EA rant ser TR " Måndagen, d.. 29 ”decembår 195 mt 192 FFNVYTTTSTYTSTFFTYTY AL an YYFYTTYTSYTYTYTTYVYYYTTYVTYYYYYTPEYTYYrTY YTV olen går upp kl. 8.59.'och ne kl. 15.80, "een 99 och ned Morgondagens narön Solen går upp kl, 8.59 och ned : Y Dagens dikt: .. Snabbt svi sh . " nner helgens lata mel- 2 «:'landagar. ” gråsöckna men med juléng efter: ">> sken, : Och :folk Bår kring med gilles-" "acc Märkta magar och Pustar tungt och våndas och : Rn 1000 2" Vveklagar . - : v för att de oblygt blottat skinkans os "ben, Sod +: (GABRIEL | JÖNSSON) ; | URKOMISKT sne a En "Poliskonstapel i Västberlin har under. ett handgemng med > Några bovar, fått sitt armbands.- ur krossat, >; Sedan polismannens begäran Om ersättning för denna skada först avslagits, har nu po- Jlispresidenten 7 i Västberlin - till. styrkt -ersättningen, ": Emglertid |' har tjänstereglementet för polis. männen, samtidigt berikats med |” en ny föreskrift: Polisman bör tal av sig armbandsur, innan .han . skrider till anhållanden, Visa ur- sinne kort och gott. : > URSÄKTLIGT : ' — Ert -jaktkort är för malt — det är ju för i fjol: ... —T Jag vet det — men på hela förra året fick jag inte .så myc. ket som sikte på något ens:... irja-nu: g Elizsbeth gardesimiform kom- |. Elizabeth att ståta på Å mynt med anledning av | Ik Sedan . 1800-talet har förekommit, att någon en-" rakare avbildats till häst på : Mormeorsmor "tog studenten Mrs' Frieda Beckmann, född år i Förih. i Tyskland och som ; & ; år 1923 undan nazismen har; Ir varit bosatt i USA, har tagit stu- ntexermen som hittills äldsta elev vid George .Wachington Hizhschool É i ktiga studentskan”i, i i i då + ooyright P.1.B. Ber 6 Copenhagen” ia ! N Vv - mt : Den. vackra och talangfulla Pe- tula' Clark, 19 år gammal, spe- >=! > lär med i en Arnold Benne i film 20 a konduktören .kom för att tå upp avgiften sade' den, lille gossen: — Vi skall åka till faster, 1 Det "blir väl roligt, svarade konduktörer, - DN - -— Ja, bara vi inte, får, den dä gamla kabeljon igen, >” " i Den behövde 'smörjas. ” Gamle lanthandlare Frans "Fing gamla kabeljon”., := > ca i X-by var en gladlynt och jovia- |" Sedan vände han sig till. lisk” herre. Trots ätt han: gick . Ho ae tungviktsklassen kallades han alltid — Min pappa blir så arg, så för ”Flingan”, efiersom det stod F.. arg så han slänger" tidningen. i Ling på hans skylt. ” ve «> En dag "annonserade han i orts- | pressen efter en springpojke eller” springflicka, Lisa,-13. år, fick syn på "annonsen och. beslöt sig för att dit och, söka arbetet, "= = - — Glöm nu inte bort dej och kalla honom ”Flingan”, sa', mamma. = — Nej, jag ska tänka mig för, svarade Lisa och sprang iväg. Vad -vill -du,-som. char så bråvt-.- 2 Lisa, nu något nen r, om 'iag' kunde få bli Gossens mamma förmanade ho- Inom att vara.tyst; Han rynkade = |På pannan ochså: NE ” I- — Du sa ju så när vi gick he , bara... vi. slapp den... E i.| gammal dam: : : bordet när vi får. kabeljo. ”.: ' Den gamla damen, som, tydli- gen villé hjälpa mamma, sade: ; sj — Jag tycker inte: heller. om 22 | kabeljo. Pa EE a Mamman som fått en något starkare "färg på sina kinder, reste sig och sa att nu går vi av. Pojken tittade sig omkring .och ropade när han kom i dörren:.' ”, — Här brukar vi aldrig gå av! ond d Hon: :— Hur trör du, att s, | skulle -kunna leva utan mig? ; | -Han: — Billigare! sor RR | Karlsson säger, att hans se- gelbåt är den bästa på jorden," ” DET HÄNDE HÄROMDAGEN — Ja, det kan nog hända; Mén |”. att en mamma kom in i spårvag. på sjön är det inte mycket" bes nen ledande, sin lille pojke. När: vänt med den,.:' vx" -ven-i bordet. = = = och står sig gott! genmälte Måns. .' ;, för att hålla honom 'i lärdomssköo- Karl i Intägt' och. Måns i' Bro ” 4 hade råkat komma i disputation / 7: kö Lv lea angående nyttan av höga studier. ".: Bygdekrönika från Kalle fördömde, dem på det skar- KE I rer on paste och sökte leda i bevis, att all: |". :sekelskif tet av- högre lärdom -fördärvade pojkar, '' AT : som voro födda av bondfolk ute på ' landet, samt kom dem att. bli stor- ' aktiga och högfärdiga och glömsk av allt, som hörde "samman med moral och gudsfruktan.. > fötå . Mona - ar + NLA ja. sett prev på! uvä Ju längre och djupare Kalle kom i Bro. >: : - Rusthållarsönens : gaN och -pratade' om bå" nyt och kaffekolka. Ja Gi sve det suckade Ja nas Men han såg tvivelaktig "och -lejsen >, Ut. Jag kände mel också tryckter och : tyckte, synd om bror. min, att det ver Julaftonskvällen:sutto sam - Hatlgammealt. Leria hade gått ut att . Systle "1 le'gira; som vanligt och ån i ämnet, dess argare blev han, |. El ax SR : så att han till och med dängde nä. er Gär hän, döm anspråk: «> | Kora inte komministirns son hem i — Hur gick det inte med Svens uterade -med far sin och d fon bärborta i Lövhultet?. lät han. | med gubben,'så- att han gråt. ön -— Dä gick väl bra. Han är jul ett barn?" nns landskanslist långt upp åt larmet". —"Ja, vär enda Yngling har nog + Står sej gott! - Ja, utvärtes. Och äss du vell fåla' dej en vänds kanske, Men hur” tror du han. ser. ning, så ska” ja” tala em en patcha- "hos. våra — Där dömer vår Herre och inte "om" du! mente Måns," 00. oc Herre gillar, att, en pojk blir. så en inte så. värst. väldig" kaka: att nosastyf,: att han inte vill” kännas: gnaga på i ålderdoren; sa' Måns, vid "sina" föräldrar och håller "sej Nå, så dra på då! för go" att nånsin: skriva till dem. Jo, 1 fjöl julade. ja' ror Nähä.” Vår "Herre är 'sträng i det” min; som: är rusthållare i Förarpa stycket, Och för resten hade. LÖV: socken: Vi Hade'inte' sett varandra hultasonen inte JIner än bara läpp” på "mångfaldiga år, och så hade jak jat ett litet gränd ur: kunskapens ry/av att kvista dit upp till helgen. källa, - förrän det steg åt: huvudet Bror. min, har en son; som stoderat på'n. och gjorde "honom högfärds-="'4 många år, men vi hade aldri :bört galen. Far hans reste en 'gång in va”. dä blivit av honom; Jonas, bror till. st'n' för iatt hälsa. på'n och" min, har inte nämnt ett grand om gubbstackarn, som fick "släpa och; hönom, så hustru min och jag tänk- slita ' och försaka och 'gäldsätta. sig: te-ofta, att det kanske med sonen hans, .; Nå, vi kommo dit. upp och släk- och & med ett : . på s togo emot oss och 'blevo lärdoräsljus till.son, och kunna glada. Men ' när jag vände talet så, 5a honom i butikerna och säga: dä att det föll! på sonen; var. dä' som här” ä' min pojk, han läser te bi- d RA / NN Sh ävdin gl? » ; Om Jonas ledsnat tilll"; skop eller te :-'lan'shövding!” . Nå, - Sn Sven kom till sta'n. ”Men "tror "du +. — :Var'hålls han? sporde jag. a inte att pojken. skämdes att” visa' —": Ah;..Gw' vet. Han ,har” alltid sig i sällskap med far sin-ute? Jo- ”skrivit, att han” inte kommer: her jomen.' Gubben "såg för' enkel ut fö han blivit karl och rett ifrån och war för simpelt Klädd; kantän--'sej mä examen. Sommartiden hålls ka." Pojken” gjorde sig sjuk:: Men an — så skriver han te'minstingen gubben .var inte: dummare än att ute hos. storgubba "än. här öch han begrep 'schäsen, fö: ; äv. där i landet och läser mä” deras tat bar. en fin instinkt. Och. ifrån -pojka, och> vintertiden "ligger: han den stunden: har Sven 'var't en be-, vid akadei. in, di" 'kallar'n. Hur tryckt man. Han känner på sej, att han" har'et, "vete" Gu',' Inga pengar har förlorat sin .son,' det” käraste begär han. Jämt säger -han likaväl; han hade: Lördomen hade slitit bort att han” ska! kommam hem, när sar honom och satt honom på en plats,' ka blir klar för. honom, Så har nu dit: gubben inte fick sticka 'sin nä-' sex -år' gått, utan att Lena :och ja” sa. men" dit han var god nog att: sett» skömten: av:honom, slöt :Jo= få skicka alla de pengar, han kuzde nas. och torkade. sig. i" ögonen: Di slita 'och. svälta. ihop. -- scha Änt ”— Jaja, skabbiga får finnas nok. tänka, ten alla äro gualov, inte lika, Du fär: inte ; skärasalla” över;ien kams är Vi T bbe, Lardomen :. gör. folk ans Ielösa kommer: nok. på sin. tid och korm- ch. goda och rättänkande. har mer.som ett solsken te” os 1a, gladdes åt att få gå omkring på to] fjol. julas ifrån Uppsala »osh . dis: till henn PS e a > pojkar, som stedera-och 'slita ont.i|vacker "— Må så val Men tror: du vår. ungdomen för: att kanske -ändå få virat..' ärmarna om gummeskråen, :som henhe, Och Lena vår konstig: att skåda. Munnen vände sig liksorå till te; »men "tårar, strömmade öch: h detta: jatt. se, tad > Lena dröjer länge, min, när'Lena' var't undan en bra stunds fr. te : Mitt 'på gången "stod. Lena med Ske, £ ; vom en p mjölkspallen $i den ena näven och ut invärtes. "i: ns "7. sa, som, ska” ge dej bättre tankar | grät - med ”huve't 'emöb bröstet ' på 8 och ung och smärt och präst. Och, prästen hade Om” han sldrig velat släppa skratt "Hå henne och” Bgon2n”gläns- äja? sa” "bror. thin." Men han håde "inte väl fått ordet ur. mun, förrän prästen nappade "honöm om + livet 'mä' den ena armen och drog honora åt sig tills han. fick 'bå' gub- ben och käringen + sin farnn. -Jag tiodde bror "min skulle bli'stolleter I tvärt; Det ryckte i honofn, som. om han velat krama ihjäl präster. Men han 'köm sig knappt för att röra horiom; så 'rädd om honom såg han ut att. vara.. Men” vackert var: det jär. Jonas sansat 'sej, sa han, .— Att du skulle gmyga dej: över Oss på sånt: sätt: Axell vs a (JO, se: just "det" här har jag drömt om under långa år; Det var just .så..jag "ville -komma; ;log. han och så fick han: i detsamma: ögonen på mej; som ' stod: där -och torkäde mej i synen: och såg "dum ut. si: Gö; dag färbrort: Vad jag gled att just nu se-er härf sa han och så "tog han även mej I fam- nen, den! dunderpojken. "islad 4; Kalle i Intägt; om du hur det kännas att kallas ”farbror” ntå”en präst, så skullé du ihte”va hos HERMBBS -- BANNER lE PES VYFESTEETEIVYVYTYYTTEPFIET FYTTI Fr HG AG IYXYYYTEFSSERTEFESTVETSEFSESEFRFESFFFSNSIFIFITVITTSETTYTITITTITVS VY: FETFETTFEYSVYYYEEFTETESTYTNAN redliga förhållanden öch i dot Il. aa hefölbkri PFETSSTYTVSVECETYTTFEVETTYTETEITYTTDTN SÄ N 2 YYVTtYTYYYTETYTY TER och så alter ml här och äter - Ja, men jag äter av princip själv: bredvid» hehne a” visste knappt. till si .. mjölkade och" grät och" grät och : vi mjölkade,'så' Gu vel antingen tårar: kroki cur piporna och svinga utjller:mjöjk ronn stridast i byttan. en”vändning? ss): bror Men det'kvittade, för det var gläd." - jetårår ur modersögon, och "sådana >> i fördärva " ingen " mjölk” el "Det glorde vi Men när vi kom- henna blåsur.t otid, ; - mo'ut åt la'gårn blevo vi inte. litet ibland, sina ryck. Men” de 'gå över! snopna. ret . I förd; ; du Kalle; en så'n julafton; ” '.; som där nu blev hos bror min, dä "kan inte omtalas, Det var så vac- kert;. att : höra. hur den. Ppräktige |. i cm sina studier och strider : och "hur han knogat sig No fram, . dock > alltid med glatt mod och 'stadig vilja; Där förnam, granneligen, att, lärdomen icke. X till för att komma folk att förhäva , sej och brösta sej, ten att han, där . than,; anammas och > smältes : rätt, >. E sjukar och + kommer tänker "efter bättre, inföll MR 3 Vesst har. Ja". rätt! D också ha' hört sä'n. bön hän'h kvällen vid läggedags, hört hi på sina bönearmar liksom bar hela” rhänskligheten' fram till den strå fyllda krubban ned det frälsande + Jesusbarnet, Och han. bjöd oss att knäböjande lägra oss däromkring i ödmjukhet, "men" också 1 förtröstan; = julottan dagen 'därpå. ' Det. kändes. äv vart eviga hans ord; som klang ” uti det skimrande templet; att det ': äd, som såtts i hans hjär= ta; Det är. inte: utsädets fel; Kall öm 'det” inte: kan gro på allfarvi elier på hälleberg, och, du ska' dö för ,inte:tadla Järdomen;, om: den :,, någon gång skulle träffa på ett sine he; som 'inte :kan bära den, Nä nu ger ja mej, Måns ”T— Och. när gudstjänsten var slut, folket > strömmade hem,' stod Axel i: vapenhuset och fiskade upp mor sin ur: vimlet, bjöd 'armen' åt henne och gick så med'den-:gamla Er : och :av',' översvällande +; na gumimäti, leende och - lycklig genom folkhoparne' på väs . geri mot.det torftiga" hemmet hätta". och lomhiad snopen I NYSEFOFSTYCSTETTTETYYSN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.