sYYYTYYYTYYYY TYS YYYTYTYYYTTY VT YYYFYYTTFEYTTTTY a v , Tf 4 MAMA skrdertrente YTYCFOPEvTeT YryTvevY PStackarp i Våxtorp, blott ett stenkast "från stora vägen Våx- . torp-Örkelljunga ' ligger John Carlssons” gård. "Då man från : . landsvägeR "kör utfartsväg och kommer fram” till" gårdsbyggnader som ligger: viden skogsdunge, känner man sig faktiskt gla't verraskad. Ty här” mö er: man "och: gårdsplan, åter. en sådan där trivsam gårds- typ, som inte är ovanlig i södra Halland ,, och. som, man "tycker sku'le passa: alldeles: fö "> i en skolbok'eller en annan bok; som .vill.-förmå "folk kvar på; landsbygd, varför inte derna; :, att stanna k eller — ibyggnåader ser "ut "att vara fämligen nya. Med manhgårdsbyggiiaden ” som "fond : bildar ladugårdslängorna och gården verkar” kringbyggd, ehuru” ekonomibyggnaderna' lig- ger på något tiotals meters av- stånd från - boningshuset. Detta j är ett 'garhmalt vackert envå- ningshus. '. Det är uppfört 1871, » omtalar "" ”Bårdsägaren , John Carlsson; ' Dock är 'det sedan dess . restaurerat, . och "då. sign. "för: ett par dagar sedan var på besök. hos familjen John Carls- - son' höll man åter på rhed reno-'| I veringsarbete” i" manhuset.'” Det ; har" ännu” sin 'ålderdom'iga ytt - re' karaktö en när man kom in så fann "man; at: det hade så" dana: modernitete Mm värme- ledring och elektrisk" spis... > Gården är på ni4io turimland, därav tjugo tunnland ”å q odlade arealen.ha ' varit större, men nalisering av” åkerjord. numera Gården här John > Carls: n - gården med hjälp: i familj, +; som utom 'av honorn själv består ' av hans maka' Hanna- Carlsson samt döttrarna "Ingrid "och; Ker- stin och sonen Linné. Yngst av barnen" är Linné; som” nyligen har slutat skolan, rit -- Hr" Carlsson " berättar, Stackarp i7mågga generati gått i arv I släkten; Hur län; ” vet man inte, men, i har påp- per på att det varit sedan; 1800- talets börjar; då egendomen tri- köptes. Tidigare hadé den 'varit en 'arrendegård . under "Vallen i Våx'orp, och man är ganska sä- ker på att den som arrendegård ”ärvts” före friköp . " Friköpekontrakte att er tecknat den 1 februari 1804 och omtalar" att HKerren:till Vallen "i, Otto Wilhelm Burenskjöld ”af sund förnuft” sålt hemmanet ”. No.” 1: 2/3. mantal Stackarp till ”ärlige' och - välförs' åndige .Per Jonsson. och. dess. hustru. ock . barn, ' så” födde, som ofödde”. ' Denne” Per Jonsson var nuvar rande . ägaren .. John, Carlssons > "farfars farfar, 7” : '- Det - här. nämnda fri vet "är ; en ur ' kulturhistorisk synpunkt "mycket :' intressant handling,. och. vi återger det här in extensor... > => . vu -Jag Otto Wilhelm Burenskjöld gjör med detta-mitt öpna kjöpe- bref, almänt "kunnigt ock vitter- ligt, at jag åf sundt förnuft, väl. petänckt' .mod' och fri villja hat. &. ver försält ock mig afhändt, som ; dotter: a G - John Carlsson Vid sl! no örträffligt Be | . ”Förut zz (1802) hade' bestäms, öpebre- > Å vercg gården. ; -och hus'run he'te Kristina Nils- LT:s: artikelserie om släkteårdar jag : härmedelst mig och: mina” arfvingar ' Säljer ock afhänder, utsockne' frälse. hemmanet No” 23 dels: mantal. Stackarp,: belj in på gårdens get uti ' Hallands, ' Hööks. rärad och: Voxtorpe. Sochn, tll bonden, . ” ärlige och " välförståndige Per . ' Johsson Och dess hustru och barn,':. -så födde isom'- ofödde, till evä i delig ägo, i-hus, åker, än, skö ock utmark, hvad gom vid"skjen- tillfalla, "fiske" 'ock" fiskevatten, qvarn> ock qvarnställe, torp och torpställe," dock" at : Änkäh - Anna" som iu bebor torpet; det. hon: i: sin. lifstid får fritt bebi ock -torro, närby ock fjärb undantaget, med allt hvaåd där. til'af ålder hört, nuligénh” eler hädanefter lagligen tillvi ock Pär :Jonssor' till m den .öfverenskomne "köp ling en ' uti. goda oförfalskade” Ricks Gjälds sedlar "med Tre hundrade Sexton. Ricksdaler; Trettio. Två | skillingar 'dels -Contant; dels ' ge : nom, i, dag uthändigade' obliga-.j tion, . Altså" varder. härmed - hela, Kjöpe Summan: RD 816..8k,. 32:7 härmed - quitterader, förbindande : -mig til hemul efter lag Viv. Till "yttermera «< Wwisso hafver jag'detta Klöpebref i underskref. ne” vittnens. närvaro .med "egen och med "mitt anborne Sigill be. kräfta'. velat, som" skjedde "den Ett Tusehde” Ätta hundräde :öck fjerde Året efter vår hj Tres; ock. närvarande undertecknade u. sas. > Jöns Holmgren Sven Harmmarlund. - Köpesumman. var. som "synes 316 riksdaler 32 skillingar. för både ”"hemmane:: och kvarnen. Def är att märka, att gården på den”. tiden. var större än i våra dagar, ty.- under tidernas lopp har flera avstyckningar 'gjoris, Det; kan: också" "om alas,' : att kvarnen år 1890 såldes: till mjöl- naren ' Karl Sjöberg från Bonn- arps kvarn: för 1,600 kronor, Det fanns all'så "inflation även ' på den tiden; även om den inte gick så : fort Som i våra dagar, Hur mycket var då en riksdaler riks-' gäld? "Vi återger ur Nordisk fa- miljebok : följande. redogörelse: att: 1 rdr riksgälds skulle vara 2/3 "av en riksdaler 1 rdr bko; 1855 ' infördes: räkningen 1 rdr rmt = 100 öre, och 1873 utbyt- teg riksdaler mot krona, ... ; Säkert 'är emellertid, att 316 rdr och 32 sk, var mycket pen- gar 1804, då Stackarp friköptes, och det skulle vara intressant att -veta, hur Per Jonsson kun- nat skrapa ihop så mycket, att han 'kunde betala de tre hund- rade riksdalerna i ”oförfalska- de” riksgäldssedlar. - Att han. ö- ver huvud, faget kunde det, be- visar ju, att han var en duktig Per. . Jonsson . .brukade . sin gård till 1825, och arvskifte: ef- ter honom, vilket är dagtecknat den 1" maj 1825, visar, att han ef erlämnade änkan Anna'Nils- dotter .' samt fem barn, Bengt, Lårs, Johanna, Hanna och Per- nila Det blev den yngs'e sonen Lars, som detta år i arvsiott ö- Han giito sig, « dotter. Deras'son Per, som i ef ternamn kallade sig Larsson, ö- verteg gården 1856 tillsammans . med. sin hustru Kristina Pers- På det köpebrev, som låg till grund för Per Larssons' lagfar', finnes .an'eckna', - att det haft ”uppbud” vid rätten tre gånger enligt dåtida lag, ”Uppbud” vid lagfart var en gamma. ordning, » mO'svarande vår tids lysning till bröllöp, Innan lagfart bevil- jades, skulle köpet kungöras vid tre olika ting. Möjlighet till jäv mot överlåtelsen hölls, alltså öp- pen .viss tid. tovor ot Per ' Larsson omkom ”genoni en: olyckshändelse 1888 i Stack- de-storskifte detta "hemman kän ' des som nämnt kvarnen. "Perssons "maka hette Elise; 'och 1. dagen utl February" månad det |: Denna, ”afhandling' "underskrifver | . . - | de, KaTLA x el Klin > de gården." Jor 1890 'av Per Larssons son Carl Persson, och:samma år frånsål- Carl deras” "son" John. Carlsson och dennes maka är: ägare till.släkt- gården: sedari: 193477; - I Ja, detta var ett och jenna 'släktgårds. . ptes 1804 hn Carlssons gård i Stackarp i Våxtorp. : ruket övertogs Ag : v KAPPAFFAR C.L M :: följd av år.:Vi nämmde' härovan; att gården : utifrån. sett 'gjorde "et. trivsamt” intryck, Efter att en . stund ha-suttit och" pråtat vid ett väförsett kaffebord in-' ne: hem vet vi, att: irivsamheten in-. te ' bara sitter, utanpå: >." oc ntbrokstt hade: nämligen; Södra ' Hall ersej "Jerseykons vara ellef icke vara debatterades '.m och lust 'på Stadshotellet i Laholm -« Petrus,” hb bolmstrål Lantbruksklubb” sitt 'hös .; sammanträde "och ' kv "konsulent i Ni I's-E rik om ”Den. ekonomiska kon,” sade 'den. följande 'diskussion i CR Laåntbruksklubbens k e r' öppnade ' sammanträdet och hälsade välkommen; varvid :| han särskilt" vände sig till kvä'- "]lens:. föredragshållare ;:> | representan' erna . och. slakteriorganisa'ionerna.. Ett hundratal. "-.medlemmar :: hade mött upp och som nya medlem- mar: i klubben: Helge ' a son,'”Karlsfä't; Ragn: Mellby, .. August. Pålsson; Hilding. Karlsson,'-Ösarp,« John Johansson, -- Trulstorp i och :; Ulf Nermark, Petersbe; i Det är klärt ;å duk'ionen' under. senare år.inte varit särskilt lysande, : framhöll konsulent Nilsson.i si't föredrag och: -kom i. fortsättningen" inpå abt korna mås'e vara: ekoh ska . foderomvandläre att preduktionen av mjölk skall 1ö- na sig, Han hävdade att man of- "a. fäster: sig alltför mycket vid slaktvärdet ;;hos ett. djur och tyckte vidare. att det borde vära gynnsammare för vårt land: ätt producera smör för' export. även om kött mås'e importeras. T "Jerseykon har ju kallats ”gula faran”, fortsatte tal. och gav 'så en redogörelse för'hur rasen ' kommit in 'i landet, etc. Redan , 1893. infördes de. första jerseykorna till vårt land och de har , visat " sig. mycket bra ur minst . ett kg smörfett 'mer pr 100 : foderenhe'er' än SRB-kor och vidare är de små, tarvar li- te foder för uppfödning och, har låg kalvningsålder. ' Til ”avigsi: dorna 'hör det låga' slaktvärdet och : - jerseymjölkens = påsiådda underlägzenhe .- som "mejeripro- dukt. Tal, ansåg dettä med. at inte, det mer gwa, jerseysmöret skulle' finna avsättning. betyd- detta tvär cm innehåller”mer 'vi- taminer och äggvita. . ne I sitt .revlig "framförda före- med 'åtskill:g: fler synpunkter än de här refererade och han sa- de sig bestämt tro; att” jerseykon hade fram iden: för sig i:vårt varnst land. sö. fi TE: r Tal." avtackades av ordföran- den och så "ämnades ordet fritt för vidare debatt : kring, frågor- na. Förste talare blev godsägare Nils Viktör Olsson, Alslöv, :vilken i bl. - a. föredrog SMR:s- - yttrande: angående' jer- seyföreningens 'ansökan, att få införa jerseykor från Danmark. som då ännu (illhör- so Wo ins föredragshållare” var ”husdjurs- Alt ämnet” var, aktuellt bevi ver, inläggen såväl som; inledningen. > - rade. tappert' och -bopulär produktionssynpunkt, Till deras | / fördelar hör bl, a. att de lämnar Fi. lig" överdrivet och hävdade" ati drag : kom. konsulent , Nilssen , 2ieav a 4 Nedre Ho I s's'"o n" Kalmar,:som talade" ' — det var fläkt och färg i; i: större skal jerseykor. Larfsso n;'" Falkenberg, var- digheter" och : Hansen ansåg att det h | artade' sig, till en diskussior påvens skägg. Det finns många: fler fel på mjölken” av'helt än-' dra orsaker än att den kommer” från jerseykor;' sade hah bl.” > Konsulent N'il1's's”o nförs åsikter "om gerséyras dess'"betydelsé -— hans många drastiska -och ' slående” praktiska" éxempel'' lockade” åhörarna till skratt: på "skratt. ;' De: redan nämnda -talarna yttrade' sig yt- terligare . ett f-ertal gånger och stridens: vågor gick 'rätt så hö- ga, om än inte oförsonliga. 'Sä- kert är; att många dunkla upp- 'fattningar ' om .vad 'jerseyrasen är, skingrades” av" konsulent Larssons - föredrag.'och att han var: populär ; visade: applåderna efter ordförandens tacktal till debattörerna! : Supé ' och . sam- kväm' — : antagligen -ytterligare ”bikupediskussion” - kring. pro- blemet - jerseykon — avslutade det lyckade höstsammanirädet, i « INVANDRARNA, roman av + Wilhelm Moberg, Bon. . niers, Pris 18:50, inb, 23:50 ' ”Utvandrarna”. har nu blivit ”Invandrarna” ' och vid:det här laget äro de väl nästan för .väl kända-: i, . Sveriges land för att närmare " presenteras.. . Vilhelm Moherg har gjort ett nytt lycke- kast med fortsättningen på sin «| emigrationsroman ': och man har «| bara att böja sig för den jätte- upplaga, som boken redan nått det "dröjer väl inte så länge rrän mar är uppe i 100.060 ex. j Men den är värd att läsa, värd tt boesenda.; bvced scm den är : på autentiska dokument för' 100 år sedan, Smålandsbonden Karl Oskar Nilsson. hars familj. och anhöriga skildras med djup in- levelse och intensitet, Deras öden ivdet jungfruliga landet i väster verkar kanske alldagliga för oss men för dem var det ett äventyr överalla äventyr, De färdas på flodbåt och årgskepp och till sist: på obanade indianstigar in. nan de reder 'sitt hem i vildmar- ken. Och slutet lovar, än: en del i: denna strålande skildring, ev bok 'för alla, som har anförvan. ter i det stora landet, i i familjens John: Carlssons |" " LVÄDJAN nade för alltför: mycket” nymgo-7 gådsägaré J.;F..)« al .'Isom "möjligt, : At räntekostna- + . i ett förstklassigt i plagg, som ändå - sådan kappa blir > ter en säsong. & Tygerna äro : flauch, pudel, Färgerna äro sgråt,: br Halt " STORTORGET-:A N. G EL H exponent är ”denna svagger, välsit tande, » väl Modellbetonade t;. svart och"... + TILL ALLMÄNHE Kr det: skärpta "ekonomisk : vrigt har gjort, att i rantörer;, må r sb a 30 dagar. Numera mås i samma 4 månad soch' det -:som köpes " mellari 'den 15—30:e nast den 10:e. i månaden: därpå. Då man alltså förut håde'i!mé- deltal 45 . dagars kredit-sä har man numera bara 18. Att vi un- der 'sådana' förhållande "inte kan lärnna, våra kunder samma kre- dit "som" tidigare säger. sig ju NERNA "SVÅRA FÖR "AFFÄRSMÄNNEN. a med i fa kon 7 e'ala de varor som köpes mel- | ÅA lån den"1—15:de senast den 25:e själv, i all” synnerhet söm Sats- makterna 'genori sine" kreditre- striktioner "gjort: det. oriöjligt för oss att låna Upp. några me: Kontanthandel är ett led i köp- männens ' " rationaliseringssträ vande och syftar ytterst itillik skaffa kunderna så billiga: varor derna : måste inverka på pris- sättningen förs"år man, då man genom ' statistiska 'uppgfiter får veta - ati konsumtionskrediterna' affäre KREDITRESTRIKTIO- - N 2 OHN . CHRISTENSSON, jatt få övergången så friktionstri som möjligt.' Vad vi.affärsmä syfta till är inte-att. skapa: bud mot kredit itan få frari en J frivillig: överenskommelse "med ): våra kunder att'minska ner sina könton " för 'aft så småningom helt .kunnå. övergå till köntant- handel. Jag är övertygad om att om: det också till en början gnisslar, lite” på en del håll 'så kommer med iden; då” allmän | hetén "lärt; sig inse fördelarna «| härav, kon”anthandeln att häl-| "| sas: med tillfredsställelse av 'al- «+: Nån," varvid ' "deg i medvetstöst' tillståna til Forts. fr. föreg,. sida. - ravled i dag på morgoneh på - Halmstads lasarett: — 1.3 V" Flickan var tillsammans red - två kamrater på. hemväg från skolan och cyklade i bredd på - vägen, » Just. 'som- de ' kommit . mitt ' för avtadsvägen ner: till "Andersfälts "gård gjorde" Elsie Granström en. sväng. åt' höger : utan "vatt göra tecken, varvid hon .påkördes av. en bakifrån kommande '»A-bil,; förd: av "en " "handelsresande från Vä i Skå- ne. Flickan fick. en kraftig stöt: . åvibien' och kästades i vägba-” on: ådrog: sig ett | brott på skallbasen, Hon för” lasarettet ? Halmstad." vs 1. Bilisten försökte göra"en un-" anmianöver, : men flickans gir - ut ! i: vägbanan” kom «plötsligt h bilen vår så nära, att det te fanns någon möjlighet att undvika kollisionen, Bilen ham-' nade ute: på én åker. En av flickorna, 8 -i' Elsie: . Ör. ;fjärdingsman ” Sven Svensson, att Elsie inte gjort något tecken.” Den andra flic.'. kan' vär något framför de båda: andra och såg ingenting Vittne” till . olyckshändelsen " var - en lastbilschaufför, som man ä kan Var snäll och duktig, Hon". var dotter till lantarbetare Stu- re Granström och hans maka, Andersfält och sörjes förutom", av, föräldrarna även av syskon." Me-döden i farten " me-döden —'/' la parter, slutar hr Christensson, | KÖR VETTIGT : > enbar'. . inom speceri- och lant- handeln rör sig om e:a' 200: milj. "| kronor. Det är siffror som stäm- mer. både handlare och konsu- menter till eftertanke. ne — Kredi!givningen är ju ock-: i så i viss mån 'e.t irriationsmo- j men". Hur ofta hör man inte när | en kund får en stor. räkning att, hav ' säger: . är jag verkigen skyldig så mycket. Deträr ju vis- . skulle dragit ihop sig till:cå" sto-s ra sumrnor, 'rodde jag ändå in-; te. : Hur: ofta ställer, inte må-: eller . reht. av he'årsräkningen,, till en huslig scen de äkta: hälf- terna emellan då den skall beta-; las; -Även sådarta saker skulle ju! med det nya systemet borteimi- neras, Von vr nu :— I dagens läge med full.sys- selsättning för alla, ganska" go- da löner och skap'iga jordbruks- serligen. lång 'tid men. att de:i) nads-, för at inte tala om halv-' ]- Nr . "Stortorget . . priser ser .vi iiden vara.-inne att ja till allmänheten av hand- "CÄNGEL UB & OPTIK. -v : - ju : a Ir ARNBARIS : Vi kunna visa unp en läcker i sortering 'av. eleganta arne. bandsur från Schwetz.7 GÖKUR, BORDSUR;' 2. oo "RESUR, VÄCKARUP, KÖXSUR, KONTORSUR. Ailt i de vackraste "modeller man kan önska, > eo Telefon: sad HOLM Iskap, berätta- '. ännu! Vv i a sea KAR NV mn Ko SÅ - va sn DINNER ÄR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.