revyn TT TY TYYYYYYY YT YYTYYYYYNY YT EYSTYY FET HT FOS FTTTETYY FE PF FOTO ng Ermetr N Dagens nämn " ANNA, kl: 15.24, - Solen. går upp kl. 8.47 och ned . "De vilsna stjärnorna ”fjärmas i kylande eterhav, . rean t Alt närmare vilja vi värmas: . av ljuset, som livet: oss gav. . -- Det bära vi stilla sökande "den koörta"bana vi fått. = och fela; fyrlåta, försökande satt göra varandra gott, rr "0 (KARL ASPLUND.) :- Vandraren '- i Du är den ensamme vandraren. i en. bullrande ensamhet, Dina H - sleg lämnar blodiga spår. av en bitterhets "blödande saknad. och :- din ahasverusgestalt : förtär det '" egna hjärtat med smärtans blods- ; tårar på vägen. Därför har ingen - svårt för att spåra dig, -:-.. i ? Men det är skräck i dina spår! "|. . Hämnden ropar blod tillbaka och! långt efter din gestalt ljuder ekot: > från .dina tankar om 'den bittra, svidande 'samvetsförebråelse, somj skall ' vederfaras ' dina mänskliga] i "bröder och systrar, - : H Över de daggtunga ängarna går! 3 « dina spår av blodstårar. Ditt ent + samma skratt har gömt sig i tist-; '”Jarnas vassa täggar och dina ögonsi fjärranlängtan är som ett sus av a undran ' och. hopp. över de vita by. klöverbollarnas "späda blomster=, huvuden." : Det ligger en sällsam glömska i! dina blodiga spår. Din fot har ej > den grova sko som bonden älskar " eller är tvingad att bära, ej. heller ” den förfinade fotbeklädnad stads- ;. bon oundgängligen anser sig böra ' bära. Din fot hår en sko.som är ' din, som efterlämnar spår av din- ” gestalt, Det är. kanske därför det finns blod i dina spår. Varmt läng: tande : blod. . Kallt - iruset blod. ". Hemlöst blod, som i dina spår vill visa vägen eller tro sig visa vä- ENT e ” gen till en innerlighet någonstans : där längtan är ro, stillhet, ljus i "en daggtylld kvällsstillhet, en sö- 7 kande stråle från den. sjunkande le i tilla havet, solen i, det: vackra, s i Det är kanske av aftonsolens VY & sken dina spår får, blodfärg,”; + Ekon, som" ingenting annat kan; | vara än dina tankar, Oroliga och med ”syråors ständigt återkom=; mande intensitet. Kring. sökande " - 2. ang :s fyllda vandringsängar. . i MN sol oår 3 .. an v När du fick sår i dina ögon a > den hårda stadens vassa stenkan- Solen går upp kl. 8.45 'öch ned ">>. Morgondagens namn a ciomålning till FN IT i fö LAHOLMS. TIDNING. >. ENSE TOP YEYTYYTTYYYVYYYTVYTTYYYYYYTYTYYFTYTTYTY tTrYyvYYYFYTYTY YYYYYYYYFTYFTYrFYY 1 + Den spanskfödde konstnären Jose Vela Zanetti, som är chef för d minikanska republikens konstakademi, har skänkt FN en väggmål den i FN: dk . ning, som utföres i konferensb : skons kamp mot allt slags slaveri. New York. Målningen, som är 20 meter lång, föreställer männi ; arbete. I nya h ter i” På bilden s en i Grova brotten allt-vanligare om -- 1 yngre åldrar = menn - T Socialstyrelsen tycks på det hela taget vara nöjd med det program byggnad 3 rd. av ds. iorna, som särskilda sakkunniga ” nyligen lade fram, Den godtar. i stort, de "rekommendationer : som Den. nuvarande 'ganisationen r av allvarliga brister: Sålunda er brist på platser vid. skolor för ungdomar i åldern 15—17 'år "Jo2x vid ”specialanstalterna Lövsta och Långanäs. Denna brist på plat- ser har fört med sig att möjlighe- terna blivit mindre att, snabbt:.ta hand om elevmäterialet,; varigenom förutsättningarna. r en effektiv vård och ;j behandling "av. eleverna försämrats. 7 eos En". betydelsefull regulator ”på platstillgången är vårdtiden, Denna i sin tur är beroende dels av till> gängliga behandlingsresuser och dels av. de eftervårdande organens möjligheter - att placera villkorligt utskrivna elever, F. n. orsakar. åt- i "på: art sknaden svårigheter ' att ' bereda utskrivna elever arbete, I många fall måste de därför” hållas kvar "på skolan trots "att" de är färdigbehandlade och ' mogna | för "utskrivning. Även 1 Ich. er. man k Ka "ge 5 — Resultatet av min resa till " Kenya har styrkt mig i den för- hoppningen, att de fyra i kon= » flikten invecklade - raserna. — - "svarta, vita, indier och araber - — skulle känna lösa Östafrikas . brännande problem utan blods- : utgjutelser, om de bara ,vill, förklarar labourledamoten Fen- ner Brockway. 64 år gammal har -. han under. många .d i blev hotad av terroristerna, De vi- tas tur blev det först sedan en hög- (re brittisk tjänsteman' i Nairobi kungjorde de beryktade undantags- åtgärderna, vilka enligt-labourleda- moten gjorde negrerna praktiskt ta- get fågelfria; OMG Mau-Mau-rörelsen är till sitt ur- sprung ' inte : kommunistbesläktad, understryker. Fenner Brockway. De sysslat med. koloniala problem ” och han är nu sitt partis erkän-=". de sakkunnige för frågor röran- . de de färgade folkens problem «inom brittiska samväldet. Fen= ner Brockway tillbakavisar. be-, stämt den brittiske kolonialmi- nister . Lytteltons " åsikt, enligt vilken terrorkampanjen i Mau- Mau-rörelsens regi är ett på d ä ta ekon ur: vonsaäckor dessa tys . ; ärran i detta nu från dina dagg-; "eo 7 ter. Dina fötter sargades av de Öhärda stegen : mot gatstenafnas f verfekta ” jämnhet. Minns du j :, "myllrande trottoargrna, Som pal :”inferno av mänsklighet. Skal 1 ina minnesrika ögon alar svinna de - skräckens" dagar du "vandråde som den unga ensamhe tens gestalt.i den på människor: överfyllda staden, fon oc ol a , konstgjord väg uppammat feno- > men utan några mera allvarliga ekonomiska och sociala kon-- fliktsorsaker. som bakgrund... ” ".. Dabourexperten. "understryker, att den' vråldriga, stamordningen : i Östafrika håller .bå att'upplösas un- ”) er påverkan från:den moderna ti- dens krav. I dess ställe söker man ta något nytt, Unga, nygifta neg- er, vilka tidigare tillsammans med hustrun brukade. flytta till ursko- Jen för att odla upp ny mark och bygga sig nya gårdar, har i däg in- te längre denna möjlighet, eftersom markreserverna beslagtagits för vi- ta nybygzare! Detta förhållande är upphovet till ”lanthungern” hos Ki- exempel kan nämnas, att majssor- ten :”posjo”,' på vilken" mat infö- dingarna' huvudsakligen livnär sig, sedan år 1938 har stigit. med inte mindre än: 600 procent. Därpå be- ror ' också den fortgående arvsför- delningen av. gårdarna, vilka. blir mindre och mindre med varje ny generation och vilka numera knap- past räcker till för att livnära fa miljen! Te SN Lanthungern, som sålunda inte kan tillfredsställas, driver en stän- dig ström av arbetssökande unga negrer till städerna, där de får jobb mot svältlön och där de ofta lever utan tak över huvudet, Enbärt i huvudstaden Nairobi, där nätterna kan ' vara ' fruktansvärt kalla, finns det i detta nu gott och , väl. 10,000 sådana negrer: som saknar. bostad och får tillbringa nätterna i det fria, Härtill. kommer -ett dåligt. handlag med. de. svarta från den brittiska administrationens sida... .By-. och stamhövdingarna, som förr var an= sedda ”fäder” inom .sin .by, har av den brittiska kolonialadmint io- nen stuvats in i en sorts likriktning. De har blivit. avlönade jäns kuyustammarna. : Som : ett. talande i ä enda kommitnisterna i hela Kenya är nämligen ett fåtal indier,” och dessa befinner sig sedan länge bak- om lås och bom. Om regeringen ba- ra ' ville återlämna den :' politiska handlingsfriheten till Kenya African Union, som leds av kristna princi- per, så skulle just denna organisa- tion, som åtnjuter stora sympatier hos de färgade, kunna uträtta bes har samma: följder. Vårdtiden' ökar. och skärper plats- bristen; ' vi SENAT "Läget har nu: blivit sådant att kraftiga åtgärder måste vidtas för att ge dessa skolor tillräckliga re- surser. att fullfölja sin uppgift att forma, fostra och "utveckla de om- händertagna : unga till goda: sam- hällsmedlemmar, ' En -' framkomlig väg "synes . socialstyrelsen ;vara - att den. öppna anstaltsvården -'effekti- viseras. genom en sönderdelning av de stora elevförläggningarna i min- dre paviljonger med. möjlighet. till mera intensiv påverkan från. per- sonaléns sida... «osar te "En viktig omständighet .som stäl- ler. ökade krav på skölornas resur- .ser är att under senare :år grövre bottslighet. och ; varnart' blivit allt mera vanlig i de yngre åldersgrup= perna, vilket medfört, att det på stolorna | intagna” klientelet. efter hand blivit mera kriminelit belas” tt och anstaltsbesvärligt. Detta för- hållande ' kommer givetvis "att ac- ciniueras ytterligare sedan all kri- minell ; ungdom : under : 18 'år. om- tydligt mera mot Mau-M: tre- misterna än polisaktioner, > i, Den sydafrikanska Malanregerin- gens rashat har utan tvivel påver- kät ett 'gansk£ stort åntal av de vi- ta farmarna i Östafrika, menar Fen- ner Brockway. På sätt och vis fruk- tar dessa vita den fredliga K.A.U. mera än Mau-Maus öppna terror. De tycker att det är lättare att med hjälp av våldsåtgärder kämpa mot Mau-Mäu än att värna de vitas pri- vilegier mot K. A. U:s legitima krav, framhålla, att han till sin överrask- ning funnit, att en.stor del av de vita farmarna i Kenya, främst de av. brittisk härkomst, inte. alls "är I; argument och inte ohågade att ef- tersträva en fredlig lösning av kon< flikterna,, F, 0 oc Perlan ol Görings :pansarbil o ov . : går på auktion; "> "LONDON. (TT — Reuter) ”.. "Hermann Görings jättelika pan- sarklädda bil kommer att säljas på offentlig auktion .i. London. -den 16 december efter att ha varit ute på. "förevisningsturné. i England vilker' inbringat 15.000: pund (om- kring 200.000 ka) 2 en Bilen, som väger 5 ton, är täckt med pansarplåt och har 4 om tjoc- ka skottsäkra. fönster, den var en Fenner Brockway önskar emellertid ]-; kändertagits' på ungdomsvårdssko- för "det. mest svårskötta: klientelet. kör, bli föremål. för. fortsatta &ö väganden, anser styrelser. Läsbarn uteslutes om. de försummar a” ”ö pra >> högmässogudstjänst "GÖTEBORG: (TT). RE . Frånvaro tre söndagar utan” gil- tigt ” förfall från '; gudstjänsten i Västrå Frölunda leder. till att kon- firmanderna i församlingen 'uteslu- tes från konfirmationsundervisnin- gen, . Pastorsadjunkt "Gustaf 'Lind- man, som under vakahs undervisar konfirmanderna där," anser "bestämt att läsbarnen'skall" besöka kyrkan varje högmässa. Efteråt får de an- mäla sig för prästmannen och för- summas detta så "betraktas, de ' som icke närvarande, "cv . 3 : Deltagande i. gudstjänsterna ingår i undervisningen, framhåller hr Lindman. För att få ordning på detta har de tillsagts att om de utan giltigt förfall är borta tre gånger, så ' uteslutes 'de från. undervisnin- gen, Ännu -har emellertid inte n gon uteslutning” måst företas. ”. Till - konfirmationsförberedelsen hörvbåde att komma till lektioner” ger biskopen Giertz om de krav som kon läraren .: är "' skyldig av. de "åtta i. truerade vagnar som. Mercedes-Benz bygg- de, för nazistledeyna, Den erövra- des 1945 'av brittiska trupper och såldes tre år: senare till" Brittiska soldatfamiljeförbundet, ; en ' hjälp- oranisation som” arbetar bland :de inkallades familjer... ...v >< n- . En amerikan. säges vara särskilt män, vilket. minslat deras auktori- tet hos den inföåda befolkningen, Det finns en barriär mellan vita och svarta med ' enbart för infödingar reserverade : lokaler och liknande; Allt detta . har skärpt. bitterheten hos de eftersatta. lita nes Enligt vad Brockway kunnat fast- slå har Mau-Mau-rörelsen uppstått -På grund av växande missnöje och brustna förhoppningar om ett ord- nat liv. på- jämlikhetens grundval. Terrordåden från Måu-Maus sam- mansvurna drabbar emellertid främst dem som utpekas som för- rädare i. de egna:leden och som misstänks för att ha brutit mot de svartas sammanhållning, Det är ett påfallande faktum, som ger anled= ning till: eftertanke, att före sep- temsber månad ingen enda europé hågad. spekulant. på: bilen för vil- ken auktionsbuden beräknas: bör- ja med 6.000 dollar; . Förskingring i Falun" " vid länsstyrelsen STOCKHOLM, (TT) "otUler » En förskingringshistöria har' upp-' dagats vid" länsstyrelsen i Falun, där... en" e.o. -tjänsteman har. av- stängts från sin tjänst, .han. har under flera år tillgripit medel ur kassor han haft hand och det tor- de” enligt meddelande till tidnin- garna, röra 'sig om sammanlagt c:a 25.000. kronor, Han har lagt sig till med: 15.000 kr ur en del länssty- relsekassor' och omkring 10.000 kr upprätthålla, Men naturligtvis skall han samtidigt ta all möjlig hänsyn till de svårigheter. som kan upp- komma för barnen. genom långa vä- gar, sjukdom i hemmet eller för- Vvärvsarbete, : När det gäller, att. ge löv, tillämpar våra. konfirmationslä= rare principer, som är vida mer till- e in om skolorna anser sig'kunna tillämpa, I besvärliga, fall brukar' prästen" rådgöra, med för- äldrarna. 'Det hör till undahtagen att en elev får sluta. Det beror i så fall på. uppenbar "vägran att finna sig i de regler, som måste gälla för jen .. konfirmationsförberedelse, 'som :Idet' skall vara någon 'mening med, Prästerna "brukar: också" besöka sina läsbarns hem 'men de kan ju inte hinna med dera alla, allra minst i början av lästiden. Det är därför bra om föräldrar, .som' har några önskemål att'framföra, vänder sig direkt till sina barns konfirmations- lärare. En god' kontakt. mellän hem och”. läspräst är till: gagn för. alla parter, inte minst för barnen under denna tid, som kan ha så stor be. från ett dödsho; som har vi ut redningsman fär, "” 4 lorna, Frågan! om en'specialanstalt '"l ögonen! som dels reflekterar bak- ”|Fackförbunden na och att delta i gudstjänsten, sä-1' tydelse för dem, framhåller biskop |: Giertz. sa ET ndsvä g Aes fö £ s För ett onblick sedan var det en cykel... Scen ur NTF:s film ”Bil i mörker”, som nu visas på SF-bio- > graferna. rar sig kurvigt genom en skog, nå- är 12 på natten och mörkret ligger svart över skogen. Det är i novem- ber månad och Tördagskväll, En bit uppe i skogen skymtar ljuset från en bil som står stilla Strålkastarna lyser på något som ser ut som två mörka högar på vägen. Och. bred= vid högarna ligger. två ihopknyck- lade föremål 'som för. ett ögonblick sedan var två cyklar, Inne. i bilen sitter .en man och stirrar med fasa i blicken på de två högarna som för ett ögonblick sedan var:två män- niskor." Vad "de är nu går inte 'att beskriva, Hur har detta gått till? ... på ; vägen, blev. bländad och upp- täckte för sent de två Scenen är en landsväg som sling- - gonstans på landsbygden, ' Klockan | : Jo, mannen i bilen mötte en bil]- inser DAGENS STJÄRNFLICKA PSN er ligger hi i nder —— Av Mårt Det disku a Leijon — beh de pappa bara ta åt skjor' framför sig, Det 'var en pojke: och en: flicka ; som: cyklade hem från lördagsdansen, De åkte i bredd, ha- "de inget lyse och framförallt "inga kattögon.. De hade -bara haft ögon för varandra, 'Nu låg de på vägen — döda, i örda, Ingen mer lör. dagsdans väntar dem, : i Hade de bara haft någonting på sina cyklar som i tid kunnat varna bilföraren . bakom: dem, hade detta kanske inte behövt hända. Som det nu gått till kunde föraren helt en- kelt inte upptäcka dem i tid -— han var bländad av den. mötande bilen och hans eget halvljus lyste bara upp vägen 10—15 meter framför ho- nom. Och hur fort kör man inte 10 —15 meter med en bil? Även om man är försiktig. i a i ” Detta är en av de farligaste situa- tioner "som kan uppstå på en mörk landsväg och risken att bli påkörd bakifrån av ett annat fordon lurar alltid. Och är den påkörde dessutom cyklist, brukar: påkörningen nästan E trista och ohyggliga sätt. é '. Om "man är cyklist. — vad skall man då göra för att skydda sig mot olyckor av detta slag? Jo, det gäll ler först och främst att synas, fram- åt genom ordentligt lyse; men kan- ske framför allt bakåt, genom: en allt infallande ljus och i tid vårnar den som närmar sig, bakifrån. . Nu- mera finns utmärkta reflektorer = en” förbättring av de gamla katt- åt så det syns, dels reflekterar även. "snett infallande ljus, från t. ex. en bj som närmar sig från. en biväg.” Du som cyklar 'och som begagnar cykeln, även nu, under den mörka årstiden, se till att du har ett ör- dentligt reflexmärke' på din cykel. Det är:en billig men effektiv liv- försäkring.” Och kom ihåg: försök att hålla dig så mycket till vänster som möjligt när du märker att en bil. närmar sig bakom dig, Har du svårt att hålla balansen eller ker du att du vinglar ute på vägi kanten '-—' hoppa då: hellre av: och led cykeln tills bilen har passerat. Denna maning kömwmer från Naz tionalföreningen för tfrafiksäkerhe- tens främjande. Tror år inte att den jär värd ått lägga på minnet, kom då Upp: till oss så skall vi visa dig årets olyckskrönika över just detta tema, Det är en blodig histori: 'om nya avtalen I STOCKHOLM" (TT) 4 sd il inte ta med arbetsgivareföreningen, framhåller . LO:s ordförande ' Axel Strand för" SDS i en! kommentar. till. representantskapets uttalande; Nu får varje: förbund utarbeta sitt- förslag och ”driva » förhandlingarna; Situationen är: "ungefär ' densamma söm 1951, Hur långt vi i LO ämnar stödja förbunden vill jag inte yttra vi inte direkt kan ta 'ställning' till | vecklingen.' Därav beror också. frå- bar an i iadio” häromdagen, Det är bara bra att en så viktig angelj äsenhet debatteras, Men det synes rig som om' man. glömde: vissa "väsentliga ting. , För det första så-—var inte barn små änglar förr. heller, Min mamma, brukade beskriva ' barnen ! i sin skola och jag minns mycket väl ' hur det "var" hemma i min' | snälla socken när barnen gick från ' skolan 'och "var: ur sikte för:lärare och föräldrar,” Iit'ven SCA” Det skulle. kunna" s n del om den: saken, men: det kom inte i tidningen eller, lev. debat- terat. på möten då... Man, glöm- söygg "apel :éns , av "den: ädlaste äppelkärha om inte. apeln får tukt och. .-ans.: under ..uppväxttiden, Vi skoler träd; blommor 'och djur för : att: få' fram. största skönhet och bästa resultat, Varför. skulle inte” också ". en. människoplånta '”behöva sin väsensskolning?. «+ x-« RÖ I ;varje ;människa;' stor eller" li- .. den inte alltid nu, tyvärr, mo; ärmarna för att det skulle ta slut. Det måste finnas en chef i hem- met.: Det måste finnas saker som får göras och inte får göras. Barn behöver: en 'ordnad tillvaro, De. har. . det ingalunda roligt när: de:brå- kar ' och tjuter. som ' värst, i Mah måste. undvika tjat nen "det bör vara, tillåtet. också för föräldrarna .att fatta humör och säga' ett kraf- tigt :ord. Hemmet är föräldrarnas, . > - «Det är de som bestämmer, det:bör barnen ha klart för sig, När urnigeh får ett eget hem blir det. han. som bestämmer där,. Det är' ett resone- : mang som barn förstår, Jo. s ss mer 'öckså. att det inte blir någon ' -Psykiskt sjuka barn behöver sär. skild vård 'och hänsyn men” friska barn: mår bäst av att ta allting en=. kelt 'och. naturligt, De tycker om att självå medverka till ordningen i hemmet, Det går-att komma till tals 'med dem i "skolan: ock; skolan , är” vettigt: ordnad, Det y palmerna och njuter av - i . :iden californiska solen. > . ln etin alltid. sluta; på . samma enformiga, 'C1, bor en diktator. och jen liten | höver iordning - för ätt kunna ge fa >. sadist och i! varjé frukt finns det. något åt barnen borde alla kunna | anlag ; för - röta, bara bråka och föra väsen; de ska » skolutgifterna om. barnen inte. får också. bli människor, De ,där: små rår inte barnen för. Att skolan be- : Barnen "ska inte" förstå, > Det är "meningslöst med - + något. för.'dem, En :skola I anarki : feflexanotdning som kastar tillbaka | o :—” Någon” ny kontakt. ämnar vi mig' om, Det är f.ö; en sak som |. all dn nu utan vi måste förs. avvakta ut- [ i vilddjuren., som .står "i: gathörnen och skriker ”satgubbe”" och ”Djäv- la käring!” åt folk som går: förbi, ide ska'ta hand. om" vårt" samhälle 'en ”gång' och : sätta sin! prägel, på det, Vi. gör nog klokt om vi hyv= lar: av det. värsta innan "de, kom- kommer ' att gå under” medborgarna bibringas' åtmingi vanligt: folkvett unde åren, : ng ” Därmed är inte sagt att maniska |. dunka och slå. Det är mycket ont inte , behöver botas; Vi; behöver hem! '' Vi behöver framför allt riktiga. fäder. som. hjälper: till 'med barnens fostran och inte bara läm der. Är det riktig ordnin; met från början ;och man på den blir det lättare ati få ordning i skolan men. vi» får inte glömma väd gänget betyder, Ner När ungen: säger ”dumma mam: bör han: ha tätt att. förklara "sig: Men i de flesta' fall är det ett slags lek.- Kamraterna: är duktiga, Lil len vill "vara duktig. De törs; han alltså en : karl, tror «han; Här. 'bes hövs "fadern, . som , tar. "ur ' honom detta ideal och ge; om ett som är bättre kade: mamria ”smalbenen, : Då fick far en ljus ingivelse; Hi av sig rocken, kavlade 'upp :skjort- ärmarna; knöt nävarna 'och ställde ig” "stor och "väldig ' framför den häpne Bosse öch medan han gjot- "de vilda” åtbörder-sa han: —Dw låter bli att sparka min' fru! Mari "ma"är min fru "och en '.herre' ska > £gan' om' ins 3 fö «En , herre; ska - försvara - "Kort historia 3 > >. De "hade mycket hråttom, = ve”. ; teatern; De. störtade. nedför traps pan. och fram mot den. väntande bilen, Plötsligt stannade hön; tter min hatt rätt? ". Ja, kom bara; sade'han or ligt, — Den sitter precis rätt, .. - i Då måste jag upp igen; sva-' "rade hon," NN LT ” råde 'men' han gick tyst. och be- -" segrad bort till sin lilla leksaks- höll på -”att komma för: sent till ”alt-rmedan:'han .sneglade mot "sin " pappa. Han.hade fått en ny visioi . Pappa ska försvara mam- ut derläpp 'dar- låda och höll/sig. tyst hela kvällen v hur' en karl bör” vara, stor-och tark.. och. förfärlig, en : som för- "sparka henne: Naturk-tvis blev han; :ingen- -' ängel ". med +samma, . illa för framtiden,' men br sorn” kan förekommas : och s.därför |. har den. i' utslitna "mödrars: hän- |. ma” för att hon verkligen är: dum |. när man” har semester.. suttit: på kontoret; så inte varit tolv änn törs;.Han vågar spotta i maten och |- Ng säga dumma saker hemma. Han är |: ;. patienterna uteblev. N rä av de fåtaliga patienterna expe=""- an . inte, sparka |. svarar mamma; Alltså får man inte'] - blev: det :bråk med "mamma korni kan' ingenting ge, Men vi har "fler. bra" . och » riktiga skolor "än. som framgår” av "debatterna: och .vi ha fler. väluppfostrade Ungar än "man kan.: tro när: man ser” Bathörnen.' Det "kanske inte”s inte så. länge "det råder så” rade, begrepp. på "uppfostran. mu . "en arpraktik; som: börj : dåligt, öch -Jäkaren vände «sig, till . + en kollega för att få råd. Det b "slöts, att kollegän- skulle” tillbrin. ga en dag i praktikenoch försöka ' komma » underfund: med. varfö "dieräts, var-kollégån på det klas | ra med orsakeftwsrösae sar vn sa. han, jag tror;' möt honom mer det är sällan" de." ora från sin forvintag cv art
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.