IYTYTrvYv rer vYVYTT Dn A AR AAA AAA AAA MA ANA AA MAKA YrerY v YYvYeYYTEO: NvrvvvYj Tyrver <ined kl. 1534 | Moräindagen ana | Solen” går I "upp KL 821 "och i ned kl: 15.33. Dagens dikt: Jag älskar. novemberdagens ”grå förtvivlan och grändernas fasa, fabrikernas hjärtan som bulta; 2 "" och slå ” och droskan som. rullar och - "+ löven som. gå e i dans kring: en”bänk i-en vrå ; > "med en ensam människotrasa. (BO BERGMAN) . at Öukplin i Paris. s "Charlie". Chaplin rodnade ända upp i'sitt vita hår: när. franska : filmkritiker” entusiastickt. överöste :" honom' med kyssar på bägge kin: = derna ' efter den ' franska premiä-: " ren "på hans” senaste film ”Lime-' "light? "Chaplin log tappert men kände” sig uppenbarligen illa till mods” och en' blodvåg sköljdle över: an- = siktet förbi hårfästet. > Talen avlöste varandra i. snåbb' "följd. Den lille komikern kallades går upp, "kl, 325 och Tidskritlsläsandet. dyrt för, vår Järoverksungdom Det är inte alldeles olänkbart att ”konsumtionen”. " bland - Sveriges läro av tidni tidskrifter "årligen kostar ungefär :1,250,000, kr! På 1 istadiet är det då mest fråga om Fantomen, Kal- le "Anka,' Stålmannen etc, vilka nikens värd, Teknik för alla, Po- puär Radio, Orkesterjournalen och närbesläktade, orimligt lands läroverksungdora pr år för- brukar cirka' 2 milj. kr på. snask- ätande och går på bio för den nät-. | ta summan av 3 milj. kronor, ” med .. faktiska . förhållandet beror på, . huruvida >» den, undersökning, som ägt rum vid Kätedralskolan ; i pengar och ”utgiftsvanor” kan än- finns' det-vid nämrida skola, och de - har ;; konfidentiellt "dels för veckopengens storlek, dels för hur. slantarna använts, berättar i tidskriften ”Barn” adjunkten fil. lie, "Eva-Maria Hyrenius:'. Vad fickpengarna ' beträffar varierar de på lågstadiet, - mellanklasserna och |. pr månad,” "Som något "ganska förvånande vid -. undersökningen" framkom . att "ett mycket stort antal. av lärjun- garna :'självå - förtjänar pengar. Sommar- och julloven är de van- Jligaste '> tillfällena ' för . eget in- komstbringande arbete, Inte min- dre än .12 proc. av det tillfrågade elevmaterialef hade emellertid av- "lönade "sysselsättningar under hela ;fåret, Härvid 'dominerade tidnings- - utbäringen,: Under férierna eller periodiskt under terminerna är .de förnämsta inkomstkällorna för poj- karna « trädgårdsarbete, pappersin- samling, (framför allt på lågstadi- et), springpojksjobb och privatlek= tioner: För flickorna har de främs sta förvärvskällorna blivit" sjuk-|T högre upp byts ut mot. t, ex. Tek- |. Inte heller är det - att "tänka: sig att vårtt. ' Om dessa förmodanden stämmer |” Lund rörande” "Järjungarnas vecko- - seg. normerande i 'stort. 700 elever |” fått redogöra” Engelske utrikesministern Eden och USA:s nye president skakar här leende känd. med? varandra efter mötet i lördags i New York. högstadiet mellan 3 upp tilr i kr : och I > Ä p den har. lett till en viss .om 'också obetydligt lättnad. i: rekryteringen till hantverksyrkena, Den mentali- tet, som unga pojkar lade i dagen för bara något år sedan och som främst utmärktes av en önskan att ”få betalt för att ha händerna” i byxfickorna” är i "dagens. läge inte så skarpt framträdande: som , tidi- gare, menar, ingenjör. S. A.” Lenné i i Österstnd, som inför Sveriges hant- verks= och småindustriorganisation gjort ett uttalande om "ungdomens lust att lära ett .hantverksyrke och mästarnas: intresse "för att anställa nas husarbete och bär Sam= arbetsförtjä - för samtliga" lärjungar ' visade sig för ”undersökningsåret, 1950,. uppgå till inte mindre än 110,000 kr. De av målsmännen samma år utbetalade uppgick : till cirka Hr - bl. a. ”den störste .av” | skådespelä- fe”. och -”publikens vän. nr PP. N Jag :. känner mig, svarade - Chaplin, som änkan i kyrkan vid "sin mans >begrayvning. Efter präs-' . tens lovord "vände 'hon "sig till sin. lille pojke och sa: Köraste, jag tror- SN vi är i fel kyrka. : 100,900 kr... Det, anses i'kamrat- kretsen numera -inte lika bra ätt ha fått pengar av pappa som att ha förtjänat pengarna själv. - > « Vad. snaskäktande ; beträffar ” fö- refalter det som om flickorna vore mera. . ”sugna”. ” än sina manliga kamrater; 3:59 förbrukar en läro- -verksflicka' i Lund pr. månad till inköp av godsaker, medan pojkar- : Barmhärtig 'samarit: ” För” ett 40-tal år sedan fahns i bal en banmästare”/ E., .xe= igiös och nykterist. En dag' hade några banarbetare under arbetet på .bangården å Häl= Isingborg .F. salat till en liter. till lmiddagsrasten, Då de bänkat : sig li matboden - och Axel dragit upp korken till litern "inträffade ban- mästaren oförmodat, Banmästaren anade argari list roch slog sig hed på en bänk. : Axel satte flaskan på bordet, tog fram, sitt smörgåspaket "och" började tugga, t ”under” det han allt som oftast: tog sig en klunk ur' puteller. "DÅ. vriga -i. gänget såg > A tt Och ”glodde: ålskinn”.. Om Sr stand. utbrast banmästaren: — Herran i min da, Axel tten' till mate; ” Kaa hade. inte, 5 Öre agd r: And 25 öre; sade ban- SE tara nu i morron kaffe '. eller mjölk: och drick inte. satte. é + Gubbarna tyckte att de klara pms situationen. ganska I bra. ill Finns det ”nåjrot brev ull mig? - " — Hur. är namn och adress? > oo Vilma Karlsson, .Götlun aga FP Men då få ni ju posten si "brevbärare. .s, Väntar ni något. sär- skilt brådskunde brev? 1. — Nöd, jag väntar inget precis. skulle Å Men det känns zom om det «! komma ett, Det. kliar så i handen, 4 "Me-döden lurar — ” ee KÖR VETYIGT; Fur flaskans innehåll sjönk betänk- |: Drie-. Å na "genomsnittligt klarar sig 'med en ' krona mindre, Sammanlagda månadsutgriten för snask för sko- Jans elever uppgår i varje fall. till » För ett år sedan kunde : man tämligen tveklöst svara att ungdo- men överhuvud taget inte: ådaga- lade. något större. intresse v att lära sig ett hantverksyrke! — - då gick det alltjämt, ganska bra” att tjäna pengar utan att behöva kunna någonting, Men åtskilligt har, hänt på ett års tid, och nu begriper de flesta -att pengarna inte växer på träd. "Hade" man vid den tiden lyckats få tag på en lärling så hade det likväl varit hart när otänkbart att framföra några erinringar eller försöka "bjuda "ut några lärdomar: Minsta lilla kritik hade resulterat i ett "obevekligt:””Jaså,” ja, då slutar "Det har alltid funnits "yrken" Oj lockar de unga på ett särskilt sätt. hör= biobesöken, På lågstadiet 'använder " mani medeltal 2:75 till bio; vilket blir. ungefär ett besök 'i veckan. Gymnasisterna, som på grund av sin höga "ålder får” betala ,avse- värt : högre” priser på biljetterna, : tycks: få nöja sig "med . högst tre: besök "varje månad, Flickornas ut- gifter för bio är något lägre, möj- ligen beroende ' på att:de. blir bl udna någon gång. or i Det kah slutligen tilläggas att ut- ”lägg' för : rökning förekommer i samtliga ' årsklasser ” tio—elvaåringarna: ” Uppenbart är att gymnasisterna i- stor utsträck- ning är rökare, ” "ANNONSERA "svaret för de unga — föräld:: utom , bland I" > att 1,800 kr. ' Den ' vanli utgifts-!B er och elek Posten bland "såväl ”pojkar' som | de till" de ämnesområden," som "låg flickor " hänför sig emellertid till! bra till. Men ännu för relativt" få månader "sedan såg det ut som om inte' heller dessa specialiteter” skulle ha någon större lockelse. De lätt förtjänta pengarnas magi hade lett ” fram - till att ingen: ville; .ta yrkesutbildningen på allva Något bättre är det, i dag, men. det troliga är att vi måste uppleva "ett ännu hårdare ekonomiskt kli- . mat innan de som "främst bär an- r och "målsmän — inser att'man int får allting för ingenting. ;Till mästarna har ing. Lenné föl- jande "att säga: Många mästare kla- gar bitterliga över nyrekryterings- svårigheterna; i en del yrken har nytillskotten nästan helt uteblivit. Emellertid ' får: man nog säga” att mästarna själva inte” gjort allt för "stimulera Järlingsutbildningen; Vv 141 Uppsala — ” Lund Visst "kommer det in en bål dal nya gesäller, men det stora flerta- let kommer. via yrkesskolorna och inte via mästarna, som tycks mena: "Varför skall jag ut! ilda någon åt någon annan?” på dr Olle? "ni a Ja, det stämmer. : — Var det fina tjurar? H "= Vad menar du med fina Att de hade-fin" erterört +— Javisst. : > Men: det bryr man sej inte så | mycket om numera, om män kan sina saker. Har du inte läst om allt som skrivs om nötkreaturens exte- riör. Ingen vet egentligen något om vilken exteriör en:tjur skä:h; att vara bra, Det viktigaste är, vil- ka- anlag för. hög produktion den kan nedärva.' De senaste :fö söken jä på Wiad tycker jag är upplysande i det. här fallet också, — Var var det för försök '— Jo, om man utfodrar'en av tju-' rarna i ett tvillingpar . rikligt : och den andra sparsamt, så växer' den första fortare och, blir grannare” att se' på, men den andra får utsikter HR "AA Dellby, I >» I provins bland. Skandi; ö riga landskap. När Janidskapet. ätt] : "namn åt åt Holland ”"Hallandsföreningen i Stockholm hade på lördagen” » gåsmiddag på Restaurant »Malmen " i vilken - ett 60- tal' medlemnar deltog. + - "Ordföranden, ' sbyråchefen r Fritz : hälsade vä höll . SU. mé' av Hallands äldsta historia och en historil unc Hallin”, meddelade” "talaren, ” biskop "Jordanes iR a Reuter) ” Stalfordstiire; "bar 7 verkligen” ”konimnit Sina, . föl El 600-talet tydligt omtalar - Al cl ve Kyrköherden,. som: Suslagar sina sitt' nuvarande hamn, hår iman méd "historisk visshet 'inte' kunnat be- | 5; stämma. Det är dock” sannolikt, att namnen : Hallin, Hallandi och Hall land]. någon tid "växelvis använts. Med ledning av ortsnamn i av hals ländska :vikingar' erövrade provinz ser i andra" länder, kan man dock N sluta sig . till; att den nuvarande ' Halland il: men slutet på” 900-talet. Med historisk trovärdighet : anses” det t,- ex, "att |- : | Holland: fått” sitt namn av de h; - länningar;, som från nordiska halv> ön Skandia anföll Holland, uppfylli de det med innebyggare och efter i. sitt fäderneland Halland kallade det | Holland. Tidigare” hette” detta land Batavien och namnändringen. torde ha: Bland övriga”, intressanta uppgifter må nämnas konstaterandet av att |: de "äldsta fornfynden i vårt, land härröra bl. a. från Halland och tor- . |de kunna datera sig. till omkring 8- å 10,000 år före vår nuvarande tin deräknings - början. Efter. eh kort se historik över. Hallands äldsta härs-. kare :och sen" dito- överblick över . dragkampen. mellan Sverige, Norge och Danmark ' om ' Halland slutade Jordföranden med en lyrisk hyllning tili hembygden, : Nv "Vid samkvämet! efter middagen : lanknöts till fö ”skett””under;' åren .865—885.” I "7 r "och den: -undre grän- sen! för äktens! = CMETHWICK, Englind (er 2 , de ärder, säger ks kul- le etyda att. -Eriglåna, åter blir en", fegvlig, grön-ö i "stället för ott land - tegel och” "murbruk, och "kunna odla ' fullt ÄMIA. > ekligt" för sin 'minsk . befolks ning! + "Jag inser att förslaget; mm: 30! ” -årsåpärren "för äktenskap : kommer : att. bereda 'vissa svårigheter, e ”» som vissa, kvinnor börjar vissna + 30-år; skriver han: Men jag 'ser hu. läget blir allt mer kritiskt," Nå. > gonting” drastiskt "måste: omed jga, offra : sitt liv för landets bästa : om” I man" förutsätter att tjugoåringar Nu skall. vara - villiga att göra. det i: i = I krig, tillägger han, ” . eg har stoppat importen av allcobolis- .ka' drycker till sitt. land. - -Anlednin- gen: till importförbudet torde vara, antal av kun- att. ett ganska stol väl 'åmerikaner som européer: som. kunder :och "har hittills gjort glän- sande affärer, Förresten kan enligt -Saud”Arabiens lagstiftning en med- borgare,” som druckit: mer spri han tål, dömas, till; döden: "Den: drastiska: åtgärden fak 3: sammankomst,' varvid ett då ak- tuellt ”karusell”-program : ingick. i underhållningen; Av medlemmarna, som ' därvid” erhöllo vissa" uppdrag;|å framträdde nu doktor Stig Jonsä- fer och berättade om Hallands för- sta tidning. Den utkom den 3 jan. pr fingo [vi veta, alltså för” 141 sedan, Tidningen: var fyrsidig men” av. ett "mycket. blygsamt for- mat. Innehållet var så mycket mer sensationellt. : Hallands första tid- ning, som hette Halländska Tidnin-- gen, ', skildrar nämligen : :dåvarande kronprinsessans” ; och 4, arvprinsen Oscars ” besök i "Halmstad -den 26 jdepember. 1810 under: deras”resa till till :en längre” id, Allt- så precis tvärtemot vad man. hand- lat efter i gångna tider och kanske mest gör än i dag. För sådana här nyhetet slår inte igenom med” en gång. .Tänk -vad man bysslade med tjurarna förr, man så gott som göd- de. dera, både med” "mjölk 'och kraft- foder; Fina att se på. blev de- nog, men tokigt var det i alla fall, Det vet. i Redan tid. planera :: för 1953 å års. utsäde lanera redan: nu för nästa års försök. I Lantmannen .hår han : till diskussion "upptagit. frågan vika lärdornar hösten givit för ”växtod- lingen och för sin" "del" kan han ej finna annat, än "att all erfarenhet talar för att lantbrukarna gör" en Löversyn. över fördelningen av växt- "| som i'år skett i stället 'ha”varit en | Gölsborg | 7 västerås ” ORTER MED OBETYDLIGT KVINNOÖVER NR Jago ”. ORTER MED KVi! NÖUNDERSKOTT: 4, TN 2 en landsbygd (A 829 Blandad ) ) HB: finns numera lika mångå än «och kvinnor i Sverige, För- | hållandena växlar, dock från plats Ja pleis — av terk'nson- ovan ramgår .y a orter som: är Jör= 876 jandsbygd 4 [C-k ) | månliga r ungkarlar att "bosätta sig i,'Den är klippt ur NÄR-VAR- HUR 1953 och 'utgör em.av, de över 100. Iustvatlonerna " i den povulära ; årsboken, vc: Me «| och". "| grobarheteri,” ler” det . "I Norrland, somm i år drabbats. av svå- | ra skördeskador ' och” "där laäntbru- |: ökning. av höstvetearealen eftersotn skaffar alla>tillgä gl specialsorter.”” Den' enskilde ' jord- rg | brukaren bör också medverka samt £ gå över tillgängliga partier av: både årets :och fjolårets kan 'anvärldas t "skötas" ; mycket"? ofåsorgskullt. Ärets' skörd har fu till stor, det hög vattenhalt”. och Sannolikt : svag: Brö= gsmognad; 'Här bör”. män. .helst' stadkomma: En: nedtorkning men i "varje fall: grundlig” rensning ki och omrörning; Därtill sär "det: obes tingat ” nödvändigt: att'.kö Särskilr gä karna" har all anledning inventera .| och bevara till utsäde möjliga: :S0r- - ter; « ” " När utsäde UmBte" inköpas får lantbrukarna / nog räkna "med att behöva annan sort än män” "avsett -Jatt odla. Det gäller då att 'vara nds- +: | grann: och 'se till att man ej får en för: sen 'sort 'eller 'eh sort som ur andra' synpunkter ' ej' Passar: I Jlän där sådana sortproblera uppstår kan I väntas -vägledninig .i.sortvalet -ge- strödda "referat "ur" tidningen "or detta stora. tillfälle: i Halmstads his storia '” ”som :'> Fosterlandswännen öför; ligt räknar: bland" de, Iyctr fe han upplefwat”.. Tidni ol ” Arameo Kontor i: Söud- Arabien. meddelas från landets huvudstad Riad.Im- portstoppei Irabbar ” -pärligen då dipl isk beski Saud-Arabien'.. lika me . som Araäamcos "4000 :; amerikanska och annat än" nöjda med Ctorrläggnin- gen”, och -en' del' av: personalen har York sagt upp sig på grund av åt- gärden;” Paniken bland de drebbade anske "en smula förhastad," ty AR ige "har man” "spritvaror ju ader framåt, men sträng Iransonefing av såväl, spritén. som whiskyn har redan börjat tillämpas. Amerikariskacoch”brittiska "legatio- nerna i Jeddah har protesterat mot kung Ibn Sauds förbud; men dessa protester. har hittills inte :haft-1 gön' hn gång i veckan, : kwarja Torsdag kl'2 e m.” och kostade för "52 Numror”.En2R:dl Banco: i "Efter" doktor Jonsäters, intressan ta kåseri framträdde Gunhild Ask- | som : nästa :”elev” och: läste | - Fldikter på äkta hallandsdialekt 'och luäd > Herman ;' Hemse ' sjöng en. .kadrilj | utsäde, råder statsagronomen fil. dr]: Erik Åkerherg, statens jordbruks e Lagligt" ; förbud? s "Ceve "Byström" i Si Jastträt fikbilägareförbundet antyder bi förbundets organ, att det kan -bli nödvändigt med lagligt förbud mot liftning. Erfarenheterna från årets sommar" visor” nämligen, > att” lft5 Liftningen” innebär; d problem”, . och ' man "förstår glädjen. hos "de 'mer eller" mindre bemedlade” att gratis få färdas läng samband med ett inbrott : «sotir - förövades, där i i somras;x fullständigt uppruttna” och: det var svårt att. beräkna deras. värde, De orter, "skall. orimligt att dylika 3 skall . äga” rum" via "yrkesmässiga lästbilar..En. lastbil: och.en lastbili-' hytt måste betraktas som : | arbets-. stangjaktplan till ande sydkoreansk: lygvapnet. + Australiske' , marin» 'och flyg nistern 1); skall: överlämna komma. När man dess-. att liftningen förör- 3 |sakar'. ste a ” kostnäder för trafiken måste "försök göras" "att stoppa Iift- ningen, säger dir. Byström. "Om det? ta ej'kan' åstadkomimas' på frivillig> hetens "väg är idet troligt, att Sve riges åkare . måste 5 överväga” "att Gå uppskattade samlare och vårdare av] två av planen vid en. .Ceremoni: på dnsdagen” på en flygbas i i'södra Jas | dödligheten "bland "nyfödda ' grisar, ') ”Robotsuggan”: "består av-en "maskin, som diar grisarna utan fara för ati de små djuren skall. klämmas ihjäl. Själv; påstår : uppfinnaren. att”. de maskindiade grisarna på: fem vec- kor når en vikt,:som de annars inte brukar ba innan .de blir två månader .gamla,. Nu önskar. exper- tisen ta sig en titt på den. rivande NA Färna DE od älta an fr från Knäred, sam3 en marknadsvisa, upptecknade, av . vår , kände och fölkmusiken, August Ysenius," i fallav sjukdomen' i landet, vUnder hjälp" av DDT-preparat. Året dess« förinnan rapporterades drygt 373,000 ” tiskt slagit, ned som en bomb i det” europeiska anställda. Dessa är allt|' hos oljebolagets huvudkontor i New - har lagt ner: 4 miljoner: dollar på filmen, som särskilt vad färgenybe= träffar, är» en. "utsökt skapelse." Hu- vudrollsinåehavaren : Danny Kaye Spelade utomordentligt och, danser- -. na, som utfördes: av. honom, den vbfjänska? zballerinan Rene Jéanmarie SE men inte vill skildra Hans Christian : ute” hela sommareri, .Sedlarna var|' mot malaria: ROM: (TT—Reuter) ' Italien - kan i slutet av deta. år inregistrera en .dyrköpt seger i en femårig kamp” mot. malarian som. tidigare -har krävt omkring. en halv - miljon offer årligen i 2.300. infeka MR terade byar: : NI945 konstateradös över. 410,0d0 de. första åtta månaderna iåpr gistrerades endast, 65 fall. ; Kampanjen igångsattes 1947 med” malariafall” med 280 dödsfall, Un- der 1947 sjönk ' antalet fall till om- kring 210,000 . varav 93 'dödsj all 1948 registrerades endast något över 92.000. fall av' vilka fyra ledde till. döden, Sedan dess har inga. döds-. fall i sjukdomen konstaterats i Jans det, 1949. noterades 19,462 fall, 1950 3,335 och i fjol 451 fall, I år räkhnä man med a lt allt någo än 70. "Det uppges att Samuel Goldwyn ch dansken Erik Bruhan rönte” igt bifall av- åskådarna. |” I ett: förörd betönadeå det: att fil- a flicka .. om någon. måtte den. engelska skådespe-: SN lerskan Glynis Johns varg, som" .+ har. en. pinuppas: pikani ae! NE UpARANARANA Ar tetrånke AARARAR DOrA SNA SA RA RÅR AAA rberbadkea ARA ANDAAR ne n&n SänAr HA NSVSSNYNNv mA NN AT NÄR DA NINNA pun NN gr re AA ns em ' N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.