YYYYYYYTS very 'ett län blir ett dondstint FÅ | STOCKHOLM: na S Kommunallagskommittén - " före- slår i sitt nu. avgivna förslag till landstingslag; . att möjligheten att > > uppdela län i olika landstingsom- d . råden tas bort. Därmed avses dock j inte att göra någon ändring i dejt" bestående förhållandena i Kalmar |! län, som hår, två landsting, Liksom |: i nuvarande lagen anses dock böra |” » finnas ett stadgande, som ger möj- lighet till en. framtida förening av de båda landstingsområdena i det- ta län, Tanken på en saremanslag- |; hing har förts fram vid elika till- . fällen i länet, än ” Enligt kommitténs mening är. det inte reslistiskt att räkna 'med en framtida uppdelning av län i två " eller flera' landstingsområden' eller . landstingskommuner; :'Urider ' den |! tid..:landstingen” ägt 7 bestånd" har mellan de olika delarna av lands- tingsområdet. utvecklats en fast in- |: som" Ny i tillkomsten:- sav en. rad för hela anstalter, inrättningar " och institu- |: tioner, På många” håll har” omfat- tande arbeten ' och: stora; kostnader -lagts ned för” att” få. till stånd ett + fullständigt > 'centrallåsarett. med i . dess: många avdelningar föl Ä Se slag. av specialsjukvård. "En'rubb- ning av den" gällande" indelningen |" | j - | i j F Lillprinsen Carl Gustof deltar tillsammans med: sina systrar me liv och lust i julstöket på slottet. Roligast” är det att baka peppar. kaksgubbar, det tycker både .lillpfinsen och hans syster Christina, » som här i triumf. är på väg till ugnen med sina mästerverk. . Försö sk ta tillvara den” landsvstelse ; bör: "givetvis : också begåvningsreserven - CO instämmer s de allmänna som fe Folke | Sovjets bestseller Ne | Dostojevskij Schmidt framlagt .i sin utredning dier och anser det vara 'riktigt att man- av personer .5 mogen” ålder med "en ' oftast grundlig yrkesut- bildning inte bör. kräva fullständig studentexamen .- för - tillträde . till högre utbildning. Härigenom kan man då också lättare ta-till. vara den ”begåvningsreserv” som otvi- velaktigt finns. " När det gäller de iv åtrednirige- ma.men - uppställda! - normalkraven på språkkunskaper medger. TCO att förmågan 'att läsa minst två främ- mande språk är nödvändig d de " tillfr skall kunna inhämta och ti.lgodo- göra sig. den akadeniiska undervis- ningen, Kravet ; på formella stv- Jertid i i vissa fall synas onödigt tangande. Kravet på läskunska i främmande språk måste dessutom inte nödvändigtvis ställas i relation till. läroverkens -andervisningsplan. Språkkunskaper”. som " förvärvats t. ex. scnom” en längre" tids: 1 kunna” " sodkänhas, och TCO finter det inte sakligt motiverat att uts vidga: de s föreslagna”. krayen På språkkunskapu. om vidgat tillträde till. bögre stu-|. : Moskvatidskriften - Sovjetskaja Kniga har publicerat en tillbaka- . blick på den sovjetryska bokpro- ; duktionen . - alltifrån — sovjetregi- ”mens början år 1917, I sin rap- port jämför artikelförfattaren vid "en granskning av äldre ryska. -' författares verk antalet av deras : upplagor under år 1888—1917' med motsvarande. antalet under åren 1917—1952, Före 1918 utkom t, ex. " Gogols verk i 5,8 milj. exemplar. och de översattes till. fem" främ? -mande ' språk, "nämligen till de språk 'som talades av folk tillhö- "rande Ryska riket. Efter år '1918 «utkom Gogols verk i 25,7: milj. "exemplar och de :blev översatta "till 41 språk, Gorkis' verk utkom "före 1918 i LL milj. 'exemplar och a översattes till 8 språk efter nämnt datum: :' 69 " milj.; exemplar; 71 FOrsA ranger: (Skalden Michail I Mi "dödades i dust år 1841 fjugösju år gammal — utkom under tsar- "tiden 'i 4,1 milj. exemplar,” efter 1918 i' 17,9 milj. exemplar. För Puschkin är motsvarande ' siffror 10,7 och, 62,7 milj, exemplar, för ;- Tolstoj 10,8: och --47,6 milj,, för "Tjechov 672.000: och 35,5" milj. ., Beträffande "utv ingen av dat generella tillträdet" til "högre stu- dier bör deuna fråZa kunna aktud- liseras i saxob kan därför inte företas. utan bety- dande konsekvenser i ekonomiskt .och annat avseende förde olika » delarna av landstingsområdet... : éns ställni på denna punkt innebär dock inte. att den tar principiellt . avstånd , från oden gång: efter. . annan - framförda > > tanken på.en mera genomgripande |: ändring av länsindelningen. Lämp- . ligheten aven sådan ändring får | . bedömas. ur' alla för frågans avgö- rande betydelsefulla” synpunkter, | , i | " Bland de växter med vika man i da t. vid juletid, återfinnes även. misteln) Men. eftersom, växten i fråga är i utdöende här i landet, torde - det numera "inte vara många som; har glädjen att-se en "mistel-' "gren: i: huset.. Eljest är misteln eh växt som" funnits Norden "sedan! urgamla”: tider, även” om den” då hyllådes "och hedrades: av helt and- .ra skäl än ;nu. .. Det. :talas "iblan om misté men .misteln är inget:träd: Den är, snarast en "slingerväxt och den 1le- ver endast såsom snyltgäst på störa; H g "har" kommittén” inte. tagit med nå- "gon bestämmelse om ' rätt för stad äda "ur: landsting, En sepa- detta.-släg > skulle på storä. ”svårigheter.; -Det får an ses uteslutet; att. en: stad" skulle kunna utträda utan'allvarliga åter- - verkningar. på stadens, och lands- "tingets "ekonomi-”eller + "sjukvårdens standard, En, bibehållen: samverkan inom landstingets ram är ägnad att nedbringa' de samfällda kostnader- na och därför. ur. allmän synvunkt att föredra framför en uppspaltning "av v verksamhele töta tern över och dess bär. är: vita samt | 'starkt klibbiga; så "att ”de-lätt fast-14 nar-vid en trädstärn "då de” faller? från moderplantan, Helst." vill mis. äldre äppelträd alt slå "brist på sådana går 7 de också på popplar: Därnäst kom- mer: Hagtorn, lindar och askar i nuj nämnd ordning; men de' kan i nöd: fall slå rot tom på er s-tallstam,. "Kan man få fatt på 'mistelbär och” önskar man draga upp en mistel på något. lämpligt träd på. ens tomt; skall mån inte klena fast bären när som helst. Man bör i åtället låta dem ligga och mogna, varefter de förva- ras till. fram i i april-maj. Har man” en - mistel med : vidhä' bär, är de mogna, då. de faller av! grenen. ' På « våren” klämmersman fast de. klibbiga bären på” önskad plats, där de troligen slår rot gan- ska snabbt. En eller annan mistel- gren. kan knappast. skada ett stort träd och de blir trevliga och origi- nella att ha 'som-: prydnad på ett eljest 'mossigt och gammalt träd, Det egenartade "utseendet och un- derliga växtsättet har: väl gjort att misteln "fått : en så framträdande ställning i folktro och sedvänja. Re- dan före vår historias gryning hölls t Warlburg: blir fäste : åt östtysk: ”Kamp för 5" "Tysklands enande” . Den östtyska i fegeringen har givit order om: att den berömda Wart- burg — den gamla borgen med sitt Fuatherrum .. och som 'en- gång i - tiden” ; här varit - skådeplats för ,”singorkriget”,. som” också- återgår . i Wagners' opera Tannhäuser”. — skall undergå en grundlig ygg nad. Folkpolisen har nu tågat in ""4- borgen,:' som ) biand ' Tysklands många medeltida borgar är en av de' bäst bibehållna, och Wactburg "skall Enligt de nya pianritningarna ”"moderniseres tll att bli en värdig plats. för stormöten och tillställnin- igar, där tonvikten ligger på ”kam- | pen för Tysklands onhet”, Den sto- Ira festsalen skall bli ”en modern ikonferenssal motsvarande den. 50- misteln för att vara en växt med : Teialistiska byggn adssti em”. > "hemliga krafter. Enligt den gamla," | 2 2 fornnordiska gudasagan skall: mis- teln rent av ha varit "en helig ört. Den skall emellertid ha blivit bort- glömd, då" gudarna avfordrade. alla träd: och växter en: ed, att. de ej skulle skada älsklingsguden Balder. Loke lyckades få reda på : detta misstag och beslöt att. begagna sig av det. Han skar för den ' skull en' mistelgren samt lät Valand tillver-, ka en pil av grenen, Sedan den nyss omtalade edsförpliktelsen var gjord brukade gudarna på lek kasta trä- spjut : "och pilar : mot Balder, mén dessa: kastvapen vek alltid ur vä- gén' och skadad icke guden. Loke smusslade då sin mistelpil på Hads påge, och när Had sedan på lek sköt Balder liksom de andra gudarna, trängde pilen in i Balders hals och så föll guden död till marken, Så J Modmiserad b bibel i Amerika c gÖrn . fantastisk succé "NEW YORK. NH "Nyutgåvan av: Kink! Jones ; Bible . i Förenta staterna har blivit en så . . pass stor. bokhandels, 2uccé, vatt till . och med förlagets. förvänt . -Fhomas Nelson & Söng 'skilligt ' överträffats, - fast har ät även tidigare kunnat glädja: sig åt en enorm spridning" i detta Pr . Sedan "den nya bibeln för först en legat på bokhandelsdi fa det var den 30 sonder lyder den förnnördiska sägnen. k och till och med den 1 december| P2 anglosaxiska 1 a egentliga har '&n reviderade standardupp. emellertid — mistelku fe så tror gig lagan sålts inte mindre än 1,6milj, femland, ägen om do själva € kom- . "exemplar, För att möta efterfrågan | CMN3 Päsi att a losaxarna I jultid: spottar tryckpressarna ut imer'från Norden, Hos a hå lekens nya . upplagor allt :vad 'de orkar. hölls misteln för att vara tossicka - Bokhandlarna förklarar enhälligt, årutdea och för äe "också en he- < att ingen boksuccé tidigare kan lik-|lig yäxt När druiderna skar mis- "nas vid denna efterfrågan, Inte ens telgrenär använde det. ext gyllene Av. Johan Se werin. åtminstone förr i i tiden brukat pry- |]: träd av olika slag. Dom ä är grön vin-]: mais- ;mitt'i taket. Detta gav anlednirig til -mistelgren i taket kan härledas från : en god inkomstkälla för ländsbygds- takt med "jorden, le "mänga, länder har det varit brukligt att flickör gjort sig brud buketter av'mistelgreriar, och" för- hang utökning: eler: omläggning av ut- bildningen för de grupper som kan tänkas komma ifråga. TCO utider- stryker .i det .sammanhanget ut- eh" méra' praktiskt: inriktad yrkesutbildning | kan”; ha ett. bety- dande": värde som + bakgrund till högré' studie; mödligen är: det detta '& mellan mistel' och giftermål,” som är upphovet: -till/den brittiska” sedvSn- jan att. kyssas under en röästelgren vid juletid. Så särdeles ganinjal är visserligen: inte .denna” skämtsamma julsed men den existera .:emeller- tid för. ; omkring: 100 år dan, på Charles Dickens tid: in. bok Pickwwickklubber beskriver: Dic- kens mycket noggrant hur "detta kyssande gick till. - Hela hushållet, säl alkönen i det” 'storå, köket;. us: fadern '- hängt” upp; en: ; mistelgren mycken nöjsam. trängsel "och för- -virring, . enär - ;damerna ville skyn- "da undan”så att de icke:skulle bli kyssta. Pockwick kysste emellertid med stor höviskhet der; gämla frun u huset, men de unga ”darnerna; gjor= de som 'sagt större svårigheter; Se-, dan 'emellertid trots 'allt: kyssandet]. "kommit i gång gick det bättre, och .så' blev det allmänt kyssande under mMistelgrenen: Det är svepskäl! Engelsmännen, själva vill” Ante : | passade På att slå”sönder så "| fönsterrutor: i tullhinset/ samt: bita fingrét, Först) gott att ha ett att "löpa : amok. öra fransmannen . Fernand pades, istullen på, grun av-att han hade . en flaska rom” på. sig, blev denne 'så: ursinnig, att han på stäl: let” öppnade: flaskan. ock drack ut den ända till sistå droppen; Sedan var 'han inte: -måttligt berusad soc] liga] tt 23-årige)” en” > tulltjänsteman. efter” 'en "regelrätt batalj : kunde tullmännen ' och", ditkallad polis få bukt. med:-den” rasaride : fransman- nen; ; Han kar dryga efterräkningar att emotse”för.attiha, förgripit "sig d med en:eventuellj redningsmanhenis uttalande : om att] -även' jade på: skinnmarknaden chel stop-J. -Enbart väder tiden r "Stalins fjärde femårsplan: har förlagen i Sovjet utgivit ianl 479,3 stora, i en i del all ännu större upplagor nådde de unga" förfat- tarna under. kommunistskedet. Några av, dessa författares roma= "ner har så smånngom. blivit. er sorts ”läroböcker”: för den upp- växande generationen — här kan t.ex. nämnas - Asjajevs ”Fjärran "från Moskva” - (13 milj; exemp=. lar) och Ostrovskijs -”Hur stålet härdades”: . 4,3 milj, exemplar, översatt till 47 språk, Majakov=. skijs Leninbiografi har utkommit ; 1.2 milj. exemplar, Fadejevs ”De nitton” i 4,4 milj., Simonovs ”Da-' "gar och. nätter” i "23 ”milj., Sjo- | "lochovs ”Stilla flyter Don” i 6,5| - milj, och samme författares ”Ny- »plöjd mark” i 3,4 milj. exemp- . lar, - Många av dessa böcker har de ” folkdemokratiska : ländernas resp, 'statsförslag med” respektin= "givande upplagor, ..: '"" "Av rapporten Framgår emeller- ' tid också, att en del andra ryska förlagen resp, bokhyllorna,' sedan mens förtroende ; och ' uppmunt- ran, > Av' äldre tycks . tex. Dostojevskij inte längre bli utgiven; Vad så angår e från ”ick ilj. : böcker av ryska - författare. Därutöver "utkom under” denna "tid 82,9 milj.. böcker 'av författa=- re tillhörande "andra sovjetfolk |. och 43,5 milj. böcker av. utländ- ska författare. Rapporten. omtalar att " Gogöls "”Revisorn”: sedan "år |; 1918 : har, utkommit i: 2,6 milj. ; exemplar, : + Tolstojs-: ”Krig :.och "fred”.1 "2,9 milj; exemplar : och Turgönjev, i”Fäder: och söner” i »2,1 milj. exemplar; : Nästan: lika > utgiv-] ning: "endast" sådana böcker. som ”"de eller'.också på något: sätt kan” j anses "passa in inom: ramen för. ”leninismen-stalinismens - 'världs- under s tiden även. utkommit . påt författare” har” försvunnit. från | de: tidigare åtnjutit” sovjetregi- | ' "ryska. koryféerT - länder licensieras av de . centrala | - SURA - -BRenen I DAGENS. LÄGE: har de fö det bäst ställt som här likvida gar och inte de förelag, söm har de modernaste nyaste "maskinérna, sade finansrml- nister Skökl häromsistens i ett väl- tal, "skriver fföpmannen' och" fort= sätter: MH - Ungefär sartttidigt : famträdör kollegan, . Son och lugnar menigheten i frå "ga" om den svenska industrins - konkurrenskraft gentemot utlan«- dets, Han understryker att indu- strins kapacitet.från 1938 till 1951 steg med 65 Proc., en stegring som möjliggjorts inte minst tack vittgående rationaliseringat , , ..'. . Nog förefaller hr Skölds snabba avfärdande : av investeringarnas reella och ekonomiska värde som : ganska vanskligt. len det finns onekligen" en Jos gik i det sköldska resonemanget, om man” intar hans ståndpunkt: i Då: menar man nämligen att det - ekonomiska. läget :under-1953 kan -' : nom bibehållen: investeringsavgift,” . Hur en sådan: ordning kan ligt - tigaste ekonomiska åtgärden att nedbringa Våra kostnader ja vär svårt. att förstå. Bruket utan "den" enorma -ihveste=- ringen i maskiner. ; skulle r kunnat strofala > skö . bild.' . Detta betyder att i: enligh med ” ett”. sådant : .”enhetsschemat samma böcker läses från Peking ]:' till Panmunjon "öch från« Moskva still. Östberlin '=' böcker som fal | ler "utanför denna”ram . kan: folk 5 I'.dessa länder inte 4å tag i;. Liv och rörelse nu: STOCKHOLM skinn, - äv vilka. omkring 80: Proc. försåldes, framhåller. på Vår. förfrå= 'gan" sekreteraren i: Sveriges djursuppfödares -" riksförbunt Goldkuhl, Som vanligt stod Ne d skå Skinnauktioner:”AB "som ”an- ordnare': av. aukti [0 Utbiden omfattade i runt tal 53,000 . a Is Li Gungstolsdriven | ärmed anordnat 'en - utställning sont vid sidan: av sin gen torde ha | rört "sig "om "cirka 3 milj. kr. Besökssiffrorna "var re> kordmäsiga, och drygt-hälften av dem som infunnit sig utgjordes. av utlänningar, framför” allt från: Förs enta" staferna men 'i ter samt spritmiss! H kännas vid att ha uppfunnit denna. en +; sed att kyssas under miisteln vid ju- Jen, utan hänvisar som 'sagt till del: . ' - gamla, nordiska sägnerna, Och nog|' är det sant att misteln” enligt gamla "sagor stod, under kärleksgudinnan | ' Fröjas vård, men här i landet kä her man föga om någon: sedvänja, .enligt vilken man:skall kyssas un- der' 'mistelgrenar.: Den seden har nog i alla fall uppkommit hos brit- "terna på ett mer eller, : mindre "skämtsamt sätt; Det är troligt att britternas bruk ' går ! tillbaka - till druidernas bruk : att hålla” misteln helig. : Men det är också” möjligt, att den. engelska sedan att hänga upp en det: gamla -bruket att skydda hus och hem: från onda, makter genom att : hänga upp: något grönt över dörrposten, Vid juletid finns ju in- |: te mycket grönt att välja på, och så har misteln kommit till användning, precis som vi hos oss brukar maja, d. v. 8. pryda med grönska vid vå- rens ingång. Sedan hittade kanske någon spefågel på, att man ' hade rätt att kyssa varje flicka som rå- kade. komma mitt under mistelgre= nen i taket — att er sådan sed skul- le vinna efterklang är lätt att för- stå. " Misteln har använts I i många län- der till ' julsmyckning, | inte bara i England; d i; ts ser jag att ni har Ane Åt glass — Nej, det är efter groggla: i New York .miljonersstaden : New; Y räknar - nu ':3,549,323 telefonabon- nenter, . Detta betyder att stader! New York erisam har fler tele-l fonabonnenter än Frankrike sam- manlagt ' eller :hela - Asien, ' framgår av en rapport från American Tele- phone ,and Telegraph: Company: 87 Sverige rangerar med den äran som tvåa bländ. telefonens världs- makter.” tv "Dagboken Han: -— 'Varje "kväll skriver Jag ner mina tankar i en dågbok. Hon: = Hur länge:har ni på med det? + 7 — I flera år, > —' Så, då har ni väl närt den första sidan full? + 22 bälta hela. världen,?..? Om" kommande utveckling är ju inte lätt att profetera. Vad riken "| beträffar är: den för dagen 'en så pass :kurant vara att allt talar för att" den kommer" att 'stå 'sig "bra också framöver, menar sekr; Gold- kubl.. Minkskinnet är ju också en standardvara på ett. helt. annat sätt in "många. andra skinnslag; det är fråga om ett skinn. som. under" alla | vrigt från | även Kar en” mer: eller, Där finns ; ett kla; € klocka :'som ger hals” så snart. sovande börjar snarka, skyddsmid:” dar: för att förhindra ätt kräftspad 7 rinner längs underarmarna: vid täring av skaldjuren samt stötdi pare för fartyg, som vid full fart back, En” par. vändbara- byxör och ett” skor " med ett galvåniskt' dlernönt, stående "av en .koppar- och erik förhållanden är ytterst ändt i likhet, med” t.. ex. persian.”. - Räven har under 'senare år Je; ganska :”down” . men. börjar göra sig påmind på nytt, Det rävskinn, som. först gör sin. come back; torde bli :blåräven, i varje fall finns det åtskilligt som tyder på den saken, För blåräven har nämligen på sis- töne: börjat utkristalliseras ett:be- tydande. intresse" "i. de "parisiska modesalongerna,' Men beträffande räven bör göras ett par distinktio- ner... I stort sett. ä detta;-.: ; + - Under kriget fick vi häri i landet fram en helt ny. typ av blåräv, en korsning eller kanske rättare sagt en” kombination : av. den: grönländ= | ska "och , alaskablåräven,' som. vi kallar den nordiska blåräven. Dert- na typ blev” färdig ungefär, sam- tidigt som kriget slutade. Men re- dan vid krigets början råkåde rä- ven . bli :omodern, Det intressanta med den nya” räven är: alltså att här framk it >en' fullständigt ny ; | händelse ; bäraren lider av fotsvett förhållandet . zinkskiva "som innersula, ' vilket i omvandlar denna i stärkande elek, trisk energi. -t En företagsam ung. dara har på” kt en, för. tillvaratagande” äv välkarsnas kraft till glädje för industrin. Hon. föreslår att man bygger stora upp=: ler, med, väl nor som leder den. vulkaniska he tan . genorå rörsystem till- önskad” plats, samli; En, ränisk” läkare med anlag för sjösjuka - hår , tänkt sig. ä naste åren. författaren e 'som' I. synner rhet : domens: (och: 1 «. relse,. då tiden! ar :hand= "lande tankar, Då: kunde ett-eldA i. färjgt' -tänkande?7 komma i" gång hob ungdomen, 7 .Om-det » ensidigt och klassbundet, : sy Vad.det nu gäller & är att ge:över=, F blickens, det. individuella; självvå« Dickson” | vidare, :o polisen I kommer och: vill lämna dem tillbaka, 'torde' höra: till .def;ovän- liga; Så hände emellertid enl Tis Te på : i norska :tankfartyget' Går Trelleborgs "redd under” s sådagen, avvikit "från 7 "fartyget" I: svensk hamn. De anlände till Trelleborg I på lö) från. St khol öch” bälgar inmonterade. i. botten på varje fartyg, Dessa bälgar fylls med luft varje gång fartyget är på väg. ner i en vågdal och töms sedan när. det i åter" börjar klättra , uppför så ått en person, placerad ovanpå bäl-. Ben ständigt befinner sig i orubbat Långt! före elektricitetens och dammsugarnas tidevarv , kom en. husfader,. som ville spåra sin frus och. framför allt sina egna krafter, typ under 'en tid, då räven på det hela . taget inte alls var modern, Denna nyhet är sålunda: alltjämt okänd för en mycket stor del'av konsumentgruppen. När modet sh "från Frankrike. — Även nar , har också mångehstädes varit befolkningen på de orter, där mis- teln. brukat ha sitt hemvist. Eng- land . har förståeligt nog varit en stor förbrukare av mistel, men har inte kunnat fylla behovet från egna odlingar, ' varför . en tämligen stor import '- brukat . förekomma ; från västra Frankrike, Förnämligast har t och i Sverige har misteln växt vilt på vissa, platser i landet, -t. ex, i: kalmartrakten": samt +1:. Mälar= dalen ' och > på öarna i' Mälaren Under de kalla vintrarna i början av 1940-talet frös emellertid massor av .' mistel bort, varför det värit skralt med misteltillgången ett tag. Men vi får hoppas att växten för- ökar sig och blomstrar igen, så att den å finns att få på nå- det varit som levererat den mesta misteln till lsmä diet har av den ryktbara "bestsellern ”Borta | knivar - "och" under. ned: med vinden?” såldes lika många ex-| hölls alltid en klädnad under väx- got. håll. Vid omkring 1940 infördes och såldes flera hundra kilo mistel- det t, o. m, funnits stora 1 rän det hade gått ett ten, så att inte en enda literi gren från utgivningen. or skulle falla” ned och komma i kon-. FESTEN KRCO T <A HÖLNS TIDNING - mer med moderträd av äppel och grenar i kholm, men senare, har poppel. Tusentals: ton har. ut- det som sagt varit sämre med: till- förseln, «= > £ se börjar svänga på nytt och möjlig- heterna : ökar för 'användning' av mera långhåriga skinn torde blå- räven först bli aktuell. Och då kan åt' marknaden, erbjudas just, den trevliga n et,; om: vilked / här korthet talats. SS . Dyster jul i östzonen : "Skärpt elransonering i den tyska östzonen är. ett dystert budskap så nära julen, men inte ens under lju- sets högtid torde ransoneringen lät- tas, Fast det har gått mer än sju och ett halvt år sedan krigets slut har elströmavstörrningen återkom- I mit i vinter, och håde i hemmen - i vanligt. Enligt den av myndigheter- på en Det hela gick ut på att hdn själv i lugn och ro, satt och gungade i sin? stol, vars aggregat kopplat till en slang, som hans: fru kunde gå omkring och dammsuga mattorna. och andra för remål med. > och i åfförerna är stämningen på grund därav ännu mera dyster än medar drev ett sug-'| spanjorerna;, och " det blev. inget annat att göra än att återvända med de två rymlingarna. till polisstatio= ' Senare förpassädes de genom po återstår att se öni kaptenen har ta git reson och låter rymlingarna; gå ombord när fartyget som är desfi- Finsk konkurs gör HELSINGFORS (TT — FNB) ” löst, då den stora firman Ruona på tisdagen lämnar. in sin konkursan= na avstängs eltillförseln för ”normal- j5' förbrukare” två gånger om dygnet, sökan. Bol Ibis, 'mellertid att staten skall kunna in- på morgonen från klockan 6 till 9 och på kvällen. från klockan 5 till halv 9. Både i hemmen och i af- färslivet "måste man .under' dessa mörkläggningstider nöja sig med na och bk rna måste äventyras, : Brahestad har 4,500 invånare och en stor del av dem är beroende av levande ljus, fast även denna drar fabrikens” verksamhet, Ruona har : är det mycket « ont om. Husinös ara en verkstad för ångpannor samt - timtal stå i kö för att få köpa så- "I dana. S . a v. och orderstocken -upp=. går till: 300 miljoner mk, , a byggnaderna och .de . : handelsminister: Erici." vare ' ; frågan om : 'investeringsavgifteh, förväntas bli sådant, att rationa= > alltjämt skall: straffbeslkattas ges, a ga i linje med 4dén för dägen vik=> . "Man kan ju fråga '$ Big,” om jords | i den M produktionsökningen : från: 1938 till | vad den är och trots nästan kata= ställs . ningstagandet.: är på att: fatalt vis | försummat ; i "våra dagar, skriver St lats tankemöjlighet; skriver Walter "detta har, rek H + Det "gällde ivå spanjorer; "vilka . | skulle med hjälp 'åv lotsbåten föras AE tillbaka till fartyget, när detta pas-; i serade Trelleborg. Kaptehen, ville emellertid ” inte”ta: emot,"de båda , lisens försorg till Göteborg och nu nerat till. England "passerar Vingar =” halv stad arbetslös. . Halva Brahestad kan bli arbets- > hoppas e- . ': gripa, 'så ati. viktiga varuleveranser > så H för exportmarknaden inte skall SNVESTETETTTUVTYEEVESETYNTTVYS NVSEETYITETTETN NYSS or sn nen Alen I NEFEEETETTEETUVSVEFENNVTTN VA : N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.