"YYVY ret TY YYTTYYYYY AY YYYYTYYYYYYYY FYN FIF YYTVYYYYYYYT Y FET FÖ S FRE oe j oc - | Så > Lördagen den FÖRR dat TEPE ES SYYTYYYVYYYVYVTYFEFISVYTVYVVTTEFITFÄIT TYrvY - NSRRARA ; YrrrYfYYPETET LAHOLMS TIDNING - | FIRE roat YrtYYrT YYYYYYYYEYTTYTE VI FYYYTYYYYTYYTYYY TAL 1 OM 7 "Dagens namn : ALFRED; CC Solen går upp kl. 8.57 och ned kl, 15.36. . | Morgondagens -namn: X kl. 15.88." Sön "Måndagens namn; . HANNA, : Solen går upp' kl. 8.56 'och ned kl. 15.39. i: Låt min. godhet vara! Ej en stund som en höstsols "sken på gulnad "hänge, LAt' den” värma hjärtats frusnå . låt den vara länge! os AS | lytt öl URUD, te Solen går upp kl. 8.57 och ned har ' vi hunnit en bit in på det nya året "med vad ' detta" sedan kan bära i sitt sköte; Det har ju profeterais en hel del om den sakén pen hur det'a sedan kan slå in vet ju ingen. Visserligen hette'.det, förr ätt ”Gud rår” nen om det skall bli 'krig' eller fred råder nog mera de mäkti- ga herrarna i -Kreml och Vita "I huset -över, :För vår egen del kan vi. dock :glädjande nog kön- statera, ätt. sydhallänningarna- i år mer "än hågonsin mött upp kring sin. egen tidning — La- ”" holms Tidning — och prenume- rationssiffrorna ligger över fjol- årets vid samma tidpunkt. Men än är det in'e försent att prenu- merera och'.våra telefoner. rin- ger också i ett.”Det är folk, som. glömt ' denna viktiga " sak och som'prompt vill ha sin LT. Byg- dens nyheter kan man inte vara ” Det stora: samtalsämnet. i :sö- dra' Halländ är. allt örtfarande om det skall lyckas fabrikör Sö- derström "+ att : stoppa ''Syrén- gårdsbygget, Hur det. skall 'spö- ka åstad vill'.vi inte profetera voro de. ord, som den förskjut- ne uhge mannen "uttalade, då enda” gången . jag ser. denna ccEn av 'Stenbo =" -getapojkar Må. välsignelse Sprida "sina strålar '' över. "dig, må friden gästa : dina" gemak. och lyckan vallfärda till dina salar! Dessa han "gav: Vallen en sista av- skedsblick: Innan - Gustaf. läm- nade han: sin hembygd" ville han först 'göra' ett. besök på Våxtorps kyrkögård och: taga i beskådande den. torvä,; varun: der farfadern "vilade, Kommen dit" fann" han till sin förvåning graven | vara omsorgsfullt. arn- sad”. och "smyckad med. friska blommor "och granris.: På en etikel krans, flätad av. enkvis-. tar och'ljung, 'var fästad:"en papperslapp," varpå: stod att lär sa:en psalmvers" jämte namnet Elsa, DÅ. fick han "hastigt" en idé; på "baksidan 'av. pappers- bladet "skrev. han: ”Tack Elsa” för den kärlekstjänst, du bevi- sar min döde: farfader! Det är grav och sista gången jag skå- 0 23v. stå Historisk ' skildring :av Edvard Andersson” BN 2 Sen” lita" på sig själva; och då: fäderneärvda förmåner, där det ; emellan," hade friherren" redan. hette: ”var odalbonde” var en man för sig”, ännu icke helt och hållet. ansågog' fråntagna,.: vär det icke så lätt att tvinga ett folk under piskan, :Uppmuntrat med .. vänligt tilltal. gick' detta folk för "en ringa: penning : till ett hårt och ansträngånde:ar- bete,” Sonf' började” vid solens uppgång och slutade. en, timma efter dess nedgång, råen orätt- vist och omänskligt "behandlat visade...” det trots 'och olydnad och gick ovilligt till sina syss- + Länge hade Elsa ansett Gus- taf förlorad, eftersom hon : på flera år ej-hört det minsta livs- tecken ;: ifrån :: honom, "men : då hon: några dagar. efter gubben Storms ':död fick, veta; att'en ryttare : uppenbårat "sig. vid” kyrkogården : vid ” samma - tilll- fälle, "som. gubben begravdes, anade hon" att' denne 'mystiske främling möjligen. kunde :vara Gustaf Storm... Emellertid.-gin- vara med om en förening dem: + | vara” mot alla,. fåst detta på förhand klart för'sig Elsas uppträdande "gentemot: honom: styrkte ' honom” också i hans tankar. Fröken Elsa var oskyl.; dig som ett: larim och hadé"ic- i ke den minsta.aning om i vad' ärende friherren så ofta besi te: Vallen, Hon visade 'sig lig: och tillmötesgående >” .mot uppfattades. av friherren! annan mening. En: dag friade tan >-att svara”: varken ” ja . eller": nej sprang Elsa nästan likblek "äv överraskning ut. och, stannåde han helt egenerat, till: gofyraåriga' flickan, i: trädgården, tills .Silverstjär nä' avlägsnat sig från 'gården, Huru kan, han tänka, att jag skulle, gifta sig med honom, jag” vocks > Tstrålande'film. Sr . På BIO | "CENTRUM: 'Telefon från en | Det "Telefon "från er främling”, som i går hade Premiär på Centrum och som ges I dag också är ön allt därför att den är så otroligt "I välspelad, Det finns inte en roll, :j inte den allra lilla minsta som är ;| förbiseådd, alla är besatta med li. Ika . göda och välfunna krafter. Det må'vara hänt att man på vissa punkter kan rikta enmärk. ningar mot - manuskriptet . men je överskuggande är skådespelarnas hålla greppet och fängsla även i . och det glada." Shelley Winters, Gary Merrill, Ni J säga" vem .. som . "skall sättas främst. . Men hur det: än är så kanske "det, ändå: till sist. blir siva' scener lyckats >j| etsa sig” starkast i minnet.” Man : N n med njuter när man ser en, film kvaliteter 'som 1. 'denn; » 3 Vallberga blograt i." ger' söndåg kl. "8 ”Snurren” direkt” son; Åke Söderblom '" : Barntillåten, H a Väåxtorps biograf. ger söndag kl. 8 det: italenska bondedramat ”Atrådd” med Sil- vana. Mangano ': (Stjärnan från filmen "”Bittert ris”). .Hon” har! It Amerikanska skådespelet : spelar > liten. roll, Det allt, insatser. ;Det.. är. främst. deras förtjänst. att filmen förmår be- 'Å passagerna : mellan. det tragiska ; och det burleska, 'det vemodiga : ichael Rennie7o. : IN Keenan Wynn,: det är;'svårt att & . i $s, som i endast några. $ ON Medverkande i: denna kåvalkad : Å äro: Nils Poppe, Anna-Lisa Eric. DAGENS 'STJÄRNFLICKA | Strålande framför > ÅW ÅS 2 NN ÄN a +, Barbara Bates spelar med i en i nycMickey Rooney-film. Foto= grafen Thillipe Hassman kora= de henne nylige. till en av Hol= (ARVID MÖRNE) ; som kunde" vara” hans dotter? | Nej, vore han då tio gånger. så rik som han ' är; ville jag inte ha" horiom ändå. Hennés kinder glödde av harm) när hon" halv- högt. för. sig själv uttalade: des- sa. ord, och från denna dag äv: skydde hon friherren och smög sig .helst',undan, 'då han seder; mera; kom på besök. Friherre Silverstjärna: varen: kortväxt om, Stadsfiskal Nydén förklarar på” vår fråga att det är en'så] viktig sak at den tål att funde- ra på: och stadskamrer Hell- ström, som är verkställande le- damot i stiftelsen "Rosengården, omtalar för 'sin del, att det:är länsstyrelsen, sori "har att be- sluta i en sådan fråga. Men det är en sådan vital sak och så oer- Hört. ingripande i "stadens: rätt Iywoods fem vackraste kvinnor, - De"fyre andra var: Ann Blyth, Linda 'Darnell, Janet. Leigh och "Alexis Smi rt denna film. er ny: bravurroll där hon kan:spela" både på sin sen- .suella : .charm. : och sin mimiska förmåga, :Barnförbjudet, =" "v go dagarna utan att Gustaf lät höra av sig på Vallen eller nå- gonstädes,.. och den ' förmodan, samt hopp, Elsa: närt, försvann igen. Då :en kort tid. därefter det : blivit" bekant, att: Maghus Stenbock '; med ” hela . - sin -här måst giva sig fången åt dansk- arna, : där "han +i' fästningen Tönning ;'inneslutit "sig "och dar. -:den. plats, : där jag : först såg dagens ljus, "ty. jag bjuder i dag ett evigt farväl till min hembygd. "Min resa"går till Si- birien,' där jag: tänker utverka | friheten 'åt "min "fader. I'efter- middag hade jag en. visit på Vallen" men" fann, att, du var gift och ville därför icke störa eder . lycka med” mitt. besök. Fru Axelsson är änka >. men. har: en dotter, inte fyllda ' 40 :t" vår men ännu 'ogift. En dag får » den Hlla familjen besök av kam- ver Göransson, även han ogift och ; stadgad ålder. "Fru Axelsson kan . ”- inte underlåta att föra in resone- . manget på giftermå an ' — Ja tycker att lilla. kamrern skulle gifta sig, dä ä va kamrern kulle. göra: å så skulle kamrern vredgad reste han sig från sin .stöl; :och' hans. rytande .stäm- ma, .' bättre avpassad för ett flyende :' regemente ; än åt en vettskrämd. "dotter, : :genljöd. hemskt 1 den långa korridoren. -- duger : kärlek till. när” den sista brödbiten är gången? Vad du ger det till att de kuttra såsom brushanar,; "när nöden: öppnar dörren 'och stiger in” utan att bry".sig det 'ringaste. om, att han "är-'en ovälkommen gäst? n liten äldre å städigare på så där per exempel. 38 är! |: ro hellre två på nitton, "> Göransson: — Nä tack, då tar ja att" bygga, . att man säkerligen betänker sig mer än en. gång. - På den lokala fronten är det annars tyst och lugnt och i stäl- - lét klipper, vi följande godbitur en tidning — men väl: att märka Din 7. ringe.”" barndomskamrat natt .med Sibirien som närmar Gud välsigne dig och ditt hus! Gustaf”. Då Gustaf: skrivit detta besteg han åter sin häst och . ilade.'bort i'dimmor och tvungits . till :kapitulation;" för- stod Elsa, att: hon”adrig mera skulle återse sin barndomsvän. Hon sörjde nog. däröver i. bör- jan; men tiden skred, och som den döde slutligen träder i bak: herre'med fula anletsdrag, böjd näsa; små": plirande 'grisögon och” haka. och läppar dolda: ÄV tripigt ' helskägg,' vilket | liksom," håret ; hade 'metallröd färg. Oaktat: Elsas flykt, söm ett; ; | Bättre är det Elsa; först se till, att.du har en bärgad ställning, och: om "inte: du”skulle ha:' så stark kärlek" till. Fredrik' nu, så' kan du få det; sen ni'bli-gif- Elsa kände sin. fader och" vå- gade" icke 'stahria ;.inne titan sprang. på :dörreh :och - följde :- gångstigen ned till sjön, hop: : pade:i”båten och rodde ut till den "lilla -halvö, som: nära ' nog . a ocg a : ne ; a ot ma ta. Käre. pappa; jag hylNar icke |avskiljer:... insjö två delar: tt detta stod för. femtio år, se- [Ste mål Jgrunden på. den” tavla, minnet | var” liktydigt med. ett hånfullt | [2 Säre pa, I . Skiljer 1 ed dan: SUR RR S XL över -honom : bevarat;: kom 'Elsal| nej, : var. dock "icke : friherren | edra åsikter, de må vara: san-'|Här-.satte' hon: sig: ned "1 den DD KÄNN Se ÖN: utlig "som; Nå alnshöga '! ljungen : och. tänkte na. eller” ej. Min åsikt: är, att slutligen. att nästan, helt och" den, som. blev”; borta. Nästa ms reesskd! Om "du "skyådar y ,dej lite mer, hade vi inte kommit i för sent till det här tåget! 77 >" Optimisten: —”Om du inte hade jäktat på det där viset, hade vi in- >; 1e behövt vänta så länge till nästa! - MN Förklarligt (7 ' Det förvånade hans vänner, att . han, som förut aldrig spottat i gla- te: plötsligt satt med ett ensamt vattenglas framför ' sig i vänners lag. En. ay vännerna bad om för- klaring. > C : + — Det . han. Vi. väntade. svärmor till. mid- deg, och när jag gick och öppnade för henne, såg jag henne dubbelt. se 2 Bäst: «0 På en: västtysk” teater stod ett V > par statister mellan kulisserna och diskuterade ;vem 'som” vore den i bäste hamlettolkaren, Erich Ponto eller Paul Hartmann... ” | '— Bägge är bra, menade den ene, > men Gröndgens är bäst. Han är ” färdig :en : halvtimme tidigare än Com andra, PS | ns Ang: tomhet :' a Den / framgångsrika och. snabb- tunganda författarinnan X träffar . På en middag konsul Y., som just Nie erses vara något större ljus. > Nå, konsuln Kar' ni orkat med min fa bok? = porilen OT Va "det har jag verkligen men jag förstår mej inte riktigt så den Ni använder så underliga a het talar tex, om ”smärt- u omhet”, Ep 1 UR inie, vara smärtfutla net kan väl — Varför inte det har v Sön aldrig heft $.ex. kon- huvudvärk? . 5 LAGOM ÄR BAST även 'här man ' kör gram; I Danmark dansmusiken, slutade en mi ö . minu ' Ver kl, 24 hörde: man halläman. nens sömniga röst: : H te > — Och så slutar vi - ox q utsändnin. "Ben, för i går, Godnatt; godnatt började: förra julen, sa-- stt radiopro- r gick det lite för långsamt härom kvällen När ”Det tumma vi på”/ a Då en kyrkoherde i mellersta Hallands skogsbygd härförliden höll det s. k. husförhören i stu- gorna inom församlingen, ställ- de han sig, då han 'afslutat för- drog till sig en och en i sänder av. dem, som sökte komma ut, och viskade dem i örat: = > i. -”Jag vill bedja, att ni räcker mig handen och tummar på; att | ni icke köper. något julbrännvin ' Några,; som blevo slagna af pud : förvåning räckte honom handen och tummaäde. : SM Andra smeto ut köksvägen « För 'en tid. sedan 'meddelades det'i tidningara, att. man” hade planer . på att inrätta "särskilda tågkupéer -" för”; vitlc Uppgifien dementerades senare; Lika otroligt men. dock sant är det,” att Halmstads hälsovårds- nämnd vid sitt. senaste samman- träde hade att behandla en skri- velse från hyresgästerna i en fa- stighet, '- vilka. krävde åtgärder mot en dam, som hyrde en Jä- genhet i fastigheten 'och' var 'vit- löksätare, Löken luktade i hela huset "och vållade dem som bod- de = där: , | mante te ae Pe Nämnden: beslöt att låta ul reda saken, om detta nu behö- ver omtalas, Så gör ju alla sty- | relser och nämnder i första om- gången.” ei. nt Tobias. -| FISK I RÖRLEDNING - TILL. t] 0 KONSERVFABRIK ! tt; tut har enligt 'uppgift' från ny- : | hetsbyrån, Tass lyckats" konstru- era 'ett system tack vare vilket fiskarna genom rörledningar ; lik. nande .. oljeledningar "kan snabb- transporteras från - stränderna där de fångas till konservfabri- kerna vid kustlandet. . et : VIRKESAFFAR 'ö tören "och sade sig vilja köpa virke till ett nytt stall och di. rektören ansåg lämpligt att som inledning bjuda på en lunch. Det blev en lång och gedigen lunch och : när herratna omsider kom tillbaka till' kontoret tog direk: / -ämnet: > ons e | fören Ne hur skulle vi ha det 1 irket nu? sosse med Yo, se jag tänkäte göra ett nytt stall till fiolen, - Lb + oo w höret,” vid utgångsdörren och | itlöksätare, stort obehag, påstod | | fre NE Sovjets "Aceanografiska insti. | Genom ' honom ” hade gården mistat icke blott en gammal|l "| trotjänare utan: en "man, som En man kom till trävarudirek- ' :I Prenumerera på LT På Vallen, Elsa prövas i lidan-' dets skola." 'En 'vidkängsen ;. : friare." Vålnaden, Överras- kande nyheter i ett brev, ' Vi vilja, nu gå” tillbaka: och 8e...vad. som--tilldragit -sig -på Vallen under de'senast förflut- na åren. Då: Gustaf: Storm år 1709 : lämnat”. Vallen ”och "det tarvliga men Iyckliga hemmet,' kände sig Elsa' Lindhjälm för- färligt' ensam, -Honh hade mis- tat ' sin kamrat: och sin. barn- domsvän, och' nu' hade hon in: gen mer att.leka med. När Hon ville gå ut i parken och plocka blommor, måste hon gå ensam, vär hon ville begiva sig ned till sjön, måste hon vandra ensam; ensamheten fann hon över allt, Ingen mera fanns, som , beund- rade. henne, när hon skar bok- stäver i barken på' de väldiga” ekarna och ' kastanjerna, eller när hon ritade ldjur och bygg- nader I den 'vita' sanden vid sjöbrädden.” Hon hade: ingen nu, som hon kunde leka ”kurra gömma” ”: med eller springa ..i kapp med på borggården. Åren gingo,.. och snart "växte Elsa ifrån sina, barndomslekar, men ändå kände hon. sig sällan rik-: tigt. glad.” "Hennes moder ' var död för flera år gedan — hon renne knappast — och' fadern - var Yr var icke nog med, att major Lindhjälm agade och :tuktadé sina" tjänare" och: dagkarlar, stundom ” "vände .” han": denna stfänga ' fadersagan'- mot sin egen ' dotter, "sitt enda” barn, och :det' icke" för någon annan förseelse, "än att: hon «avlöst någon. dödstrött arbeterska på fälten. eller "besökt; någon sjuk i dennes hero, År:1713 dog den åttiofyraårige '; krigaren "' och hedersmannen : Magnus Storm. förstod att med stor skicklig- het leda, arbetena till gårdens och dess ägares! fördel, . Efter dénnå dag började det alltmera gå tillbaka "vid Kerregården, Stränga förvaltare tillsättes, och '' dessa ådrogo gig genom den "brutala behandling, :'de trakterade ärbetarne, åborhas och. torparnes ovilja och hat. På eh tid då fölken i de stän- diga . krigen, 'där styrkan och modet prövats, och självstän- dighetskänslan byggt siva fäs- ten i -härdade krigares bröst, lärt sig-att näst Gud och kung« Ja hållet ”förgäta :sin. forne ;kam- rat. "Endast när: hon: återsåg de- ställen, ' som .vårit: särskilda ”]lekplåtser för de två; eller när hon någon gång kom”att tänka på sina förgångna lyckliga da-| gar i den: första ; barndomens rösiga vår,.: påminde: hon sig med synbarlig saknad den hur-: tige gossen, sorti" aldrig hördes svärja eller "gräla, dén.gossen; som fick en-sådan värre i sitt tal, när han skulle'förtälja för- fädernas bedrifter i de sägner han "inhämtat: av, sin 'farfader,. Och '.den gossen, ' som uppfost- rad i "ett "strängt gudfruktigt hem; hellre lade sin hand under" bilan än att göra" något, - som han. ansåg Vara stridande , mot de tio budorden. eller hustavlan i ' Luthers . katekes,:” Då Elsa Lindhjälm "kommit; till" den" ål- dern; att :hon skulle kunnat. gif- ta sig ; vardet en och annan ung” man, ' som sökte hennes hand. Men dessa friare voro.så- dana adelsmän;- som undandra- git." sig " kriget" för att leva i lättja och vällust på sina gods, De kommo till Vallen i en ståt, söm liknade den, . adelsmännen förde. före: Kärl. 'den elftes:re- duktion, ' samt” trodde Men de bedrogo sig och fingo ett 'bleklagt nej.” Den flärdlösa flickan”tyckté” icke&” om dessa” snobbar; Hon : ville icke gifta sig med en man, som' höll sig för god att: offra sig för fos- terlandet; :hon kunde icke älska en man, som var för feg att gå ut. i striden; Hennés -ideal såg hon ila:fram. på frustande häst -mot faror: och: död; mot segrar) och ära!" har måtte ivära: rik eller fattig, adelsman eller.bon- de; godsägare eller torpare det. gjorde: mindre till saken, bara/ han -kunde visa. sig duglig till. fosterlandets 'förgyar. — : 4 På slutsominaren år 1721. började en gammal femtiofem-. årig ungkarl med det klingande" | namriet ; .” Silfverstjärna : göra Vallen” "flitiga -besök. "Denne hérré," som dessutom -hade ti- .teln friherre; var ägare av god- set. Stjärnarp 1 ” Eldsberga socken 'och ansågs vara en av de rikaste. godsägarna. i södra Halland. När han' började göra Vallen sina. visiter, vär. det i den avsikten, att han, som fat? tat dödlig kärlek till den inta- gande fröken Elsa Lindhjälm, åmnade söka vinna hennés' fa- ders samtycke” till giftermål, , gång han kom på besök; fra ställde han sin begåran öm El sas' hand: för .majoren, och fick genast "dennes '” s e föreningen. Jay änSnjälm de. sig mäkta "stolt över 'att.få till: måg "en" så” förnäm "herre Ö ;aren "på: Stjärnarp, han, som var många gånger så som "godsaä rik: som" «majoren "själv. och dessutom, besläktad ' med ',flera med : Silverstjärnå” kallade ;ma- joren in ' sin dotter och medde- lade henne friherrens framställ- da” bön om hennes hjärta och [2 hard.: Elsa : svarade' undvikan: | de”och' ville icke :höra talas ett ord '.mera. därom;.: Men' majo- ren blev'ond.' Mitt barn —:Sa- de” han" befallände” sar din staderg' vilja, . under; fötterna; "han" som” i å Älska din fader och ma som att lyda;' och:duväg- rar: lyda!" Känn din: skuld, : bed om, ' förlåtelse . och :lyd!: Elsa föll sin” fader. om halsen och sade, i det tårarna. kommo: ur hennes ögon: Käre fader, jag wed | vill fortfarande vara ditt lydiga « |barn, men, förlåt mig, jag kan: KORT i icke gifta lighet, som: var icke annat. ön en krigslist, bättre. kunna över- tyga henne:om nödvändigheten och fördelarna av-:att söka gif- termål' med; friherren. 'Betänk, mitt: barn, din .ställning! = Du ett; "äktenskap: icke: kan. Vara lyckligt, om där icke, finnes nå- gon. kärlek." Jag kan 'icke gifta 'mig "med någon. annan.än den jag älskar, -: han må vara rik eller' fattig::Gud, som föder de små',sparvarna,” han" kan icke undandraga sig att vårda ska: pelsens kronor, de odödliga vå- e förhämsta. adliga ätter- | nå i landet; Efter detta samtal du”tram: par vår: himmelske" Herres bud, brusa "upp kunde:ie : hans .- eget. barn "motsatte sig hans vilja, . Fadersrätten' inom" £ äl hohom ville" göra, si stanna här, tills vreden. hos fa- dern'gått över. Det vär'en vac. "> ' ker 'vårdag, 'solen brände rik. . tigt: hett,.. och. en-svag. men vårm” sunnanvind fläktade be- .. hagligt :.och < böjde ake fast: det var i" Vv - maj; ' Blommorna ; ina kalkar för solen: öppnad ; [och "dagen, och ' över den lätt rässtråna, nyss 'uppkrupna. ur”: våta bädd, där lekfulla. äv fes | Vårens lumma stormar kyssta - | vågor. redan -väckt den : slum- ' rande rika” undervattenfloran till liv.” Det var en rastlös verk-" samhet överallt i naturen,” Fjä« ' rilarna "vflaxade med. "tröga . vingslag omkr. ”sökande sin nä- ring från ' blomma. till: blomma, ” ED KT Forts.) mig” med "Fredrik; Majoren vände sig nu i milda- re” ton ”till dottern, 'liksom' har tänkte med "denna låtsade. vän- till:gångna år och dagar : och framåt mot den tid ” Vi ville kanske 'om vå finge, kan' icke vara gamle. fäder alla "dagar; när: jagsen |]: > a gång faller ifrån' det; hur skall || >> Då det då gå för dig? Har"du nåd] >, ." måhända blott en gon. stund. tänkt därpå.' God- | =>: sets .inkomster , kunna icka be- Jtäcka dess utgifter; sedan flera år har.det:varit en ständig till- |; bakagång, och kommer så. att fortsätta är det endast en tids- fråga, när. vår ruin är giver. Gifter du dig med Fredrik Sil- verstjärna,' skall. det däremot gå oss väl, Han skall bispringa Öss med penninghjälp,' och du skall komma att'gå en lycklig och' bekymmerslög framtid: till mötes. "Men, pappa, jag. ingen kärlek till friherren,” Ja där ha vi. ungdomen, de. tro, att. bara man har kärlek, sen är ällt- gott och väl, Utan: be- tänkande: knyta de äktenska- pens -svårlösta band, utån be- tänkande säger! jag; "men vad |. : Tenn; De orden" | "Ring |] "i årets första skälvande minut: :.='- Ring -lögngris makt PX från alla stiften tona ut '-minnande, månande «= - löftesrikt tröstande : ". : Bing, Bång, =. hälsningar bärande : 2 > "+ tonande ut över vida =I Sylvésternatten ser vi-gärnå tillbaka. "sein 1 framtids. dunkel, : "vad .den.;kan. bära i:sitt sk sons ' Nyårsklockan läser de Wahl": ..> - ""manande, "mäktigt 1 årets. sista stund. +" rden borde hörås vida, vida” vr la folk kring jordens rund: :' cs: in det nya och ring ut det från världens gränser ut, - och ring in sanningen till .0ss som famla”v.. 2 » I od land: och .ödsliga vatten. - in a 2 EP | PFFETYVYTFIUYFSTETTTVS FIFSFIFEIVr I an; - st H . + - at . ” ” . NIF SCTTETTTET TE FEEFESTYYTTIN K SADSMADARSRANSDRANADARKARAN, väl ; NYFTFIFFFET I IV TEI PEESEFEETEIVITETISUPUTVETFTETEFEISIFS VIT ITV IS IYVTYTTT YR VVTTYTTTVYTSYTN TT fp FYTETTI VFTVYVEI VE VEN - /Ä TI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.