RRRRRRRR RAA 2 | för : z > LAHOLMS TIDNING . 4 Å Infö ör "vårbruket i sö Ira | Li dl | bö sträva efte vå Oo r strå va efte r Her I ar Lanthrukar el. uokinodlarna | | + att” tidig kö rd: oa ”Utsäde och Fröer. a Alltför tidg.s sådd bör dock undvikas . i a Kalk och ' "Gödning I tio | » såningstid i : 14 EA : I : i Maskiner och Redskap - Det är snart 15 år sedan den ot i . a industriella:: "odlingen -- och be- al Fö av alla slag i lager: redningen: av spånadslin i vårt : i > et " lahd'. påbörjades. Det ;är där- Hr. a för lätt-att inse, att nära nog Då - EF 'otoge en, Oljor: n t. m. ser alla frågor:i samband med den a : se nya odlingen -: inneburit -- pro-, de blem; "som endast kunnat lösas ho > loss lännannrening + det mån erfarenheter vun I : : | nils + och: helt naturligt också : : ll ” av misstagen, som ej kunnat, kn . "Tel 25 4250 r | "|. undvikass:Det har. hela tiden HER v E1 N G E tel 10.: KNÄRE D tel: 105. gälltiratt "pröva. och .treva sig i : = framsväven: om' läget i många ä — — avseenden" alltjämt är detsam- | ma, börjar vi ändå nu förstå c både : ett: och 'annat, som. tidi KM gare: vari förbörgat, M - nm iVad: jälva odlingen beträf. : "far 'vet!Vi nu att'spånadslin | bäst-"odlas å- våra bättre: jor : : SA bas . LÖDOv dar, nämligen på mullrika lätt- Gregor Bendz - | | iv Välsorterat trävarulager,: Takstickor, Slöjdvirke, . botsområden vete "och socker- i. Vallberga höll i förrgår ett . sö et Hå S i Listverk, Munksjö . Takpapp, . Mataki .Takpapp, ; oc h - på - varmare, föredrag dT över rn ; : ! Spik, Masonifeplattor; Taktjära, ”Plywood och Tilo- rö "jordar. ;-inom "det | Meningen var att föredraget norrländska + Odlingsområdet.. skulle ha. fänts, at RE a Såbädder” "måste vara. jämn och / Ne dökså . up ptagits som en. fin för att säkerställa en jämn” punkt i dagens' program, Ef. 'uppkoifst och, ett jämnt be- | tersom det. sålunda sänts på” Ä ståndr-Detta är viktigt, men” annan angivit, nm säkerligen man ; bör, dock ej: förleda sig - mänga; : som "velat. höra Gre- " er bruk; som torkar ut gor : Bendz dala om lin, gått ] I om : de älle; : 0 i USS RA ör och -R o TFRUKT SF R ör R De" första åren hade Vi nog Pr "Tidning. återger där. I samt TRÄD. G A: | | vej. klart "för oss spånadslinets bodsägaro Senda = vä å stora krav på jordmån: Tyvärr : ställt: till. vårt: ; trodde, vi.då,' att vi kunde dra-" Hans. föredrag FR ”ordora d ga. slutsätser :: och. lärdomar | särskilt; in e ” "| -från den. gamla. husbehovsod- råa vårt lands före | | lingen: ” Det " visade "sig dock | nämsta. linodlareområde. -: : snart, att det inte alls a . > | för industrie | ”Ekondmisk 35 hk foto-. T Spånadslinets . genmotor; Toppventi-. + ter, > :Utbytbara. eylin-" derloder. "Lu ” av oljetyp. Oljerenare med utbytbar insats, l ? mo a Ka > po) stark och belysning” en väl .plöjd och' brukad äldre on vgl Er Län åtkomligt batt vall”A vallbrott blir dock: linet ” Sn men : ofta ojämnt,” varjämte risken ' Rörkylare med regler för ligglin ökar "och kan därför i bar jalust, Pump och ; . . som regel knappast oreserverat I åtak. Tryckvenlil I bys i Ja Bakhjulen. ställbara i. rekommenderas ; södra Sverir larlocket... 4 . | Sex spårvidder, Helt in- ge. N ING i ; kapstade styrbromsar, +]: Vad tiden för sådden peträf- 5 även kan bromsa - far gäller allmänt, :ju tidigare sådd "ju bättre. Tidig sådd har visat: sig vara det bästa "med- , ÅNGA let att uppnå tidig mognad, ett SINE "Istyvt "strå och hög kvalitet I SEN "Isamt för att göra skörden lätt S + å och bekväm, Alltför tidig 'sådd SS CR bör. "givetvis" också ' undvikas. | | ) I": södra -'odlingsområdet : som N | | jag bäst känner till är april en SN lämplig månad även i år, fast- än våren :'ser ut att bli tidig. " Redan på hösten före sådden SKA bör. superfosfat- och kaligöds- . lingen vara, verkställd,” Om så = å ej skett bör den ske tidigt på a våren, 400 kg superfosfat och i 200 kg kali per har är en rv mängd, som ej gärna bör un- : derskridas, på kalifattiga jor- dar kan t.o.m, betydligt större givor rekommenderas. : Meningarna har nog varit a däck, som ger sta- .j delade, om vi bör använda kvä- s : Ramen är så koumstrue- : - Kn - Era ut. -| ve till spånadslin eller ej. Kvä- rad, alt påhö d i ve ökar nämligen, i vårt klimat Krallig framaxel, Ställy skap av olika slag kon i « Joftar, Negglinsrisken” och ” kan ; bar spårvidd. Stor fris föstas på den. 7 därigenom också försämra kva- | gångshöjd. Självhäm- - Sils med säck sött] liteten. - Möjligen 'skulle man : mande styrsnäcka, . fäder och oljestöl- kunna uttrycka saken så; "att : : Frampartlet ” är kon- vid sen sådd bör kväve abso- i v sleuerat så, all lastaps dämpare skyddar för - än e ROS ; paral kan monleras. raren mot stötar och: , lut undvikas. ' Emellertid : är i om " ger vilsam körställning. « | växtnäringsbalans i' : jorden i : : nödvändig även då, om ligglin | skall kunna undvikas. Vid tidig i sådd av tidiga sorter bör kvä- É :-jve däremot användas. Inom i - [södra odlingsområdet ges kvä- É vet bäst i form av salpeter så- ju som: en övergödsling vid upp- : komsten. Avsikten är främst i att ge linet en snabb start, | 100--200kg per hektar bör som | regel kunna användas, - | Tala med oss, vi dem onstrerar. den gärna ; - Alla våra strävanden å vå- | a 2 ren bör an till att få linet - | moget så tidigt som möjligt. [| --Laholmsortens lanimannolöreniag "I Spånadslinet bör vara skör- d | : | Tel, 23 o, 425. i - : . dat, innan de "långvariga höst- å : pe - fägnen a och « skörden ib + Ör ske sna ii " Vallberga La nimannaför ören Sortvalet ' bör ägnas Stor I HI | or el. 52, 100, 152, 162 väsel " - uppmärksamhet. Vi ha nu fått i | l » 100, 152, ? > Isorter, som-väl fyller både sto=". : : 3 se . fo nl H l 23 - — april. behaglig ra. krav 2. tdtghet, strästyv- het och hög avkastning. I syn- nerhet är de nya. Svalövssort- erna, främst Gerda och Kristi-' na; mycket odlingsvärda.' Sort- en Margareta bör endast odlas i: landets sydligaste delar,.då den är väl sen 'å andra platser. Även 'en'. ny: holländsk sort, " Wiera, "kommer i år att: för-: söksodlas å rätt stora. arealer. I . Holland, Belgien och även Frankrike är det en av de le- dande' sorterna, men vi -vet än- nu ej, hur den kommer att ut- vecklas i vårt land. : une Erfarenheten :' har "lärt," att "det både för odlare och verk är ' bättre". skördar av står upp, än en något större" med - måttliga hektar-- spånadslin, som = skörd av-halm; som- halvligger” eller ligger och som 'ej går att. skörda ordentligt och ej heller | och ordentligt - att bereda vid beredningsverken;. rotjämna I könsekvens, härmed vill jag än en gång påminna om -vikten vil tidig gödsling," tidig. sådd "och tidiga ” sorter," vilket. allt samverkar till, den tidiga'skörd :vi alltid bör eftersträva; Bety- .delsen härav” är, särskilt stor vid (användandet. av gemensam- :ma.... skördemaskiner -' som är "brukligt > hos'' oss. Då är det minsann ”av” vikt, "att? skörden "går "undan och det kan 'ej ske, 'om ligglinsfälten är för. många, Ett viktigt: steg i spånadsli- nets; behandling : -är .ogräsbet kämpningen. "Den sker nu. uteé- > slutande'.som besprutning: med kemiska” medel.” Det” att>kortfattat" i detal instruktörer, Vara överens. göra , fiber av en oren, ögräsbemängd halm, Ogrä i spånadslin måste därför med "alla medel 'undvi- kas. ; Det går ej att En -ogräsbemängd halm t kså.- alltid -nedklåssas av: "beredningsverket” vid: :leve- norfisk förlust. Det är av. vikt att. linet får stå i skyl eller krake” före"inkörning.' En enhetlig ge- nomluftning : höjer kvaliteten och underlättar. beredningen, skörden, ord skall sägas :om densamma; det är värdefullt att "den: sker tidigt: och den kan också ske tidigt. -Å välskött lin: behöver t.' ex," fröet ej ens ha fått den bruna” "anstrykningen för att skörden skall.-kunna påbörjas. Lin har en underlig förmåga att det bör vi utnyttja, . . Och "så, några ord om' lag- ringen före, leveransen. -'Odla- ren vill givetvis göra alla. be- sparingar, - han kan. "Vanligt är därför, att verken å hösten är överhopade” med begäran om -leverans direkt från fältet, Jag vill nog hävda, att sådana leveranser «är. till odlarens nackdel. Skulle sådant lin ock- så beredas : verken genast vid leveransen, blir utbytet dåligt och odlaren blir lidande; Spå- nadsEn skall vara lagrat: och" skall liksom svettas ut, innan beredning kan ske, Fiberutby- tet blir då högre liksom också likviden till odlaren. Trots omaket att lagra linet hemma ' före leveransen, bör” de länderna, t.ex. Belgien ter man linhalmen ligga et 1 år, innan den beredeg, . verken bl. a. ur brandrisksyn, lå- rka Då Punkt ej kan ha hur st ora halmlager som helst ry riken, ab. måste en väsentlig av halmen lagras hos odla och leveranserna ske. suc del ren sivt. Vi måste lära 083 att he- Forts, å. 3-sid..8 " J INTERNATIONAL HARVESTER : CAMBRID G) - VÄLT och "STALLGÖDS alla slags HARVAR. HOELBA Theodor: L: ”Jönsons väntandet "PPYYGYRE ET TT i lager fö Finnes a 21-; och 25-billars. : "rel 35 — 215 Laholm” r omgående leverans. - NASTER AR. MC. GORMICKS" KE EVÄLT ELSPRIDARE; EK POTATISSÄTI dd . LAHOLM. 2oL LASTBILS,, .REGUMMERINGAR och REPARATIONER I TRAKTORFÄLJAR,. NAV 0. HÄSTVAÖNSAXLA - Humana priser. ; Hurtig Svensson, SERVICEVAGN. -PERSONBILS-. och TRAKTORD, (0) Tang Ha bums = - "TEL, 200,4 ad no behandling. "svårt 2 "På: en punkt skall vi dock” en ren och förstklassig . Tansen; med" ty åtföljände eko-: några /veckor aå fältet FÄven om: det är långt till” . kanske" ändå några : Jag "har tidigare påpekat, att' " Rotävatör: jordfräs = till Nuffield ' för hydraulisk lyft; | am LK BA HÖLM "Allis-Chalmers traktorer | Överums: traktorredskäp | Hudson. tallriksplog -- skördeapparater Iabolms A . Astorobilsflr ". Tel. 142 detta ske. I de gamla linodlan- ' Ces- eftermogna i halmen och = = dest oo TARA aan oo or
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.