, va "I "Som ,nåturskildrare har han. ock kan . höstroman Något - måste gro" f' ">, också en ipred: kan. Fridell är ot Is sin nya , bok Sommar i Svart-] ” böle' låter Sven. Rosendahli hän- delserna : utspelas i "den Umyll. rande” rika; och. fantastiska: värld, som. är. den svenska naturen”. Den”: | världen är han "inte främ.: mande för, ty den hår hän skild. > rat även sd många: föregående böcker, ' t, PÖdetorpet”,' som . jag en gäng - något mer är ett årtionde ” sedan ” läste" med 'stor - förtjusning. Han har»naturälska- . rens äkta syn på äng; skog; sjö och: djurliv, helst om de finns långt borta i vildmarkens riken. så» fått 'mycken och. vä berömmelse. När” .man nom, .' sxommer man i gärna: att tänka: på den kände danske djur- 0, naturstämningsdiktaren Svend Fleuron, ty likheten dem: emel- lan är-i många, fall slående; Jag minnes ännu; med: vilken glädje jag för tre: "årtionden sedan läste de flesta. av dennes arbeten, så. "som Svanernie fra Hjortvad, Ha. ren den graa, Grum och Det rode " Kobbel, I'sitt hemland var Fleu- ron naturligtvis: mycket läst och uppskattad, mer även här. 1 Sve- "rige voro hans böcker icke. säll” "synta; de "Sägos ej: sällan ; vara ” med i | läsecirklarnas arbeten, fast" professor vid. Riksmuseet, .hang' son Stig, .sedermera SS forskningsresande; + och : dennes! kamrat ' Sven,” författare,' ni i den" var fullbordad en" gång: fessörna skildras”. sol jätt stal med” yviga h krabater, v Så är det en del Rn ha sitt ; hem i. fjällbyn: . utgammal. som tillbringa sina : sommä Den” ora vetenskapsmän; Skola. Sommarliv. i lag .Jandsfjä . berömd ag i också illen . mossor till sitt” museum, de sec nare;” som inbilla sig: vara fröh hä dära sig. taga de. första ste. gen" på den zoologiska” banan, och -därför samla de fjärilar och krypa "efter ägg och fågelungar på fjällbranterna,' De få låna ett salongsgevär för att skjuta” ugg- lor- i: kvällstimmarna, men ' ugg- lorna är odödliga”, altid" lika många, huru "många skott det än avlossas mot .dem. De" uppleva spännande äventyr - på . fiskefär- der: och rävjakter, De. utlåta sig gärna ' snusförnuftigt 'och' kakigt | ä om '- sina” förehavanden, såsom” pojkar: ju i regel göra, när deras erfarenhet ännu är ”för smal och r gräsgrön”, såsom författaren säger. ee N I Dispositionen i boken följer i regel "anteckningarna i en. gam. mal. > dagbok, .som :den 13.årige Sven .skrev under sommarvistel- sen däruppe för några ärtionden sedan, Blott i ett, par fall avvi. ker". författaren från dem och skildrar händelser, som ägde rum långt senare, t.ex.' vid ett besök i Norge, när han var i tjugoårs. åldern, :. De - där.” ”utflykterna” kunde han saklöst ha utelämnåt i. sin skildring, ty de gå -utanför ramen och "vålla oreda i kompo- sifionen, >" ”. i 3, Språket flyter fram med räsk : Fart: brusande som" en lapplands- Vågade . satskonstruktioner, a nybildningår och ; lustiga n er alldeles för fort i .handen den” grova skrubbhyveln,' Det är och "gå vidare, Pe” mitt . Så kan det bli i prosan, såsom när förre. skall / "samla. ”solen” stod på häll över" Borga fjäll”, Det blir också fel av an. Ef tér. Bergspredikan > ” När” man "nämner Friden så | kommer” alla intresserade: läsare att tänka på romanerna .”Död "mans hand” och ”Syndfull, ska- "- pelse”, den senare även spelad på scen och i, radio och i höst "utgiven 1 bokform :som ”drama- tiskt skådespel, "Men Fridell" har många andra: böcker bakom sig. Den .senaste' hette ”Bergspredi- | visar- att Fridell 'kan sin yngling, I "på I sitt sätt är väl nans | förstår honom, lider med honom, nästan en Predikare, han håller sig: strängt inom sina” redan uppdragna: kritstreck, han skri. ver .med nära nog. eld i stilen. Fridell — bränns, därom , råder - ingen tvekan,” ”hösterig 'AOman är. enkel i kompos'tionen, enhetlig stilvalet, - klassisk på > "något , vig, och petecknar en av höjd. . punkterna i hans författarskap. De ” två andra: var: de nämnda 2 ”Död -mans hand” ” och ”Synds - full :skapelse”. I ”Något måste gro”, skildrar Fridell den hatiske' Eävin”, Jäger, täcksprättaren Som. lever: därför att "han hatar, och som: lär sin . fosterson . Las5e att hata, Biter. sex slitsamma år tar Lasse "stu. denten,' här börjar boken, och: nu. ” händer det sällsamma ; att Edvi Jäger" "förmåt ” glömma haté solen från sonens "framgång blir " hans sinne lättare (eller ror han para, då han sitter. 801 san vid den fabrik, där han för- - ut var: täcksprättare?) och' han förmås tillochmed” att bli med på ” ista som kommu ee kandidat, mdvin Jäger fr första halvanzav. pokehj, Bor den andra, ”alltmer blir Bdvin k - ger, den "vacklande" sot sö er försana. sig med tillvaron, fotfäste” i -sin/nya. tillvaro. utan slutar som pacif/st På väg till fängelset, . Vägarna står öppna för den unge mannen efteråt, skall hatet bli det bärande”också för hosöm? Denna sonens kamp med "omöjliga drömmar, med tro. på något som inte kan genomfö. ras, ' gestaltas på ett sätt som "Något mäste gror” har alla förutsättningar. att vinna läsare både bland arbetare och 'de rent I.tterärt intresserade, För de som kämpat i arbetarekommuner och ungdomsklubbar skall: studenten Lasse framstå som en möjlighet i vår omöjliga värld, Man: vill undra cm inte det behövdes fler ungdomar av hans kaliber:- och hans kamplusta, för "att göra till- varon drägligare och möjligare, "Till g'st, och inte minst, måste man, fästa uppmärksamhet på Psykologen Fridell, "denna nästan port. nalfullinäk." mådan? ilskna metod att gräva fram ha. tet,' det svarta inom människan. "Men i alla fall inte glömma Ijus- Punkterna, som handtryckningen shöllan Jäger och hustrun på tå- get" till Stockholm, Dessa små ändelser” 'som visar, att Fridell Söker W'g fram. på olika vägar. NåZot mäste gro" kommer att leva" över mycket. av dagens lit- teratur,.. dén har alla: förutsätt: ningar utt bli läst och diskuterad, den, ger ett budskap och en ime- ning, samtidigt som den ”elcildrar levande och riktiga' människor, "nödvändiga 'saker 1 stor "Uttera., tur, id ay ve . én fo olke Fridell: NAGOT ” MASTE " GRO, LT:s: förlag. an? a författarna är, att Pennan | 2 så . rasande: bekvämt. att |. bara "hoppa över knaggligheterra : J ohn: Kärlsén Bengt Holmqvist: Iskrev Stockholms-Tiäringen om Joha Karlzéns ”. novellsamling : Blå hoveller”. (1951) att den hade auktoritet. . Man kan, säga. om Karlzén' att :han :har auktori- tet, även. med risk att:dra ho- nom: lite i: hakskägget, ty-det' är :' hu inte 'så säkert att'han vill. vara. någon "auktoritet! Han 'är respektlös,: lite elak, men "så där varsamt: att "man förstår >att människokärleken ' större än "elakheten! Ett gott tecken är ögonen, de inne- håller liv,' lite cynism och" sar- kasm, men de kan också inne-: hålla deltagande, Bland dageng nu levande svenska författare intar " Karlzén: en. rangplats. Läst av säkert alla författare har han betytt mycket .för en del . av dem. . Han är: esteten som genom positivt. människo- intresse och glädje i originella ocH ..; spänstiga . formuleringar skapat : verkligt «fina ” saker. Man kommer ihåg ”Vägen till paraplyet” den. ovan nämnda ”Blå noveller” ' och årets bok ”Modernister ” och omoderna”. I den försöker Karlzén förmed- la åntryck och upplevelser från en son av södra Halland, Sedan debuten med ögon”. har "han "utgivit "inte: min- dre' än fyra olika böcker, närnli.: Berättelsen: från , ”Morfar”, skogen", ”Sagogården'.. och" nu i höst .”Pojken 'och fågeln”, Där. jämte har han skrivit: "ett stort antal noveller och ' andra bidrag i dags. "och veckopressen; Hans bana - som författare är ganska gen ”Ögon " äv» mina! var Wahlén- slog + igenoms smed |. detsamma: Hans. bok ”Ögor mina ögon”; betecknades; som: en litterär - sensation, . och' hans böca er därefter har fått samma villiga kritik: Ingvar ' Wahlén är ännu" mye. ket "ung; "blott 27 år. Han är? som | ty hans föräldrar är. från" deni trakt, Annars är han född i äÄn- gelholm' och tillbragte sin tidiga. ste barndom här och i Götebörg. Vid skolälderns - -början ”kom"'hanh till Edenberga', Å Ränneslö nare bodde han” hos fosterföräld. rar i Skåne, tog så värvning: vid Hallands -regemente,: var:en kor: tare :" tid lantarbetare. och' blev | därefter självägande bonde i; Flo- alt "i: Våxtorp, Han” sålde snart r i gården och gav; sig: författarska- pet helt i våld. Han' var då bosatt i: Veinge, Däsefter' slog ! "han sig ner: 1: Klägstorp; där -han»f, ö. ra förenar han författarens yrke; med santbrukarens, H nämligen övertagit den gård Edenbérga, som" på sin tid: pd av hans morfader, unik, : . Det vanligaste 108, "att de unga” författarna först efter; en lång" och” seg” strid” kan besegra kritiken och arbeta sig fram till "en "bemärkt. ställn" ng. "Men Ing-' litteraturkäniare som inte -cis går i de redan” tivligt rat i; "spänning man - emo » tens' "böcker" ;z hans krönika:: ”Några. av. rett urval. Einar Lindgren i I vå kommer — såsom ' vi ör alat på annat” ställe r "dagens tidning, ER minister ; Palinstieina” har. i år givit ut en: fortsättning” av sina " dagboksanteckningar "och denna gång låtit tiden” 1914— 1916 träda fram, Genom "ätt an" teckningarna , få "komma "öre: tuscherade, få de dét spontanas och omedelbart upplevdas frisk- het på ett sätt, som" annars me- | moarer i allmänhet icke 'kunna överföra, ' Liksom i ;den förra delen blir personleckningen fyl- lig, in'ressant och mycket per- sonligt färgad, sina trätobröder har författaren svårt aft smälta; och. förs'a delens oreserverade beundran. för Branting ' här i denna del efter'rätts av en mer nyanserad och delvis kritisk ”in- ställning. « Tidsskedet' är ju ytterst dra- matiskt. Bondetåget, kungatalet, den förbittrade och sällsynt 'o- smakliga valstriden 1914 inleder; Det inre spe "et vid den S'aaffska Cu al | dra slag, fel, som äro bannlysta hos den skolade och säkri tills. ten. n Boken: skriven " fö ta oo vara färmast! ” pojkar i: ton-åren; En" "del slang, såsom labb, kul, baki och slafarna, hör ju till de- Us Ness ras, ordförråd, : Jåg föreställer g, att rhånga "pojkar också tycka, att: det är ”skojigt”: att jäsa "om". Stigs ocH Svens alla Kventyr 'och upplevelser undet den' härliga soramaren uppe i den underbara lappländska fjällvärl. den. Men. även vuxna och äldre kunna få god: förströelse genem att Jäsa boken, sörå har många friska skildringar från den "myll- rande rika och fantastiska värld, EF som” ärden evenska naturens”, inte" minst 1 det vilda och; stor- slagna Lappland. Stockholm den .14 nov. "2052, . Joäl Wangö. Rosendahl, SOM. sven I SVARTBÖLD. 174 sid," Stockholm, uTidehs för. into: kan finnas ine s PAISISTISVTE 4 SRS LL Pt PRAK bet 4 lag 2001/Hätkn, 008079 , , fa ANF RASAARAA RAS ” avgång, '-: hovintri- gerna, . - ”förtalet-främst”propa-: gandan .. mot allt ”vänsterfolk”; har - ju författaren in'e minst på grund av sin -börd fått upp- leva. sällsynt intensivt, :Världs- krigets, utbrott 'öch raserandet av - arbetarrörelsens - linternatio- nella betydelse har gripit honom djupt. Från början absolut neu- tral och med traditionell förank- ring hos. tysk socialdemokrati, på' grund därav mycket kritisk mot Brantings utpräglat entente- vänliga inställning glider förfat- taren, inte minst 'på grund” av ett > studiebesök ” västerut/', mer och mer över till Brantings linje. De inre s'ridigheterna , inom socialdemokratiska partiet, svår- regeringens ' righeten att få en hållbar och samlande, vänsterlinje som 'mot- vikt mot den. Hammarskjöldska regeringens , formalism . och ', på- stådda tyskorientering, ”kättar- processen”, som slöt med . ute- elutandet ur partiet av författar- na till den sk. aktivistboken, : | höra också till vad som rappt och: "ingåeride skildras, : För den persohhistoriskt och politiskt intresserade är boken |g en - avgjord tillgång, dock - bör man kanske rekapitulera tids- händelserna först för att få full valuta av dessa intressanta kom- mentarer . till vad "som hände, ora «Lars Edén. Erik Palmstierna, OROSTID .1914—1916> Tidens förlag. SE Hinar Rimmerfors: mtr BUD- SKAP FRÅN KORINT. Lind- blads, Kr, 2:50,' Ett knippe radioandakter kring människogemenskapens probem, Vad 1-dessa andakter frambäres kommer från ett varmt och kär. leksfullt hjärta och dess budskap går rakt. till läsarens hjärta. Rimmerfors lilla, bok berör ak- tuella ' Vardagsproblera >1-- den, mänskliga gemenskapen som vi alla behöver begrunda och kom- ma till: rätta med, elli v LAR RAR RR ÅS SPA sorts” "tr ”Storbasens” "saga", "B E8e dessa böcker” punkt. i ung: svensk ” Prosa, 4 kännetecken, ä - enkelbet;,; också förmågan att” jäm rär behålln'ng ge god undarbält. ning, Dicksom är i höst::med, På, bestsellerlistan, 'i ordets, verkligt. goda bemärkelse, i sällskap, med, Vilhelm ;Moberg, -' Olle Hedberg och' Jan Fridegård, för att näm- na någon; Det vill säga: alla lit- terärt intresserade" mäste. läsa hans bok, MA ä i fö "Ingvar Wahlén. kännetecknar'. .en "höjd ars. "Se. | byggde sig ett eget hem Nume-,l. har. "| som. skildras”. os i desto mera kri! iskt skall ; | han ta” sitt” allvar.” oc | Just vad Karizén gör... Han, har =] forismen "både. - Nya "Jak Fridegård. har någon gång | skrivit, att” han var tveksam, om 1 han : kunde” kalla sig själv sc Sår länge > han” blott skrev ( om sina egna. upplevelser. |. Nu kad man. ju lägga in nå- kar: ade betydelser i 'or- - Men det är. nog riktigt, ” att: det. ställer :större krav : på faniasien. alt. "skildra diktade > människoöden : än” att "blott" och bart registrera" vad man” själv. sett "och "hört 'och känt. "Sedan vi sakt det. a, vill vi genast konstatera, ätt Ingvar Wahlén 7 med ' sin "bok ”Pojken och fågeln” ” tagit ut steget till diktare. Härmed är dock: inte sagt, att boken skule. sakna verklighetsunderlag. Det. gör den säkert ine. Men liksom en modern s målare våldsamt försto- issa drag i. det; som: han ör att sålunda få andra |å't. se just dessa drag, vilka konstnären, särskilt fäst sig vid, har - Wahlén ' -omdiktat händel serna.” Det: är av vikt, att läsa- i ""] ren noterar detta, då han" läser «I ”Pojken och fågeln”. Att tro att det som skildras i boken är en exakt återgivning av verklighe- ten. skulle «vara .. att - misskänna både författaren och” 'den mil säger om ibörteså, och, att den är ”ohöljt nalen i: sin ärlighet”, Ingvar Wahléns bok i | och vi tror, att författarens. och ; förlagets uppsåt att. ge:en bild- av 'pubertetsynglingens dröm?” värld är rent och utan biavsik- - ter. : Dock. är det oerhört svårt. för ”a't' ej: säga omöjligt a't nå fram till verklighet; Det är”visst skalden och. 'förf. Vilheln Ekes lund, söm sagt, att.t, ädlaste - och finas'e > människas ' sådan art,. alt de icke kan åter- ges i tal eller skrift, u "Pojken och. fågeln” är bivis. en mycket stark .bok; Härmed . är också : sagt, att den är: något. ojämn. Men så är det väl alltid, Ingen författare torde . kunna , håla en' absolut « jämn linje: Tr ”Pojken och fågeln” hade in-: trycket av. den unge'. gössens renhetslängtan förmodligen bli- vit .starkare,. om denna ' hanå längtar apostroferats något min- dre; På ett ställe berättas det om en klubb; där man skulle tala om författare och" böcker. Döck blev det ' ingen ”litterä; séans av det som 'skildras. Men, faktiskt är man tacksam därför, åtmins'öne om litteratursamtalen' blivit av samma enkla slag so! bokens: redovis ing av skolpoj- ken ” K'as / möte med dik:arna, | och litt eraturen. "4 Men : detta må vara” ett ' par > rnarginalanteckni gar, ; och :dét” som - på:alats stör' inte helhets- ” n: ng" ”Modertister > öck ”omode na”:> har. John Karlzén med sin osvikliga slagruta för” räffsäkra [ dö: Och det är "| äftonstjärna > han: seglar ut bland blindskär och undervattensgrund på litte- raturkritiska expediiioner. Men ;| hans anemiska kolleger, littera- turkritikens ” chronschoughar, Eryper: upp: på sina katedrar och piedestaler 'och: fäktar' med pekpinnarna med gravalvarliga nunor och grubblarpannorna i så djupa veck att man kommer att tänka. på nerkört betland i regnvåt häst. ”Karlzén däremot är ingen sitiande. kråka, hans häl är bevingad liksom den väl- , + Romanen En fågelinär den. kan méd användande; av ett slitet... uttryck' kallas sett triangeldrama, - Bokens" huvud-” personer | är träffsäke rt teck- nade med psykologisk” kännar- blick. Säkrast tecknad är:Adel, den gamle ungkarlen, som blir < tillflykt . för: "Långa; den kvinnliga” "huvudpersonen... Sme- dén Kalle. är den tredje huvud- personen, ' Kring: denna : trio, i berättelsens. centrum, 'rör sig, i dess periferi, ett antal biper- soner, Coe a : ; Adel är: en enstöring. i Hån bär jordmannens' "känsla av trygghet samband med: jorden och. bygden. Han längtar) efter en kvinna,' som: vill dela, hans: liv och söker på sitt 'tafatta vis slå sig ut för. prästgårds- pigan, ' den arbetssamma,'” .rO- busta; ' men ' sensuella Långa. Hon avvisar i början ” den" ej alltför bildsköne, friaren, men nom. -casanovan - .Smed- "Kalle, | som genast överger henne, .; sÖ- sedan hon blivit med barn, ger, : än) sammé ' Adel anar ihgen- ting; , paret gifter sig och.un- der: några år leva de två män- niskorna samman i en: lycka, som för. Adels” del är fullkom- lig, men för Långa ofta grum” lad' av skuldkänslor "och 'obe-' hagliga minnen. Hon får också — sedan "Adel: genom en till: fällighet » fått veta sanningen och det drar ihop sig till-en blodig final — erfara vådan av att söka bedraga och dölja vad hon bort ha öppet utsagt. « Irja <Browallius +: skildrar människoöden' 'med vederhäftig- het och ser proportionerna i tillvaron. Hennes stil är sam- tidigt” klar och koncentrerad och miljön. är , hon .väl. förtro- gen med, Romanen hade dock vunnet på att en del av de tal- rika — och i många fall -svå- | ra ——' dialektorden ersatts med, rikssvenska ord. Personalia om fört: Irja Agnes Browallius - är född i Helsingfors 1901. Fa- dern var 'skådespelare, Förf. ker hon sig till den tidigare, .slle oe senilodnAYvisade I friaren, omiss. Med : nns TTT SSTANSINGRSNNKSNANNNNITA Abb fog studentex. 1921, studerade wo > Forts. å: sid; 6 « ymp Ho legante; 'kåsörerr och. kvickögde konnässören, med '. en espri, så, . lätt som den luft 'muserna' an- das. Och när han är som. mest . '&'lvarlig iden 'kri. iska. blicken | glimmar : ett underfundigt leen- I de. på djupet som är riktat; just. not allvaret. Hans specialitet är i tt upptäcka fneningen i under- fneningen, Något så fint som en idealkritiker finns” naturligtvis - : inte, .” håller han före... Men dår och då stöter vi på en bra kritie ker. Och eh sådan är cavvisli- gen Karlzén. ”Då' kritikern, är” som bäst han en vänlig men: omuä'lig ': renhållningskarl i lit-" teraturens tjänst”. Nn -Kärlzén skriver” en 'svenska"' som är frukten av, ett intensivt . domedagshållaride . över. "gammal ' akademisk ';" normalprosa” "och ' Ländagårdssvatla, den har gått igenom en ” brusande och sju” dande eklut för att till sist bli” rit huvudarvinge efter Hjalmar ' Söderberg och ville ge 'en upp-. förvaltas: zéns essäkonst i allmänhet har: vi lust: at fästa uppmärksamhet « : ten vid ett par saker i hans bok: som :' har. speciellt intresse för hallänningarna; det "är. ”Brev ' från Sigfrid ” Lindström”. och! ”I”Klara. Johansson igen”, 'Både” Sigfrid Tindström och Klara Jo-c" | : hansson. » var .'halmstadsbor.” I fjor gav professor Oile Holm? : berg ut en bok om Sigfrid Lind- ström, i vilken man får en både - mångsidig och iniim bild av den 'origihelle ' "enslingen, "den sven» ske . Diogenes 1 tunnan. . Olle Holmberg publicerade' & även en del brev från S.:L, eller, Tristan” som ' han kallades, Dessa” "brev" berikade förvisso bilden av den". ovanligt intressanta. . personlig- heten. Tristan var dessutom en' en Forts, å sid: 6” tet 1922—23, målsbslväl -—25, ska småskoleseninariet 1927, lärarinna i Glottra, iSvennevad ; 1927-36, invald i samfundet De nio. 1941. Irja Browallius . debuterade ' 1934 - med novell-. samlingen ' Vid- byvägar ' och : älgstigar. Den bok hon i höst utger är hennes' sextonde, . : Jan "Mellhed. "Irja Browallius: vr EN FÅGEL I HANDEN, ' Bonniers, Häft, 14:50, Inb, sedan icin vid Karolinska I 'institu- 1 im så ren och klar som om förf, var: ". visning i, i huru ett sånt arv: skå/ : Sen vi nä yttrat oss om Karl! >. lärarinneex, vid" Detthaw.- > innersta ” tankar; stundomrär av» '. N ERF ESNRIEN str Sr menn NS ER rer re ng Aspen rn ÅNS en i i rn Ad i Å ; i SA ml rent OA NL mer ——A spe Aon nn ON
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.