een nr "ryverYreTtroeeryVYYTYTYYTYY vryvrrevritYyvYYPYYTYVyY olen ” Vv Tri LÄAG vvyttferFevv VITVEF TSV EYFYYYET VEFETVTYYEFYVYYT EFT TER ET YTV VIYFVYVYVY TV TOY FEV Markaryds-bygden . : . tion: Markaryd, Villagatan. Redaktör Sven B. Jönsson. Tel, 150. "En riktigt God] ; LAHOLMS' TIDNINGS LOKALRED. "> Sven B. Jönsson, ' FF a0gby SÅRET Tk T MARKARYDS BIO, "Annandag jul.kl. 8, - lördag och söndag kl: 8 em.” " TEATERBAÅTEN ; > med Kathryn” Grayson : Ava Gardner, se "tee "Barntillåten. " + Vid kommunalstämma . med! ' Markaryds, socken på ” göndagen återvaldes landstings- man Algot. Lundin, Ekhult, till stämrmans ordf, för 1953 och till v. ordf. . omvaldes nämndeman Gottfrid - Nilsson, Ulvaryd. It OA Nav i Markaryds' Folkhögskola > har hållit sin julfest. Rektor Gunnar” Orrling talade vid'den julmiddag” som '.festen började med och vände han sig därvid färskilt:till skolans husmor frk, Astrid Nilsson; som -han' tacka- de för' god 'hjälp under 'de gång- na månallerta:" Efter middagen vidtog "ett trevligt ”festprogram i- skolans .festsal där: kantor Adolf Adgård och fru' Agnes » " Orrling spelade ”Madrigal” av Simon Eitri,och ”Intermezzo” ' ur Rusticana; Kyrkoherde Inge- mar Lindstam förrättade julbön och skolans. kör sjöng ”Stilla natt” varefter' rektor Gunnar . .Orrling deklamerade en juldikt 4 in SN -| Pålsson. "I medtaga julklapp. . - 'av "Hjalmar Gullberg: ' Kantor Adolf "Adgård ' sjöng -”Julsång” | av Adam -och så följde -kaffe- servering, - julklappsutdelning m. m, Eleverna bjöd $edan på et trevligt - underhållningspro- gram som, avslutades med sång av Inger Stanfors ”och' Herbert Markaryds SLU-avd. soo vn I " anordnår ' julfest i Folkets Hus, . Timsfors,. tredjedag . jul: Programmet uppftager bl; a. dans" Kring ” granen; julklappsutdel- ning mi m. Varje medlem torde Markaryds Bio dt / RE "spelar Annandag jul samt lör- dag "och söndag ”Teaterbåten” med Kathryn Graysori. ock: Ava Gardner i huvudrollerna. : Fil- 'men är inspelad i Technicolor och den -är till brädden fylld med praktsceher," flödande ”väl- ljud och förgring.” vv i Folkets Park, Markaryd, ”: > Annandag Jul blir det julbal till tonerna” av. Lennårts välkän- da orkester från Hälsingborg,.:«: Realexamen | «tee est 7 072 se har .hos Hermods avlag's” bl. a. Kurt Karlsson,” Markaryd: ETT 50-ARSMINNE: . Julstorm » Natten ' mellån — Juldagen och annandagen ”' 1902 ' hemsökte "en förödande,.storm, rättare ' orkan, södra » Sverige, isynnerhet väst. | kusten, Do gamla taläde om ned- blåsta ” hus och träd och andra into vidare angenärma saker, Gi- - votvig bröts jultrafiken på våra] järnvägar — bussar fanns into på. den tidon, Våra bygddr levde mitt” "1 orons medelpunkt,' Min morfår to. mod hjälp av en snickare”? fåt skalot, till 'sin stuga färdig. Fil av oro styrdo han stegen dit an; nandagerns morgon — det hade varit ett hårt slag om allt hade blivit förstört -— stugan var hans NUvg chans; Lyckligtvis stod stu.: ' gån oskadd, trots stormens vilda C Å . framfart, Ty: gronplantering och backsluttningen med väldiga: ur- tidsblock, hade väl' tagit värsta , gadden ur ovädersguden, = > Å ma Halmstad var en av do svårast hemsökta; .. platserna, Det ena atora mudderverket med 6 anka. To, talet sig: löst och drev upp på land, Stofk fåstycken och vrak. spillror — slängdes högt upp på land, a . : I Göteborg uttrycktes en ga- volvägg ur, ett nyuppfört sten. hus — orkanen hade blåst in ge- brukado :'ofta tala om att hår) en 1902 nom de öppna fönstren. En" del bland många andra, vägslinjen :- mellan” "staden": och Limhamn. ' Någon. vidare, bebyg- lantering, fanns inte Porerat med staden): Y vid kungål MI FAT tlbgg gårÉens riga, västkusten i» värsta svepet. sol Lehäskrona rasadé en skor- stadehs- mekaniska verk- "forelörde ' yttertaket Helan. våningarna, .. erige "ställde ödelse och skada. I en skog: vid: Helgeån 1 Skåne upprycktes "och ' kullvräktes nä. ra 2,000 furor av större och min. dre format, = c5 sa Så- inte glömdes "det ovädret bort! =» 47: : Pn 1, egendomeri Kastell- Bromsa aldrig i en kurva Sakta in -före kurvan och «gå igenom den med jämn gaspådrag. NN . STOCKHOLM . Julhögtiden har TCO-tidskrit- "ten Tjänstemannarörelsens redak- tör Ola Englund till Ge plats för hjärtat, > även när julen är slut Kd farenhet av,: Och' ändå är vi så sorgligt snara att låta en ' av taket flög bort, Ett exempel I on nad Malmö härjades också" BLia |. förstördes den' 4'km. långa järn. |<. I ke däremellan. . (Numera |, är spm, bekant Limhamn inkori |; Vv. nedblåste en 'stor'| ohuslän låg liksom-övi |-- Ci oe i -Hinneryd -. Svårt "lidande för skadskjuten älgkalv. > - : oe ” Då hemmansäg, Josef Svens- son i Fagerdala tog sig en pro- menad genom hultet upptäckte han - en . illa' skadskjuten -älg- kalv; Djäaret hade skottet i bo- gen, och ena frambenet släpa- de värför 'han tog sig fram på tre-ben! 0 co. Do . Det” märktes på spåren att komma över ett stängsel; vilket misslyckats, Att den illa -med- farne ”älgkalven haft svåra 'Plågor är säkert.. I - : På. törsdagen avlivades ret, - på » landsfiskalens order, av hemmansäg. Daniel Anders- son; Hässlehult, . Dyreborgs - aj: apfrysanläggning, Kräred, är ett företag som gått i raskt. undan i starten. Fören'ng-.: Tage ” Persson, . Dyreborg, som" Svensson; Tomtfrågan ' ordnades son: skänkte tomt gratis" sårat | medgav :dessutom- att byggnaden ningen, av en långvägg inbespara- des; yggnads. och arbetstill- ck. man snart, och så a gå a byggnadsarbetef,:. och nu just till jul när julslakten är ä sär "byggnaden färdig "och Har! tagits i' bruk, Den fina an- läggningen. är av typen inbyggd kyl,. coh' den omfattar 36 boxar, varför det är ett betydande antal hushåll i detta avsnitt: av Knäred som! kommit i åtnjutande av den. na.moderna bekvämlighet till: re. lativt låga kostnader, 5 Ce > roh a ERIGE: 1959 1953 det': arma: djuret försökt att | en bildades på sensommaren med . snabbt, ty håändl, "Agardh Jöhans. ;'| uppfördes: i anslutning till hr J:s,: | - garagebyggnäd, varigenom . mur: ; gmäst, Nils Jonasson |. djur) ,/s AA me - KA Att ena dagen sitta och sol. ada och fundera på om” man skall ta sig 'ett dopp i Medel. havets” 17-gradiga vatten och andra dagen traska 'i vinter." kalla Göteborg kan väl för de . flesta tyckas vara ganska dys-- ..ter förvandling, men för 'Hasse . Jeppson är resan hem över en vecka förknippad . med äkta w svensk jul och besök i föräld-' > rahemmet, och då lämnar man g ärna Neapel. : 'örra": året " missade Jeppe den svenska” julen och nästa år lär han oekså få stanna i Italien, S han tänker njuta ordentligt. "-— Det har varit härligt att få sova ut i sin gamla kära slaf,- sä- ger har på morgonen, Borta bra men "hemma böst! Men nu skall jag flytta in i ett eget hem, när Jag ' kommer ner. fått.vbsa på” hotell, men nu står «min ' : nyrenoverade ' - fyrrummare med . stor--hall klar. Den ki alldeles nere vid plagen med här- liga sndoromenader och allt vad därtill hör. Jeg skall ju stan- 'na i Neapel i 3.-år. Jog har ett år kvar på kontraktet med Atalanta, . som har" överflvttats till Napoli, sjunka så snart helgen är över. Det , är som, om vi trodde att det inte” för några reflektioner kring temat . vänlighet och generositet. Under] rubriken ”Ge plats för hjärta!” " konstaterar "han att julen" har en märklig förmåga att skapa om oss människork FA: Tr "vänliga attityd, som vi så ofta bär i på under årets långa rad av grå vardagar. och blir 4 stället glada, öppna och generösa människor. Vi får lätt för att le och skratta, vi a blir mottagliga för Intryck, vi blir spontana I våra reaktioner, vi blir "givmilda — inte bara när det gäller materiella ting utan också i kon-| sten alt ge oss själva. Vi blir med - andra ord ”annorlunda”, I den stilla värmen från julens i alla ljus smälter isbarken kring H : våra hjärtan ned, och när det har skett kan hjärtat åter fungera, Vad det betyder för umgänget med våra medmänniskor har vi väl alla er- fer frAAens Aes tar Ars aAa FETETES FYFVETT SEN Som på ett givet tecken ,lägrer vi av den buttra, slutna och ogäst-| sår för sig att låta hjärtat ha ett - ord med i laget också till vardags. Det kan gälla en företagsledare ler en kontorschef, som är så ängsligt rädd om sin värdighet att han inta vågar vara naturlig, Det kan gälla vem som helst av oss, som inbillar oss att vi pgerar bältre i ett ”noli me tangere”-pansar än med öppenhet och hjärtlig värme. Alla vi snusförnuftiga amatördinlo-" mater som tror att spelet är för- !orat om vi lägger korten på bor- det. Hur skulle det vrå om vi, när helgen är över, lit ”prestige> kostymen” hänga kvar på galgen, där den inte gär någon skada? Det skulle eara en rationalise ringsåtgärd, som kinske inte kunde värderas i pengar men som skulle betyda oändligt mycket för triv- seln på arbetsplatsen, för samar- betet människor och gruppe? gmel- lan, Det skulle innebära en renäs- sans för de bortglömda orden ”lack” och ”förlåt”, ord som vi är så löjligt rädda för att ta i vår mun een som kan uträtta underverk, om man vågar använda dem just” I det rätta ögonblicket, dj ed fänar mäns tea PY A AMvaa. "JEn olyckshändelse 'och :d2 två kontrakterade år med « klubben. Det är klart att man' inte har något emot att bli såld igen, men det Jär nog bli svårt c - ”- Jeppes prövoår ' Det här året har varit och blir nag det revåraste Fproffsåret för mig. Jag är. så hårt bevakad i pressen och på planen och har ju Förut har jag ; oh. hemma Hasse Jeppson, hallänning som blivit | för det yngsta släktet. Men männi- Julgott me Sam laanor detta namn, ”och dessa' skatter ut- gingo. med ”tioönde”. Så småningom övergick namnet även tilll'små as- Le Kor karamellerna, söt- säkerna — kort och gott sagt | ”godis” här ju” i vår fid blivit ett "högst", aktuell ” omdet rad öj RR ch; företeelse.” Snäaskätandet . håller på att' bli en landsfara — åtminstone "för sötsaker är inte tt' det numera” alle- juds ett överväldigande d, därvid man lägger an på att. skapa "intryck 'av rikaste om- fäxling och: urval. Men intrycket av ömväxling och urval är en illu- sion. Vid närmare betraktande är det” egentligen endast två ingre- dienser — socker och choklad — som förekommer mest i den ym- nigt' svällande floden av gott med täsen olika" namn. Och vid jultid når floden” sitt högvattensmärke. Ty vem kan tänka sig ett enda av esi dis de bord "utan Sveriges mest uppmärksammade + fotbollsspelare. ” vit dergud, så anhängarna 'väntar sig rena undren, Och detär inte så lätt -att uppfyila,; när de festa centerhalvor går in med "liv. och julfest konfekt "av ett. eller annat slag? Det är dock förvånansvärt att inte nnars' så. 'uppfinningsrika männi] koandean ” förmått hitta på fler gruntelement än nyssnämnda två till ett tillfredsställa sin söt- lust för att ta Ir - för -tidi gare. nederläg från möten i Af larta. Nu senast. var Nay: svår, men ger man bara 'hårt igen, så klarar man sig.- Intresset är lika brinnande nu som Där jag spela=; de i Sverige 'och nog håller jag fera år ännu. Redan bär hemma: gick jag ordentligt in för fotbol- len — annars klarar man sig inte i Allsvenskan — och det gör jag fortfarande. Har man eit yrke så skall men sköta det, . ” Jag trivs i Napoli och reser till. framställts som någon slags dun- > Hishult. : som får skrivas på halk baka på måndag, slutade Jeppe. . nan för att taga in på vägen till sitt hem och blev därvid om- kullkörd och skadad. Sparkstöt- tingen kressades. Då bilföraren br d laddade bilen och] konto, inträffade i går i backen strax ovanför handl. Azgardts affär i Hishult: Kergmakaren Elam Jonasson, Hishult, skule med sin skåpvagn skjutsa handl. Hj. Månsson till dennes hem i Kornhult och hade dessutom sin son och dotter med i bilen. I backen nedanför Folkets hus gick hemmansägaren = Adolf Bengtsson, Skogsgård och sköt sin -sparkstötting - vid vägens vänstra sida, Just då bilen skul- le passera vek han ut i körba- MAAAMRADANAADA Ars gick över vägen till vänster si- da och hamnade på en gärdes- 4 gård, varefter den lade sig på sidan. De åkande irnestängdes men kunde så småningom taga sig ut genom bilens baklucka Den påkörde fördes till sjukstu- gan i Laholm rren fick efter omsyn återvända hem, då han dessbättre icke erhållit svårare skador. Samtliga i bilen und- kom äventyret helt oskadda. Bi- len blev rätt skadad. 4 sakstöretande tunga med, Till en k Md . fågot som man emellertid kunde kola för ett såd en klass för så —ju- gcda per preferance. Men det rst ifrån något nytt påfund. ör i själva verket den första Asab i 1133 kar, som innehöll en tiondels ”mog- gio”, "ett nytt rymdmått alltså, som ganska snart kom att få heta ”ve- neziansk marsapane”, SE Då nu :Venedig brukude impor- tera de kostbara, i orienten hämtade läckerheter, vilka vid denna tid bli- vit så omtyckta och zom bestod av sdcker, mandelmassa och . rexen- vatten, i just dylika sr å moggio- askar, övergick ' befteclkaingen ock- så på själva innehållet :i dessa as- kar..Så har vi alltså fått marsipa- net, vilket redan korsfararna kände till. De släpade ju som man vet med sig åtskilligt tillbaka till Eu ropa från sina. krigståg. > > Av. marsipanmassa brukade man forma alla Jnöjliga -föremål, fram- för allt växter av olika slag, äpp- len, citroner, apelsiner och så vi- dare, Men inte-nog med det, man utförde formliga mytölogiska mäs- terverk i form av statyer, plaketter och hela figurgrupper, vilka med den albastervita färgen på massan gav: :enastående effekter. Och na- turligtvis målade man även före- målen” för . att ' ytterligare förhöja utseendet, I tyska . muséer finns mängder av formar från" mycket gammal tid till sådana marsipan- konstverk förvarade, och man ser härav hur: långt "man redan då ommit i: sockerbagarens knepiga konst, Njutningst är för- och idén med marsipanet "kan-när som kelst fira tusenårs- jubileum. - Mid Fer örjan skoll dock betonar, ait var och en som vill inbilla sig, att namnet ”Morsipan” kommer av Marcii pani, dov. s. Markusbröd och sålurda skulle ha något reli- Siöst ursnrunpg, har råket in på av- vägar. ”Etymologische Wörterbuch der orjent2lisehen Ent!éehnungen in den eurcpälischen Sprachen”, som är. €n mycket grundlig och veder- bäftig källa, upplyser nämligen om att arabiskans ord ”mautaban” är ”En (särskilt en korung), som sit- ter h:gat — (av verbet wateba — sitta)”. Härifrån var steget inte Jlånst till att ge beteckningen på ett mynt, som under tiden för kors- tågen gick i omlopp i Levanten! Ar 193 förde venszianerna dessa by- sentiska mynt över till Europa från orienten och kallade dem då för matapan. Med i språken, ofta före- korarnande betydelseöverflyttningar det gäller" utveckling, ” N - Otaliga "recept för beredning av marsipan möter oss i alla kokböc- palt, Colerus, de Serres, Krynuitz, Ffchellhammerin m, fl. Alla har de sin metod. Den ene förfäktar att man - skall tillsätta en äggvita, en ennan stärkelse, ja t, o. m. salt i siället för socker finns i ett recept, kommenderas hasselnötter, inte ens i ersättningsmedl, våra moderna sockerbagare nå tng nytt att komma med, Marsloin gällde också i äldre dar. co; stärkande medel k därför ofta för Så att en har ipan m ett >, Och det kall ”kraftbröd”, des fick snart skatterna på Cypern mak SYFYSN TI RR ANNAN EA mee rm nn visso "en betydelsefull faktor när ker och 'konfektböcker av Rum-'!k Och som ersättning för mandel re. | : - Si munskänk | yi inte gägå fö hanget, Det "var ;under ”salkonun- gens 7” tidevarv, och." denne. kock han "skulle "slå ett slag för: chol ladfabrikationen. ” Vad ' skulle” vi Bg ha; ätit, om inte, denne' mäs. tare' hade med så genialisk: bagar. begåvning blandat samman mar: pan: och choklad, Det var vid en av; sin herres fester han framkom med derna nyhet som" dessert, Och det är inte svårt att förstå med 'v: ken ,. förtjusning. ”urpralinerna” Tänker man på saken är det ju” finning”; dessa praliner," som ser ut: som "choklad men: i sitt inr består av marsipan. Och den origi- näliteten har ju hållit sig: in till varierar ju "alltjämt våra choklad- och koniektfabriker i.det oändliga — marsipan och ehöklad, choklad ech marsipan ,.. När får vi något verkligt nytt ”godis? | Kd "Con Fekt, Lagom är bäst även när man kör ett radioprogram. I Danmark gick det -lite för lång samt härom kvällen. När dansmuz- siken slutade en minut Över kl 24 röst: ' I går. Godnatt, godnatt! Virkesaffär . — Nå, hur | Virket nu? —— 0 se, jag klaringo oc. — Det "började tå an. Vi: väntad pr = rra julen," sa" s I dagle "när. Svärmor till mid-:' se ag an det som.yi väl kan. | fir han, LM jag gick och öppnades. ske alltför Väl veta i”en om mö CS] 0: OSCE, Såg jag: henne dubbelt,.;> utespar Tikare mängd förmer och RSS er räknas so iulbordet, där det TöÅsen Efrat 12 Pummer ett bl är int ar cn: — Du Efraim,' ckerheterna, 3 . and e Su äkt på någe . vis 'me .. Marskalk du Plessig å; att vi i Jade, ska viskt vara nte har samma mor, vi har visst men Var sin far, g-——- Pralin fick; den 'biiljänta idén att -t mottogs -— särskilt av damerna... onekligen en ganska originell ”upp= våra dagar, Ty på detta enda tema hörde man hallåmannens sömniga - Och så slutar: vi utsändnirigen - Eh; man kom Hill trävarudireka” he ta e sig vilja: köpa svin, nytt stall och: direktös. skulle vi ha det med +; stall tll tolea Fnkte £ fa ett nytt. s AEA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.