v - N kon C -. ” "Lördagen den 15-tovember 1959 : "Äktenskapets juridiska ' . Vad lagen säger om' en trolövn YTYyrfeeTY Trever Tr Yvrevreeervvv VTPEYETIFENIYEFETYNEY FÖTT TY TFF LVP PET EIA FF FO FOETTY N . LAHOLMS - TIDNING 2— "> Vilket stöd' och vilka anvis- ningar ges äkta makar i lagen? ; Vad är det man bör veta -om .' äktenskapets juridiska. sidor? SL Vi har frågat den kända advo- "vc katen Valborg Lundgren; som "håller mycket styvt på att'folk bör "hä ordentligt "reda på vad lagen stadgar. inte bara när det gäller äktenskap utan ock- , så trolovning. . Nl | Kunskap. äddar från många " besvärligheter..i livet .-— och de hustrur är :många som alltför sent insett hur nyttigt det skulle. varit att ha vetat litet mera om den vägledningen och dét stöd på " vår lag ger när det gäller okten- . i" skapets rättigheter och skyldig. heter, ”Ja, hade jag. bara vetat det: förut”; är ,ett. vanligt. bekla. . » gande :konstaterande när 'en 'Ju- rist reder ut begreppen för en Oo lycklig hustru, = > ST Naturligtvis. är det inte bara Kvinnor som bör, ha reda. på vad lägen "stadgar ' beträffande äkta makars inbördes förhållande, Det är lika givet att en man bör ha' kunskap: härom." Men 'det är nu en gång" så att en kvinna cftast : ekonomiskt riskerar mer, när” hon gifter.sig än én man — hon kan- .. ske ger upp en mer eller. mindre « lovande "yrkeskarriär, och..skulle äktenskapet ' inte bli lyckat som - man hoppats och trott blir det i allmänhet "hon som "ekonomiskt får sitta hårdast emellan: Dess- . utom tycks kvinnor. fortfarande alltför sällan vara ,medvetna-:om' sina. rättigheter,.« sie da ri rös .— Ty," säger "advokat Lund. Lundgren; redan förde förlovade " -här'lagen, en: hel: del att säga om rättigheter och skyldigheter, Men trolovning och förlovning. är'pres . .€i8 detsamma;- fastän 'många-inte "tror; det; > Lagen: använder: den gamla .: benämningen, "men, inne: börden' i' de :bäda orden" är; den- sämma — att två människor lo- ". vat.varandra att ingå äktenskap, Ett sådant löfte kan man ge:på' många öljka sätt Mi rö söm sa, "a. NsSera, eller... över-- huvud a tagdt supptrödd stillsarimänstpE” ”.1- sådant sätt att folk därav vet'att dessa båda” skall ingå- äktenskap." 7 stöd i lagen, Om då brytningen är '-' huvudsakligen den ena. partens" fel har 'den andra inte" bara rätt : -att få tillbaka de gåvor hon Bett, | Hon har dessutom rätt att få.er; : sättning för direkta eller ivdirek- ta förluster hon gjort i och med. det påtänkta äktenskapet, .-Jag har = till. exempel" haft : fall där "fästmön" slutat sin plats — fäst: mannen bodde i en annan stad — ” Fått på kurser för att förbereda sig. för det kommande äktenska. "pet, Så har förlovningen :brutits, "- Flickan :; har. då -inte: bara mist "<> Bin plats utan också pensionsrät- : -ten... Även : om ' hon återvänder kommer hon inte I samma pen- ".. sionsklasg, I ett annat fall.var ; DAGENS STJÄRNFLICKA : Peggy Dow kommer nå kan- +” ske ihåg från Universal-filmen . Harvey”, vilken: vär .en verkå” 2 Hg succéfilm, z Nn n sl .|ra gemensamt dikterar sin önsk- Of sn a fästmannen bosatt utomlands i två år. Så kom han hem, såg att ett äktenskap med fäst- mön: inte skulle kunna gå. Den unge mannen gav fästmön frivil- lgt ekonomisk kompensation för att han uppehållit henne i två år, slällning. Ännu strängare är lagen om ett barn avlats efter förlovningen; Är mannen i ett sådant fall”or- sak till brytningen -blir han dess- utom underhållsskyldig mot-bar- ret... också, skadeståndsskyld.g mot sin £. d, fästmö, Naturligtvis beror skadeståndet på hur ekla- tont fallet är, so 0, — Men om nu förlovningen går lyckligt och de unga: står inför pröllopet 'så bör de veta att man och. hustru inte bara är skyldiga varandra trohet och bistånd — de skall också som det heter ”sami verka för familjens bästa”. säger advokaten. , Härvidlag "har man och hustru lika stora skyldighe- ter "och rättigheter. ”Makarna är pliktiga, att vår efter. sin förmå- [53 genom tillskott av penningar, verksamhet i hemmet eller an- familjen det underhåll som med avseende på ' makarnas villkor må "anses :tillbörligt, Till. famil. jeng underhåll skall räknas vad som :- erfordras - för. den: gemen: samma hushållningen . och: bar. nens uppfostran samt för tillgo- doseende av vardera makens sär- skilda” behov”. En hemarbetande hustru skall således inte'betrak. ta "klädpengar' som ' en :frikostig gåva från mannen, =>; 2 ” Äkta makar är skyldiga att ge varandra upplysningar :rörande ekonomiska. förhållanden; så pro- portionerna. bör ju inte vara svå- 1a'att fastställa! Om maken har en relativt god god inkomst men hustrun en dåligt betald anrställ- ning; - vilket är mycket; vanligt, är det sålunda. inte: meningen att de" båda” skall , bidra till det.'ge-' ménsamma. hushälldt ekoncmskt; i lika stor utsträckning: Det finns män” som sätter ”upp en” lista på att; hyra för ett: rum "kostar så och så mycket, tricitet så” my , mat 'myer két och presenterar den addera- de summan för hustrun som 'hen- hes andel:i' de' gemensamma ut- "I gifterna.” Då blir ju hustrun” — som ; förutom ''sitt .yrkesarbete också får sköta det gemensarama hemmet -— ingenting annat än en oavlönad hushållerska, som är in- ackorderad. "Det är ju inte me- ningen. Men . naturligtvis : har hustrun också sin skyldighet att sljaffa nödiga kunskaper för att sköta ett hem. Man skall inte tro .Jatt man äger.de kunskaperna för ott man är född till kvinna. ” . När "man gitter sig får man automatiskt giftorätt i den andra partens egendom; Det vill säga: Var . och en åv makarna äger hälften av. det gemensamma hem. met, Önskar man att äganderät- ten 'skall förhålla sig på annat sbit måste man skaffa sig ett äk- tenskapsförord före vigseln, Det. ta äktenskapsförord kan anting- en skrivas så 1) att viss egendom skall våra enskild och resten ge. mensam, 2) att all egendom skall våra enskild, 3) att egendom som efter! vigseln förvärvas — t, ex. genom - aiv eller testamente — skall vara enskild eller 4) att vardera partens egendom skall Vara enskild. Det är mycket bra ett det efter hand blivit alltmera tedvetet ' för folk att man kan skaffa sig äktenskapsförord Li- Å kaså bör man tänka på att man har möjlighet att: uppkäva ett Jläktenskapsförord när man ön- skar, - : i x Så / finns det något som heter inbördeg testamente, vari makar. ningar” beträffande ' egendomen efter den ena maken eller. bådas död, "Enligt lagns bestämmelser ”ärver” ' nämligen . den" efterläm- nade malen .— då barn finns i hlkteriskapet '— ifall inte äkten- det vill säga hälften av den ge- rensamma . egendomen, : Genom fjärdedel av det hela." Om .det finns äktenskapsförord ärver en- dast bröstarvingar — alltså inte dén efterlevande maken eller ma- kan Men genom ett inbördes tes. tamente kan man testamentera bort halvdelen till den efterlevan. VN NETEv ” och in- | under vilken tid hon bland annat | underlåtit att ta en ordanarie an- norledes bidraga. till att bereda. jel i gas och elek. - .| redd att kunna försörja sig själ skapsförord ' finns sin giftorätt, ett inbördes testamente kan man: .Jemellertid testamentera till den : eiterlevande maken ytterligare en EG Cleganta”tI " Måterial: - 6 nystan: Angora Teddy. Wool. 4 strumpstickor [nr 6 och,9. nns mt före Mönsterstickning: Varv 1: Alla maskor räta. Varv:2: X 2 am. Höger vante: Lägg "upp 44 m. löst på dubbla stickor nr 6 och placera ' 22 . m;' på '; 1:a' stickan (= -Vantens. översida) : samt , 11 m, på var och en 'av 2:a och -:3:e stickorna ,(==vantens'" undersida). Sticka resår, 1 rmi, Iam; 8 em, 'Övergå: sedan till mönster- stickning" - på + 1:a ' stickan och å de två” andra. Efter 8 v.-börja ökningarna '. för tummen. på 2:a stickan: sticka 2 m., plocka upp 1 ny: mi. ur föreg. varvs. maskor, .sticka:2 'm;,-ploc- ka' 1.ny m, Upprepa de båda -ö ningarna vart: 3:e v,”på var: , om de' förut Upplockade, sämman lagt. 6 ggr. Fortsätt 2:v. till och | flytta. därefter över de 14-tum- maskorna på en ”reservnål, .Lägg upp 2 nya maskor. ovanför: tum- hålet: och: sticka " sord: förut i.'4 cm.; »:varefter ,' rjar: med. fingrarna: : " Lillfingret / första maskorna. på 1:a "och" dé.5 sista 'maskorna på 3:e stickorna På: en garnända. Lägg upp Z nya Lägg upp 2 nya ka ut varvet, ; på en 'garnända : på ' samma som vid ringfingret; Pekfingret :. --stickas med: de. återstående -maskorna.” Lägg upp 2 nya maskor och, träd upp maskorna på 3. st.ckor och: sticka” slätstickning . tills "fingret är-c:a 74 om. ,. Sticka; därefter omväxlande 1 rm., 2. tills, tills.G m, "återstå, ' Drag. garnet igenom maskorna 'och fäst på avigsidan. -. De övriga fihgrarna stickas på' samina sätt. ' För varje i s oh de mi ken;' och en -andra' Kälften går:så till: barnen.” Vi kan som” ex, tänka oss att en Hustru äger én. affär, som' utgjort 'faröiljens försörjning. 'Homn har skaffat sig äktenskapsförord, mén det: finns inget inbördes testamente mellan makarna, Så dör hustrun, 'o. bar- ren ärver alltsamman, Den efter. lämnade maken får ingenting: av det ' som" utgjort inte :bara bar- nens utan också hans försörjning. Hade makarna haft: ett inbördes téstamönte hade han inte behövt stå ' på 'bar backe, isria ne 7”. Och"en sak till: Tag ordentligt reda på vad en skilsmässa inne. bär innan ni gifter er, jag menar irte"därmed 'att man ska ingå ett äktenskap ' med : en halvöppen dörr till skilsmässa eller att de båda unga ska säga varandra: Hur ska - vi "ordna det ifall vi skiljs.” Jag menar bara att man ska veta att ett äktenskap: inte är ”hågon livsförsörjning för en kvinna och att en skilsmässa k inträffa. fö TS -- Varje kvinna måste vara be. Man vet ju ingenting om fram t:den, Maken kan dö; eller äk- tenskapet kan gå i sönder, "Cm den framtida. ekonomin vet ingen människa : någonting, " Det enda man vet någonting om det är ens egen 'förmåga att utföra ett ar- pete och därigehom försörja sig själv. Därför bör, ' skall, måste varje ung flicka så till att hor har sin yrkesutbildning avslutad innan hon gifter sig. Om hon ba. re får vara frisk är hennes ar. botskraft den förmögenhet som ec uåg människa, inga yttre om- störtningar kan ta ifrån henne. Få den kan hon alltid lita'och vå= ga hoppas på för framtider.' s finger. ngervantar 'plockar ,man” upp: 4 nya maskor utmed sidan av föregående fin. ger, - Vid tummen plockar man upp 6 nya maskor, Längden före hoptagningarna; bör vara: lång. fingret 8 cm. - ringfingret TY: cm., lillfingret 6 cm, och tummen 52 cm. . : sänt N Vänster vante stickas lika, men här gör man ökningen för tum- men i slutet av 3:e stickan, Stic- ka alltså 7 m., plocka upp 1 ny | maska; sticka 2 m.,; plocka upp 1 ny. maska, "sticka - de . sista 2 maskornajis sot secssl H «7 december vår T:digaro buss till i Båstad från kas, - '; Båstads : Köpmannaklubb har På sammanträde å Hotell Båstad under: köpman : Gustaf "Carlssons, Torekov,' ledning med stor majo- ritet beslutat att årets julskylt- ning skall äga rum den 7 decem-. ber, : Förslag . att.: anslå 'söndagen | den i 14 december. till" ”stora jul- skyltningsdagen” 'framkom: också men samlade inte så många rös. er, fe " +; Enhälligt > beslöts” att i likhet med tidigare år även under den- ha helg. anordna &n- julfest : för föreningens medlemmaär med 'fa- miljer, "Klubben skall” själv vara arrangör. och hänsköts till:sty- relsen att bestämma: lämplig: da, "Svenska. ' Företagares riksför- bund". hade, som” bekant, under det snart tilländalupna året," fått inte ; mindre .än :c:a 10 medlem: mar. i Båstad, med omnejd och meningen var:att'i våras” bilda en lokalförening i samhället.."På | grund .. av vissa omständigheter ——- stark : kritik "restes vid. det konstituerande -.'mötet :'mot : för- bundet: —: blev. bildandet -av' en, lokalförening - ställd "på -fräamti. den." Inför; det. kommande” året hade samtliga medlemmar. erhål. lit uppmaning att lösa medlems- kort :coh klubbens styrelse hade ansétt det lämpligt att diskutera frågan vid sitt möte, Flera tala- re hade ordet: och samtliga var av den åsikten att förbundet sä. kerligen hade en viktig uppgift att fylla och beklagade att det gått som ”det "gått .vid det kon- stituerande sammanträdet i:vå- Tas, Något beslut fattades' icke utan” blir. det varje medlems .en- sak om «man vill tillhöra förbuni det. eller "icke," +... 0.5 st Bordlagda , ärendet: ang.:'. buss. förbindelserna, med Båstaa ösfer- ifrån, alltså från Halland, kom upp till förnyad behandling, Över lag. var mar tillfreds med de -nu- varande förbindelserna .. om' man undantager ” första .busser ' på morgnarna, ' Det hade varit fill stort .gagn om denna kunde' in- komma tio "minuter tidigare än vad nu är fallet, "inte minst. för resande. elever vid samrealskolan i' Båstad, Upprepade påstötning- ar i denna fråga har tidigare gjorts av samrealskolans rektor, dock, utan resultat, upplystes det på mötet, Beslutet blev att. ingå med en skrivelse till SJ:s buss- avdelning, gärna - tillsammans méd' samrealskolan, vars rektor skulle kontaktas i frågan, DET HÄNDE 'HÄROMDAGEN att Kit (8 år) i Korsnäs bjöds på äpplen av mor, vilket sker dagli. gen, men inte uppskattas som sig bör, Det finns ju päron; plommon bananer osv., varför mor höll ett litet " föredrag om det nyttiga med just äpplen, och slutade med följande: ” eo — Som du':vet jag brukar säga: ”One apple a days keeps the doc- tor away”, Minns du vad det be- tyder? .-- M — 83 kla't, sa Kit. Ser på mor att detta var fel och klämmer i: | arrendegård 'Ostadig -och flyktig är män- niskan på. jorden, skall det visst stå på. något :ställe i Böckernas bok. Och, ostadighet och flyktighet har sannerligen inte blivit mindre i våra dagar än den tidigare varit. Tvärtom har den ' tilltagit betänkligt. ilen samtidigt som människor- za mer och mer förlorat: kon- takten med arv och tradition ach: blivit mera rotlösa, har de börjat inse. att det ärvda egna är- något värdefullt, som ” inte kan . mätas i pengar och "inte Keller köpas för pengar. Deana ökade ' uppskattning av arvet från fåderna får vi väl räkna , som ett av de positiva: dragen - hos vår tid. Ceeove oe ve Traditionen kan vårdas joch bevaras på många sätt” Den kan't.ex, bevaras genom:att en | gård går från fäder till söner. i många -led.. Tyvärr. är dock; | släktgårdarna 'ganska - sällsyn-| ta: Det finns iu så mycket som kan bryta en dylik linje. I Skummeslövs socken påträffar vi emellertid : en sådan" släkt” gård, som. gått från far till son> Det är gården Kroken i Allarp, och dess nuvarande ägare heter Albert. Johansson. ' "Då "man kommer till. Kro- ken, tycker man, att det är:en. idealisk" plats, som gåråsbygg- nämligen "i :skogsbrynet.;-.På själva, gårdsplanen: står en hög ” och 7 allvarlig gran. som genast. kommer '- en ' att. tän- , |ka på orden i barndomens. skol, bok: ”Lyssna 'till' dén granens susning, ; vid "vars rpt ditt.;bo > Gårdsbyggnaderna « av bostadshus, ' stallänga, -108- länga,. brygg-'' eller "bakhus, svinhus >» och :.. redskapsbod. Stall- 'och loglängorna har Al- bert' Johansson : byggt 'om,. så att de nu är så gott som nya "| Och nu står. bostadshuset i'tur: att undergå en renoveringi:Det är —' vilket, framgår av. bilden härovan gammal. : vacker : typ, och den ger" helä ” gården "ett: förnämt]| ålderdomligt . utseende: "Det är |.med-. glädje," som ” sign. . hör gårdsägaren säga, att hanavid. renoveringen kommer att. sko” na; exteriören. «' AG . Kroken har tidigare varit :en under: Skottorp. Några lagfartshandlingar och dylika ': papper "som: styrker släktens : innehav 'av ;gärden finns. därför inte. Det är emel- lertid”. fastslaget; att den, så- som arrendegård gått från far till son sedan början. av. :1700- talet. Enligt vad man. tror sig veta skulle den första arrenda- torn och släktens grundare ha varit av skotsk ' härkomst, Itt utländskt fartyg skulle någon gång på 1700-talet. ha gått 'i kvav : utanför 'Skummeslövs-. männen, som räddat sig, hade därefter blivit. bofast i Skum: meslöv; där han blev arrendä- tor” under Skottorp på. gården Kroken ' eller 'Krokhuset som den förut hette och visst fort- farande heter på kartorna. 4 Gårdsägaren Albert Johansson i hemmets lugna vrå. Porträtten På väggen visar : farföräldrarna Gundla och' Johanhes Larsson, vilka alltså' på sin tid innehade gården. Glasbägaren på bordet — vi hoppas att den kommer att synas även då bilden reproduce- ras i tidningen -— bär årtalen 1831—1881: Der är en gåva från godsägare Peter von Möller, Då han innehaft Skottorps gods-i femtio år, lät han ställa till en stor fest, varvid han till var och en av sina arrendatorer som ' minnesgåva . överlämnade en Ett äpple om dagen skyddar dok- torn 20 I a , A glasbägare, ända sedan 1700-talets början,|] äv nadérna ', ligger - på..De ligger |.. en, byggnad av:Operakällaren härom kvällen, och strand och en av besättnings- |: "| från” år i dessa salonger. . Bland | hon nötts i svenska statens post- | hade lämnat skulder efter sig, och SS II NS N rg. Gård iAllarp, Skummeslöv, brukad av sammarsläkt i över två hundra år ” "> På& Kroken uppfördes den 1878, men den är av äldre datum, "0 ty der har flyttats: hit ter denne skotte övertogs går-.- den "av. hans son, som hette Lars Petter men vars efter- namn men inte :med säkerhet känner... Gården .har därefter gått i arv till barn i rakt ned- stigande led till våra dagar, och den nuvarande ägaren Al- bert Johansson övertog den av sin fader Nils Peter Johansson och hans maka. Johanna år 1928.” Gården . är numera fri- köpt, osa oe. IT från annan plats, ' : - "Nu sköter Albert Johansson gården själv tillsammans: med sin syster Gunhild Johansson samt. en äldre kvinnlig kusin... Tillfällig arbetskraft anlitas vid behov. Gården . omfattar 120 tunnland, därav c:a 70 tunn- ., land åker och betesvallar. Den har ett 20-tal nörkreatur, två hästar och ett 30-tal svin. Ar= betet räcker följaktligen väl till ", för det fåtaliga gårdsfolket! ja v | Petrus. cr — Du börjar åldras betänkligt, min : käre: Vilhehm Frunk,' mum- läde assessorn där:han stod fram- för. spegeln "och knöt: en vit hals. r t.: Konsul: Ha. vi de :stamtrog- na, sier srt ”Aldrast 48 år var Väl ingen ål. der: för en mån, tänkt var: rent "löjligt vad” han börjat idissla: ”ålderstankarna , på sista tiden: Han kunde tydligt påminna sig' när det'började” Det var på | felet var” notarie" Lybécks, "Man var ingen riktig medlem i staten, om; man "inte: hade ; barh, hade denne - sagt. - Odh "Tvet" —"Vvad " Ö det] En "vissen' grön (Öva Nöje Barntanken ville int assessorn... men "80 långt " inne kände'hän”; "längtan. efter ett hem” där "en kvinna "härskade, Nå, ponera att det fanns en idé i saken — vem skulle han gå och 'gilt&' sg med? Vem?Hans litet närsynta, bruna | ögon glimmade humoristiskt mot hans egen' bild i spegeln, Men i detsamma slog klockan, och as- sessorn for upp. Att komma för sent? var emot hans'vanor sol ämbetsman, — —, — X Konsul Hagelstens sålonger ba- dadeé i ljus, och i det vita, obarm- härtiga skenet" rörde sig en bro- kig'$amling människor — många nya! ensikten, men där-syntes också hela led av den gamla upp- sättningen; som Frunk mött är dessa stamgäster skymtade han ett. ansikte, som han mött här hela”, den tid han. umgåtts. där. Det : var en-'kvinnä, inte längre ung men med ett fint, behagligt ansikte. Förunderligt nog tyckte sig assessorn alltid finna en viss, respektabel 'gloria kring Helen Warlings huvud, o. den hade in- te, försvunnit under; alla de år kontor. En gång, då han som ung I notarie” vandrade in i hovrätten, hade: Helen "Warlings far' suttit som hovrättsråd; och det var där- ifrån den envisa respekten kom- mit, Men nu visste han, att far miljen hade det smått. Fadern så hade vänner måst hjälpa Helen in på postbanan, Hon och modern lévde nu ensamma, « soc Han fann" oförmodat en plats ledig bredvid Helen 'Warling. Hennes lilla ansikte bar alltjämt denna fina charm, som är ett arv inom. gamla stilfulla. borgarsläk- fen. Varför hade hon inte blivit gift? -tänkte han, — Ungdomen. rasar, sade han leende när han satte sig, s -— Ungdomen? upprepade hon, Varför dra så skarpa gränser? +— Tja, sade han litet översky- Av CARL HOLTE, >. CA: rört Vid en kärslig punkt längt, 1! —— vem I RER . : > 4 a a , : cv t Men faktum” är att ålderdomen” rätt som det är kan göra sig på. A mind i vårt medvetande, Jag fick > +, själv 'en stöt härom, dagen. och känner ännu svedan, — . . Hon iakttog honom med ctt in. trésserat uttryck, men han bytte om" "samtalsämne. "De dansade, :| flera - danser, 'och när. det blev. uppbrott, bad han att få följa henne; "Hon ,böjde på huvudet, och "de gingo tillsammans ut på |" de mörka, lätt snöfuktiga gator. na. Denna fina, intelligenta kvin. na var ju som skapad för honom; . tänkte assessorn. Han såg. snett. ned'på henne från sidan och bör-. jade plötsligt. tala; Det. var. ott +: förslag han ville göra Henne, som inte | bassade, Han drog upp en - allell mellan sitt och hennes Pp i "| lv; skildrade med vältalig bitter. , het I människornas ensamma: och > kärlga' ålderdom och. slutade med 1 ellan tvenne ensamma och kloka individer, — Jag begärts. slutade han,”bara er fina och klo- ka förståelse, >. : ; har.jag min port, sade hon med - derligt mörka ögon och” räckte fram handen, . 7. | a da svar? frågade han litet spänt, -' — Vad ni män är underliga, - sade hon sakta. Det ni nyss sade. var det bittraste en'kvinna kan höra, Ja, jag vet väl att ni inte ville såra, men uttryckte inte era 7 ord rätt och'slätt:- ”Ni är en''; gammal kvinna och ur räkningen, alltså kan ni gärna ta plats hos mig .som sällskapsdam eller' ål” derdomssköterska, "hur nå vill. kalla det.” Men ni borde veta att — att det sista en kvinna lämnar är hoppet att kunna bli älskad. Förstår . ni nu att ert förslag kommer att göra min dag ännu bittrare? 1 förts — Är /det 'allt? frågade han skamsen, |" fer I oy - .— Jag tror inte jag kan svara annorlunda, mumlade hon"'och gled in i porten, rö gps ” ÅAssessorn ” kände en ny och” främmande känsla' bli till i sitt' bottenfrusna inre, Hon måste fu svara så; måste det därför att. hon var Helen' Warling, 'denna' goda och fina kvinra, som han : alltid sig ovetande beundrat, Och - det var med den underliga för. . nimmelseri, att han skulle ha nå. . got både :ljuvt och bittert att ' tänka ' framåt. emot som: han" vände hem, — — — Lr . Nästa morgon fick han ett brev från ' Helen Warling: ”Förlåt en kvinnas nyckfullhet. Denna natt har övertygat mig: om att ni har rätt. Jag tar med nöje emot ert erbjudande.” Det stack till i Frunk,, Det kändes som en halv -besvikelse. Hon hade gjort som tusen andra” lande, Egentligen är det nog fel. [kvinnor skulle "gjort, Men så; [ ib hon lugnt kunde, förkasta, am det =, . framhålla fördelen av ett par- ,;: i. te” kärlek av er) fröken Holen, - - » Hon stannade tvärt, — Ja, här vo : en aning ansträngd röst. Så såg Hav hoh' upp med ett par stora, un- =". .— Anser ni inte mina ord vär. =... i I I i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.