FINS I N rd vå yeryrrvYYPYYYYPYSYYYYYT PPV FYYYTERF PITT TN - : = verveverefrytT M - ; | : x SN trvertYteYVT YT EYYSY FTV FETTYV FEFFE YFFFYPFEYYYT EV PYEN . - på ” - ” | + : Pr ” i å : g ” N . or z - - - - . IE rnorntde bildnino Kommunal folkomröstning: - . | : ISvanskar, FUSA csn Teoretisk bildning Kommunal folkomröstning:=- Tee 3 i ännu överbetonad i svenskt skolsystem ” Det är egentligen ett ganska egendomiigt förhållande att man inte i någon av de många scol- utredningarna på allvar tagit upp frågan om vilka kunskaper och färdigheter, som bäst behövs i det moderna samhället. Man han nöjt 4, ” STOCKHOLM (TT). 0” 4 + Rådgivande. men ej besluta de kommunal "folkomröstning ' föreslås i folkomröstnings- och s dningens på tisdage kd Rådgivande-men inte: beslutande referendum : de. eller rådgivande folkomröstning kunna begäras. av. en fjärdedel av ia "- Reservationsför=- ”: | slaget gäller inte bara de borgérli- sig med allmä i till itieministern ö' le de bo = regel, tämligen, löst anknutna, till — d? utredning om folkom ; | 82 primärkommunerna jämte muni- sestämda 'och ofullständigt redo- . i k la ärenden. Utred- | |cipalsamhällena ' utan "även lands- ningen är dock inte enhällig. :|tingsk och E iför= visade erfarenheter, och i övrigt i stort, sett hållit fast vid det tradi- tionella lärostoffet, skriver Tidning för Sveriges läroverk, som vidare bl a, framhålter: >. > Att. det inte alltid råder den bästa möjliga - överensstämmelse mellan vad skolan ger och vad samhället behöver är tydligt. Trots den snab- ba och lovande utveckling som de Bakom förslaget står en majo- ritet on fem ledamöter, medan M å i en gemensam rTeservation föreslår såväl beslutande som : k 1 f li Tran, bund. 'Reservanterna ha däremot avstått från tanken att f. ni föreslå folkomrö i kyrkliga k ner... se Enligt det, äva ma Eh ER ervanterna röstning. «100000 -: il förordade systemet skall beslu- Enligt mnajoritetsförslaget skall tande kommunal. folkomröst= stads- och k Ifullmäktige Imänhet kunna begä: äga rätt att förordna om folkom- ning i allmänh begå beträffande varje beslut av full= praktiska .sealskolorna på senare :röstning inom kommunen för .att| : mäktige (landsting, kommunal= tid ått, bar -vi fortfarande: Mhämia” rnas me-l| "förbunds : direktion) som inne=" en över av de tiska , Ning I ärende som, handlägges, av] fattar slutligt ställningstagande . bild ä Även skolkom=; a äl är r någon till folk "till ett av dem handlagt ärende. . : e intres- det hörande fråga. K olk- |]. Anslagsfrågor får dock '. inte missionen har I första hand nte omröstning skall i så fall anord hänskjutas till beslutande folka, serat sig för den i stort sett tradi- tionellt utformade allmänna med- borgerliga bildningen, medan den närmare -' planläggningen. av den praktiska, direkt -mot försvarsar- betet sik dd utbild sackat jinnan . fullmäktige” avgör ' ärendet, 'och vara av rådgivande natur; Det skall ankomma" på fullmäktige 'att |” bedöma, när förutsättningar |-: fritt kan anses fö eligga för kommunal efter, or Glädjande nog synes emellertid en undersökning ov Samhällets behov av undervisning och utbildning av olika slag redan vara planerad av folk - Från : £olk omröstning i vidare män än nytt eller höjt anslag beviljats. Vidare ' undantas val och fast- 'ställelse av grunden för utdebi= "tering av allmän kommunalskatt. . tmdstingsel 2 ning har dock uttryckligen undan= tagits. val och "frågan om 'gruhden ;för utdebitering av allmän kommu- I nalskatt; Förslaget gäller Jandskom- I muner, köpi och 'städer jämte elsen ”en undersök- vidd”," vilken m Isamhällen. å om frivilligt, rådgivande kommunalt referendum har upptagits i en av 4 att g mt företas av arbelsmarknadssiyrelsen och" över styrelsens > et M "Det , för: "denna" undersökning skisserade ' progrommet : förefaller löftesrikt,' men man” bör kanske + varna för aft den alliför snävt be- gränsos' till frågor orm anknytning mellan, olika utbildningsvägar. Un- dersökhingen borde få en vid upp- utredningen utarbetad lag om kom- :munal folkomröstning, som föreslås träda i kraft 1 januari 1955. Förfa- randet vid omröstningen har i till- lämpliga ' delar utformats i nära överensstämmelse 'med. vad som gäller för val av fullmäktige eller av utredningen i våras föreslagits ifråga om allmän folkomröstning. .. Utredningen har även prövat be- läggning ' och: med t hovet och lämpligheten av andra från samhällets behov pröva" de]lformer av kommunal folkomröst- olika. . utbildninggvägarnas , ända- ning, men majoriteten vill inte för- målsenlighet. Mingden. av S5nske- orda .någon av dessa omröstnings- mål och kruy komtaer möjligen att: former, Majoriteten avvisar sålunda te sig förbryllando, men man kom-- tanken att införa något slag åv be- "4 mer sannollkt att utan alltför stora ' gjutande folkomröstning i kommu- . Svårighetor: kunna samordna. dem mnala ärenden och föreslår inte hel- "kring några få huvudtyper av ut- ler någon rätt för en grupp röstbe- bildning, Resultatet bör bli av stort rättigade eller” för en minoritet värde för den fortsatta utformnin= gen av skolväsendet och för studie- och yrkesrådglyningen.. Sedan väl en. grundläggande :" undersökning gjorta bör det'också bli lättare att bland fullmäktige att begära kom- munal folkomröstning. st De båda reservanterna, borgarrå- |" " det J. Bergvall och professor E. Hå- -( de folk - BOMBSKYDDSÖVNING. Eleverna i en skola 4 Washington s gå till väga vid ett eventuellt -atomb > skyddsställning på golvet. es här under en lektion i hyr man skall: ombsanfall. Eleverna har här under : 'rarinnans ' uppsikt intagit bara en. skepparhistoria. Nyligen” gick en fantastisk ' historia genom tidningsspalter- - --na om en dansk dam, som bli- - vit ihjälbränd när hennes natt- linne —: tillverkat av något Möjlighet till rådgi röstning förordas i alla sådana frå- gor som ankommer på den kommu- nala 'representationens ' prövring, med . undantag dock för val och skattedebiteringsgrunden.: =. - konstfih "— plötsligt exploderade, :' .Cviling, : Erling - . Franck vid'det danska textil- forskningsinstitutet har inter= vjuats av Dansk Textil Unions ' organ och redogör ' för sina I likhet med vad reser ti- digare förordnat beträffande allmän Ik östning om frågans avgöran- de: eller tillämpningen av fattat be- slut inte kan uppskjutas utan avse- värt men, ; = Sats Brittregeringen : + får fin julklapp. från ön Guernsey 2 Finanserna, är så pass välordna- de på Guernsey, en av kanalöarna, att det blivit dryga överskott i år. Administrati sty å ön i ämnet, En "typisk vandringslegend, sä- ger han, Redan flera månader ti- digare var samma historia i svang, men då gällde det en stockholms- dam som råkat ut för olyckan. Faktum är emellertid att varken i Sverige eller Danmark har vi trots stora ansträngningar lyckats spåra upp något enda vittne, som kun- nat ge exakta uppgifter om namn, plats . eller andra omständigheter, och lika omöjligt har det varit att få tag på någon läkare som känt till fallet, = =, Ma es "Jag kanske från början bör framhålla en sak, fortsätter : hr har därför beslutat att ge brittiska regeringen en nätt Jiten julklapp i rena pengar — på 100,000 pund. vinnliga lorder 3. följa då förändringar, som tb I fråga om utbil sbet diirmed "också lättare för skolvä- sondet' att fylla: de nya anspråk, som kommor alt ställas på det.' representationen skall ha rätt-att påfordra folkomröstning. Beslutan- ” a Atgavskjuningen nar under ses nare. År ökat starkt, ja så starkt stam följd ayskjutning: Å Simon, motionerat om ett lagför- och Fiat anser att i båda dessa fall slag som stadgar utnämningen av en inori den kvinnliga lorder, Lagförslaget av- ser att den engelska ' drottningen varje år skall få utnämna tio per: soner till lorder på livstid och till överhusledamöter '— och utnäm- pingen, skall få gälla även kvinnor: des från domänstyrelsen en saklig statistik över älgstammen, avskjut- ningen, skadegörelsen ' och skade- ersättningarna, Samtidigt .skissera- des ett förslag till 'sådan reglering av. äl "att sk örelsen i 'hingen. "bestämmelser, . vilka möj- lggjorde' en 'anpassbar och smidig att förhållandet ibland beteck som upprörande, Älgstommen - och skadorna bar emellsrtid ökat än mera, Men på grund av en vett- lös avskjutning av tjurar och ung- djur samt ' därtill — genom an- avarslösa jägare — även av kalv- förande kor har stamr:en till slut blivit starkt försämrad tillsin kva- litet 4 vissa älgrika lär Detta är Icke viltvård! : . Så skriver Svenska «sl ård de mest utsatta länen möjligen skulle känna bringas ner till rim] lering "av "äl där så] liga proportioner. , Från" jägarhåll visades behövligt. Detta d des med förnekande av 'ska- Nar: vid tillämpningen. tyvärr intel dors 'befintlighet eller betydelse. tillvaratagits av de lokala K ion vitsordade för jaktvård och administration, Bonden är intresserad . medlem av tjur. och seminföreningar och vårdar väl sina bästa livkor och finaste kvigor, Den genomsnittliga svenska älgjägaren skjuter ner rastjurarna och. kvigorna och ofta även livk Målet bör ' dock föreningens tidning "Skogen" 1 ett aktuellt "Inlägg I älgfrågan,, Det + heter vidare bla: . Som en följt av domins'vrelsens och skoxsstyrelsene älgskadeytre vara en kraftig och kvalitativt högtstående älgstam av en storlek, som medför endast tolerabla ska- dor för jord- och skogsbruk. På 'årets jägarkongress uppvisa- inte desto mindre behovet av ome- delbara /åtgärder i syfte att nå skälig avvägning mellan å ena si- dan jakt- 'och viltvårdsintresset och å. andra sidan jordbruks- resp. skogsnäringens berättigade ”intres- sen, När en avgift till skadefonden av 100 kronor pr djur i vissa län inte lär förslå till täckande av ens hälften av skadornas' uppskattade värde - måste man. fråga sig om Franck: industrin och, textilfors- karna -har ingen anledning att gömma undan några fakta i en så-' i vårt intresse att skapa full klar- het även kring de mindre'fördel- aktiga egenskaperna hos de nya fibrerna; en" fabrikant . som med berått mod skulle släppa ut far- Läkarna Kar inte dan här sak, Tvärtom ligger det|. : diskuterat skärpt NN skattekontroll STOCKHOLM. (TT) 7 c - Varken : Sveriges Läkarförbun eller : Sveriges ' Tandläkarförbund har " några kommentarer att göra till statsrevisorernas krav på skärpt j k oll. För Läkarförbundet liga terial på naden. kom- mer snabbt själv att falla offer för det .. köpmotstånd, som ' ofelbart måste bli följden! Ci aveö Visst ' finns' det egenheter hos nylon, perlon öch alla >de andra konstfibrerna .”som " vi'. inte' varit vana vid från andra 'material, De innehåller t.ex, ingen luft. — följ- den . blir att väv eller trikå av ändlösa fibrer känns kallare och inte suger åt sig fuktighet på sam- ma ' sätt som de" ”naturliga”. fib- rerna; ' Hat bare ER LTR En sak är emellertid säker: nå- gon explosion eller - ens: någon brandrisk kan det aldrig bli tal om med de nu kända ' konstfibrerna. De är helt enkelt obrännbara, inte ens en direkt riktad låga 'gör an- nan ' verkan än ' att de smälter. Men så lättsmält är inte ens per- lon att det mår nämnvärt illa. av att komma” i kontakt med t.ex, ett hett värmeelement: till det be- hövs ett väl uppvärmt strykjärn, . V. s. ett par hundra grader, Neger våldtog le + 24-årig tyska, a. fick livstids åldtäktsdåden av soldater, till” örande den amerikanska ockupa- tionsarmén i Västtyskland mot ty- ska kvinnor hopar sig och högsta amerikanska krigsdomstolen i Augs- burg har på senare tid avkunnat två dödsdomar mot gärningsmän- nén, bägge två färgade. Nu har domstolen återigen avkunnat livs- tids straffarbete för sammna brott; den dömde, en -blott nittonårig korpral vid namn Tommy L. Bry- son, ävenledes neger. Han befanns skyldig att tillsammans med en an- nan negerkorpral .ha' våldfört sig på" den 24-åriga tyskan Anna Ma- rie Krems, som är gift, Anklagel- sen lydde också på motstånd mat den, amerikanska 'militärpolisen, vilket straffas strängt som uppror mot myndighet i tjänst: Kamraten, som varit med om ogärningen, den inte mycket äldre negern Otis J. Pugh, får sin dom om några dagar, den torde bli lika sträng. Brottet begicks natten till den 28 novem- ber på en amerikansk truppöv- HH 1 belägen i Pfalz, där rätta balan mellan c intressen Verkligen är för handen. - — kvinnan var anställd i köket. - N = RNE tt TRY RE 4 » ned nn personlige Pidgivere ge evil Lucins d . , fo ösa ZON OA GLUKRAL EISENHOWER lim ace Korea med kryssaren Helena och här ses generalen tillsammans " Clay idka sjöfigelsjekt från kryssorens dick wnder fär- en Hl Hawaii ee 600 matstrejkade vid - Hälsinge ref- ”ente GÄVLE (TT)ar = oo Matstrejk .utbröt på måndagen vid Hälsi ärotli | omkring 600 värnpliktiga vägrade att äta den mat som serverades. De anser att kosthållet varit undermå- ligt de senaste månaderna och att en del rätter varit oätliga,. Klago- mål har förgäves, säger. de värn- pliktiga, . framförts genom utspis- ningsnämnden, Ptessofficeren vid regementet förklarar vid samtal med Arbetarbladet, att han icke kunnat finna, att maten är särski!t låg, och ifrågasatte om det icke föreligger något annat motiv bakom rrejken,, = € a Ingmar Bergman modal! —52 har bekant sig vilt en ljusare trolls dom. Hans nya satt art bandskis Isar, kvinnor mest, erinrar es” replik I ”Ösorivittnet” : "Vi måste tara mycket försiktiga, fer vi skenor varnadra”, ease Sch od åraspsälis förklarar. ombudsman Nils Bro- berg för ST att frågan aldrig dis- kuterats, Förbundet får väl avvak- ta initiativ från myndigheterna, De praktiserande läkarna har sitt eget system och de för kassaböcker el- er” dagböcker, säger ' hr, Broberg. På Tandläkarförbundet framhåller sekreterare B, Holm, att förbundet inte... förstår. vart revisorerna . vill omma —' tandläkarna är ju som alla" rörelseidkare'' bokföringsskyl- diga redan förut. Förbundet har . Pe Neve riskerar. Kored - ; STOCKHOLM (TT) ven . Sed juuvi 1931, då värnplikts-" >" s H bestämmelserna i USA skärptes, KR har erddast ett tiotal unga sven= : skar. i Amerika vänt .sig till '” : vär beskickning .i Washington > för att bli befriande från ameri-' kansk värnplikt, "upplyser : ut« — rikesdepartementet på förträ- ” gan, Att bli soldat i USA nu i är ju risk för att blisind ' -mnebö till Korea och kriget där; : DN "En hel del fall av detta slag har” inte kommit till ambassadens kän= nedom, Det är svenska unga män: melian 19 och 25 år, som riskerar — . . att få göra värnplikt i USA, trots M att de har kommit dit på .begränsad ' . + tid för att studera eller praktisera. + .. Många länder har värnpliktsöver=. enskommelser med USA. Ungdomar, - > 7 från såiana länder är i regel inte" . skyldiga att göra värnplikt i USA Sverige har ingen sådan överens- OM kommelse med. Amerika, Efter års= skiliet.. kommer . man : emellertid' från svensk sida att ta upp värn- pliktsfrågan med de amerikanska . myndigheterna, och dessa förhand- lingar resulterar kanske i en värn- pliktsöverenskommelse ' Sverige— Alla utlänningar i USA är skyl- diga att, låta registrera sig som” värnpliktiga, men unga män från: . länder, som har värnpliktsöverens kommelse' med ' USA, slipper alltså 'militärtjänst. Svenskar mellan -19. och 25 år, som tänker resa till USA för studier eller praktik; kan hos Sverige—Amerika-stiftelsen : få | ett. visum, som eliminerar. den: amer'! « vo kanska ' värnpliktsrisken - för dem." ; Sådana visa beviljas dock endast + svenskar, som stannar i USA högst gjort ” interna av medlemmarnas inkomster ' och hr Holm hävdar att resultatet före- faller att 'stämma rätt bra med uppgifterna i taxeringskalendern. — Medicinalstyrelsen har beräk- nat att för tio år sedan hade 3.000 läkare :i' landet en bruttoinkomst på: över '62 miljoner och 2.230 tandläkare i privatpraktik cirka 60 miljoner kr, Sedan dess har anta- let läkare stigit till 5.130 'och tand- 18: må ” Även andra villkor + = Ls måste uppfyllas. T, ex: får lönen > inte överstiga issa belozp. a - +" Svartsjuk kvinna mördade älskare j. Hela Wien går i dessa dagar 4: spänning och har råkat i förfäran jöver det mest kallblodiga. mord«— läkarna till. 3.500. — HN ond tillhörande sorten ”erime passion= Krisen för textil- "och .skoindustrin Skogsbruket är nu i stort. behov 'av Det svenska skogsbruket utförs i dag av alltmer komplicerade ma- Textil > jämte. konfektions-" industrin är den största hem-;' skiner." Dessa "kräver stora kapital; ade rehladustita investeringar, som kan ha avgöranr | ' den -' största in dustrigruppen, de betydelse för skogsbrukets rän- tabilitet; felinvesteringar kan" där- för bli en nationalekonomisk belast- ning, skriver i tidskriften ”Maskin- teknik i jord och skog” lantmästare |' Stig Karlberg, som starkt under> sysselsättande år 1951 mellan, ; . 90.000 och 100.000, vilket är c:a 15 procent av samtliga indust- ”riarbetare i landet; skriver re- ' daktör Arvid Lundström, LO '"' id + e - och där den sorgliga. hjälten är en' : TI kvinna, Anhållna 23-åriga Adrienne" i 4 ER S > har . övervunnits? i Wien hittades ”bestialiskt mördad, kande +" nel” '— som förekommit sedan länge". Eckhardt, . som "haft anställning på fjorton dagar efter' det den 43-årige' specerivaruhandlaren Hans Arthold fe slångt- att hon dödat mannen, vars älskas rinna - hon' varit, med hjälp av en köttkvarn.;' 'Kvinnan, "som, i vissa kretsar: var känd under namnet ”Damen 1 pälsjackan”; anhölls re- dan ett dygn efter det dådet hade ” även härdade kriminalexperter. det Jordbruket befann 'sig i betydligt bättre situation när dess stora me- kaniseringsprocess började än vad, skogen för närvarande gör,” Ty då fanns redan Statens maskinprov- ningar i full verksamhet. Det na- turligaste vore 'att till denna insti- tution knöts också skogstekniska avdelningar. Styrelsen för maskin- provningarna har begärt anslag för att upprätta en maskinprovnings- anstalt . vid Röbäcksdalen utanför Umeå för att där prova maskiner, lämpade för det norrländska jord- bruket. Här uppe i närheten av de: stora skogsområdeha 'voré dét ria- turligt att komplettera "Statens ma- kinprovning med en sk k nisk linje med möjLghet att utföra samtidiga. labaratorie-" och -fältprov med skogsmaskiner. En .skogs- och en 1, tbruksteknisk avdelning. un säga "på en lägre nivå. Även om der gemensam ledning som utpro- ny arbetskraft ånyo "efterfrågas var maskinerna i den miljö, där de inom textilindustrin är. det väl inte 1932 : sjönk . arbetarantalet inom textilarbetarindustrin med i runt tal 8.000 eller 15—20 procent,' En-" dast 2.000 därav behövde permit- tefas — minskningen i övrigt be- rodde på att icke nyanställningar gjordes efter dem som frivilligt slutade, = Textilproduktionen var under januari—aug. 1952'15 pro- cent lägre än motsvarande tid år 1951, Motsvarande produktionsned- .gång gäller också för konfektions- industrin, — Skoproduktionen har sjunkit. ännu kraftigare - under samma tid: 26. procent. | Snabbare ' än. någon . för ett år sedan trodde, tycks 'textil; konfek- tions- och skoindustrin ha passe- rat' sina krislägen, Åvsättningen är i ökande och en stabilitet har inträtt om den ock sker så att skall användas, är i högsta grad troligt att man anser det önsk- lönskvärt; inte minst för det nörr-. vå ä | s =. värt eftersträva 1950—51,års pro- "ländska jordbruket som till en del tunn. EVA ad Por :| kunnat begå" ett så hemskt mord, Offret hade inte bara slagits ihjäl > et av livbol som stryker behovet.av att. man snarast get Förenade-Framtidens tid-"' får till stånd någon form av ma- ning LIV. Molo : inprovningar för vårt skogsbruk, Under. perioden juli 1951—aug, att en ensam kvinna utan !/främmarde hjälp. skulle ha med tillhyggets hjälp, ' utan dessut- om hade mörderskan — som hon nu medgivit — tagit en köttkniv och skurit av halsen på den döde, . Bakgrunden till ogärningen är en ganska typisk - historia från efter- krigsnödens Wien. På den tid då . svarta . börsen ' firade orgier i den ockuperade. österrikiska huvudsta= den blev Adrienne. Eckhardt, som hade det ekonomiskt svårt, bekant hans älskarinna. Mannen ' gick det ingen nöd på, han hade inte bara egen lyxbil utan också egen kapp- i löpningshäst, och han. gjorde stora ”svarta” affärer. tiden led/ mot sitt slut och lyxen likaså, föredrog Adrienne att åter förtjäna egna pengar och hon tog plats på nattklubben. Men samtidigt löste hon sitt förhållande med man. nen — hon hade lagt märke till att denne hade andra kvinnor, därav en del tillhörande det lätta gardet, > Några veckor efter skillmössan dök' och är väsensskilt från det mellan- och med en försörjningsgrad av 80—85 dsvenska., sor. ov 2 or procent, som troligen var något Med tanke på de svindlande sum- överdi i d. Återhämtni mor, som inom kort kommer att in-jen är också igång inom skoin- Nesteras i det svenska skogsbrukets dustrin. ee maskinpark, är det ett klart natio-' Dagens textilarbetare är en va- nalekonomiskt intresse att önske- ken representant för en skicklig målet om ki ingar även yrk för skogsbruket tillgod Det vä- tional d industri. Under 30- &entliga är att en sådan provnings- | och 40-talen ägde en intensiv ra- Anstalt skapas på något sätt, innan tionaliseringsprocess rum och den elltför stora summor offrats. på fel- svenska textilindustrin kan sägas investeringar. = + vara väl så högtrimmad som nå- mote - > got annat europeiskt lands, Om in- = ct rie + + - s dustrins framtidsitsikter på längre » Ett-belt år bade de varit gifta sikt” kan säges, att dessa hänger utan att gräla och tijl Jut fråga-' intimt samman med den allmänna de en väninna hur de bar sig åt.! levnadsstandardutvecklingen. . Vår -— Å, det är så enkelt, sa Nan- i textiikonsumtioa uppgick år 1950 ny. När Peter har orätt, så erkän- | till 112 kr per år och individ, en- ner han det öppet och manligt |dast f fortsättrirgen är en ökad .— Ja, men vad händer när du | textilkonsumtisn tärkbar — där- bar fel? N med också ökade exponsionsmöj- — Det har inte hänt än, : Esgheter för textilindustrin, en 32 - representant. för en aktekig ;åerskan till polisen, Mordet föröva= - mannen sökte y restaurangbesök i förde kon dådet, Inte det släpade den kallbi med sig mängder av tog den dödades briljantring. - 2 Men min ky, har behandlat upp på den nittk ubb' dä Adrienne tjänstgjorc, >, och detta möte blev avgörande för hennes beslut att döda honom. — Det hela var en hämndakt, han Ör: On, sedan hon stämt möte mi påföljande dag, Paret be id midnatt efter åtskilliga ! stadens nöjes- arter mannen butik och här ut- nog med ryor-= lodiga kvinnan livsmedel och' det falla dig in utt slö on pko RK in utt s äl er at din mar?, - må oh fen >> Det ör nödvänd bli NS är. nöd gt. Han blir ar cles för hertskämd "om hon ali 'd får sin fram, «0 satl te Loa veva fre LÅ HOLMS aw + + vt Na” Ed s - . ” - TIDNING - ENDA TIDNING SO AMAADRANSASALANAÄDAASADADAADADSSAL KD AKADARA M UTGIVES I LAHOLM en nattklubb; ;har' erkänt"sitt brott ,.' och efter att skickligt ha använt en. hel härva av sinnrika lögner: erkänt begåtts, men till en början ansåg sr med speceristen och snart blev hon ; mig fila och förned-: »rat mig på alla de sätt, sagömed ne Då svarta börs. AM RkAA AM AAMAMÅ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.