nen nen nn ir nådens år | 1273, j medeltiden," det ti- "devarv, som, vii 3 det mörka. Vs "Däruppe. i fangsborg Mälarströmmen går en kvin. na, ' vridande . sina händer +. M djup; förtvivlan: Hon suckar pb och klagar, -så att till och med ” des dunga' stenväggarna. skulle rörts + till. medlidande, : "om 'de.' haft mänskliga öron. 'Tårar fal la heta” på hennes kinder, som. RR 0” blivit bleka och fått många får > ror av den” störa smärtan. ”O: ; Ve, O ve, denna -5Org äverlever jag aldrig!”. suckar hon mellan om ana a :Vem är hon, den arma I kvin- ” nan? Det-är Sofia Eriksdotter; st 2 a | Sveadrottningen, gemålinnan till; kung; : Valdemar Birgeré- » SOM: . "Denna "Sofia - var dotter: HL "den dänske kungen Erik Plog- + : penning och hans gertål Jutta, vilka blivit förmälda 1239: År, : 1250; då hon, "knappt nått över” "" barnaåren,. Hade fadern blivit : > Mördad;vid ett besök" hos' sin : broder Abel i Slesvig. Han ha- ; köl oocde: fått v tillnamnet Plogpen=.. ao ning, emedan han ' 1249. ut- » krävt en skatt på varje plog i " riket för in få pengar till ett korståg . ,Estland — "skatter 1 voro illa. omtyckta & även i; den : gamla tiden, År: 1262 kom hon ' till. Sverige" för att förmälas "med kung Valdemar.. Med: lya.” -- sande festlighetör: 'ägde bröllo- pet: rum på. Jönköpings" slott. . Birger, den mäktige riksjarlen, : .. fadern; till. kungen; hade”. sin. ; ledande hand med i det: hela, , "såväl ; fråga ' om förmälningen "som högtidligheterna. vid: deny; ” såmma,” l . De första tio åren av v äkten- , : — skapet. med” Valdemar "voro " "nog i det stora hela en p lycklig Hon var: utan tvivel en skön :- i ; ”och.strålande kvinna, hon har : de ”väna kinder”, säger. Eriks- - AS krönikan, den äldsta och frärgy : sta. källän' för dessa. händelser.” der nämnda tidrymd” helt” sin svagé man kungen med ”lena , silkestömmar”,: såsom det- bru-' : kar heta, när en kvinna tyglar ” Å . en man; Hon födde honom so a nen Erik och sex eller sju dött " "rar; ett par: gifta med utländ- ska grevar och en, : Margareta, ' som.:>blev nunna i Skänninge . kloster. - ämjan och Vänskapen i hennes umgänge med mannens. ” släktingar, känna vi icke myc- ket; till, utom möjligen i ett par fall. Så länge Birger jarl, "den" strånge svärfadern,: levde -— han dog 1266, fyra år efter 365 ": hennes ' ankomst till. "Sverige ..- EE fingo” nog både | hon. och kungen mycket. rätta sig efter hohom och forma .hovlivet ef-: "ter hans vilja. Men när han var - borta, '.. fanns | det ingen ' som - Iman ; behövde -ha respekt. för eller " som”. förmådde” dämpa. | rradsyren is kungaborgen. - ' Maken. Valdemar: hade. två bröder, .. .hertigårna .- Magnus, sedermera : som- kung kallad "Ladulås, och Erik. Den förre > Var. en ”kraftkarl, a ochi; maktlysten, - "tydligen "i dessa. stycken "lik fadern, och med honom "kunde den "unga "drottningen inte" komma' över- Hon gehomskådade må-'i: hennes sorg:och hennes förti- . . > € i . bära bor uomskådade och LAHOLMS; SLOTT, ntigt plan " tid:för den unga drottningen. - ; "bröderna" ökades och att drott- ningen” blåste ' under lågan 7 ” stället för att söka släcka den, förstod, att han gick och" ru- - alltså. -mitt i -vadé på- fula "Planrer,--nämligen fatt taga kronan från Valdemar och 'sätta' den på sit eget hu- vud. "För att nedsätta honom i : Sprida löjets honom, fick möjlighet att bliva farlig. skimmer över - Hon angrep honom därför med . sin kvicka, giftiga tunga. ' Hon |" ”gav honom öknamn och kalla- de honom ”kittelbotaren”, Hon "gjorde. . alltså naårr av. honom för hans svarta hy och svarta ; . skägg och menade, att hån såg” ut i ansiktet som en sotig kit- telbotten.' Skall: den bild,: som. finnes -på. ena väggen i Rid- : ;dacholmskyrkan,. en gång tem- pel. i" det .;franciskankloster, som Magnus Ladulås lät: upp- ' nr föra” på det forha' getskäret, verkligen, : "såsom” många »på-se "istå, vara ett porträtt av grund- sl .läggaren, så 'gjorde' ha i hög ' "grad 'skäl. för. öknaninet, - Han led ” sär? nämligen' på bilden: som :en.: morian”;: hår, "bryå. och helskägg se” ut. som det svartaste sot, Öknamnet'; på svågern synes följaktligen - -Vva-' svart ra mycket väl funnet; Om han - nu kände sig träffad av. piken;' 'så blev han inte” därför mod- ; stulen och avväpnad,. Han hör- ''; : de till de män, som bara eggas allt - kraftigare av” "motgången man. säga, att. det var' oklokt, av "drottningen. att så' reta ho- ” nom; .hon lade bara ved på el- > den i stället för att dämpa den. Nu > påstå "emellertid -somliga . historiker, / att. hon bara' på "skämt kommit fram med ”kita” telbotaren”". under « en av: de' "gissningstävlingar, som, man i- bland brukade roa sig med. vid hovet... : Hoi: "skulle alltså ha föreslagit," att man skulle säga, vem ”man.» kom att tänka på, när man hörde: ordet ”kittelbo Å täreh”. : Hönnes avsikt "skulle ålunda . helt enkelt ha. varit ”ätt-komma med bidrag till täv- "lingén, Utan att på något, sätt vilja ” "såra eller ” döda”, .”Men : hur det nu än' må ha varit med 'den ; här' saken, så kan man nog inte komma ifrån det fak- tum, -;'att "spänningen mellan. i : lertid plötsligt slagen ned, ine- -- dan "man ännu skrev anno do-. > > mini: 1273.: ;Den sorg, hön då = fick, kunde hon aldrig över- i "vinna. Hennes "stolthet blé - nedbruten, liksom ett rör bräc- i” stormen; ” :som kom, nådde med sina mör- ka skuggor även Henne. - Den undergrävde hennes ställning - vid hovet och inför allt folket, "fastän hon egentligen var ut fan skuld . till . det onda, som "skedde. . tenskap med” Valdemar: " För '; henne; "återstod : endast iden 5 a långa ' smärtan,: skam- . + bittra, "men: och — döden. Hon. gick : bort år 1286, låhgt innan hon "skulle ha nått middagshöjden : i livet. se Vilka voro”: då skulden till. att hennes levnadssaga blev. så « kort och tragisk? Vilka hade: -diga död på sina skuldbelasta-” ja : ve fl ml I sr ": folkets -. ögon, : sökte hon att så art han inte så lätt on gon- > > od ch förargelsen.. Därför måste : " Skandalen, : Lyckan . flydde ” bort ' 'från hennes liv och hennes äk-'. "PRINSESSAN JUTTA I FÄNGELSET: Scenbil fröken Astrid Bengtsén, som sitter” på bänken, de. samveten? Ja dåt var två personer, som stodo henne 'så'. nära: som: människor någonsin ; kunna göra det'i förhållandet. till varandra, Det.var hennes egen man, kung Valdemar, och . hennes egen "syster, ett par år yhgre" än hon;', den ' vackra' » prinsessan och. nunnan "Judit, vanligen kallad med smeknam- net eller, om man så vill; det. feminiserade kort mnet Jutta.” l annen : åldemar Var. . Mi en. svag . och lättsinnig MÅ stackare, ett-av: de: ynkligaste kräk som Pågonsin. » Ber i denna artikel en - tressant ' för att "inte. säga" spännande ' "skildring" från Folkungatidens' Sverige, örhållandet. - mellan kung. Valdemar och hans sväger.", ka,, prinsessan 'Jutta 1ddde > ju. till att "prinsessan. an.” seg blivit dömd til fängel se på. Tagaholms slott, suttit på den. Aasa I kunga- | tronen, Lagerbring, vår beröm-. : de historiker. på 1700-talet, ka-' rakteriserar .'på ett. träffande "sätt. en av huvudsidorna i hans väsen; "då: han: säger: mar Birgersson: kunde. lättare. "leva 'utan krona än utan frun- "timmers sällskap”: Denne kung "var. son avs Birger. Jarl och pri I g, kung Erik . : ”, upprättad av, general-. inta” . fved efter. slottets; in kvart e Olof” Vv tagande'd den aå maj 1644, vv tens i jön Bas, en PFANTOFTETTEERRETIF GEN, Knutssons dotter, och föddes i' slutet av 1230-talet, Något mer in tioårig blev han, vald till konung år : 1250, utan någon som helst egen förskyllan eller :värdighet. Han. 'hade'bara den: ”förtjänsten”, att. den avlidne, "den ; mäktige : -folkungajarlen ” hans fader. Han kröntes i: Lin: ” köping året efter valet. Fadern” "förde regeringen under hans : :omyndighetsår och långt där-.; efter,. ända. till. sin död :1266.:- "skulle sköta kungasysslan, kom .. han . snart på spänd fot med ” sina - brödfr, framför "allt med ' Magnus, » den ' äldste av dem. Till en början höll han. dem ”": stången något så när, men när - skandalen méd :Jutta kommit, I = SO +: den "romerska : stolen. Magnus .. "Västergötland 1275. : Valderfar , .självglåg; med? ridstigar; vilka” gingo fram 'ge- - > dan bergsäker som konung” i rikets främsta män; att denne skulle sätta sin: bror inom” "lås / som” skulle; följa med,'; mn tällmän” anstöt med" sin" vanke 4 meka i Stockholm. ' Sådan var-i korfa "drag den. . :”Vålde- 2 sådan, i svearnas urgamla rike. "> Jutta, ' drottning : Sofias sy: ” nade ' klostret igen, kungeå var hans morbror och : ville ha”tillbaka 'de jordar, somm, : "När Valdemar på egen: hand, bröt stornien 1 på allvät; Ha + måste 1274 "företaga "en ” pil: grimsfärd till Rom för att ut- ; verka påvens förlåtelse för sitt ;. brottsliga" förhållande "till svä- gerskan ' Jutta. " borta" på denna, hade” brodern Magnus fria händer att göra j uppror och draga" Undersåtar-"'. ”skattskyldigt':' i Samlade” folk,.:och med extra hjälp av knektar från de. dan-: ;ske kungen: Erik Slipping,. be- "känt bl. a från kungamötet När hån var under : d' från det: första : lagaholmäspelet i L olm. Det är "Jutta, Knäböjande. framför henne ” ses Höung V Valdemär (greve A. . Kalling); ”-midsommaren ” sitt bästa folk” overksam : vid. Ramundeboda kloster. på; Ti eden. Han' flydde för brin- : "nande livet till Nörge, när han fått kunskap om nederlaget. vid. - "äventyry inté "minst; såsom" här; Hova -Hän ; kom." visserligen igen för att återtaga- sitt rike, men: han” -misslyckades gång "efter "annan i sina" försök att "komma på | tronen -igen sluts ” giltigt å år 1279. Magnus satt se- Sverige, ”” Ar "1285, året efter: drottning Sofias död; begärde öch bom, man kunde' inte t hönori vara lös, då han: väckte derliga ' vandel! Politiska ' skäl torde nog även ha' medverkat till” denna : "anhållan, : kung Magnus . säkert "inte var fullgöra; ; i Från > år ' 1288 hölls ocså Valdemar' fången; först på borgen i: Nyköping « och seder- "förste - folkungakungens - lev-". ”nadssaga, "Vacker och. ärorik. var den visserligen, inte, men” det var dock en saga om en konung, låt vara en misslyckad . ter, den kvinnliga medspeler- -.skan i den väldemarska trage- | dien, var född omkr. år 1245. Hon, jämte den yngre systern " Agnes, insattes tidigt i den he- liga Agnetas kloster. i' Roskil- "de. Där var hon 1266—1272:; Ppriörinna. Hon tröttnade emel- lertid på klosterlivet' och läm "cessåde ' hon” med" detta och hon tidigare donerat! till det. rikskrönikan säger, att hon Ciisom systern Agnes, var” mycket vacker. ”Gud hade givit dem stor skönhet”, heter; "det, Då hon därjämte hade for- > dagods, ansågs hon väl vara ett gott parti. Släkter ville också . "gifta bort henne till en passan-" de man,' särskilt som hon inte "ville återväl da till klostret, Då "pro-:. Teller” annat hemma i Dänmark, ”föresats; - + måste I släktingarna "vilken -vsel, och”. dyrbara ' sadeltäcken; . och! prinsessorna . själva förså: ledsen ' över.” eller : ovillig att : ”gos. med praktfulla dräkte: spelad av utrustningana ' voro” färdiga;' bar: det i: väg -på den Jånga färden upp genom Sveri- ge. Man. gick antagligen över "sundet.. vid Helsingör. och” tog" sedan ..den "gamla kustvägen '. pp . genom Halland; Det är mycket troligt, att man 'rasta- ide och övernattade på Laga= holm slott, när. man kommit s dit, : Och då fick. fogden här. er. Sofia. "Henne" ville hor be- .. öka och se, "huru det stod till rerna och förse dem med mat, dryck. och natthärbärge.-: dag; den: gamla, tidens: männi : skor. hade i i zegel ej så bråttom” å” ”några riktiga Vägar "ätt fär "das: på "utan "endast slingrande; + kånske""' den 7. riddärskara, Hom ödsliga skogar, över blöta - "för" att ledsa sänd och " kärrmarker : och: 'genom: glest: å bebyggda” "trakter." En" "sådan 4 "resa var då alltid något av ett .. var fallet; för en ung' prinsessa från "ett främmande land” Men i äg, hon” brydde "" ig inte -om kloster)” giftermål Då hon envist! höll fast vid:stn "omsider ge méd. sig. och låt: . éniné fara, Men” kon" kunde: ; inte "skickas: i väg :hur" söm jelst.. Hon och systern” Agnés, 2e « ståtlig skara, . . som "hennes springare, 3. föra, ulle; ” "ståndsmässigt utrustas ses "med. ett" lysande: följe". svenner'.och tärnor, Man sk fade bästar med förgyllda bet- henne: antagligen "genom. .Väs- tergötland, över den ” gamla ; i 'staden ' Skara, "och: sedan upp : till den; svenska kungaborgen.. OK Teddo'. "gangarna ok ; vr förgyllt" smide” ätt vid den. tid Jutta kom till " Sverige, var hon ”som en än- rinsessan - Juttas | märkliga levnadsöde "Har. in: - spirerat: + Verner von; Heidenstäm till denna dikt, "som vi tar. Oss" friheten att här återge, DET RED EN JUNGFRU RAN D DÄANEMARK, ; CEN ÄNGEL FRÅN HIMMELEN LJUSA; V ole0 ost" "MEN GLÄDJEN ÄR SKÖR OCH SORGEN ÄR STARK. LINDELÖV, : -LINDELOV, SUSA I Sa a STIG. IN; STIG IN, JUNGFRU LInpELöv, : I BORGEN,: DÄR: HARPORNA BRUSA ! rr : "SÅ "TALADE KUNGEN, OCH JUNGFRUN BLEV RöD. ” : LINDELÖV, . LINDELÖV, SUSA'! : 2. - i OCH JUNGFRUN BLEV HÄLSAD OCH JUNGFRUN” oc . BLEV KYSST, OCH STJÄRNORNA TINDRA ÖVER HALLEN, «'' - NU 'GRATER LILLA JUNGFRUN SÅ BITTERT OCH TYST AL lv LINDELÖV, LINDELDV, FALLEN ! : ve wc . « : : - é kom hit med heder och & Alla da över hennes ankomst, kech man anställde - stora -festlighe- ter" för att. fira henne, "Valdemar ' blev eld och lågor . under samvaron med sin skö- . » Ina svägerska, . Han flirtade med henne och + var. ensam med "henne till långt I in på nätter- ”För. Konungen blev hon då N «+. så kär, : > vatt han kom henne alltför taga emot. de förnäma resenär, det skulle ". gel från himmelen” och att Kon | . .. na felsteg. Men för Valdemar H + predikant, hos norske" kungen när”, sola heter det i Ev ilskrönikan. Han | glömde sin drottning och över- lämnade sig helt åt Jutta, Han' bröt' möt :-heder och ära, an= . ständighet. och plikt? Och, Jut- octa, hon var svag för all" "upp- -märksamheten "och "kur tisen, och hon gav sig helt åt honom. Drottning Soffa "Blå otröstlig, då förhållr fndet. mellan hennes make och systern blev + uppen- - bart, När nästa-år kom, visste : alla vid hovet, att Jutta var ”; N + omständigheter”, " När tiden " var inne, födde hon en son, : Erik Valdemarsson.” En gam- "mal historiker är så frikostig mot Jutta, att han' säger, att hon. med Valdemar även fick en dotter, kallad Sofia, . Om han har rätt, har- hon väl fått tvillingar, .' Men .. om "dottern nämna - andra källor Äntet, "så att hon väl inte har funnits till, "utom i:den gamle historikeris fantasi, "CC . / et. berättas, .. att Valde- (C)E först lät gömma sin = nye son: hos. ärkebiskop Falco i Uppsala. : Sedan :upp- Man, föddes Han i :hemlighet 'hos sin ;stannade', måhända här någon . moster, ” "drottning Ingeborg i" Norge, Han - "blev "magister .capellanum”, d, v.. s. överhov- 1311. Han. blev tilldömd som - :mödernegods Malmö -och Träl-' »-leborg samt gods 'på Själland, Fyn: och Jylland, Han, fick & sem, '" förläning. Marks. härad: 1: Väs- - ergötland.”När han så blev en ik man, lade, han av präst- "som'kung sValdermat” skickat 4 a. ' kappan och gifte, sig, lans son "Valdemar Eriksson. var, gift tre sgånger;'. Han hade" med" Inge- org Bosdotter-.Natt.och - Dag. år Ringstadsholm, vid: Norrkö- skap ha alla fn släkten Iotjon. Valdemarsson hade tre leopar- der: eller" -lejon i :sitt' vapen, , . Sonen Valdemar:Eriksson' för-. med - Margareta, > upptog. han i med" någon : ändring sin "frus vapen; och detta övergick. se- - > dan" till den leijonhufvudska +'släkten, .som på så sätt fått de Från: "Halland ledsagade” de - tre lejonen "i sin vapensköld. » Det" märkvärdiga var, att denna skandal i kuägahuset Ci blev nedtystad, såsom; det urn- «der tidernas: lopp annars skett "så många gånger; när kunglig- heter ; gjort sina snedsprång, Kungliga personer, vilket kön ” OM än ha tillhört, ha i allmän- t haft:större möjligheter än no eliga människor att dölja si- . och Jutta nedtystades, inte 'sa- "ken, Detta är oförklarligt, då . Valdemar ju bort ha haft sam-: - ma chanser som andra kungar ”i.en'sådan situation, Men Kär " verkade kanske vissa omstän- . äigheten som, han inte hade makt över. För brodern Mag- nus t, ex. var det av stor vikt, att skandalen blev "uppenbar, ty' den gynnade i hög grad " hans planer' på. tronen. ” Det "var kanske också andra, som på ett eller" annat sätt- gärna ville draga nytta av ”affären?”. . De medeltida katolgka äk- t voro my stränga, när det gällde äkten- ” skapsbrott, då de baserats på den "gamla mosaiska lagstift- - ningen; de krävde döden” som. straff för ett sådant som här blivit begånget. Valdemar ha- de begått en dödssynd, dragit över sig blodsskam, då han bo- . Jat med en svägerska." Och TEESE TEVETEPEFSTIYEYVETFT TI Jutta var i samma fördömelse; 'hon. skulle egentligen ha straf- ' » fats med döden för”sitt sned= ' (Forts | å sid. 2: NYETSFUTTIYTTTIIST ET Kung hufvud. sin 'upprinnelse.. Erik ; de tre lejon i sitt vapen. Och . när: Christiern Kiärr: gifte sig ” vid kungahovet voro- Ze ” EL oa = FETETN FFTEFYETT TY FEN AMMA FYTYTYTTTYSVTVYVSN ANDAS AAA, FYVYvN N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.