N vervyv vev ryyTt” vevryYYt YSYYYIYYYFYYYN Yrv YryrerervestreTnerY 3 vervvvevevervvv vevreervevvtYYYYY Fv Ye YT YVFEPYP PE EYES NR fö Ne H voe MN AE arg ATA a Onsdagen den 3 december. 82 ös Rör Örngren 4 var sin pappas i ; Kon. Han”, hade ärvt faderns Tr Sö ”framåtgående kemikaliefabrik i : 2 > men på grund av kriget och i . avspärrningen stod den » nu "stilla; Rolf, som" än .så länge hade gott om pengar, fördrev i ten skulle komma igång igen — [ 0-7" och ibland” blev det. rätt sent. i oa Modern läxade upp honom titt | och tätt för hans uteliv och bönföll' honom till sist att bör- --j& någon "annan tillverkning i fabriker så att den kom igång och han fick något att: ägna sig åt. >" Ne : « Snälla mamma, säde han, 2 0 > du: förstår: dig inte på kon- : Junkturer och marknader: och tillverkning. och sådant 'där; PE Nej, det gör jag inte, frä- ste hon. Men ' jag. kan skaffa hågon, som gör det, .- iL -— Gärna för mig, is — Nå då så! NS "> Dagarna . gick, : och Rolf - glömde sbort' moderns 7 hotelse, Mer en morgon, när han kam till "kontoret; vaknade han upp med förskräckelse. I hans stol > vid pulpeten "satt en "allvarlig «= ung dam och öppnade” breven. : Hon var blä gd och rågblond, mr RA or Aon re TR Godmorgon! ;sade hon korre t. | Hr Rolf, -Örngren,: förstår jag. "Jag är ingenjör Vandå Eklind. Fru Örngren har bett mig ta hand om 'fabriken och, sätta i gång driften... Jag skulle få .”tarte blanche och hr Örn- gren skulle biträda mig. :. Jag !. kan tillägga, att jag, sedan >. Jag gick ut från Tekniska Hög" i , skolan, :har haft ett par års Yo o- praktik .som vikarierande" ke- fe misk'' laborant öch riftschef $&— Jag. förstår era. ”" sade hon, men. er. mor:har en- bageratse mig. . började Hon rodfäde åch spände ögo- nen i honom, - — Jag vill säga . gapskrat åa. z; till... Srhand, kr Örngre ; att jag ”allvärligt på: ” Uppguu ven? inte många,.. : och; sedan : +: Rolf och en. lindrigt bagt övers: : raskad: verkmästare visa. he "ne omkring i den Praktiskt' tå NN Ooget-” To.ktommä” tåbriken. Jag håller.; på ' "med ett projekt: för tiliverkning, av ett nytt tvättmedel, : Som "jag experi- menterade ut, 'sedan jag' slutat be "> "De gick genöm dem, de i Uv. 22: TV =—. WW Kl =E ST TI: FTI: = A HARRY SONSON. SN tiden på bästa sätt tills drif-|” som” driftschef, | sä rätta er "efter |. TN oc Bå Kemika, 'sade-'hon ”affärs- ie mässigt.” Det har inhemsk rå- "Vara som bisis: Ni skall rå titta "på - pröjektet sedar, cå H kan vr framiägga det: för fru : Örngren.: i i Ja, kan ni få igång till I -'verkningen > ”med vinst,: gratu- lerar jag er; sade Kan. Nå, det kanske. kan 'vara 'värt ätt för: nerar det så. "Tiden gick, och driften, i far briken korm.1i: i . svärt att spel sin roll som” S- rod ". sistént, men med, "självövervin! " han -'mer:/ och ..mer förtjust i d "henne. > Fru "Örngren; märkte, i HN nade hemma: om. kvällärna och a lade sig vinn. om "ätt: komiia:i : rätt tid till fabriken; om mörg" i narna. «lt : LÅ det skulle.” gå knaggligti- -bö - jan, : men. Vända' Eklind var övertygad om, motsatsen." — Mina kalkyler koimmer- tt | stämma, sade hon ned skärpa] Ett halvår gick! En + morgon, pe » fånn han att Vanda, som han « nu kallade" "henné, inte infunnit , big, Han ringde hehne och för- : tyd Dåligt; sade Hon med tår- a Fr stämma. Jåg. har inte s H å hela natten.” : » Ihållande' snyftningar avbröt fe samtalet. Rolf tog. en -bil 'och for hem tilll henne. Han fonn henne i fullkomligt: upplög: ” nihgstillstånd. |, Hon' satt i ett . : soffhörn och grät- ohejdat...— 0 Jag —' jeg hat misslyckats, ir . ”knyftade hon. Tyättmedlet går 4 date oc söka, Och: om marima santio- - i i nelse .gick det — och: så: blev d att han numera mesfadels. stan. - Det. nya "tvättmedlet kok. bb ” mårknaden: Rolf förutsade, att . söm nu också är tillgängligt utifrån -: gerdom "”bagagelucka. ” Reservhjulet när . Rolf" kom: till: kontoret, i " hörde sig öm här” det .stod till: |” och lade: armen om. enne,;. = Ingenting annat, 108 han. Jag trodde' det 'var olycklig kärlek — det lider jag av,, och qet är mycket värre, — Vad skall fru rngrön sä- ga — buuu! oe hr Han strök ” hennes hår. — Även: om du 'räknade; fel; så har ju driften "kommit" i gång, och fastän det går dåligt i bör- jan, så säljer vi i "alla fall, Det är inte litet det. Och -du'hår givit. livet” innehåll, för , mig, Vanda, Där har äu i "aNlå fall uträttat ”ett -storverk; > Har sjönk ned bredvid henne: i sof- fan. 'Vi skall ligga i. och, arbeta |! in varan, Vanda — och vi skall | samarbeta ännu ;intimare än. förut: Vill du det ?". : — 'Ja," "Rolf. Du förstående — och jag. tyckte om dig från "första. stund. Du vill ha mig kvar då?. stor — Jag vill absolut inte mista dig, sade” han och drog: henne till sig. X När fru 'Örngren, som: på kontoret fått” reda pp att Van- da: var hemma och. Rolf hös "Kyrkliga , arbotskretaen "Hövs "bygdegård 1 "morgon, tors- Tobe 4 SN 5 anordnar försäljning i Hass. dag, med, början kl. 19. .På pro- grafamet.; står förutom. auktion av. 'skänkta gåvor Kaffeservering, uppläsning, m, m,-öch vidare an. ordhas lotterier: Behällningen” av! kvällen; kominer att gå bl. a. til allmän” Lbjulpverksamhet, v dit, fånn "hon Vanda sittande i soffan, ömt lutad: mot Rolf. — Ser man" på, log hon belåtet. Vanda” -villé förklara hur hen- je . slagit. fel, men fru; har hållit. mig Få jour. med: sar. i och ting. Vi förlorar gärna ; början, det här: vi” råd till, | redan Hort, sade Rolf I och. kramade: ajipt' rodnande Van z En bild från det festliga, ”Arild Viking” hi ika ft i Kastrup: efter att maskinen v —Th ule—Kö g Los Angel Ioeran törs in. henne, N en timme senare "kom Den totala -arbetslösheten- ter bör kunna hållas nere vid min- dre än 10,000" personer, men också detta "kan naturligtvis bli kännbart, :anmärker överdirektör [54 W, Curt- | "Talet c om de eviga motsättningar- ör skämmas - | :Över -sitt : yrke? | äv Milly, Walfridsson - fbyäden” sn staden, så nog har de nå mellan landsbygd och y, b..eX, ve gruvor och. folk har kommit på tapeten igen järnbruk” eller « till. annan ort: där | och den här gången är det förfat- kanske samma - industrigren, som > taren Per Olof Ekström. sori svarar r 3 på en ort f +! för den saken, I ett föredrag i Bo- "har. möjligheter att nyanställa. huslän för någon tid 'sedan yttrade Detta gäller exempelvis inom +. han bl 'a,' att ”så snart stad och a” industrin,. som på sina . land nämnes i samband med :var- man i relsen i en -översikt över : arbetsmarknadsut- vecklingen” och ” beredskapen mot |ta varbetslöshet, "publicerad i Svenska socialvårdsförbundets ilskrift. =. "+ Vi har: nog 'kommil bort "från erkonjunkturen men kan änrur sägas hä'iistort sett full sysselsät | ning i-landet:' På vissa vområden- ji inom -näringslivet måste vi dock ty-. ti efterfrågar yrkesarbe= ' andra så är det alltid i motsättnin> Fi yttningar försvåras emel- .- garnas tecken, Städ befolk der besöken hemma och i breven till vänner och bekanta, . : | "Det fanns ex tid under industria= lismens första stora år, då man med fullt fog kunde tala om stadsfolkets ringaktande av lantbefolkningen. Under de åren pågick en livlig in- flyttning från landsbygden till -stä- der och ir frisamhällen: industri- lertid många gånger av bostadsbrist, ». ser ofta med ringaktning på lands= en "behövde folk, den. bjöd -bättre vg! I fölkning försöker på allt sätt dölja ” att de är landsbygdsbor”, Detta är felaktigt, hävdade. Ekström. Varför ulle man skämmas över "sitt yrke? Det är glädjande att höra detta senare sägas med sådan skärpa av Lokalt uppträdande arbetslöshet olk och landst be- värr räkna "med ' minskad. ”syssel-- ing. Till följd av: gl d - sättningesvåfigheter: den shar” defsa? hr intet" (OR "Minskad sys- clsätbling i od Man nåste Pilisålräknarnkled. att. de "som in grbelaråidests OT ecbalvöper 5 a Ve jär a utor: "Svårigheter till | följd” av . Eonkufrétis" På svenska och" -btländska markrader med ar- förmedling, som numera. får ans "effektiv, överföra arbetskraft” från lett område. till ett" annat, där. det 3 landets vik > enav landsbygdens egna. Men när ka klandrar "landsbygden " att-déförsöker- dölja att-de är . landsbygdsbor; - samtidigt som > han ger stadsborna'en känga för att > de ser ner på lantbefolkningen, sit- hetsförnimmelser . som "de ) Jantbor:han klandrar. Ty det kan nog ingen komma ifrån, om man t ger sig tid att närmare studera frå- + gan'att det är just denna känsla, denna +: inbillning av'att bli" sedd över iaxeln av. stadsborna, bygaens folk måste göra sig D- lut fri ifrån innan. man kan hå den ' förståelse" och ömsesidiga respekt "mellan. de båda folkgrupperna Ek-| ström "såväl soni de flesta övriga] örespråkare för Janidsbygdens sak, p Wi siawa blir centrum” huvudstaden - : nläggning av ett omfattan- Ken "mellan fr "och .Sovjetuni nen; mäddelar ; Warszawarédion; Kanälbjdgnadsplanen 3 är: ett" av! : Landsbygdens folks Erarmpaktiga » [blir Wäerszawa medelpunktön ie nät” av kånaler som. strålar : ut å & väl hamnat i staden, 'eller indu- trisamhället, "är: en i:företeelse" av gammalt datum. Man trodde att de . -skulle ha vuxit ifrån detta nu; men. alltjämt finns icke täckta behöv! av. ”att döma av Ekströms yttrande är -; det tyvärr inte så, Och, vad blir då na huvuds : Ihom "den". ärmaste, tiden kom- . + mer en ny.SAAB i marknåder, Den redan så populära helsvenska vag- nen bar fått större bagageutrymme, aar placerats i ett särskilt fack un- der; bagageutrymmet. . - :.Sikten bakåt här förbättråts. avse- "värt genom en större ruta och sitt- komforten ä är: nu ännu TE . resultatet av denna: ängsliga strä- :i van att utplåna sitt ursprung? Är + det inte just detta som "ligger till » grund för det stadsbornas förakt för .lantbon Ekström for "Säger försök att dölja sitt ursprung; sedan |- och mera ord ar- betsförhålländen : än :- lantarhetet kunde' bjuda. Stadsvistelsen, eller vistelsen i. industrisamhället, bjöd därjämte på allsköns nymodigheter: där: fanns nöjen och förströelse, som man inte kände - till ute på landsbygden — man stod så ”nära världen” - där, inbillade man sig; man blev med andra ord märkvär- dig, när. man bytte plogstyret mot jobbet på- eri fabrik. Kom man så Jångt isom inom en kontorsdörr, om också: bara på den allra mest Jun- | derordnåde Posten, var man givet- vis”ett under av frihet. I de:åren vär dét vanligt 'med-glåpord åt bön- .der och; landsbygdens . anställda: vanliga :' skällsorden och skällsord . som gjorde värre ont än någonting | aninåt; Och de som ymnigast vräkte ur'sig de stora och övermodiga till- mälena "vari: de "som senast själva lämnat grep: och plog. Det hörde till att man fnåste demonstrera att man lämnat jordarbétet ju högre "man skrek mot landsbygdens folk" desto |städsmässigare kände" man sig. 2 Men detta tillhör en förgången tid: Och nu tycker man verkligen att det vore så dags att Iändsbyg- dens folk på allvar gjorde rent hus med de otre' Fliga” mindrevärdighets= | bonddräng och --. bondpiga var de | un-]] förtroliga stunder | " Svar till ”Tvistare”. Det klokaste är att ta sedan dit man kommer, och tyvärr bor jag inte i er stad och vet faktiskt inte hur pubLken brukar vara klädd på resp. teatér- premiär . och vanlig föreställning: Men i Stockholm har man lättat på klädtvånget på teatern högst betyd- ligt, inte ens på premiarerna är alla klädda i smoking och lång klän- ning. Utan vanligen bara de, som tänker gå ut och dansa" efteråt. Däremot ser det inte riktigt artigt |. ut mot skådespelarna att på pre- eller udda plagg. Det skall väl vara vara något festligt just över pre- miären, eller hur? Däremot går det utmärkt med mörkbrun eller blå kostym. Sen beror, det ju också på om man sitter på de finaste plat- serna, som, fordrar mer omsorgsfull klädsel än platserna högst upp. På vanliga föreställningar — åtminsto- ne i Stockholm — kan man komma ungefär som man själv vill. Sport- kostym undantagen. a s Ga 11i e - srt er fästman tycks älska varandra så varat och fästmartnen inte dröm- mer om att överge er och ert barn — heder åt -en sådan pojke — så tycker jag förstås det bästa vore om ni gifte er. Det är ju numera så sitt håll av olika anledningar, t. ex. bostadsbristen. Men som gift skulle ni i alla fall ha 'en : helt annan trygghet - än som ogift mor, även ]om samhället numera gör mera för de ogifta mödrarna än förr, Så tala i första hand med honom om gif-' termål! Om. detta av någon. anled- ning inte skulle. låta sig ordnas så tala 'med Barnavårdsnämnden, att de utser en -barnavårdsman - åt er. åren. ' Ty det är en föreställning, som inte längre har något fog för sig detta 'att'- mar” blir sedd över axeln av stadsbon bara för att man råkar ha bondens eller länt- . leva kvar? Med andra ord, hur kan . någon respektera den, som själv är. « så fylld av. mindrevärdighetskänslor sa "över födelseplats, tidigare 'syssel- ing och övriga liga för- ”hållanden att 'han : till varje pris - försöker dra en slöja över allt detta + då han befinner sig utanför hem-' bygdens s. k, hank och stör?” "hov : "Var har man nå in hört så + yrken, Lahdsbygden kan visa upp en betydligt storslagnare utveckling än' städerna under de senaste tio åren; "landsbygden har] hjälper er se- dan i sin tur med allt ni behöver veta i fråga om hjälp vid förloss- ningen, bidrag från barnafadern o.'s v, Då det säkerligen redan nu har gått för lång tid för att få gra- viditeten fastslagen genom urinprov, skulle jag råda er att gå till när- maste : doktor. ' Han behövgr inte vara w gynekolog för att kunna fast- yg — åtminstone på ett''stort antal platser — marscherat i kapp sta- den.' Jordens brukare och 'arbetare har tillkämpat sig maktställning och j respekt. Den som tillbringat huvud- parten. av sitt liv i i städerna märker "svora ord om landsbygdens efterbli- venhet : och "tristess, om. bönders :snålhet : och bonddrängars dumhet som bland de från landsbygden in< flyttade stadsborna? Vem. är det ' som :kommit' hem och skrutit över hur präktigt ”inan fått det sedan an lämnat ”vischan” och om hur omtfadigt” allt här hemma är = om de goda” dagar -man' numera lever rom inte fd. bondsöner och bond- drängar?" Även” om "de bara stått på en kvav fabrik, även om de ald- ; tig så mycket längtat tillbaka och "ångrat steget de tagit, från lands- tack vare "svarnpgummistoppade ” ten- och. skålformade ” ryggstöd i. : framsätena, Batteriet är lättare till- gängligt än förut, 'då det placerats fram under motorhuven. På grund av' ” bagagerumsförändringen ' har. bersintanken > : Hyttats öck vagnen tankas genom ett påfyllningslock i vänstra;bakflygeln. Den. nys SAAB- er -kommer i färgerna blått, grått" svärt, Priset ä är oförändrat; ska Rövidarad bibelypplaga "slog "alla" bestsellers. - STOCKHOLM OT) > Bibeln," "världens : mest spridda kok; har satt "nytt försäljningsre- körd, "sedan den reviderade uppla- ”fsnvav” standardupplagan av King "James". version utkom den 30 sep- tember, meddelar ett newyorktele- gram. En 'miljon exemplar - såldes de två första dagarna efter uUtgivan-j! Hal Ytterligare 600,000 trycktes, gi- stribuerades och såldes under de första åita veckorna, och en h; upplaga håller nu på att tryckas, Hån satte" sig: på sottkanten Den största -bestsellern bland pro- fan V dit Tatu är Fr Margaret Miichells . slagstogsv vid en polisrazzia bland Rå Och 'så var det historien om frun; isom vär 'ate och åt middag med isin man; De vär på en fin restau- ang och åt en. middag. med åde vin och starkare säker, När é skulle gå upptäckte frun atthon lorät sina handskar, Hon vände 3 I i matsalen, och då hon inte 2 - + Isäj lem a Ort - kalkbruk natten fill söndagen, omi- jiduken och Mittoe Undot beräbet talar ett Trosa-telegram. Arbetarna - Då kom hovmästaren fram, bu- hade" köpt smuggelspriten från en jgade årtigt och sa: - kolbåt i hamnen och det kom till |: — Förlåt, frun, men er man står Svåra uppträden mellan dé drickan- där borta i dörrent de männen, Dryga efterräk Jälspriti i förskott. STOCKHOLM (TT). i Stora niängder smuggelsprit be i stads- folkets : mställning gentemot lant- befolkningen. Inte minst krigsåren och livsmedelsknappheten då kom stadsfolket att få upp ögonen för] oerhörda hety M Men vad som i allra främsta” rim” Inet suddat ut stadsbons översit- tareaktigå syn på lantbon är för- visso landsbygdens, förenings örel- sår, den ekonomiska ' såväl som den äckliga och politiska, det må sedan -gälla 2 Iäntarbela bön? dernäs eller de”: 1 lant slå Och så ska ni naturligtvis tala med era föräldrar. Dels står ju föräldrarna ändå när- mast, när. barnen kommer - -i'svå- righeter och dels går det ju ändå inte att dölja i längden. Det vore snällt om ni ville skriva igen, jag intresserar mig så för hur det går för er. Med 2 bjärtlig hälsning.: Gallie: : | r sad. L alstras ' miär komma i ren vardagskostym |. .. Svar till ”19 år”. Eftersom ni och s många unga par som bor på var|- ann Fa SAGT: "och SKREVET De risker, som uppstå genom alt en! underhandlare är. fåfäng ' kan knappast överdrivas. Denna egenskap kan leda till att han ej punkter han mottagér av perso- ner, som kunna äga: en " Jfängre erfarenhet av ett land eller ett problem " än han själv. Den f ör honom ' sårbar för smicker eier attacker handlar med, - " Harold. Nicolson och” sioner är svensken som mest på- frestarde. Han ähummar,' hörks , lar "sig och fyller ut med en massa jahan och som” sagt, "och det” tror jag alltsammans bott- nar i blyghet. Han- borde ha så pass "mycken självkritik ätt han aldrig steg upp och talade" innan ra aln died ten. Han kan öva sig hemma, för frun och barnen. ” Naima Wifstrand - Moraliteten stånd, 'som uppfunnit .”på ”hör'. med ;: till. livslagarna och under - Livets ' normala förlopp liksom ett hus, ett skepp / en äregirig Moses eller något annat” kvltarinsfru=, ment. - fre &c G Ljung H "Det är nu. en gång. så att "Svensken inte känrer igen skäm- "fet; om. detta "inte -åsatts rubri- "ken Sk ä mt Kar de. Mumma återfinnes under rubriken Skäm- - "tare i telefonkatalogens yrkesre- ”gister. , Han. är en inregistrerad skämtare. Hans rätt att skämta . är, stadfäst och erkänd i avtal med; Skämtidkareförbundet. I hans fall. är alla missförstånd uteslutna. 0 - Men ve ' den "som skämtar svart. Mö Stora män” har nästan alltid!” > haft lättare att övertyga andra än . sig" själva. i väsentliga frågor. Men en stor man älskar inte det - lätta, . Johånnes Richard En springpojke i de övre tonåren, litet blyg och ; sc ”försagd;” stod ” på "apoteket RA dan kan uppenbarligen rcpete- rade beställningen för sig själv. När det blev hans tur vände han -sig mot expediten och sa: > = ' — Jag skulle ha för en krona -torra. pharmaceuter . . .: - Det spred sig något av vår - , stämning i Iokalen, när: ynglin=" "gen lomade i väg för att medde= ”. , Ja "sin .skämtsamme uppdragsgi- : vare, ått apoteket inte saluförde den” varan, " Dagens skotte” I Manchester Mirror kunde” man en dag läsa följande notis: --Sydengland, har fångat en sill i : Dugeks därpå kunde man ad Manchester Mirror läsa följande notis: ”Skotska fiskeflottan har vesend”. or kett, där. de inbjudna från olika nationer ' Hlev : anmodade att ta med sig något : till -bordet som kunde representera deras land: Så här blev det: or Br Holländaren kom med. ost och lade på - bordet, danskarna kom med snaps, ryssarna "med kaviar, fransmännen 'med vin... Och' ame- rikanarna - kom ' med sina stora : fötter, som de också lade på bor= - När gourmeternas ” furste den. okuvlige Cornonsky fyllde 80 år och industrisamhällen, med respekt rande finns — och alllid kommer att finnas — ". motsättningar mellan landsbygden och staden kån" ingen förneka och den saken torde vi väl aldrig helt 'och hållet kunra' bringa ur världen. Men i det förhållande vi hittillsdags nått av jämbördighet -an- ställdas.: "= - 7 - Vilken | örbetaretidning i detta rräna skulle denna dag : exempelvis publicera en artikel om laridsbyg- dens folk i vilken dessa betecknades som - pigor och :bonddrä; "eHer at tning ligger "en" god 'och -”höppingivande grundva att ett ”motsättnings- utjämnand så "långt ett sådant kan vara möjligt — småningom ska komma till stånd? i Tv Landsbygd [dumma .bonddj=r? I och med lant- |ärbetareförbundets ” Huvarande "uti bredning har landsbygdens arbeta- restam kommit j jämnhöjd med in- dustriarbetaren; den har tillkämpat sig —och vunnit respekt — inom den övriga arbetareklassen och bli vit en jämbörding i stället för en | undérutvecklad särlingsamling. Hur ofta hör man. inte socialdemokra- tiska upgdomsförbundare, i "städer , "folk måste en 1 gång för alla göra klart för sig att deras yrke sannerligen inte är nå- got att "skämmas för, så a "Och har de kommer de a fina | att en dag kommit så långt, förvisso också att själva det stora . flertalet 'stad: sbors ring- aktning. "för deras yrke endast år något som existerar ie n egen. köm= plexbemängd fantasi och 'i viss storstadstidningar, - väntar; dem. .som tagit befattning s - FH i : 5 . med spriten, i : ”Borta med vinden”, som 1936 'sål- des i eri miljon exemplar. på sex månader, + v ör yttra sig om SLU?. Att det fortfa- - långt hart blev han bl, a. :till- ten, - Jag dricka vatten, "utropade han förfärad. - Har jag nu hela järnhälsa,' så skall jag" väl” inte låta den Frosta, DI me > Han, borde inte ha varit där han var, men han var hennes älskare, ”' Så "ringde : telefonen och kon svarade: : .— da, älskling sov då du; älskling '. nej det är ut=. märkt, älskling .'.'. spela du ba= ra färdigt partiet älskling saa hej, älskling, oå | Och så lade hon på Karen och” vände sig till sin älskare: |” = ' Det "var min man — hap .pelade bridge med digt vc att ir an inte behöver vara” alles na,., — Och det mindre döda? - — At man lurig är det! bryr sig om de råd .eHer/ syn= ” han övervunnit "den där blyghe= är Intet” missför-" | " Sinai; utan. dén SS ”turimade ” På några” slantar, me= : vars. , mage påträffades” en shil- gått till slöss med kurs på Gra- >se Det var en” internationell - ban" | frågad om: han aldrig drack, vat- se " livet. kunnat glädja mig åt en. -— Det goda, med äktenskapsat är, bb från oden han under- UT Stig "Ahlgien ee - > : | i Lb dT | s 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.