? atrångt i” "människornas hjärtan, MN AA + är, och sen han har hållit på en. . utbrister till sin kamrat:- 3 : glada parfysällskapet. Drottni i likhet med alla an - ningen bevistade” ett privat party. Småland” : foch sågverksrörelse, kom en" dag : detta arb ng "LAHOLMS TIONING ” Trångt är det i livet; trångt i kamrarna, Har du-fuhnit: din lyckas ört, bär den långt bort att gro! NN a "Vita granar . stockholmare hade: tagit en 'huggning i de norrländska '”. skogarna, > och : första dagen” så” , fäller en av dem av misstag en” > asp, berättar 'SIA, När han skall till. att ”barka den, slinter emel=-:: - lertid barkspaden,' halt som det : stund mister: han tålamodet och = Du, Fimpen, skall. den" vita : granen” > skalas; ' så jädrar anam-= ma åker e jag hem. . "söker Douglas Fairbank i:r. Drottning” Elizabeth har roat sig kungligt vid "den party som här- omdagen anordnades av filmskåd "| svärr inte; Fnmärke redaktör Conny >I selsättningsmöjligheter "dem goda inkomster utan att kr”. | va någon "egentlig - yrkeskunnighet. svenska -' kolleger -linje arbetar Hur skall + vinu. | ställa; det. för >. | utlänningarna? | a visar .tend "Stalin tar felz 'på alla våra . : ” Ismå familjegräl”! få | ÖNDON. (TT — Reuter)" ss 3 — Det är tydligt att Sovjet- : - unionens . oerhörda 'resuxsel r. Ad och årboten sot hotar, vt vet är ful": begripligt om : sarbe= ".om "de: konjunkturhotade "grenarna börjar titta snett ”utlänbingarna,'. som "jobbar, i «ras yrken. Nu . vore : problemet mycket lättlöst .om- "vi.kunde upp- rätthålla- balans på arbetsmarkna- ;: den. genom "att importera” och ex- portera .utändsk . arbetskraft. efter behov, men så- enkelt är: det ty- Jonsson : . träarbetarnas tidning]. ”SIA”, Det kän” "nämnas att vi den 1' oktober, i år .häde sammanlagt 125.624 - arb tsanmälda utlänningar ä "landet, ; : Vad som i detta sammånhäng inte till "vad, denna: arbetskraft” betytt för vårt land under en. period, då bristen 'på svenska arbetare var ett allvarligt. bekymmer, heter. det vi- dar, i Vi får sålunda inte glömma att de: utlänningar, som kom ' hit med, arbetstillstånd, är yrkeskun- hålla: vår "industri. i gång och "att utbygga den under högkonjunktu- Yen, .och det är till stor del'tack vare dem som vi haft så goda sys- även . för icke. yrkesutbildade svenska ar- betare; ” : Om : läget på : arbetsmarknaden stramas åt, så löses inte. proble- met utan. vidare genom ”att utlän- NHingarna ; sändes > hem;' Ty: den överfulla sysselsättningen har med- fört. att vi alltjämt. har en stor brist ' på yrkesutbildade egna ar: betare att sätta på deras platser. Flera årsklasser av unga: arbetare har »under de senast åren- kommit ut på en arbetsmarknad, som givit Flera "fackförbund har' deklare- Tat att dessa arbetare skall be- handlas 'på samma sätt som sina ; vid. driftsin- » och ' efter > denna ” också: arbetsmark-| hadsstyrelsen. ' Ett. villkor är, själv- fallet att utlänningarna är fackligt skränkningar, får glömmas & är att hänsyn måste - tas I ngt "tillbaka män kän: minnå: oskadda genom skärgelden Sverige Skjuter mellan ett ä. "och "kända all- larid' A omkring å år 1900, och en lapp=- pojke: blev: på : 11930 talet illå till- ö Rn rum '— 'men ingen - människa här därvid kommit.tilirskada, Bor- de inte detta: faktum: något mi; bedömande äv Hokömat är "emel- lertid.' några. djurpsykologiska fak- ta av intresse; Ytterst få djur an- griper. aäv' Just att köra skåda, dju- med klöver; eller klor — vill leva i fred och flyrnär, det” blir' stört av fiender, Om det: sser sig in- från flykt slåss 'det ibland men visst: inte all-' tid. xDet : kan" också :'slåss för att skydda” hona. och små ungar; Ett skadskjutet djur; t.ex," en björn, flyr:också i de flesta' fall men, kan bli aggressivt, särskilt om det mär- ker att det inte. kan hålla undan för. förföljaren, ” Viljan att gehom” blott och bart övrilt respekterar inom arbetslivet, : "1950; rs riksdag ”föstslogs & alt ato länning, ' som: varit.” sysselsatt. i Sverige "minst" ett" år, är berätti- gad's till. arbetslöshetshjälp, efter sammma hormer som” en: svensk arbetare. I enlighet härmed måste en utlänning i i händelse av: ärbets- löshet inom hans yrke kunna 'an- visas annat lämpligt arbete, Dock gäller. i övrigt grundprincipen att en. utlänning, som intagits för viss Uppgift, skall”vara sysselsatt inom gse normer organiserade och att de även il samma näringsgren i: minst två år. ispelaren Douglas Fairbanks jr och " idär också Maurice Chevalier hörde till -de' inbjudna". celebriteterna. fr söm f.n. firar tri- Prince's Theatre i Ia rtio - g majestät ; och det övrige med maken : satt under tillställnin-" gen på golvet, d. vi.s. på kuddar, inbjudna, Det var första gången som droti- Föra lönande / ; ; ett' mindre vapporsbruk I i vid som även bedrev skogs- H till sågen.” pet. var iddagsrasten och sågaren vik kantaren höll på att fila sina Tlingor. Enligt "uppgörelse skulle ete utföras under fritiden. mellertid . dan. kantaren. inte förvaltare Sågaren fick € sin filning,' ae fick mg är en en del under året även skogsarbetare och förtjänsten vid sågen. = Mål EN Fy känd för att kunne : mm att publicera henné Itaren framhöll för förta Mt även han -bord2 få betalt för "att han filade gina klingor på fr ut — Ja get petalt f för d2 säger förvarsaren. s | Evuret kom omgående ju za för de hugger - sh garna får in? men gle oaser sina sågar, ; från ] e Es hor Hi & knato icller, oc . tor oc HÄMND xvin- En man 4 Paris hotade färleks- ev, — Monnwieur, det enda 108) skuljo behöva skilmmas för, 8 råda hon, vore adressen. .«« sbetalt för |. - kvaliteter åt | konsument ten” > "Albert Karlsson, . ödjornå, Bottnaryd, J köpings län är ".. '. lanastingsman, vice ordförande iJönköpings Läns Slak-"«. Lantbruk den i länet, -teriförening samt I av är han kommunal lens ordförandéiNorra z | Svenska Alliansmissionen: Om föreningarörelsen, som . ger. rättvisa åt producen- ten, billigare och bättre " kvaliteter åt konsumenten. ' Föreningsrörelsen skapar välstånd och framgång åt "hela Sveriges folk. Sam- manhållning mellan lika- tänkande — den bärande ': : föreningsidén' — har jag funnit sara värdefull inte : betyder så mycket? Nas ' Mo storkommun och ordförande i i Bottnarydskret Ligger honom varmt om hjär- > tat. - yttrar landstingsman - ''Karleson: ”Jordbrukarnas "ekonomiska, politiska och '-- fackliga samlingsrörelser - bara inom jordbrukets or-. ”Banisationer utan även ine v M om den religiösa verksam» "heten, som I våra bygder . : + Sammanhållning mellan: : fikar" 2 tänkande « — den bärande idé idén. Änom. föreningsrörelsen nav =) : a | djur — men bara i Norrlarid "| se att nämna att under tjugoårs- "I tistiska' ”lalltså i detta dad föra inte "rört ett- hår på en människa i vårt. Tand så en demonstration klar. ej från e er icke önskad "strid. är.vai djurvärlden; den är lika Vanlig det. gäller aggression ; met m skan;: Men eftersom ' djur fet. if väg inte talar. om. vad 'dåt har £ avsikter är även: en démonstratic föga behaglig, - ' Norrlänning och sörlänning TR tycker olika Lodjuret. och dess: farlighet väl inte så allvarligt, . Man k ibland i de nordligaste länge; att sörlänningarna; nog vill' ha ”lkert .skålle man; ' heter ' det;-:inie tolerera: dem. i sina hemmatrakter ett antal lodjur :strövande 1 södra och mellersta Sverige, och mötena, med. människan har varit många i dessa tättbebyggda ”tfråkter;- "Men aldrig. har någon tendens" till an- greppslusta rapporterats. De- största riskerna för "angrepp av .djur:'ligger' säkerligen inte på de, > fåtaliga rovdjurens sida utan härrör från andra djur, som'av en eller annan anledning. mist skräc- ken, för människan. Brunstiga ren- tjurar. i lappmarken 'kan 'vara' yt- terst .” otrevliga; Folkilskna;. älgar blir allt vanligare i södra Sverige, och även om' allvaret i rushernha inte ; alltid är så |stört "är dock älgen ' ett alltför 'stort och; starkt |” djur för att man skall ta. det aåll- deles likgiltigt. Halvtama. rådjur i brunsthumör' har ställt" till en hel del tråkigheter med sina sylvassa hörn och de attackerar .i en höjd, där” människan är; högst. ömtålig och försvarslös. Ganska svåra skå- defall: har ' inträffat, "dock : hittills utan dödlig utgång, Jägmäst, Hag- lund fortsätter: . Hornen, var: små men såg" : ytterst vederhäftiga. ut? Det ; enda djur jag- vekligen känt mig obehagligt berörd. av var en : tämligen . liten". men” ack så knubbig tjur av fjällras,. sorn höll mig enträget sällskap ö över: en -näs- tan trädlös ' fjällhed. . Hornen var . | små. men: såg ytterst vederhäftiga ;- | Ut, - björkarna . var... för. klena satt klättra i men tillräckliga för tju- ren att visa humör och styrka på. , enighet" ifråga" omm 'systém 'och or 1 gemensamt ekonomiskt, militärt och Här har. dock sedan : länge ful Då att utnyttjas, för att" prida hat, misstro och nativ :nalism och därigenom söka om: ;. intetgöra de demokratiska sta -'ternas växande enighet, Yttrad "USA:s specielle europaamb: ätt Sovjetunionen -'skell kunna ta hand vom alltkrv tar Stalin. fel." Han: foltolkar- våra (ter. Stalin förstår inte 'det' slags gånisation som självstyrande" folk av egen fri vilja kan skapa, Stalin "tror inte att vi kan bygga 'uj p ett moraliskt försvar samtidigt som vart derna som land bibehåller 'sin fri- '' het "och ”suverä tankar,- hårt arbete: och” god vilja hos alla berörda parter, men jag hyser inget itvivel om "att vi skall kunna trygga vår. gemensam- ma säkerhet samtidigt som vi fort- |: sätter. vårt arbete som självständiga . stater”, sade Draper. Borgarméentaliteten ES i sovjetlitteraturen omöjlig att döda” «. MOSEVA (TT «+ Reuter). , Sovjetunionens författare "- trots imötets liga > ” Ae mtfotjaka Ssd det arlin > kommunistiska , raj i standarden, förklarar; Moskva- radion. . i - Anmärkningen riktas frärnst fiot de litterära tidskrifterna ' som :för- summar, sin plikt att påtala felen. undermåliga; öm. den” raärxistisk-leninistiska "es. omnämner. författarnas. eget. organ Litéra-Turnäja Gazeta, : Tidskrif- tens anmälare visar en mildhet 'och överslätarde "välvilja som ingalun-' da bidrar -till:' att. rfära problem. "i Vad som bi är 'o öchörlie | gin: och mot idéfattigdomen,, falsk- heten och plattheten i litteraturen och: den: dramatiska” konsten, '' till. lägger > Moskvarädion; "Kritikerna nååste” framhäva "den kommunistis- ka. äden '-framfi Även . den "gången st: de det för den kapitalistiska, näpsa - emellertid. vid a Det kanske kan vara av in perioden 1921—1940 har enligt Sta- centralbyrån sammanlagt 497 människor dödats genom tju-= .| rar, andra kreatur och hästar, vil- ket gör 25 om året 'i medeltal. De allra flesta har självfallet förolye- kats i samband med vård. av dju- . ren. ; Alldeles /fria ' från” olycksfall Jär emellertid. inte promenaderna i mellansvenska .beteshagar,. . vilka de ofördelat Irigchet sarnas litterära lakejer och ta upp striden med den borgerliga gängs- termentaliteten. : Eolkpart örnen Ett lötterimedelsanslag om 250, 000 Er. till stöd. åt "folkparkernas..téa. terverksamhet vill Folkets " parkers tigt: skiljer sig från de'norrländi ska björnmarkerna, såd - Slutligen en liten sölskenshisto- ria "som belyser "den" allmänna skräcken för rovdjur, När den sto> ra lantbruksutställningen på: $ol- valla arrangerades 1946 hyste man från: början planer, på "att :ha en levande grävling på ett inhägnat område '. inom jaktutställningen, Planerna inhiberades av praktiska skäl men i stället bröts nätet upp så att det såg ut som om .grävling- en lyckats ta sig ut, och "en upp- | stoppad galt. placerades i ett intill- liggande . snår, ' Utställningen" var | inte 'många timmar gammal förr- än: den” första polisutryökningen tvingades fram: av' er rapport om | det lössluppna vilddjuret på jakt- vårdskullen, :. Sedan ” strömmade dagligen in' berättelser från män- niskor, som sett den uppstoppade komma emot :sig ”morrande och ; | med. blottade tänder 'öch lysande ögon”. Kulmen nåddes er dag, när en dam rapporterade sig biten av odjuret, ': pe a : — Skotskt gasdrama : GLASGOW (TT — Reuter :-ER bextonårl?' pojke ståpplade.i går halvt . medvetslös ut ur en lä - genhet 4 Glasgow och" ropade på hjälp. När grannarna. skyndade till fann de två döda öch åtta sanslösa]: familjemedlemmar som tydligen var. offer för gasförgiftning, Några av de fortfarande 1 ett allvarligt tillstånd. Olyckan berodde troligen på att en gasledning” hade frusit sönder under den starka. kylan. : skadade repade 'sig så "småningom | [på sjukhuset men tre befinner gig ha :av regerin- dt gen för "sommarsäsongen 195; Tr slutna till organisationen är de 180 som : mer eller: mindre beröres "av |" teaterverksamheten.' Denna: har ' haste säsongen gått med förlust 141" folkparker, som uppgår till n rå 460,000 kr. I fjol. hade 113 folk parker ett underskott om e:a 235; 000 kr. Förlustökningen' hår alltså i år roende : på 'sommarens' ' dåliga : vä- derlek. Med: djupt beklagande; kon: statéras ” detta? faktum, men man hoppas' på, att' en ändring till. JAet Fättre skall. ske. 1953. .fäkhar inan' med 1,050' föreställningar. un: der:"14 "turnéer. ” Planen. står elle faller? emellertid. beroende : på : den hållning regeringen intar. i-anslag "TI détta sammanhang" åpekas;;at folkparkernas. te terverksarmhet, Spelare, :- Förr > och balettpersona! samt .musiker anställda.', De, 259, 151 arbetsdagar, och lyfte i löner under den: tid på året, då de eljest praktiskt tagét. saknar inkomstmöj? "pakten En - liknande fördel. är. ej : N NåsöÅ för 055? "Även i London och på andra håll: i 4 England är det 'mycket "besvärligt att få telefon installerad i sitt hem' och" väntelistan "är rekordlång.: De engelska telefohaspiranterna; ledsna över att det ibland kan ta år innan "telefonanläggningen blir, klar, har ni bildat 'en "Nationell Den av premiechligalloner | avDen trettonde dragningen i . 1946; rormala och ' naturliga fåmiljegräl |" .' |sort allvarliga meningsskiljaktighe- och sett av de medverkande. Jän- | itet. Det är själv] " klart att ett sådant arbete. kräver | " ia gör! sig fortfarande skyldiga till 'allvär>: krav 'på' en höjning äv den litterä”[. Deras: recensioner är torftiga och |- och "det "råder ; en]: ömdklig . brist: på upplysta "artiklar a tetiken,. säger. radion, somm" särskilt |” vs ä kamp mot den borgerliga: idealo= 5 . » nära nog fördubblats, i mycket be-l > chadet 2420, 000 kr. a Detta personliga: in-) , teatermusikerna i landet |: STOCKHOLM (TT): års premielån ägde rum måndagen? inför notarius 576 1851 "903 1865 1297: 1883 . Ser," Nr : 82 1036 "110 1753 109 309 -:-'257" 1652 "265 1720 290 11958"; 321 1087 ; MÅ” 367 I 444 686 753" 648 "1.755 : 276 800: 1966 "7 897 1639 992. 131065 1413 1071, 1897 ji. 1238 1018” 1364. 169 Ser. "Nr" Ser,” Ne "26 12038: 58.529 2 102, 542 113: 296 1.146 1886 :' 156 1676 878; IR 2627: "267 : 660: 1282 "704 1217 - 1019 1279 = 1049 1602 jekt, och: F Svenska” -1 le, menar man, bero. på störa I | troligt ; med för jaktkorter "Börjar nan äm. lusten för jakt: "Har tolk börjat tappå Jasten för vi på väg mot ett påtag= ligt minskat" jaktintresse? Frågorna : är väl "härmast retorleka, mén inom väckt en smula förvåning att anta-. let lösta. aktkort visar. beydand minskning i år vid j 30" juni : 1952.” antecknades totalt : 239,877 lösta: jaktkort, och av dem : lande till 30 juni nästa” år, 7-- -— Denna nedgång verkar onekli-' och en: ruckning uppåt bör det väl bli,» Det . sannolika är likväl att minskningen består wid Jämförelser ” med fjolåret... "Jaktkort har vi haft här i landet” sedan 1939, Tidigare laborerade man] med ' tre olika typer! sockenkort/ länskort och rikskort, men från” och; med förra året skedde som bekant en omläggning fram till uteslutande, länskort; vilket. system: bl. a..inne bär att den, som jagar 1i.flera län, + får >-Jösa ett jaktkort för vartdera! länet, Det kan khappast 'vara der-; na ändring, som i och för sig. drivi fram den nu aktuella minskningé i efterfrågan. på dessa kort. Förkla-' ringarna är sannolikt flera, och oli da teorier har: framförts. Det skul tärinkallelser ' eller: ' på åtstramade ekonomiska förhållanden, som ev tuellt minskat' reslusten hos jägar. na intetdera | övertygar. "Att" jakt histen avtagit förefaller heller inte änsyn till de öka e evskjutningsmöjlighetena för. dan: för undan reda. ut om Vveder- börandé plötsligt slutat jaga eller: ”bara” slutat lösa jaktkort Det har i "detta sammanhang klas tande morål beträffande avgifterna — ett sådant.” kostar. framför allt när .det åtta kronor nlngnt dara "ett faktum" så vore s. detta, en högst onö-|” dig: >utveckling; ”Jögaren riskärår / RV .obehafg,' och ; hån / drar. ud 1187: 1420 1217:5 261: 1263" 21865” 7 11300 .=940:55 1311:g416 a 5 1386". 437;bad3836 420 1384-818 >, 1394 "124 1ä37 1857 - 1453..1908; 1460 3101 1469 15497 ÄTT < BOTsbaod. ÅA an i: 2946 års premielånsvardén'q 0 november :10,3322 .vinsteiopå' | . sammanlagt LA97;550 ikrt souta2” tagna, Bland . dem var. en på» 7, .200,000,. en på 100,000, , två . på a n. på” 25,000:7sex,. -PåG 0, värdens. epet intresse att noga - trollera gästernas” "Iaglydigh EA olyck; Å. sömn. krävde” ett mi inta PTaSEtraflär ös” Norrköping till. sin: hemort, TÄstan - fhéd ” papper, och: chokla kf ou äv någon anledning I'sladdninj 'Y än: vid: infarten” till-'staden; Sänd dé: mot tullhuset vid. Lilla; torg, ock när ' sedan chauffören. skulle :ta en -högerkurva för! att” komma in bå k vunnit på den ena affären förlorar Jag regelbundet på nästa, os. Existerar " er förening” ännu? Bara' till namnet, Numera är g den enda medlemmen 'kvar. I 23-årige Börje Gustafsson från Gö. t med: påföljd att chaufföre; teborg,', fick - huvudet krossat och, ljöt'en ögonblicklig död. Vid sidan! 1og "Hansson, Göteborg, vilken: lå; och sov, och denne' vaknade till Fc en väldig stöt och tog sig sedan u ur” fordonet.' Han: hade" ej: erhål son hade blivit så hårt inklämd vid ratten att hän fick brytas ur fö a NOR och när a utgiven : av. L Norder Malmö, går. Giro till Hasslatp. Med-varje. band har: detta verk :be- äst sitt "anseende som en' modern encyklopedi. Det måhgfaldiga ma- rialet tillmötesgår alla: rimliga krav på: fullständighet: och vaktuali- NH öland mäng len nya » bandet märkes geografiska översikter över "Gotland, "Grekland, dess konst ock litteratur, Gri nd, Gästrikland "och Halland, u stadsbeskrivningar över Gävle, Gö- te oofg, Ezeg, Hetmstad, Hamburg oci :| med över Gldstone; Goethe; Gorkij, sl ring, '.Görtz,'. Haile Selassie) Per jägarförbundet ;här det. . gats över en i'vissa ävseenden svik« " fjolåret; För jaktåret . 1 juli 1951 ex >. I hade 231,964 lösts fram, till 17 nÖsr a .j vember förra året. Samma datum — ' i år ger siffran 217,386 Jaktkort gäl-. | gen "egendomligt, . understryker på '. vår förfrågan rikskonsulent H. Ha= : milton + Jägarförbundet. Nu är: för -' all del året "1952 ännu inte tillända, -' : mer kakony in! äffade vid 4-tiden på) lörea a SäRgsnorgonen > Göteborg på väg om sig hade han medhjälparen Her=' Sör några skador. Chauffören Gustafs= , jten Grey, Grieg, Goebbels och Gö on Hallström och Per Albin Hånsson ”” m, fl; Våra kungar och prinsar med ' nämnt Gustay har fått en gedigen: behandling liksom ' Gjutning, Glas, ;. : Guld ock Guldsmedskonst, Gumräi och Gramofon. Konstärtiklarna” ger étt syhrierligen. representativt urval utomordentlig « illustrering: Xröppskulturen. ägnas uppmärk: samhet liksom vapentekniken, Stör” re: artiklar -handla -öm' Grip sbolm, godtemplarorden mm. . Utstyrseln är: som vanligt av hög- sta klass 'och uppslegsverket så bil- Ver ätt "det bö li varje” familjs telefönabonnente TH . längre d NÅ NEFEEEEEET NFRGETEITVTESEFIYTYTFTVTTN FFETSTET TTT rev NETEFTESTYTERN FYTYTTE | | i SYESTYTEESTVIEn p
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.