- Spidbruket är "sta - Skogsmar cker. är. s beskaffenhet, varav, flera sgamla' ; släktgårdar, bevara "många minnen från gån- gen tid.” Det "är i synnerhet en ditionsbärare, > | -modige och rådige : bönde; och gömde "konungen i. sin' käl-/! lare” 'och: den" danska patrullen, som strax. efteråt infann-sig, på gården ERE om svenske "ran "så var över: 2Mäpptes Are gen ut och hans tacksarohet ti | sin räddare tog sig. vackra, ut? , TAHOLMS- TIDNING TA SSL ST MYS IVA FYN VANAN nes IS PT AA N Fra (renen nn RN, fögh ES EN Mets es -Tänneryds > gammalt: e kens > utgör sedan av. Markaryds :.soc- största och - förnämligaste här med det. bä- ocknen >. och skog och av förstklassig : -Igo De många vackra "gårdarna. ko av 'gårdarta, som fåt! vara tra- hämligen Eriks-|a " gård, ! Sitt namn lär den hå 'er- hållit efter en av sind ägare vid namn « Erik, . Enligt traditionen "räddade denne Erik. kung” 'Gus- tav, II (Adolf från att bli tillfån- gatagen äv. danskarna. > På väg från Sjöaryds by vid. danska gränsen hade en patrull. danska un; OD trupper > "fått... spår - på svenske |ra sig på barkbröd ” konungen - och ' upptagit förföl- |: 'Fradition” och jandet,. Konungen "varslade. fa-| mycket - att berätta ” fråri den . fan, som: hotade och i sin” träni” gamla gården. En:vinterdag än- da ' belägenhet. "red han upp på gårdsplanen ull Eriks' "gård" som -Jåg "alldeles intill: vägen, >. Den ma a ihåg: att. löna” dig 4 för” | ningen kom också i kommande. ägarna i: allmänhet klarade : Dock: berättas det a't under nå- husfadern på gården. höll famil- jeråd. Frågan gällde om' gårdens hblankskurade. om, de skulle blanda bark i de" lilld mjölförråd de ägde och för- söka = Traditionen förmäler: att husets hålla gårdens klendder; och.” .å förbidan på: bättre tider: liv träder” till föts vägen till -heimförsämlin- gens. Mannen. 'örkar inte” "bära henne och någon: gård > fanns + int närheten av vägen: - Han: ser sig därför ade konungeny bl. a till "Erik: Belö- inom tid i Byar ka har ett synnerligen lform av : skattefrihet på "hans fäller: på och > med tungt'och rr önt. läge: utmed Lagan |gård. - Denna förmånsställning, sorgset hjärta återträder mån- oci ansjön : (Tånneryd LH). | som” gården fick; gjorde" att dejnen i' den bitande :snöstormen: sig, bra ekonomiskt, t av : nödåren " på 1700-talet] och' silversäker, som "hängde på. stu- ppar- gans väggar, skulle försäljas för hans. ; hustru hette Anna Nils- att. man för dessa skulle få'pen- dötter och var bördig. från: Gös: gar a't köpa säd till bröd eller hult. - Nä dessa .mekar "gjörde behå"la '. sina värdesaker. ga döttrar. röstade för att be- "ägaren "och" hans" maka kyrka.” ingen ; annan utväg” än | der strängning. Snön bredde "sitt. vi- ta täcka över henne.” ensam färden mot hemmet. Nå- gon dag senare fann man hen ind . rättas om ett bröllog på ':z Rhodin . var ky yrkoherde "i för samlingen 1782 —1831.- Gärdens. ägare var 'då Jon. Eriksson: och bröllop fören av Sina'd vernattade pros gården, av trötthet och. överan- "Mörkret ilfrusen, + enna v tid firade man "både Bröllop och f andra kalas.” både två och. tre dagar och” gästerna” skulle" ö natta på gillesgå en: Vit skiftet - mellan "7 började. allmogen” och ull: detta bröllop hade. värdfolket bara ar sig fi ätt bjuda. sina gäst å nämliga. "drycken. Det blev dock. huvudbry för kokerskan:som på; : I-morgonen : gic säng "och -viskande. frågäde i mödrarna om de Visst , 00—1800: talet 7] : kaffet" i saite” cg där, Allt- -såg : -å 5 est och lovande ut och "med zemen- | ägare” samma. aristrängningar fullgjor- de” .de unga sina plikter. Under vintermånaderna -idkade man- nen: gårdfarihandel; - som bruk- ligt -var inori- socknen” under denna: «tid. Vid handelsfärd :un- der en kall ' vinter. inner Ryss- land ådrog: han" sig "reumatisk värk; sorn: gjorde .honom arbets- oförmögen under. återstoden av sit gården jämte, vå ändra av byns gårdar "nedbratin :til: po. våreri det: svåra året: 18Cö.. innébrändes och t.: 0: im. :virket till nyä hus som anskaffé s blev Sa 1856. Håns. namn var Nils Svens- son "och han var född 3 i grarin- byn Fägerhult den 7' okt, 1832. I sin ungdom utövade han, gård-” farihandlarens yrke: ; sälskap med" sin tre år: yngre' kusin; Peter Nilsson, Gällareböke; un der ' isénare "år ”kommunalordf. och : sparbankskämrer! var! han på handelsresa” i Norrlari vin? tern" "1855—1856.” Peter Nilsson var” en .-man med djupa andliga intressen. och: även tillfälligtvis . "verksam som' predikant och han utövade - :starkt. "inflytande - på : ils Svensson. Under sin ' Norr: ländsresa: "kommo, de"”unga ländska ' ”väckelserörelsen, fått: "namnet ;. 6 z upphovsman” «och Lars Lewi Löesta: "dius; kyrkoherde i Kärestiando, : Syriges. "nordligaste: : varför Shan , «cs vanskligt konststycke: en Det är. ett "privilegium. att kampen” 'deringar : byggd” költuruppfattning' med slutgiltig och t, 0. m. snävt äv. gränsåd .målså « muntrande att Bonderörels ens egna -. representanter ägde". realism och idsyn nog att klart inse detta.” Vad man ' syftar till är intet kulturellt "Ska sen -råser våt. Detta "är på sin höjd ett svärmeri; Att meningarna - om: kultur är delade, stt en stånd- "punkt kan överges för en annan är | fullt: naturligt och i enlighet' med :1. en verfarenhetsmätsig utvecklings "krav, > "Det har funnits och finns väl kan- ske förtfarande en viss averslon raot s.k, stadskultur, som ernelleitid of-+ ta får en någol onyanserad-tolkning. . Vad söm i a'lmänhet avses, är väl sen. borg rlig brackighet;' som långt "ifrån är en "tendens i avtagaride, och ” rätd en idfealbildning avmer eler], -mindre, bullywoodsnitt. Att det här är fråga om en inflationskultur utan vidare klart. : j + Tnhetskultur ellör 'miljökultur det är frågan, Miljön må,vara hur kul- :turstimulerande som helst med en rv så , rik. kulturiradition, "den är, pe ; dock en organisk del av 'ett 'större 2 kultursammanhång, Dess uppgift är att vara sig själv men icke sig själv nog, Bondékulturen är .svårare att i V urbaniserad -tid som jälvhushållande stånd- :amhälle, men den sär otvivelaktigt en : levande > kultur. eller livsform med Vissa bestämda, mer eller min- om Det. torde vara odiskutabelt, att den. svbriska" allmogekvilturens mö- ber beh: byggnadsarki Jä itmärkte ;sig för's tionalistiska- stil, blivi normgivande för modern arkitek fur, Att-den nä- en har 'ra kontakten med nattören . ett "vist inflytande” på” : . ofrånkörnligts : vars- bondens klart pacilistis' i hon torde" väl sällan I verklig me- ör en sann: kultur, "kän. artikel red rätta ' "betonat" "skolans och pressens kulturuppfostrande ber dssen' "beträffar; är ätt "det finns ut- ske viktigare ä är att dagspressen. ger, låt "vara "koncentrerad, men hög- värdig, ”kulturkontakt”, "Detta ' hör skrifter, men” känz 7 U| kbristen", av psykos nervläkaren” dr: T ett "uttalande Boykoarielytisk. psykiatrin. del håll ien tydlig tendens alt över- skatta den biokemiska: forskningens emellertid” snarare till "und även, om det. kan ha sinä; råndiga skäl, ' Den människa som varken i skola” eller i Hem bibringats”för- måga till livs- och kulturvärdering, ning kunna bli någon "självständig kulturpersonlighot. Hon är ett lätt offfer för 'nivelleringens inflytelser: Att: det” fattas ett: livsorienterande' element i skolans körvstoj som” uppreser.. sig för den:som vill göra försöket - satt tränga litet djupare” in i frågorna rörånde s s sinnessjukdomärnas pato- i "olyckliga; tendensen att all tjämt vilja: uppdra, skarpa ” gränser: mellan roll att ensamt” lösa, det; gigantiska 1 på "de psy- Tkiska 'sjukdomarnaj tvivlar: alls i- op kiska'och Piologiska konstitutionen är intimt förenade" och. "avhängiga av; varandra så ingriper” de "psyki upplevelsi (som -integ; fände del av hjärnprocessen, sin vv och funktionella sjukdomar, mellan funktionella .. nervsjukdömär” och sinnessjukdamar .—, trots" att någon principiell gräns här: inte alls. för relidger — torde” vära; .en av. hu- maskineri är ganska tydligt, Svårig- heten ligger i att finna detta, men folkhögskolan kanske. kan. visa vä- gens riktning... KM - Ivar Lö-Johansson här vid ett än fälle sagt att "månget hem ur smak- om en kannibalhövdings i'Kongo. Det mest beklagliga är nu kanske inte, att. man, håller till. godo med hötorgskonst och Sigge Stark, utan det betänkligaste'å är när "idealen bli vit stålmän och gangsterhjältar; - Då kan "det .vara bra att'ha lite hu- manistisk kultur att falla "tillbaka å. Det” är nu inte nog möd kultur debatt och deklarationer: Det krä- ves. även ekonomiskt stöd för det ku!turella föltarbetep.- : Det behövs liga oc såm- lingslokaler; där kult ell under- hållning ' och: kulturella . impulser kan nå sin publik, idrotten kan be- höva stöd ete. Det kanske inte är överallt, . där de kommunala”? myn-' digheterna insett sitt ansvar hä vidlag, - Den' moderne bonden är ingen kuiturell självhughållare, Hans kul- tvaruppfatining har en fast traditio- nell" förankring, ' på vilken endast kulturi 1. a utifrån verkar be- : tidigt utpräglat friketsälskande livs- "redan Geijer tyd- Inställning, so! fruktande, -Han behöver inte förlora |j: och kultursynpunkt mest påminner | . dni na till att. man än- nu'så totalt underskattat "det Psy- kiska:. momentets ' betydelse dör uppkomst n och. utvecklingen "av många... 8. ck. endogena : psykiska, sjukdomstillstånd. Dr Lindner fort- "Moderna psykoanalysen, ger : anledning till .optimisn derna NA Öl ligger säkerligen fröet d rå största! optimism när - det gäller |1 såväl framtidens: preventiva" ”medis cin med tanke på förebyggandet av de .end - inktusi Pp schizofrenin,' som "vid. behandlingen av redan; ”utbrutna sjukdomstilli helhet) i de djupare biologiska sams Slutstadierna kan. dål fe sig” för oss som" manifestationer av en akut psykos — éller' kanske omvänt som étt mere lå 5 | borgspojke; v snabbt. ilade till? yndsätt met som: livräddard. ö. : dan drög han: upp eri-dliten: pojke som höll på att drunkna vide en av för. löpande: psykiskt" sjukdömstiilsiånd. Detta ' gäller. givetvis” även 'psyko- pPatiska > sjukdomstillstånd; gräns. tillstånden ”rrellan de” sfunk- Hälsingt Den ortsbo, som stått "till polisens de > efter: bråket i .Murjek tionella” ner I juk a "och. de [fört dag jul då taxichaufför Algot mera .”grovorganiska” : tillstånden;. Detta , innebär sålunda alls: inte något överskättande- av den '. Psykiska setiologiska. faktorn, Sundkvist avled, släpptes på” mån- dagen, ". Obduktionen av Sundkvist har; hämligen” otvetydigt; visat, att Sundkvists död orsakats av sjukliga ej heller ett äv rent somatiska och 'k fak- i: hjärtat. ::Den miss- torer för framkallandet åv:sjukdo- marna. Det innebär, erflast.-en: fullt | berättigad.” reaktion. ; gentemot , ett handel, som hat n-öjligen varit ut- satt ör saknar betydelse” som döds-' vi Å ena sidan visserligen ett stort ' antal, Kanske 'det största, då: under nuvarande” : :samhällsbetin; i E "utvecklar -" är kulturmedveten! "Då Hans Järta år 1809 på rekor tid utformat Sveriges Nya, regerings- form med, franskt statsvetenskapligt mönster och med svensk 'demokra- tisk tradition som bärande" innehåll för ögonen, yttrade :han om; denna statsakt, ätt den svenska konstitu- tionen "häri fått en - dräkt ”med bondtröjan' närmast: livet”,' Och det var tydligen ett gott garn i den, trör ligt Insåg, allså säsalisering till trots. Rv sig själv, när han läser Shakespearé EFIT END nog ”ödesbestämt”.. Dessa kan. inte' göra så mycket åt med nuva- rande. -behandlingsmetoder och be- SG visshet påstå att vi aldrig någorisi enbart genom analytiska :biokemi- | "vår helhetsuppfattning av livet och ska "metoder kan - tänkas nå full -klarhét rörande” de s. k 1 endogena och ”utvedliding,” då detta strider mot 'mot» vår 'helhetsuppfattning av den dess står ett annat inte ringa 'an- tal fall, där vi kan säga oss ätt om icke vissa . bestämda . kanske" ofta. mycket långvariga kroniska affekt-: betonade” "upplevelser ' förelegat så - hade individen svänskligt att döma kanske” kunnat -' slippa: insjukna -i schizofreni,” Helt 'säkert är , dessa senare fall betydligt vanligare än vad. vi oftast föreställer OSS. iska ' tisk sjukdomsuppfattning, som mås- te, utrotas, att man enbatt genom analytisk biokemisk. forskning en "gång ”. skall lyckas: klarlägga” dessa . ytterst -"inverklade sjukdomstill-. stånd" och därmed helt förstå upp- komsten 'av ' desamma, utan hän- synstagande ” "til psykiska mil- att åtöva - starkt inflytande på det:religi- : ösa. området i bygden inflyttade - till '"Tånneryd. vid sitt: giftermål ' | samhet ' "| vis > istor-' Horpbebyggelse, > | Hestar torpen voro: belief i s SO. =" KE — 2 =S: —K ED | a ov. 0 — dikan , i-" Svenssons der. högmiässotid ansäg dr,” tiden: vara, mögen, at, ingrip na sig inför I ryd: Den lärde. och" origihe'l ästmannen .. och" den = t | nitiske: predikanten, fsönder” och Nils Svensso Jdar: Då. barnarita? et ökade. "och åå skolvägarna:- ansågs "ånga" uppfördes: 'nya skolhus + Norra” Arhi t och. : Norra" Hag-| skolan i" UTånneryd hult vary vi-Denna ”tomtplats: 'var;'be-, lägen vid nuvarande Yngvé J [0 hangsohs 'gård och "kallades" Be-' knölen men fick senare: namnet Sfumpe"backen Efter "sin: förste hybyggare som kallades Stumpe- Lassen. Den "andra nybyggaren hette, "Andreassör « ch ha gård. De: övriga torpen "och stu- göorna uppfördes 'på -1860-taleft, : "Torpet: Bokehult. "anlades av Jorias Nilsson "och hans "hustru Anna.” Deras: sön' Gustav Jonas» |: sön Eriock Gustafsson" Til "äger och som numera har. avstyckats till egna hem. Skogsberg. anla- deg av Peter Nilsson ock; torpet är numera obebott, men använ- des 50) i sommarhem” av 'Marka: gamla mäåssionsförenings ryds . juniorer, Johanneberg” anlades av 'Sven: Johnssof"; och” hans. höstru Johanna, Husen är nu- mera ”nedrivha. " Björkelund. be”. boddes av Jonas 'Andersson.-På Stenholmen” bodde: soldaten .B. : mänskliga organismen i friskt och Bergman.-: Grindstugan:: bebod- sjukt tillstånd. 'Det" är "en' högst I 405 avtsk rstensfejare ; Rosen-" ' dogmatisk,' ensidig och 'materialis- gren. on Det 'Om denne'--senare lever kvar en massa anekdoter. Genom sitt inte. alltid "exemplariska "leverne råkade ;- han" " allt" som ' oftast i klammeri med rättvisan och om än många av häns bravader. kan rubriceras ” som + ett utslag 'av .Jjöfaktorer, ' ävensom erhålla kpte= rod , NYSTIVUTEEEGTSUTLEFEINTETVYTTYTETET mä svs sn er medel ” gentemot d FUGUT UT TVVVUPE VVE VVUVTETEVVTEEREEE IE NVITSTESTERLREN: grovt : skämtlynine 'råkåde" han” såg han” till en Färjan misstänk- ;j Samt: på . Nils Svenssons verk- me när” det förspordes t det Eco. m anordna” s en pre- hem” Vv varför Nils Svensson och Predi- ; kanten, Johannes Wittånder. från Vittsjö, fingo kallelse at infin- kyrkorådet i Marka- ;unge råkade där- "Det räcker: inte,-vi.skola pre- sdika lag'så tyg och temmar: går Futet. på. sammanträ- De & Lösens första: :bostads-'] "I svinaherde" dock, ill sist ir a ut efter att ha, gjortr kyrkbuller. i Markaryds . | kyrka, varför . han blev» dömd : sitta. inne på vatten. och- bröd. W. I'nan ' öch. repade sig inte. efter a|jdetta siraff.. På oc marknad i Märkaryd stållde han till "med. t: uppträde' varför länsmannen skul'e "arrestera "honom, : Som: arrestlokal användes då en käl.. fe Ilare. Villigt och snällt följde R. länsmannen,. men just som. den-. ne skulle fösa her honom i käl-: Jaren: passade ' R, på att kasta r den” in'"et' ont. anande läns- smanneng' mössa, : som han satte på sitt huvud ock : sjungande" nidvisör” om” "honom ' ;källarlocket, från: roade + han” KI hen valvid' denne började för- 114 . Hosengren : At Ä med. slå-' fana och från: hästen fortsatte: in i.e hus varifrån: han om några: "minuter: blev syns"! Jigpå: husets” skors:en ' varifrån . han” u:förde. en; ;del” äkrobatiska nets! yckenvi ull fö poarknadspublikön; 1, ac en stuga "vid byns” UR sonömisk j mekanlsorades. och. Oför tillverk- c Lösen berättar - om, den. hårda" lott som torparna hade + äldre tid; - Dén ' vitale. och till. sinnet ungdomlige Nu mannen: berättar .: gäma' om torparnas liv gå .1800-- talet." Vid: en vargjakt: på :1850-,. talet hade” en av hans. grannar, deltagit '. ..och 'dénne - berättade;' 'hura dé då. brände skogarna för : att. elden skulle” driva vargarna”. in i jägarnas garn, -- På-Lösen hölls/svinen på or . lonbete i de stora bokskogårna' och det, berättas hur en gammal - blev ihjälbiten "av - en 'fargalt, > Vid olycksplatsen kastade. sedan :”vägfafdima en sten eller riskvist så att ett rö- så uppstod. Denna :séd "fortsatte > > tills ' mitten" på" 1800-talet. "4 7 «Den : nya tiden har inte un . gått att sätta 'sin prägel också på "Tånneryd; i likhet. med vad - sork” skett på andra håll Flera ' av torpen” och de nindre.bruk-: rniingsdelarna” har nedlagts o och get. har en :stor' del av byns å- ker" "och ängsmarker 'satts -un-" der vatten; - Härigenom ' har. fles"". rå äv byns” "gårdar: blivit mindre. , bärkraftiga och endel av. den”. har helt måst tiedläggas. ' "Man : vill .dock' hoppas att huvudpar- ten av gårdarna även i -fortsätt--" ningen må få bli så bärkraftiga att'de kunnadäga bestånd som ” självständiga brukningsdelar. ; s -Tånneryds by har så mycket” att förtälja "från. flydda tider, Ända. från 'hedenhös talar” ste-' ” namna sitt tysta. och allvarsmät- tade språk. Här föll stenen ned” som - jätten i Finneryd kastade": ONA en rss nes Han kom, hem..sonmr'en bruten: 2.4 dessa anns det Ytterligare någfas I VITSVA FIVEIVIFRIIVETIFFIFTIISVT NYFEITIVETSUTE SVETT Pe / N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.