N SN + korsar åsikterna Fartilinjerna,' Re NYVYTY TT YR ved EN fsk ärdra YtTYYT TT EEYYTYYYTTYTYTYSTYYEV VY EY YVETTE YET TT TE SES TEEN NA VNEANIDPY NTE vYrvvvvvv vvvverevvyvyvetYYYYYYYYYYYYYYYYYFYYFTYYYYYYTYFTYYYYYYYYYYPFYTTYYYYYYYYYPY vrev vyvvvv ä Y ) r "Yr h f höstru i i kyrkan "-MUNCHEN- GLADBACH, < - arbete, för: att han i ” ovanfö sakristian med en yra slagit ihjäl. sin 23-åriga hustru, ” som väntade ett barn; 7 Kyrkvakimästaren ”häde" lagt HNket' i, ett :stålskåf si, kyrkan | i efter tre inånader: flyttat det . "en "itäderska Mördaren för att vägen” som -mördet "begicks. hade möte med en annan kvinn: WASHINGTON. å "Majoriteten; amerikaner - är fort- farande för att USA skall fort: - sin militära och ekonomiska till Europa " för aft skapa ett Då werk mot: kominunismen, "enligt 'en .« . undersökning som .. förstagits av | Gallup-institutet. . = En, opinionsundersök "olika "amerikanska. grupper Kar vi- sat att majoriteten stöder den po litik som följts -sedau. Marshall planen" 1947; isade. också ' att de som .är bäst informerade. är. mest” för, fortsatt hjälp... Vidar « ' publikaner, + dembkrater.' och -oav- » hängiga är alla för hjälp till. Euro- pa med -ungefår samma. procent- siffror; H var. 54. ; efter len steg: siffran; till 57, pro- cent, 32 procent var mot hjälp i oktober och .34: procent i novem ber, så Av "republikanerna ' var. cent för hjälp; av: demokraterria 57 " och av. oavhängiga 57.38 procent "av republikanerna: var mot: hjälp, 34 procent av dermokraterna och 32 äv de oavhängiga. De" övriga had? sen vppfottning.; han sYbära. ville" få sin fru url "eftersom han! sammä dag ämt 5, pro- g "MED '$32 RÖSTER MOT.S antogs "meningsskäljaktligheterna öv "deltaga i VANNS, östningen medan Vy: inskij +. försiggår utan föredrar att studera så sind: papper. > i FN. ikanska :-=' Inc lens koreaplan vid om men östblockets inställning gick inte att rubba. Från ov; på bil= ' "Uruguays delegat; USA:s utrikesminister. Acheson samt :Selwyn IHloyd,', brittiska samväldet, : ingst till höger inte ser ut att ka något intresse” av” vad: som -. ö shöndra år: 'sedan var det diga” Afrikas /| känt iav:: de vita, och största för tjänsten "av: att åtminstone” södra hälften. av kontinenten vid den: U- den! blev” grundligt "undersökt ' "och tillkommer den engel- David Li St Han 'levde' mer än 30 år i Afrika sanit. tillbringade” mest: len 'av denna tid på forskningsfärdér. Där- under: geriomkorsade : han” mör en tredjedel"av 'kontimenten;' raed öpphande vägarna inåt" landet från "Sydafrika långt innan "sådana män som”t. ex; Cecil "Rhodes kom " dit och började: utnyttja världsdelen > Rektorn: id. Kvinnliga folkskole- | seminariet i> Göteborg: föreslå: ati . skolöverstyrelsen skall :, Jåta "band upptaga "lämpliga: lektioner i ? ning; så. att alla se- 2 Da ri; bör be- i drivas. Då. varje. semi mu - mera forde'sha.. mnägnefon' skulle. dessa band. kunna cirkulera mel- lan. seminarierna och efter det lek- "tionerna; . Y Varje seminarium" hand ta upp én. lektion, och, an fö FER av "de ps sistå iden 2 mest talad franska :8 ” pat; sor påke ionåd; André "Mar ty; har hu körts ut från sin ägån- . des villa i La Garenine-Colombes han näm- både denna och, det önskade nu Marty; som förskjutits ter medförande ett stört antal väc- "kor. och lådor, som borttra: ASporte= "rades med lastbil. Själv bezav sig Marty +. väg 1 bil. i sällskap med två herrar.— och ' en polisbil hack i häls Utflyttningen har åstadköm- "mit stör. uppståndelse ., bland be-' ”folkningen: i Då Garenne-Colom- i | Society ' "antagen såsom” t. Livi ”var” också vid. var då 27 år "gammal, Den "post, där' han' först skulle värka, låg 150 km: väster om den plats, som "man : nu..:känner. såsom Pretoria. Där byggde” han sig ett hem och: levde där ensam 'under tre år; "oförtrutet predikande. och lika oförtrutet hjälpande sjuka och behövande - "infödingar... På fjärde året: gifte: han sig med dottern till en" annan missionär samt. flyttåde. längre "in. i vildmarken. Han "blev emellertid mer och mer' övertygad omsatt , , framgången av ..de vitas missionering; i Afrika inte 'alls låg i det tvivel antal" ändi sirid med slavhandlarnar Ju: längre han trängde in i det: inre 'av Afri- 1 : När Hlaveriet upphävdes i Brå- siljen , 1888 var. $ao : Paulo endast en ' slumrande ' vemåstadsiäyll med gamla" jordbrukttraditioner, I dag är 'den Byesiliens andra stad med en och en halv miljon invånare och dessutom dess. största 'industricen- trum, : åder en. föbril. bygg- nadsverksamhet; skyskrapor ach fe- briksskorstenar reser sig mot him- len, och ett nytt hus blir färdigt var femtoride minut, > Blartd befolkningen ' finner man en "mängd olika" nationaliteter, ita- "Italienare, portugiser, spanjorer, tys- .Ikar, slaver och japaner, som .till- sammans med den ursprungliga be. ' | folkningen: och negrer "från norra . Joch - mellersta ' Brasilien söker sig till. Särskilt hade” negrer "och: 'mulatter förr i tiden också ; vissa. möjligheter jatt Fkomma framåt, men "detta "skedd då under beskydd av förmögna vita familjer, Dessa' adopterade "oka negrer eller mulatter: som genom sin intelligens eller på” annat. sätt skiljde sig från mängden 'och gav. dem! uppfostran och: undervisning samt så småningom befattningar in- om bl, å, den statliga förvaltni Inom grövt kroppsarbete. En n elle:t mulatt blir också sällan i: e |terad till.de vitas hem; Detta gälv. ler såväl, inom de förmögnare so. elala skikten som inom, arbetar- klussen; I I idrottsklubbarna' accep-" teras negrerna som. tävlingskamra- ter, -.men 'de. äger inte tillträde. till. klulibaftnarna och i "'yrkessamman- Slutningar är de uteskutna från den. mer säll de samva-' Men' naturligt nog var det endast ett fåtal: som på detta sätt kora i åtnjutande : av "bildning och kunde få platser av betydelse.' De var alltför. få för att ha hågon inver- kan "på - sina rasfränders sociala förhållanden. Industrialiseringen o. arbetarlagstiftningen, som ger lika har genom industrialiseringen fun- nit en. väg till större frihet och o- de, I jordbruk: åd les ver den gamla patriarkaliska andan fortfarande kvar och; ; känslan av. js till "alla :arbetare,, obe- rom. nn Trots detta hat” industrlsliserin- gen och konkurrensen 'mellan olika politiska partier fört ngrerna en bra bit på väg mot höjd levnadsstan- dard: De vita har efter Hand blivit tvungna att erkänna" sina” färgade arbetskamraters förtjänster 'och i - vissa” fall; när en färgad på grund 1 roende av ras eller nati t, har däremot gj negrerna nya möjli heter, = : Många vita. känner emellertid sina privilegier . hotade, och man de och und gent< emot den ' vita - rasen ”ingår fort. farande I de färgades -medvetande, H Ka ka” fann han "sl dl allt mera ' verksamma. Slavarna” dog i tusental .i de sarmanrafsade slav-| MN lägren.. Resan företogs under stora] svårigheter . till följd "av: flengligt sinnade införingsstammar; . sjukdo- mar och besvärliga. terrängförhål- landen, men 'de geografiska resul- taten av resan var lysande. Sålun- da upptäcktes bl. a.. Nyanså-" och Chilwa-sjöarna.- Vid : Shire .; fann Livingstone väldiga områden Kämpe liga. för kolonistation... xt Vår 1862 kom fru Livingstone. till Afrika för att förena sig med 'sin man, "men angreps nästan omedel- bart av feber och bortrycktes någ- ra månader 'senare, "Trots allt fort- satte. L. oförtrutet sin "kamp emot Portugisiska ' och "arabiska -'slav- handlare,'. men - följande :-år "blev han :hemkallad : av : engelska rege- ringen. Han stannade ' dock. ej länge hemma utan återvände samt stars fade 1865 en ny resa, dels för att ser;han” kunde fapportera till Lon- don; sutan i att utforska och kart- i stort, samt $e- den som först började bekä den arabiska "slavhandeln. Han” kom därvid i'skarpa konflikter med des- så arabiska slavjägare,. som ibland gjorde sig skyldiga till "ohyggliga |" massakrer, på. de "olyckliga ' slavar- na. Genom mellankomst'av den en- gelska regeringen -vann emellertid Livingstone till.stor del få. bort ;slavhandeln. "David åviägstone var son till fättiga föräldrar. och då han var tio år gammal togs” han ur: :barnasko- ;h Et arbeta i ett bom- 5; | stad, där hän var David. var dock en ätt bli något an- Ctare och. läste så ofta än? "Ha tillfalle. Han tog t. ol m.': böcker med sig till arbetsplåt- sen, och'där/ stöttade han upp dem bredvid Spinnifde Kinen för att kun å. När hat blivit hågot' äldre lyct kades hän WVertala fadern att få "under vinterferi- vär hans" mening att I bli missionär "och? han tänkte sig att under isittudmi da fr medl få god LT .]; alla att David släde blev någon vidare framstående p prodiront Å och studier och sedan han genorh> gått universitetskurser i: medicin, grekiska. ock teologi blev hän, vid 25 års ålder av Londön. med «3 överlåta” | detaljarbetet missionsverksamheten. 1:sällskaj med vå andra engels- män: sgjorde"” han 1849 en resa i riktning mot: Ngami-sjön, , vilken dittills aldrig förut skådats av nå- :gon vit. Nästa år” försökte han i a: | sällskap "med hustrun och" barrien framträriga till Sebitriane”starimen; som: bodde ”eirka' 300 'kin.' bortom Ngami-sjön, : men ' lyckades "aldrig framtränga längre än till sjön, ef- |tersom ' barnen insjuknade” i feber: År 1851 gjorde han en ny. framstöt. in i: vildmarken; men denna "gång mot.;söder, :Våren : 1852 återvände han i. till : civiliserade ' trakter samt nådde Käpstaden. Därmed kan man säga att Livingstones egentliga mis- sionsperiod var: till” ända, Upp- täcktsresöma jog vid. | an han. inskeppat: sin” amilj till Enblånd anträdde "han samma år,:7.1852; sin första verkliga upp- 1853. Makololefolket, bl; 'a. för ätt ordna: hahdelsförbindelser' med det” ta folk. Han gick" sedan åt"”väster 1854, varefter han vände mot öster . Jigen och kom” fram till Indiska Oce- anen” 18586 Han var alltså” "den' för- | ste som övertvärat-Afrika från kust till ;kust; "Under vägen upptäckte han: också '” i Zam besi-flöden; + Under ' sin kamp' mot. arabernas och "två : år ”&enare lyckades hah äntligen laga den 'medicinska” gra- den'vid universitetet i Glasgow. Ni ånsågs han vara klar att skickas bt på missionsfältet, men det blev en "stor besvikelse "fö id att hamn” inte blev. sänd: t; har helst velat re: stället” till” Sydafi dit bes, , han" anlände Å december 1840.” Ze STORTORGETS JULMARKNAD i » siktsbild ev torget med sina ker för allt den illunii . nr säkert tecken på att julen ä Stockholm har « nu öppnats, ett : är i antågande. Här ses.en övers :- ell- och presentbodar och framz nerade jättegranen, å . em Dp it ligen ihadé : goda skäl” = | som. sedan "blivit så handel "kom :Livi : under dessa år i skarp. konflikt även med boerna." Det säges att han anklagade president: Kriiger för att behandla >" de > infödda . arbetarna mycket illa, och även om han tr kl: gelse förde den honom/ir i sto” rarisvårigheter, eftersom boerna kundé försvåra hans "resor. &. i i Under? sin ”resa "efter 'Zambesi oden: : ådrog han ' sig "svår: feber mot Atlanten .samt nådde Luanda |: och -dels för att försöka finna Nilens källor!" : Det var under denna” färd, som han "företog "utan andra” följesta- gare än infödingar, som Living- stone : förirrade.: sig "så långt” in i Centralafrika, att han snart. ansågs förlorad. Som man senare fick veta hade , post 'och "proviant; som: ut- skickats till "honom,” blivit / stulen, Vidare '; hade en' stor. del "av hans bärare visat. allt' skarpare motvilja mot att följa Livingstone: in 'i:vild- markerna, "de. upphetsade :-t. o.m. infödingarna "emot honom och be- tetlde sig illa" på många sätt. Han avskedade. dem till sist. Un er de största, umbärandeti "och ter' fortsatte, emellertid L.. sin förd — vid ' ett tillfälle" räddades" han ironiskt nog från svälten: genom att upptagas äv ä ibiska slavhåtdlare: : Efter: flera ;års ' vandringar nådde han i" mars .; 1871 : Nyangwe ” vi Kongofloden, som: han trodde var grävd: och"- det” vär” nästan” i sista däremot försvinner han "i mängden och har dessutom lättare att finna ett bra betalt arz- bete för att på så sätt kunna höja sin levnadsstandard. Han har dess- utom lättare, att ge sina barn ut- bildning, och man finner redan hur en : medelklass håller på att 'ut- kristalliseras om negrerna. Visst öl på olika sätt hindra de färgade - från att. alltför kraftigt. konkurrera på ' art äv, sin lighet en högre ' post, ta order av honom, Äktenskap mellån olika räser förekommer dock ofta — mest inom de lägre sociala skikten '— och bidrar också till att rasgränsera alltmer suddas ut. Som + ” regel, gäller att den mörkare part- tion har-en högre Bland 'annat finns det en tendens att i första hand ge negrerna så- dana arbeten som anses tunga eller smutsiga: och där "konkurrensen med de vita inte är så stor. Man finner "också många: exempel på negrer . med: akademisk. . bildning som inte kan erhålla. kvalificerat . [ner som bildning eller Kan' erbjuda ekono- miskt säkrare levnadsvillkor, , Väl ingift i'en familj med ljusare hud-' : färg” betraktar sig en färgad "mer eller”mindre som vit och antar de vitas fördomar. och nedlåtande håll- ning; mot dem som stannat kvar bakom den barriär. som skiljer de arbete utan måste försörja sig ge-" vita och färgade, > se 1953 års "rekryter -- "rycker in. 18 maj -Ianevarande års rekryter rycker ut från första tjänstgöringen den 27' mars 1953. Nästa årsklass rycker sedan: in den 18 maj med utryck- ning. den 19 mars 1954, En. av :de faktorer: som påverkar valet av'in-' och utryckningstider för första tjänstgöringef är att den bör förläggas så att under de för- sta : månaderna gynnsamma ljus- och” väderleksförhållanden erhålles för den grundläggande enskilda ut- bildningen och att under den sista di då” fältn av' "större omfattning anordnas, risk för ogynnsamt. väder med 'tjälloss- ning och därmed sammanhängande risker för stora markskador i gör- ligåste mån undvikes, "Med hänsyn härtill bör tjänstgö- ringen örja på våren och icke av- ; "senare än i 'mitten av mars, något - tidigare » utryckning: skulle vara önskvärd men skulle medföra en så tidigt. inryckning, att bety- fa dändei svå skulle varsministern: förklarat; En ih Skobödrågerierna ger eko: Råttgiftsagent nu cirkulerar i från Göteborg skojade. lantbrukare i i Olofsbo ” En bedrägerihistoria' i i Tåttgift, där offren utgörs . av Bbl. 2 än : del lantbrukare i, Olofsbo, hör till de senaste. bedrägeriryktena, som - inträffade. redan '. | " på Hösten 1951, men har nu ter träffade bedrä; ten. aktualiserats genom de ny ugen ine" " Det var. hösten 1951 som en del lantbrukare i Olofsbo fick besök av en person, som sade sig vara re- tillsyningsmannen glorde em un- dersökning och det visade sig" då" att ingen firma med det uppgivna i... för en -'götel irma, som hade råttutrotning till specia- litet. Agenten, som kom i bil, åtog sig att lägga ut råttgift på lantbru- karnas marker i enlighet med "alla gällande regler för sådan råttbe- kämpning och han lovade även ef- fektivt resultat. Under besöken på- stod: han sig. ävenledes arbeta på uppdrag av eller: i samarbete med Slanvårdenämnd. i Staf och Falkenberg, vars representan= ter skulle: ha auktoriserat 'honom att: utföra den - utlovade råttbe- För" arbetet begärdes ma för: bL”å. ett stort antal stude- rande, Även ur utbildningssynpunkt kan en tidig inryckning bli ogynn- sam; främst för förbanden i Norr- land, Innevarande utbildningsår har det inte varit möjligt att efter den i våras: beslutade ' förlängningen av 20 kronor i förskott på varje gård och-sedan agenten uppburit denna summa . företog > han några korta promenader runt ägorna; Huruvida han då utlade. något råttgift gick emellertid inte att kontrollera och inte heller "hörde man senare av första ” tjän helt tidpunkten för utryckningen efter stund. han: hittades äv den undsä ningsexpeditiori, : "som: utskickats med Henry M. Stanley såsom: chef, Om: man, ännu:med, nöje läsa i Stan- leys bok ”Hur jag fann Livingsto- Vv SÅ kopet i London startade L. till sammans ned Stånley en ny reåa i Tanganyika- området, Senare fori- satte L; än en gång sökandet efter Nilens källor och nådde Bangiwelo- sjön, där han dock insjuknade och dog :i "maj '1873,” Hans följeslägare uttog hans hjärta, som 'begrovs vid ett 'stort träd, vilket försågs med c en inskription, ; skildrande - vad som tilldragit sig, Deri dödes kropp fors- lades. däremot: ' till' England samt | jordfästes ” is Westminster" Abbey, 1 Trettio år senare borthögg mån bi- fen med" inskriptionen” i trädet samt od : Detta alltså i korthet bistor i sämt : angreps "även av” dj Trots: detta och trots :att har un- 1 der färden led svårt av svält full följde” han siä, resa" mot ostkusten en fom : : bomull "7 från | Skottland, som blév eå äv: histori- ens " natnkurnilgaste ppt ktsre- och: gjorde : färdades, om" dess växtvärld : och dess + djurvärld. : > Han >: upptäckte också under denna resa- de: forsar, kan, sägas att Livingstone” genom, sin första större resa kom att: bli inrangerad 'bland tidens verkliga upptäcktsresaride. - Som” en direkt [följd av hans! resor "och upptäck- ter" . kunde 'kaftån.. över "Central- "grundligt Pe digas. . » Efter "vistelse 1856-58, under vilken" han' ernåd- de: en: anställning såsom brittisk Å konsul i Ost-Afrika mot en års- lön av '500 pund, återvände han på hytt till skådeplatsen för sin verksåmhet för att återupptaga si sin gar om, de trakter genorn vilka han | En konstnär höll på" : med en hakenstudie, . En. Imorgon när han kom till sin” ateljå och | 4 | modellen. som. vanligt skulle för- svinna bakom skärmen för att klä av "sig, hejdade han henni orden: av er, jag ska "inte" måla i dag. Jag: har ont i huvet, så jag tänker? bara koka . kan inte jag "a nd teet, "utbrast. "modellen "ivrigt. Konstnä- -ren' tackade herine: och bad henne göra honom sällskap. Men just som "de" slagit sig .ner'vid sina koppar, hörde konstnären ; välbe- kanta steg i trappan, ..; —' Gode - Gud! utbrast ban. Det är min -hustru som kommer, Fort ':— av med kläderna! inna : dramatiskå >; färd kan - : Och 'så var det den lilla flugan som inte 'tyckte att elefanter var något. vidare, Dom kan ju inte ens | promenera i taket... ra någon gif Då Jäntbrukarna fattade” misstan= kar att inte allt stod rätt till, vän- de man.' sig. till hälsovårdstillsy. ningsmannen ' i Falkenberg: och médförde då även ett kvitto, 'sig- nerat med: ett nästan oläsligt nåmn, som” agenten "lä lämnat, Hälsovårdsr Så ligt . att” höra slagornas dunk. på logen under julmånaden från tidig otta till sena kvällen. Däremot tor- de det vara smått sensationellt, att i hådens år 1952 lyssna "till skörde- tröskans. brummande . på halländ- ska åkraryDetta fick vi emellertid uppleva i slutet av förra veckan, då Ljungby maskinstation var i färd med att skörda havre på ett fält i Ha "i. Vinberg, Så särdeles "Förr i tiden. var det inte ovan- derade man på att invänta FHavrefältet hade en areal på cirka 3: tunnland :' och tillhör. fru Anna Johansson i Hackarp, Kärnan var trots blötan knappast: grodd,. var- för den alltjämt torde” ha ett visst fodervärde, "Alvar änna på en säck havre, lätt TR inte uppgiften, ty säden låg t nedslagen och dessutom fre - AD Ar Rn RAA RAA ORMAR AA DA RM k Ar bk AA AMMA AAA AK RA AA AAA RA AARAANADA RA RARAAAKADAAAI ARA ' : : i Åke Hackarp' bemannar tröskan, met I I Minst en kvarts miljon av” dessa . | miska . och sociala problemen har -: [nien, : och ' det ser ut: att bli allt , . | värre i fortsättningen, nå siffran 8,8 miljoner, :|man nu”att övertala de Personer; ” | folkpension, att.stanna kvar på si-. namnet exi de "på den uppgiv-: na adressen i Göteborg. Saken var klar och något tvivel att det rörde sig om ett bedrägari ansåg man inte råda, Då det. emellertid för var och en lantbrukare endast rö de sig om de nämnda 20 kronorna, tyckte man det hela 'var mera ba gatellartat "och någon polisanmälan gjordes inte. ...' Något belägg för a dessa bedrä- : gerier. skulle ha. samband med: de' senaste bedrägeriskandalerna i Fal- kenberg finns dock inte och torde väl kanske vara svårt att bevisa, : även om så skulle vara fallet. Tro- . ligast : är kanske att ryktesfloran .-. kring den senaste falkenbergshisto- rien skapat en. psykos, som nu tar sig 8 bitryck på detta vis, ' , N ”Förgubbningen är” | svårt bekymmer LONDON : "Mer än 53 ilj, år invånare i Stor-- : britannien' är över 65 år gamla och 18 milj: engelsmän har fyllt 75 år. gamlingar befinner” sig enligt en" färsk | utredning i "mycket, svåra 0 ekonomiska omständigheter 'och de ot är i behov av socialunderstöd. Al derdomspensionerna, som ganska nyligen: har höjts av, den ”brittiska . regeringen, förslår endast delvis i - denna nöd. - PFörgubbningen” och de med äl derdomen sammankängande ekonb- - blivit. ett svårt erux för Storbritan- . Man har nu. räknat ut, att om +tio-år kommer . antalet ålderstigna pensionärer "att > För att i . möjligaste. mån: motverka - denna ' skrämmande" utveckling försöker .” som har fyllt 65 å år och som då får na. respektive arbetsplatser.” och fortsätta så länge krafterna > räcker. t ur Unesca =— FN:s organisation för undervis= ning, vetenskäp och kultur, >: ;.I €n not som enligt radion över-." ats till. UNESCOS:s :sekreta=-- fiat "motiveras 'utträdet : med att CO blivit ett lydigt redskap ,." i det kalla krig som satts i gång den” Amerikanska. imperialis- ee i NEW YORK Fem barn, bland dem; ett tvillingpar har innebränts på föräl gård nära” North Me de nn sk all arli odern:' fd ”allva skador då hon försökte rädda. de; åldrarnds”” "Greek i staten « Två andra | karn klarade sig. ARAMAA AAA SIYVESVIVEEEFETIVYVIYSEIFTETFFYTYYEPEET MAAROAMARSAR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.