rädda en: människa som. befinner-sig t. . |exi i ett otillgängligt fjäll, på en sjunkande båt i hög sjö eller på en kobbe i havet, : Helikoptern kan stanna i luften rätt ovanför den. nödställde'- och sänka ned räddningsstolen; i' vilken han tar plats varefter stolen. hissas upp 'E. v. helikoptern med den nya sjulkkabinen monterad på demonstrationsfärden net flyger sedan med den rädda. de-till lämplig landningsplats, ' Helikopterns mångsidiga?! an- vändbarhet ' som: ambulansflyg demonstrerades också. "På: pla- nets ena ponton finns en' special. konstruerad kabin i vilken den sjuke placeras och är helt skyd. dad för väder och vind, Sjukka- binen är, sammanbyggd med fö- rarhytten ' varigenom ” den - upp- värmes oth ger. möjlighet - för sjukvårdaren.' som sitter bredvid föraren att. se till och. hjälpa den SJUke,s sin nt gå erfa BR2 Av: W,. Johans - att . Halla: "in: dem, fick jag'ised . »Git'y”:"r ett stramtistånd: ex par "Kundra" me'er längré "bör; några" tiotal metér från" "”sekunderade” ' ”Näsch” o en stund på - varan . vi jägare, och voro en aning förs . vånede. Efter 'en tids överlägg- ning, "beslöt vi oss, för att eKper diera+.; Aritas ' ripa förstj:: Jag räckte: därför . upp handeh:smöi de "ändra -hutidarna; till: tecken att de. skulle lägga sig, för att inte störa de:ripor de hade fråm för sig..De lade sig vackert bår da två för mitt tecken, och vi kunde sedan 'i' lugn 'och Yo' när- ma ”"oss' Arita. "Nu blev det de andräs ” tur att skjuta,” jag ägnade mig åt hundarna, att se till . så de skö sig som " skulle, Jag höll mig. därför... bakgrunden, och när vi kom fram till v ”ståndet”., lyfte, ;på snabba vingar, en ripkull spå::8 st. Fyra «+ skott . knallade" itä! följd och > kullen: "blev 3 tipör mindre. Tideströnt gjörde dubb-| le, men von Bohtmer bommade med ett av skotten och fick i te ner mer än en fågel "Själv "ossade jag inte skott. vid detta tillfälle.: : Sedan" vi fplockat upp de skjutna riporna,' och: hängt dem i snarorna på jaktväskorra; var... det tur att undersöka, vad .. de andra hundarna hade fram- för näsorna.”' Nu var det! Arita som fick ligga kvar på pla:s me- dan vi gick fram till de andras stånd. När. vi. närmade: oss reste Gitty sig och yred :en"aning på! huvudet och såg på mig. N I den klick " hon” gav mig. tyckte jag mig ”kunha utläsa -hennes tan- kar. Hon tyckte nog att vi hade dröjt för länge innan v! kom och tittade på hennes arbete. På or, " det ”avace” rusade hon fram —= | men, var nu? :— Inga ripor lyfte. Vi hade alltså dröjt för Jänge, vilket vi fick bekräftelse på aå Citty tog an fotvittringen "oc sakta fart följde löpan. Riporna, hade, under tiden vi ägnade oss åt Aritas stånd, blivit irriterar de åv att ha "hundarna Sa son, Björkholmen, - Hishult. vi tänkte yi. Med de. andra. hun- : darna" + fortfarande liggande "på I 7, sina platser; följde vi:efter: Git-I., under 'helikoptern,. Räddningspla- skulle. väl hinnä fast, dem, tyj Det bar : iväg nerför fjäll-' slit'ningen;” men '; vid; ett tät björksly fatiade: hon fast stånd igen. Nu 'var riporna "också. lät- vingarna i hadå pp kommit. fram än, de: lyfte ur -”slyet” sw. Vi jömde nu" våra” bössor alla tre, med" påföljd "att fyra ripör”föllo till marken, Denna gång: var det jag "som" blev: dubblemäs'are, medan de. andra” endast: fick; en L ba. var Nu fick de'andra:hun- derna komma fram; och: en ef- ter. en fick 'de apportera vårde. Ya en ripa. (Apportarbe'et är en fågelhunds : största: nöje,. sedan den väl få 't- det rätta begreppe” '3m. vad det gäller). KL. hade nu blivit två, på dagen och. vi tyck- 'e: det skulle passa med en vilo- paus, . Resultate - hade ju också varit över förväntan go't;. Un- der de limmar; vi. jagat hade 8 för hundarna och vandrade 'sak- ta uppåt en fjälltopp, för ait av- njuta. de: varmaste Ummarna under dagen med att intaga med förda förfriskningar, Det: var ett strålande. "panorama ' som uti bredde sig för våra ögon när vi låg på den'solbelysta fjälltop- pen. Jag .tiltade i kikaren och fick då se,en ren med en impo- il nerande hornkrona 'stå' och so- la "sig ' högt uppe på en annat fjälltopp. Den stod alldeles stil- 18 ,och stod så under hela den tid vi stannade kvar på fjälltop- pen, c:a.2 timmar, Det var an- nårs inte ofia vi fick se renar i dessa trakter, dock stötte vi på sjen "annan, vilken vi mötte på en liten gångs'ig i skogen på väg upp till fjället. (De renar. som ströva omkring så i. de svenska fjällen i. dessa, lider, är sådana som :' av. en: eller annan: anled- ning skilt . sig från lapparnas hjordar då de varit på bete med sina djur, "som sedan” blivit för- vildade, De är ytterst skygga av sig. Någon . egentlig vildrens- stam finns numera inte i Sveri- ge; men däremot finns vildrenen ännu" kvar. på vissa platser" i vårt grannland Norge). Vi bröt nu upp från vår viloplats för att se om vi skulle få några fler ripor i jaktväskorna innan vi å- tervände till pensionatet, Vi be- gav oss därför, neråt fjällslutt- ningen på andra sidan. fjälltop- pén.' (Riporna hålla 'i regel mest till: på 'sluttningarna och nere i buskregionerna." Uppe på själva kalfjället påträffar man dem en- dast vid enstaka tillfällen), En liten -.sjö med "mörkt vatten ut- bredde sig vid foten av fjället, och runt "den frodades dvärg- ibiörkarna; Det var idealmarker sig, att de” funnit f e a springande « avlägsna” sig från, det farliga: grarinskapét. Nåja; 4 för" riporna, så vi ställde färden | pa som "hon hade's'ånd för ripor.skjutits.. Vi kopplade där-' NÅGOT KUVÄDE ÄKTA JRs MAKEN för I Andersson "är . möd- sin" äkta hälft :-och ''henneg' moder på re- staurang, Efter måltiden. så, in. id nådigt en tager hr, Andersson, tillstånd .. en -, grogg. Efter s. Fans fru. (till :sin mor) :, «-— Får han "tå en grogg mamma ?. £ I É Cintiatens..” biografi över” Strind. berg: "och ' licentiaten.. skäll; inte tro . att jag smickrar.: när, säger att :den i. mitt:tycke, ka bra som boken” om”.Sno das: ditåt..Hunderna ' sökte snuy:efter vilan, i- svindlände: fart! ut” över fjällslutningen "i "olika" riktrin: gar, > Det dröjde” dock" går länge innan »de't några por, : och; ite fö ner. till buskmarkerna vid! sjön 1 blev ' det "något stånd. Men fust i:själva sjöstranden'g ty stånd. Det var”endast en” | gammal ”ripkalle”, läti. på vingarna, Oo : ganska långt håll från” 058, Tide; ström .; fick dock iväg ett, skott och träffade: också. Ripan fört- satte ': dock sin flykt, trots att den var svårt träffad, med rikt- ning snett över sjön, Den hade äl. kommit 'e:a hundra: meter ut över vattnet då den inte ha- de mer krafter kväår, utan 'stör- tade i det våta elementet, Gitty den, och när ripan slog i vattnet vred hon på huvudet och såg på mig, Hon satt'dock.lugnt kvar, men då jag: ropade ”apport”. for Kon: sonen raket "ut i. vattnet, och" med ”en utters smidighet simmade hon efter ripan och 3- tervände till mig med den. Nå tyckte vi det kunde vara nog för dagen, och återvände till” båten för "ät sjövägen. ålervända' till vårt kvarter. När vi kom tillba- ka till pensionatet hade' det re" dan "börjat? skymma "så smått. Vi kände oss ganska tirötaa efter dagens strapatser uppe i fjällen, och. det. kändes riktigt skönt att krypa i badkaret och svalka sig samt få nya kläder på, Vi sam- lades. sedan alla gästerna i mat- sälen... för alt” äta middag, och därefter : blev det: dans på kväl- len; En imderbart trevlig kväll förresten, som vi alla: var nöjda med. Vi jagade så en hel vecka uppe I de härliga fjällmarkerna, och när vi'anträdde hemfärden var vis alla överens om att det hade : varit . underbara dagar. Resultatet ' 'hade ': också ”- varit skapligt med 24 vackra ripor. " Min första ripjakt var slut och det var en av de trevligaste jakter jag- varit med om, och jag har fått löfte om att komma dit upp igen. Jag hoppas därför att det inte skall dröja” alltför länge innan jag får blicka ut ör ver blånande , fjälltoppar och mörka fjällsjöar. ””— | utvecklingstakten :i' USA : tio framåt från "år 1917-— då" det läst: varje rad i-li,. ag. följde "den 'med: ögonen : hela ti- |. 'Transportproblemet har i . värt samhälle ökat i snabbare takt än produktior och kon. sumtion och tagit en allt större del av de samlade" pro- duktionsresurserna i. anspråk. - Det sammanlagda värdet av person- och godstransporter uppgick 1950 till c:a. 3,5 mil. jarder kr., ungefär hälften .på vardera, Härav kom ungefär 25 procent på järnvägarna, cirka 65 procent på bilismen, medan spårvägar, inrikessjöfart, mo- torcyklar och timmerflottning 'tog 2—3 procent vardera. In. rikesflyget spelade då ännu en mycket ringa roll ur ekono- smisk. synpunkt, ' : : Dessa uppgifter är hämtade ur en utredning 'som svenskt trans- portväsende som inom Industri. ens utredningsinstitut utförts av civilekonom Carl Wilhelm Petri, Utredningen är den -tredje i-in- stitutets nya serie ”Utvecklings- linjer i svensk ekonomi”. N " Det totala :transportarbetet för persontrafiken beräknas ha upp- gått till 17 miljarder personkilo- meter, vilket innebär- att: varje svensk år 1950 färdades c:a 2.400 km, med de här' behandlade :tra- fikmedlen. Nära: : 50 . procent presterades. av, bilismen: c:a, 30 procent, hänförde' sig till person- bilstrafik ””för egen räkning” och 20 procent till buss. och drosk- trafik, : Järnvägarna utförde” nä- ra 40 procent; av. transportarbe- tet, spårvägarna ' 7—8, och” mo. torcyklarna 3-—4 procent." Inri- kessjöfarten och flyget: spelade en relativt obetydlig : roll. vt .- Bussar och flyg öka "Utredningen ' anser" att: värdet av :;' persontransporterna' vid en fortsatt. ökning av välståndet kan - väntas öka betydligt” snab. bare än nationalinkomsten, . Has- tigheten |. i ii personbilsöknihgen törde bli avsevärt snabbare än de kollektiva - persontransportmed. lens ',och 'vid” gynnsammare 'be- tingelser synnerligen hög, ” Om ryndigheterna »« inte : söker: hålla tillbaka : ökningen :av -personbils: beståndet torde:--man kunna räk" na med att det skall fördubblas under! tjden :-1951-—1960,;. Under gynnisamråa. ekonomiska" och tra- £.kpolitiska : utvecklingsbetingel- ser -kan' ökningen. också bli-än snabbare... . Om - mar utgår från Antalet person | väntas bli fördubblat på 10 år bilar i Sverige relativa bilbeständet där :var Ni. ka stort som 1950 i Sverige — så skulle antalet bilar här kom” 1960. att uppgå till 1,1 milj, år . Persontrafiken med de kollek. tiva . transportmedler synes: to- talt' sett komma att öka relativt sakta, och takten där" blir: .be- roende bl, a. på den: snabbhet med. : vilken: personb'istrafiken kommer . att växa. Buss- och flygtrafiken torde fortsätta att -ka sin andel iden kohektiva :raifken, delvig på. bekostnad av Järnvägs-, spårvägs. och båttra- iken, = : Mer lastbi ke ij avstånd, mar på korta - ' Av särskilt intresse för sam- hällsekoromien ' är könkufrens- förskjutningarna mellan de olika transportmedien, ' Med ' utgångs- punkt från :de. i utredningen gjorda antagandena - beräknas järnvägarnas godstransporter :att öka i takt med den sammanlag- dd transportvolymen, framför allt på grund av en relativt ökad betydelse för massgodsvaror och de : förhållandevis långa trans- Portavstånd 'som ' gör: detta: tra. fikmedel ,> särskilt . konkurrens. kraftigt... Förändringär i; lokali. seringsstrukturen med kortare transportavsfånd' kan » emellertid medföra en minskning av. järn- vägarnas andel i det totala gods. transportarbetet, >.» .; Korta 1 transportavstånd ' och styckegods” gynnar däremot i hög grad lastbilstrafikén:"Deniia' väntas också komma att: expan. dera avsevärt snabbare än gods. transportvolymen,. . Lastbilarna väntas. komma "att överta :visså transportuppgifter '"från järn- vägarna, .medan dessa: i sin tur väntas” få "en 'del av. inrikessjö. fartens ' transporter:: på. sin lott och". sjöfarten komma ätt 'stag- nera” på nuvarande' nivå, -.. > " Sammanfattningsvis konstate. rar” ' utredningen att"transport- väsendet” på: nuvarånde: stadiurr av:.'välståndsutvecklingen:: komm mer att.ta'i anspråk en-ökande ändel, . -av, samhällets produktiva resursér, Samtidigt kommer 1950 talets utveckling att'karakteri. v betydande" förskjuthin. gar' "mellan olika" transportmedel och” tränsportapparaten kommer vid slutet: av.nuvarande”tiecenni-' år um att ha'en annan uppbyggnad. än: den "nuvarande, Majestäte här en nytagen - Il nov, ses 2 mottagni I t vid SÅNT » INFÖR KUNG GUSTAF ADOLFS' 70-ÅRSDAG, som infaller den. bild nu majestätet vid sitt skrivbord i -. ” < kl 1 >» slott, År D = doktor i Historisk skildring 'a a Från 'hela"” ista, hi ad :och för Övrigt från långt avlägsna orter kom folk tilt Lyckås! gård. Och det var . mest sjuka människor. som 'hade' ärende dit, ofta krymplingar, vilka, leddes av sina'anhöriga el- -ler ' vänner," Det 'var nämligen så, att rättaren' på” Lyckås gård, Nils "Berg," hade :en rent av. undergö- rande? förmåga :' aft kunna "bota sjukdomars: fösta Y För övrigt :var'yNils Berg: inte dålig: som, rättare, heller, Den syss- lan. skötte han, till: sin. husbondes stora b het, Om. han sedan på . umsvilla ble YA | Le . Barnkammarens ' byggkloislå- da har:i viss mån varit förebil- den för den nya giv i fråga om bostadsbygge som ' två fantasi- fulla och envisa arkitekter, i Stockholm” och 'en' mindre fan- tasifull och envis difektör i Da- larna lancerat. med ekonomiskt stöd av ett 20-tal svenska stor- industrier. När de första husen i dagarna börjat monteras på ett. flertal olika platser i landet har .det gått nästan 15 år sedan de. : båda - arkitekterna började grubbla över problemet att ra- tionalisera. och därmed förbilli- ga: bostadsbyggandet i så hög grad . satt egnahemstanken inte skulle förbli utopi för det stora flertalet i vårt lande 4. De ; båda ' arkitekterna, Erik Dahlberg och Lennart Bergvall, kom 1943 i kontakt med direk- tör : Ernst Wehtje vid Skånska Cement och 'disponent Nils Da- nielsson vid Uddeholms AB och fick genast dessa två intresse- rade för sitt projekt. Detta led- de till satt AB Bostadsforskning bildades i Stockholm 1944, och de två. idémännen fick därmed ekonomiska möjligheter att för- utsättningslöst arbeta vidare, Efter fem års träget jobb kun- de de redovisa ett så utmärkt resultat att .man med intressen- ter från också andra företag bil- dade ' ett produktionsbolag som skulle omsätta forskningsresul- taten i praktiken. t ock fyra väldiga? ”paket” sänds :elementhusen' till byggplatsen; ' Här ses ett av: paketen”. med en "arbetare som just lyfter på en del: av den monterbara. skorstenen,” : ec få ba struktion ” bygger på principen at sammansätta dem: .av ett flertal” element fick: -bolaget namnet AB Elementhus, och till chefsposten utsågs :' direktör Walter -Wredenfors, = I samråd med ett flertal. statliga myndig- heter förlade man fabriken till den lilla byn Mockfjärd i Dalar- na, några mil från Borlänge, där en nedlagd såg blev medelpunk- ten. Under två års tid byggdes så fabriken, varpå produktionen kom i gång så smått. "Idag till- verkas: element och inrednings- detaljer till ett 40-tal hus. i må naden. : sa Produktionen är upplagd ek ter fullkomligt nya idéer och sker med hjälp av vid fabriken konstruerade maskiner. "Husen levereras i första hand som per- sonalbostäder till de industrier, | som är aktieägare i AB Ele- menthus, varför det” åtminstone för närvarande inte finns någon' möjlighet :för. en privatperson att skaffa sig ett elementhus, Tyvärr, måste mar säga, ty dag offereras en helt färdigmå- lad trerumsvilla om cirka -75| 1. kvm. inklusive allt utom grund och tapeter, färdigmonterad; på byggnadsplatsen för 27,000 kr. vilket får anses vara mycket billigt i dessa tider. sa — Det har värit en mångfald problem ätt knäcka och det har gällt att inte förtröttas, säger "I Jag kan berätta sade arosten, :aftnarna” botade sjuka; så var det ju en "sak som var' hans privata .angelägenhet,' och som riktiga dok- torer' hade - prosten, sony serik förespråkare:.i även bland > de : förmögnare klass | Rättarens praktik” växte, kom snart till klarhet om några "sjukdom främmande, för. - Ufa sd ; Vid denna tid, det var "år 1767, . ekulle. det tillsättas en läkaretjänst i Gränna, Rättare Berg blev genast intresserad ech hade ett samtal om/- saken, med sin gynnare, den vör- dige -prosten. Och på prostens för- "slag beslöt Berg att söka platsen, vilken skulle tillsättas av magist- raten," 'sedan en allmän stämma först uttalat sig om vars och ens lämplighet.” Alldenstund det gällde den ; förste "läkare : som Gränna skulle ha, var intresset' stort, Bor-. gerskapet hade samlat sig om en fältskär - med " utmärkta". meriter, under ' det lantbefolkningen, med prosten i spetsen, höll på rättare Berg, no od CNS sd > Rättaren HKade "visserligen inga meriter från skolor och lärdoms- . anstalter att anföra för sin lämp- lighet, 'och hans. ansökan var så enkel som helst, Han' anhöll att få bli antagen som borgare i Gränna för att i staden kunna betjäna all- mänheten' med medikamenter och läkarehjälp, Och en del intyg från tacksamma . patienter + hade han också att visa. Men det allra vack- raste vitsordet fick han” av pros- ten. ! : : n du- om ett fall, som visar vill gande bonde i Uppgränna hade genom olycksfall fått halsen sönderkros- sad på två ställen och' halsbenet ur led, så att ansiktet var vänt åt den ena sidan. Armen hade han fått avbruten på ett par ställen "och huvudet så ' sönderslaget att en .inflytel= |: : skaffade : honom; många patienitor4 ff j värsta kunde fruktas, Nils Berg då botat mig och åter- gett mig hälsa och krafier, skulle, jag i dag ej kunna: stå här som försvare för en rättvis sak. Berg var . då ett medel i Guds hand, varigenom jag' blev hulpen, : på stämman, Presten hade det ena inlägget efter det andra, men bes T —-— ' .Rättaten som” ville: bli sn v. FOLKE STIGSON, hjärnan. syntes och livsanden 'ge= nom ' huvudskålen avgick, Båda bröst och fötter var desslikes illa -bråkade på den stackars karlen. Ingen trodde. väl att det skulle finnas något hopp för honom, Men så tillkallades Berg, Hela natten, "Nils Berg på .attlaga" och plåstra ihop. resterna av . bonden; som frampå niorgonen 'föll i en dagar därefter kund: bonden jtala och även dricka en kanna öl, Och tar som förut, "sale sokaa +Prostens tal åstadkom-den” störs sta” häpnad. De församlade. bön= derna, hade väl tidigare hört i om fallet, men aldrig hade de väl trott att det var så svårt. Trollgen en, Och prostens ord måste äl. tro. ' Här: behövdes inga" e bevis, ehe a pravadi MES övertygad, och han' fann efaller nod, såde hän; halsen, Det är murkler som hål: ler huvud:och kropp tillsammans, Vad Nils Berg beträffar, få är det konstaterat "alt han aldrig utbil= dats till läkare eler fältskär, Där- för kan han 'aldrig komma 1 fråga som läkare här i staden, 0 C7 Prosten talade ' åter ' och" drog fram nya bevis få rättarens un- mar, RE De — Vår vän ' borgmästaren Kar; läst ; sin anatomi dåligt, fortsatte människor ,som djur har benkno-' tor .hopfogade i” halsen. : Och ni sjuk, så, sjuk till och med att' det. Om inte -Det märktes tydligt att prosten hade de församlade allmogemän- nen med sig, men borgarna ställde sig absolut avvisande; inte på rättarens prisade skicklig- , hét, " och en del: av dem kunde De trodde också påvisa fall då Nils Berg inte bara misslyckats utan också för-. värrat det onda; det för övrigt gottom ”kloka gum-; läkare. Nils Berg är. En mor” Runt om fanns och kloka "undergörerskor”, gubbar” samt Länge och väl diskuterades det” ber ön sas Klassisk. kulturreklam - För att få ökad tillströrmning till sina matinéföreställninga>, där bil« jetternå säljas till mycket låga pri- ser, der kända paristeatern Théåtre- Sarah Bernhard hittat på ep ny reklamslogan,' som väntas sprida kulturintresze bland en bri dare publik. Teatern inbjuder så lunda till matinébesök med reklam- "Klassiska texten: ' ” skådespel li möttes av borgmästaren, som till sist yttrades vo” > iden allmänna sättandet .: av'7. Gränna, iekusionen givit klarhet; allden-" ktund jag anser mig kurha kon- :: ktatera en samstämmig. mening om behovet av en fast bosatt läkare här, ” Allteå är vi ense om den kkal-en, Sedan gäller det att välja .. — Megistraten har velat höra Och i ett avseende ellan de olika. Jäkere som sökt änsten eller fögeslagi's, Magistra=' billiga som Vilda västernfilm!” direktör 'Wredenfors. Det har 4 « "> Forts å sid. 8-5 : Eftersom de nya husens kon- UU : .najtöllev) .. esfämar -bt aa » 5 sensor | al SASÄMÄADIAARLAA, 3 KR KS SÄR SSSK SA kh h krk kh bk hh Skr, ,. ö - (Forts, & sid, TF öar Zoo ve i Add ligt alt "komma med ott . a som om prosten överdriver åtskile | ligt, Själv har jag läst något och. 7: | studerat "lite anatomi. "Och så Få mycket borde väl alla veta, att en människa > inte - kar: några ,ben I meningen om till-" - en , läkaretjänst I skrivbordet i + djup och : välgörande : sömn, Tre ' nu är karlen fullt frisk och arbe«:' VV fanns: det ingen -doktor i »Sveriga ']'söm: häde kunnat: göra som den "i , i ta derbara förmåga: att bota sjukdo- >, prosten, Han borde 'veta att såväl - ,. äistaren var emellertid inte - ;, vet alla här närvarande, att jag i för ett par år "sedan var mycket . 4 om . vilka det - sades att de stod i förbund med. den onde, Nu ville man ha en 'rik tig läkare. : j on ten kommir ak fatta sitt beslut” KIIVISSSTITEN YFYFTTOYYSYTTfeTFTYYTTTTYTYYYTTT EEEYYN TENN YTYY EYE VY YDRE Or DOT PETE TY TTYY TT YTYTYTYYY TOT PEYET TYYYYYYYYYTTYYT LET YT VN, : . Me | I KANN fINVv FER YE SERNER FEPYYTY TY VV! rv AMADA NANNA NNSIDAAASASRASAAAASANNSADSANASÄADKRAA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.