fem TAN NANM AN ANAAAAAAAN NAR NARAA ANDAR AAMAAMAARMA ÅRA MAFA AA AA RAR SLAANAAAAANAA ANKAN ANDRA RAS KNAKAR AAA AANAARG AA ct fick han svaret: tet möt. sanningen, : Där RA - = > LAHOLMS - TIDNING Av kontraktsprosten Bernh. pv Belauist, Vårgårda. - - iw Följ Jesus-sanningens konung. ; Ett nytt kyrkoår går åter in, Det är inte bära en. påminnelse |; . om tidens, snabba flykt. Utan det inskärper framför allt 'den " sanningen, att Jesus” Kristus, densamme" i dag som i går, på " nytt. vill komma till sin kyrka och församling," men därför ock till vrat människohjärta' och in i vart”och ens liv med ljus och frid med glädje och hopp. När därför "adveniets " klockor. kalla på". oss, . "eller när vi tända ad- ventsljusen . i den begynnande vinterns mörker, så är detta nå- gonting ' långt förmer ' än. en stämningsfull och: efterlängtad tradition. 1; adveniets budskap ligger ' städse något nytt. . Det - Nya är dettä: Jesus. komma till dig. Vem är då denne Jesus? Han Yr: ju den som mänskligheten aldrig..: synes. kunna bli: färdig; med, den som städse gör sig på- 7 mind, den som — trots att snart > 2000 år skilja” oss från hans jor- ? deliv — ännu :lever: ibland” oss, den som. både troende och tviv- " lare, lärda' och olärda, vita och färgade tala om och fråga om. Redan ' detta '. säger oss en hel del: man, kan. inte. komma förbi Jesus 'hur lätt. som helst, '; Han ställer .". oss "inför en ; avgörelse: för eller emot honom: i" Men ' det räcker ej med. att " lyssna"till människors skiftande . meningar, om "Jesus, : Vi. måste gå till'honom själv och fråga: vem är du? Det-var så. Saulus "frågade ' på Damaskus-vägen: Vem” är du; Herre? -Och han " fick -genast svaret: 'Jag är Je- +. sus som 'du förföljer," Även: Pi- latus frågade:honom' direkt: Så är, du:dock en konung? ; Strax "Ja, därtill är jag född” och "därtill: har jag kommit, i världen, att jag: skall . vittna: för sanningen, : Var och en som -' är av sahningen, har hör min röst. Såväl på vägen till Damaskus som: inför: den +6- "förföljdes, sDet ligger något ity- piskt :i samtingen” :s) ar tåld,: ja, förföljd " och förtrampad på vår jord. Och "detta är ' vår -stora "olycka. Till denna "utgår bli "detia: hur ofta är "intel: ja D:R "GUNNAR: PRAWIT Z: Fralal E: I äldre tid var, det. gel, att. envar; : församlirig, en- sam skulle byggå och Hrunderhåtr präst. ot te ;Vad : kyrkobyggnaderna an går, : gäller detta: alltjämt . ven -om,. det. fö sid varande. Jandsbygdsbefolkning- Å en icke lämnas i sticket, när det de. förmåner, som ändå bli - oändligt” mera . lätt- tillgängliga” för tätortsbefolknin- gen. Genömföras de krävda in- i många princip, k mit, ati församlingar, som, ha haft svårt att orka med .uppgif- fen, fått : ;hjälp. genom koilekter När :-det. åter, gäller. kostna- derna > för « prästlöner, "har -en utjämning -av- skattskyldigheien mellan". församlingarna genomi- förts,- Det -har icke skett: på en gång, utan. : mar har tagit-ett steg i taget. Redan Gustav ”Va- sa slog :i viss. utstr ickning ihop smärre", örsamlingar två och; två,” så att en präst. kunde; få två, församlingar. att hålla guds- tjänst i. Församlingarna: fingo då gemensamt .avlöna:' prästen. | Under: det senaste . århundradet har man, skridit till "ytterligare utjämning 2rav, prästlön. - sålunda grunden till den senare hän, att de. direkta kostnaderna skattekrona, : Medlen: till denna utjämning . tas' ur kyrkofonden. allmän kyrkoavgift,” ft rande" med R: öre f krona, .. Denna skatteutjäninin, liksom all sådan — innebär, "att församlingar > med : stor " skatte- kraft få hjälpa dem som: ha' Ii ten. "I praktiken” betyder: det, att en.del' av den allmänna 'kyr- koavgifter. från: städer och "an- skatte hålla utdebiteringen nere”. i landsbygdspastöraten: 3 Det: är: & falla :, från": de fika tätort bord, :som'.tas i anspråk: fö; damälet. I Benomsni landsbygden ihnderrise framställts rav på stt & sti Sät rel indragning äv" präster slätt Det ble';ske .påt landsbygden. . Bakom |: kraven: ligger icke-något. larids-' bygdsintresse;ri ty på" jgrund av leder: "till". ofärd -för enskilda, för :samhällé : och folk och"för) den ; :in'ernationella > san öv. naden,, MPN et Sanhingstörs: en åttdutjämnningss 'skul- a I eh-åindragning "endast i" nå- stemet " pare "hos oss: människor ; den” bästa ”inöm 'sig "själv, hah! sö ker sanningen, : Men hur" gärna |? "vill det €j vid sanningssökandet gå "till "på det sätet, art mar) Ysgtantar vidden 'senning som ens egen tanke, ens eget förnufi tilläventyrs kan komsra Tram till; "Erfarenheten lär ves,. vilka - väldiga misstag man då kan gö- "Lika litet som ”viX kunna stanna ” vid" andras räering om Jesus, lika” litet få vi nöja öss . med. den på vår egen tanke och vårt eget förnuft byggda bilden 'och omdömet om honom, Nej, även nu måste vi gå:till Jesus] själv. enligt hans eget ord: Var och en som är av sanningen, han hör min röst. Jesu röst. dö- "mer dss:. hans; ord visar. oås 'vårt '. högmod;'. vår själviskhet, vår "avund, och. skadeglädje; vår " bundenhet ' i lögn och i synd. Men . hans. ord :upprättar oss också: det visar oss hän till den "Gud, som är: barmhärlighetens Fader” och all nåds' och trösts Gud, Till Jesu kors få vi kom- ma för att genom hans :'förso- ning få förlåtelse och rening "från vår synd”oéh”så varda he- » lade genom håns sår. Den' söm på trons. väg går ätt mottaga ”dessa' dyrbara gåvor blir alltmer övertygad. i sitt inre, alt Jesus är sanningens konung, som -al- drig har lett eller leder någon vilse, utan i stället till Gud. ” » Men härtill sluter sig' också detta att söka omsätta Jesu ord. + i gärning genom hans bud, Jesus säger: Der som vill göra Guds vilja skall för stå, om denna lära är från Gud "eller. om jag talar av mig själv. + Gud är kärleken och hans vilja är, att vi skola leva i kärlek till Gud och till vår nästa. Så blir Jesus för oss ej blott sanning- ens utan ock kärlekens konung, som ' alltmer vill: :omskapa till människor. På den I vägen nå vi "lydnad för; 3 058 att Jesus: Kristus: Ljuset är fobbalkor vd dem spårar man by ar dr gnirig. art Aiskulle medtö a, att: det b ENE kom tätorter s « Officiellt. itedovisari möllertid 0 mera: sällan - . detta skäl landsbygders . avfolkning," och framhåler, at när det:blir "min hövs det färre präster där.” ik i detta” argument, »Detökan icke vara något: vare sig kyrkans el- också ur andra synpunkter; Den landsbygden” mi dför" utan tvivel i 'och för: sig:en . förarmhing- av landsbygdens ' -andliga” och; ku turella Liv. : Skall 'sedan” lands de "möjligheter , till" andlig.i öch kulturell . Utveckling, > som nu finnas; blir utarmningen. dub- bel, VV Mycket" starka Skäl. synas" an "ram till sann Hihet: Sinningen skall. göra edet fria, + Amen, Vem tyder livets hemlighet? st Ven av. de vise ser och. vet; > vad våra. gåtor: dälja 7. ...s | Ett är dock visst— det är advent > dunkel värld är Ljus et tänt. Vår lott? — Den är att följa, Hur lätt det är att vilse gå - ch. irrande, ej målet nå: ! fonnå mörka världen! Men Ljuset lyser ock för mig, sma går på okänd, villsam stig och frågar: ”Vart bär färden?” mt kyrkoår har” åter grytt. Adventets' Ljus," som tänts coByttion iag fått i mina Nänder. Dess stilia sken ett budskap för mig, för folk och länder. FBernh. Salquist. kyrkofonden: Efter, flera refor- |: mer har'rman: nu "kommit : där- |]. drå ; tätorter". används för" att |7 mellertid.. endast smulorna,' som |” npdsthiriskning för -landsförsam: (lingarna. Kraren komma i stäl: som vill: "vara trogen mota dot INET tu från stätortsrepresentanter; : "stället" pekat man” påse dre människor på landet, så: be | Naturligtvis "ligger: det hågot > ler landsbygdens i in'resse att det =: finns präster med, otillräckligt | >: att : göra. Men frågan kan'ses | bygden: berövastockså en del av |- svenska?--Jandskyrkor : "att stå stängda” och . stumma”. under Fänsttid, många landsorts- bor "a! få: dubbelt: så lång väg till. gudstjänst och? "pastorsexpe- ditiorr' Det blir ej i "hemförsam” aref ändå de skaror, som ö- ivi ina "fäders. bygder för städer och tätorter, en yldighet'möt sina bröder, som blivit Kvar vid den svenska jordeh,” att icke. ställa dem i en sådan ” situation: blott” för ”att sj «skatterna - till sparat ö ett eller'annat öré på den Bedan. år; 1862 :ladesj.s Kyrkoavgiften? ? till > prästlön icke i någon för-| 7: samling överskrida 20 öre ' för |; frambräder för första gången in- för offentligheten genom. den jul: "basafs-som:.anordnås» i. samband med I ,adventsvéspern :. den '3/12. | 1952,7.Behållningen kominer. > att tillfalla > kyrklig och: humanitär verksåmhet, .såsom.: miesion - och diakoni, eler angelägna ändamål inomi "den. egna: "församlingen. Varje . gåva till. basaren | liksom j: köp innebär. ett verksamt ; Till" alla: - dem med-så många. och: och .. r-.| Skull ; | rande, ' Visserligen har "Cohumbial "I detta kaffe ingått. i blandningar- «| bruksnämnden : och : statens. pris ck | ningskostnader inklusive reklam Inga” lägre: : Betor” och poie atis' ännu: kaffepriser. 2 i södra. Halland; att vänta än. ROR Natten till i går. uppmättes . Laholm" er temperatur. på minus. 10,2 grader, vilket ju är anmärkningsvärt lågt. vid:-den ." < Här tiden. på året.' Det urusla . sommar-.: och höstvädret har naturligtvis gjort sitt till att den. tidiga. vintern inte. hälsas med. :.särskild. glädje av 'lant- brukarna i' våra trakter. För att få en uppfattning” om situas tionen just. nu inom jordbruket : har LT: vänt sig. till joräbruks-/ instruktör Bror Håkans- son, Laholm och. bett. honom ” redogöra för kur det ser ut i" våra" trakter "inom hans gebit. ” > Det mesta av årets skörd - faktiskt bärgat trots att' vädret var dåligt, berättar hr Håkansson då vi får honom på tråden. Det finns dock på sina håll. fortfarande en del socker: betor i jorden, i synnerhet hos de” odlåre som har större area- ler; Den mekaniska ”upptagnin- gen har nämligen. i år inte 'va- rit. så, särskilt. givande, på grund av det dåliga ? ”väglaget”. Det : 1 finns. "dock gott. hopp:om, rs Ek slocknolmstidaing pästod' i går att kaffepriserna inom kort |e. komma att sjunka;-+ Soi orsak". angavs sjunkande ”priser. i- | producentländerna. , Något: hopp om sjunkande kaffepriser, inom den ' närmaste” tiden finns det emellertid icke” vilket” också Be- kräftas av . generalkonsul: Lars Hill.Lindquist,' direktög i Trian- geln. och. ordförande i Sveriges kafferosteriers förening, = -. -— Ingen, skulle vara gladare än :vi om". spådomarna om lägre kaffepriser” från, produktiorslän- derna kunde besannas: säger dir. Lindquist, Men några förutsätt- ningar för nämnvärt lägre kaffe priser föreligger icke för nä "> Jordbruksinstruktö d | kaffet under: hösten sjunkit med H "BROR HAKANSSON: ; | cirka ::30: öre. per kilogram men |- : på. grund: av. dollarbristen . har Hå betorna. kommer upp även i' år, .. : ; Vidare finns det ännu en 'del potatis i jorden, mest på” ”såda- na marker, där det' även:i van- liga.fall är svårt med skörden, Tyvärr -: finns "det "ocså en och annan. linodling : oskördad' och man får: nog räkna med” att detta går till spillo. > . Da: med. ,.maximum- 9; procent. Santoskaffet, som ingår med över 80 procent i blandningarna, har sedan -mitten-&av september sjun- kit med. cirka 8. öre per kilogram fritt ombord eller : cirka" 10 öre per kilo rostat kaffe; Det: är den sänkning som för tillfället skulle kunna vara tänkbar, cc ce — Kaffepriserna blev fria från Priskontroll " den 24 november, alltså i. måndags," Dessförinnan var; såväl inköpspriser som . för. | Länängen den 29 november 1952 töväd ' tare att köra in t som redan: är upp onen 'kan "alltså inte" i Sioien hopplös, faktiskt är "sägas. så tom- så, att. vi hunnit - ” det tvär med åtskilligt, mer än vad man: ad sedan vägat räk- .. Den här köldknäppen :. sitt sätt bara gott, där- . den torkar. upp "jorden ext, åtskilligt:lät- - de: sockerbetor - agna. Man -: på en vec- jul, för att.- gör på 8 för att” — det Blir t. måste .dock. hoppas kas: töväder före: ” shinna med allt, annars blir nog; en. del kvar i. jorden. - Betr, . höstplöjningen, sä . det klart att.man' på sina hål inte kan hinna med den till- ci fullo; men: i' det 'stora' hela så torde . även. den. säken ordna sig, - givetvis under. förutsätt- ning. att. det. inte. blir alltför sträng vinter nu. Allt som. allt måste man säga, säger-hr Hå- i kansson slutligen," att vi hun-” nit förvånansvärt” låhgt med "årets : ”jordbruksarbete "” "med ' hänsyn | till. get dåliga, vädret. Celé. -. säljningspriser och .förpacknings- tillägg- kontrollerade - av: jord. ämnd,': . mit har en gång Bestämt att t någ on vinst ej. får inräknas i-margiaalen för rosteriernas vid. kommande, . Denna . marginal. har Varit" 88,8 öre per kilo kaffe och skulle” täcka samtliga kostnader för '. rosterierna. '; Häri 'ingingo dels. bonus till detaljisterna. med I. genomsnittligt . 10—-412 "öre; '. kas. | såråbatt. upp till 3. procent: men i medeltal" 2 procent eller 20 öre, frakter i:medeltal: cirka 8 öre el- ler tillsammans cirka 40 öre, Med resterande 48,8 öre skulle alla fasta kostnader såsom. lagring av kaffe, räntor, arbetskostnader för transport och fabrikation, :vär- me, bränsle, hyra; telefon; porto, hela ;. administrationen, "försälj. kontrol] Betodlingen. i man'. kunde lika gärna om man : ville. sätta, ”i Sydhalland”,— tys > det är egentligen endast i land ; skape. s :södra del som den. ta växten odlas, -Nardgränser ä Slöinge. Om: någon : odlat soC- kerbetor längre uppåt, vår. lång-' smala” provins . är. det i så fall med ytterst få. .undantag.; Hal-: land har i värje fall en socker provins.' Övriga delar: av landet som”, producerar = ; betsocker är. Skåne: (som. suveränt leder med: 90. proc.” av. Sveriges. 'sockerbe-'; » | tor),: Blekinge; Öst och: :Västgö- taslätterna,. s"Atore härad (syd- etc. täckas." Ränta på investerat kapital”. är ej.” här medräknad. Det: är. givet att. detta ej räckt till. .: och brahschen som sådan er, sista året, icke varit -l östra hörnet äv Småland): .såmt: :FÖland och Gotland i. arbetsproceduw iska ”slätthygderna. / Utanfi r Skå- livet! ..: nelfinneg. sLidköping . (Västergöt- get.:..Till. en början gick" också sr denna fabrik: med förlust, men man gav. inte tappt: . Öch se det lyckades. Om Hal- lands betodling kan' det förvisso ha' tillämpats radängan: ”All vår början ' bliver svår, bättré blir det år för år”. ': Man hade T ; : länd), Linköping (Östergötland) : Mörbylånga .” ; (Öland): samt: Ro- | ma: (Goiland):: För 24 år sedan |; hade:; även «Halland ett socker- Genevad. "Ja, de svar. fråga om den häl- länidska: betodlingen och socker- industrin. När började den hi holm; 'men avevissa” skäl stran- dade "den planen och så blev det järnvägsanhalten. Genevad norr- ut som fick 'den. äran. Från ett fåtal 'gamla' hus växte relativt snabbt. ett betydande samhälle upp: Det var ett livligt industri- samhälle" : (det fanns: också "ett legelbruk), särskilt om: höstarna under ”kampanjen”: — då- bet- lassen — resp: -bettågen rullade in: på stationen: - Fabriken" hade en fast personal på 5350-talet. man, men ” under ' betkämpanjen då hela "det pampiga komplexet strålade i” ljus svällde” ärbets- styrkan” till. 400 man. Förutom lönarbetare . - yar. "det många småbrukare från den halländ- ska "skogsbygden" som då under ett par månaders. tid begagna- de tillfället att, tjäna en välbe- man. försöksvis odla. sockerbetor i Skåne men med dåligt resultat, Sédan; man lärt: finessérna med odlingen, främst. av: sockerbets- landet: Tyskland, blev. det: bättre Första". gången man sockerbetor; i: Halland vär År. 1870, alltså: för gott och väl : 80 år sedan, "Det. var. på Vapnö. gods: och. på några min- dre hemman i halristadstrakten. Också ':här- blev det små betor och låg sockerprocent. ' En 'rå- sockerfabrik hade samma år an- lag's i Halmstad,' men den gick med, förlust. Det kom nämligén [något ” till: sor hette tillverk- ningsskatt och den. åt upp för- tjäns:en. "Redan. 1874 upphörde Strävsard. -hemmakvinria -| Halmstads råsockerinudstri. | - |: Men”. rhan "började på nytt, sporrad av de lyckade försöken i den Södra" gränsprovinsen. "År 1906—07' byggdes. Genevads rå- sockerfabrik. Kostnaden för hövlig extra inkomst. Sockerbo- laget. .hade förutom" personal- byggnader, etc,.också” byggt en stor , byggnad — kallad ”kaser- nen” — för sina många:' arbeta- re. : Andra .hyrde in: sig hos de vo es Mrs ”Mamie? Eisenho smart id Förste sonen. ”Icky” dog 1921 i denna uppgick till c:a 214 milj. kr. Det "var i huvudsak tyska bofasta arbetarna, sonen : John Betfälten rekryterade si sina ar- USA: s förstå kvinna, & är den tred= " situerad, fast inte precis rik fa- , bildning, men inte besökt" något college. Sin tillblivande make, då- ". varande kadetten ”Ike” Eisenho- . wer, lärde hon känna år 1915, då hennes -' familj: vistades i Texas. + Redan året därpå gifte sig de tu — 1 nämndes till löjtnant Det unga . paret : Eisenhower levde, mycket - blygsamt i en tvårummare inom ter. ”Mamie” brukar säga att här ” började hennes livs verkliga, gan- - , ska hårda skola, Nästan vart tred- je år bler det förflyttning och of- > fceren "Eisenhowers län var ma- ger. Mrs Eisenhower är nu 56 år . gammal och bar under alla dessa år varit en strävsam hemkvinna., -”- sa ”jekh land, fyra döttrar till en väl- . ger i veckan skriver ”Mamie” till milj i Boone i staten Iowa, Hon. . har åtnjutit jen utmärkt skolut- " "På dagen då.brudgummen ut-. . + fortet Sam Houstan officerskvar- ' arbetare som "byggde detta soc- kerbruk — det finnes en och an- nan... som ” minns vilken väldig betare, '”betfolk”,' från skogs- bygden, men -kanske' främst Småland, Man importerade ock- "tjänstgör. som bekant som major vid koreafronten. Minst tre gån- sonen, Hon är farmor och mycket > förtjust i Johns tre barn. ”Mamie”' Eisenhower är vad modet angår mycket tillgiven den amerikanska hemmasmaken.'” Inte heller då ' hon vistades med sin . make 'i Paris under dennes kom- mendering där lät hon påverka sig av det franska modet. Han lät även då alla nya plagg komma . från USA, Hon föredrar vida kjo- lar och avskyr gröna färger — ”lysande färger” klär mig inte”, förklarar hon —, skärt är hennes älsklingsfärg. ”Mamie” inte bara äger utan också - tillämpar” ett dussin hattar, ty hon brukar sä- ga, att man kan gärna | bära en och samma . Klänning flera gånger i veckan, men folk tycker det är tråkigt att alltjämt se samma hatt- skrälle på en! F.d, socker fabriken i Geneva 4 - så 3 evo . - - sa tar dem samt lägger dem i hö gar på betfältet; allt. Bilden: från. be fomingsdagen Är rusch det. var r' omkring det byg- tänkt sig: sockerfabriken i” Lå-' — 'man flyttade därifrån.” Där. . ER > Numera Tex tj tar. upp REON, blas. : : samma Tönnersa ÅI höst? så, med sämre "Framgång, polde- . ker och galizier till betfälten. Så -. gick ett par. decennier.” Fabri- ken. var undér denna tid också ett nya ' och moderna imäaskiner, o. dyl. "På slutet av -1920-talet stöt- te "regniga," dåliga . betår till — 7 skördeutfallet ' blev ' inte.: vidare ; att skryta med. Många lantbru: - kare . tyckte ::att det var bättre,” förtjänst -. att: odla "mera. foder-. rotfrukter :.—: 'för mjölk: eller säd. : "Betteckningen gick trögt År 1928 hände 'det — jordbru- karna” "hade tecknat större. bet- areal. — men "bolaget. ville trots - > detta. inte vara med att. hålla - fabriken i: gång” Det: blev sista kampanjen '—' sedan . dess har - Halland 'fakiiskt '. icke! haft” nå? | gon. sockerfabrik. ' : "Under 8" sår, stod den mörk, tyst och "dyster. . Samhället "blev något liknande till" kom så 30-talets arbetslös- hetskris.' Genevads arbetare var: under de: åren inte. vännelr till . Sv. Socker "AB. "Maskinerna för- des efterhand ' därifrån. 1936 sål- des :sockerbruket och ändrades” ar om till nuvarande, Svenska Tex- tilverken, , : "Första åren på 30 det inte så: mycket betodling' i. Halland; men sedan” ökades och" lingen rätt. konstant, > ; Hallandsbetorna | har gått till de skånska sockers=, s bruken, Häasslar d Äl 1h och Hälsingborg. Pe : nee oli. Betarbetaren har många ån 5 Forts. IE mV slags. experimentalfält för 5. fran talet A var. "och 7 håller sig numera fö I sde Dag så Jå och + i gär att 5 kos hj Sve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.