| Å & YrfYYfEtTeTYTYY YrfYTT TY en vt a YrerYYFY TYP Pr De "ekonomiska svårigheterna ned på de många a; + affärer har stängts i Buenos Ayres och mer än 800 affärsmän har häktats fi TYTYYYTYFYFFTY Teve vev YYTYYYT Ev "LAHOLMS TIDNING —- FEFESYYVFYNVYVYTYSTETYTYYTYYYTYYTTYTETTYTYYTTYTYYYYYTTYY er "Argentina växer med hast, oci president Peron slår med härd hand irsmän, som försöker att kringgå hans drastiskä bestämmelser. Över: ett 50-tal överträdelse av. dessa Ls - Hr. Redaktör. : Sydsvenska. Krafts ensamrätt " till allt laxfiske i Lagan torde vara. ostridigt, ” men något in- "trång i laxfisket' förorsakar inte sportfisket, 'ej heller kan "detta fiske vara störande för” laxodlin- gen, .Om. hu ledningen "för. Syd- I svenskå "kt blivit /irrite. rat av. detta- fiske; tordé . detta bero ;:. på. - vilseledande uppgifter, med 'påstående- att sportfiskarna . fångat. lax, Den som: något kän: N ner till den halländska laxen vet att'den'inte' kan fångas i Lagan på sportfiske: sedan" forsarna bli. vit utbyggda. Det är endast den s. k, vraklaxen, även" kallad ”hål- stav”, som. stått kvar. i, ån. hala hösten och. vintera : utan att in- taga: någon : föda och :därigenom ; blivit. totalt utmagrad- och- värde. lös, som kan fångas tidigt på vå- » ren ” på vanligt glinder” då den "åter" utvändrar i havet.: Nu” är denna - lax-:v eniigt fiskestadgan förbjuden "att fånga och torde -Ääven' numera förekomma i ringa omfattning, Den sportfiskare som får "en sådan lax på sin;kroK; |, skall givetvis genast utsläppa den i vattnet, annars riskerar. fiskar ren åtal och böter, : = Det kan inte råda något tvi. vel om vem som har sfiskerätten. Det ' är fortfarande" jordägarna -vid fiskevattnet i Lagan, som äga rätten till sportfisket, vad beträf- gädda och annan far laxöring, detta fiske. Laxfisket inlöste kro. nan efter fulla värdet, i enlighet med en av fil,. doktor. I, Arvids- son "gjord. utredning under olika ' perioder :1881—1917,' Medelfång. sten av'lax i Lagan under angi. ven tid, beräknades till 30,000 kilogram lax årligen, och medel- talspriset som kronan utbetalte ersättning, varierade på den oli. ka fisken, mellan kr. 1:50 och 2:— kr; per. kilogram lax, Den sammanlagda summa som kronan utbetalte ,för -laxfisket. i. Lagan och en det strandrätt utgjorde fyrahundratrettioåtta tusen fyra- hundratolv., (438.412) kronor för- delat på följande fisken: Lejeby i kr. : 48.697:50,-. Kungsdräjet kr. 5.835— —, Lejeby mete 14.580:-— ” Ahla' dräj kr.” 24.060:—, Hovs mete kr, 7.290:— Laxfisken ne- fanföro Laholmsfallen: ' . Medjet ..7,500:—, -Ior: och hallagarn . nedom medjet till havet kronor 224,700:—. -. Strandrätt i havet, skadestånd ' (en del strandsätt .gick - förlorade emedan 'de inte bevakades 'i hovrätten), kronor 69.000:—, ”- Skulle kronan ha ”inlöst lax- - fisket efter nuvarande priset på lax, hade ersättningssumman uppgått ”' till betydligt över två miljoner”. "Av. förestående fram” går klart och tydligt. att kronan endast ;inlöst lIaxfisket.- . Doktor Arvidsson : yrkar även 4 sitt .ut- JAtande till häradsrätten, "att |2' fiskeintréssenterna - redan från början få full ersättning” för sit : laxfiske, efter överbyggandet/av " Laholmsfallen, även om allt lax- fiske i Lagan därigenom inte o- medelbart kommer ' att upphöra. Vidare yrkar 'd:r- Arvidsson: På samma gång full ersättning läm. ” nas för laxfisket,,bör detta där- efter ägas och innehavas av kro- - nan ensam, varvid det sedan må ankomma på kronan att. under kortare eller längre tid; i senare fallet £ samband med uppdragan- det av laxungar till utvandrings- stadiet, ensam jaa Jaxfångst i ” (Lagan ” floden ar on insändare med sign. ”Pjggator”. skrivit: en, artikel 1 L.T, av den 16 april "angående " gportfisket,'" o' och de' åsikter angår ende bidrag till 1axodlingen som där framförts får anses riktiga: Att n/ect sdant bidrag tale kan ifrågaslittas då sportfiskaren fax te får eller kan fånga någon ax Jens: : bestämmelser. Ovan "ser man polis och civila utanför en”av. de nyligen stängda affärerna. Lagan på soritimereaskap är ju klart, T övrigt är ”Piscators” artikel i högstaxgrad ovederhäf- tig och visar föga kännedom om laxfisket. '--Attsvdet är Sydkrafts laxodling . i" Laholm vi har att tacka för att Lagans laxbestånd | nu är räddat (även om laxtill- gången -knappast "kan" bliva lika stor... som' före kraftverkens. «ut. | byggnader) -kan väl ändå inte be- stridas. - Som: känt är har "Syd- kraft haft laxodling:i Lagan. se- dan , 1930, men det-var' först .un- der : 1947," då jägmästare . Marti- nell fick hand 'om Jlaxodlingen och övergick att uppföda laxungarna till: - utvandringsstadiet, som det blev : .resultat. "Sedan -dess har Laga-laxen årligen ökat och” un. der förra sommaren blev det re-' kordlaxfiske '. på bottengarner i Laholmsbukten, Sign.” ”Piscator" ondgör sig över. att. er lovsång höjts i én tidning till ära för lax- odlingsanstalten -'i- Laholm, där man 'tillskriver' densamma . när. mast hela förtjänsten av den öka- de: laxtiligången i länet. Nu kan ”Piscator” skriva upp, att: denna lovsång inte "är . oberättigad,: åt- minstone- när det gäller 'den ökas de > laxtilgången i" Laholmsbuk- ten, Det torde uteslutande vara jägmästare Martinells laxar: som rekryterat -. den. ökade. tillgången av 1lax där. Här står onekligen jägmästare - Martinell som den segrande. generalen, och jag” an. ser att ”alla tvivlärna, som inte tro 'på den artificiella laxodling- förträfföighet, genast böra kapitulera eller förskansa sig för nya" angrepp, Jägmästare, Marti- nell kan med all rätt tala om, att det” är .Sydkrafts odlingar som räddat Laga-lazen. Den som följt med det sydhalländska laxfisket, vet , att - under . förnedringsåren 1932—1947' — minskades ' laxtill- gången i Lagan och laholmsbuk. ten -katastrofalt,, och det såg då ut som oundvikligt, att all Laga- lax' skulle förintas och få dela samma öde, söm vederfarits laxen i Rönneån och hela Skälderviken, där ingen lax numera finnes att fiska. Och dock var där ett rikt givände "laxfiske några tiotar år tillbaka, = oo ”Piscator skriver: Här här fån- gats ett 20.tal laxar i år, och så kommer man och talar 'om att man ”givit Lagan laxen tillbaka", Här visar skribenten att han tyd: ligen inte vet vad han skriver om,. De 20 laxarna äro inte fån. gade i Lagan, då Sydkraft inte har utsatt något” laxfiske och sportfiskarna kan inte fånga nå- gon: nyuppgången lax, . Laxarna äro fångade i Laholmsbukten, sö. der om Lagan och de flesta av Båstads fiskare. Det bör fram- hållas att denna fångstsiffra av lax är hög, i förhållande till års. tiden,. och har knappast. varit större under tidigare bästa laxår, före mitten av april, Flera av de 20 angivna laxarna voro: märkta vid laxodlingen i' Laholm, Laxen kommer 1 stim först i slutet" av maj och under juni månad, och vi, som känna till laxfisket, vän- .med spänning resultatet av årets laxfiske, : .-Vidare talar ”Piscator” om'den synnerligen > obetydliga sträckan från Laholm till havet, där Jax kan .' fångas... Här synes åter ar- tikelförfattaren sakna kännedom om, verkliga förhållandet, : Lax. fisket har i. alla tider inte, kunnat pedrivas på annan, sträcka 1 La. an än mellan Karsefors och ha- ex och sträckan nedom Laholm "lem navet kan väl 1 mappa AE så betydelsefög, Ån "för laxflsket, ten Av Ers till fiskeintressenter utbötaltd alm, " Vad skulle, det Hed tjäna till att:utsläppa lax tser Faholm, där 1ekplal Ovämera icke finnes, och dat är krona till allt 1ax- m är ägare Hoke I Tagan, Vi behöver, elek- | vårdspersonal. som: dar uppfostrarna och bev | från vissa fiskeritjänstemän har LÄR BARNEN VETA. HUT! ”Det tjatas:för' mycket om hän- syn till känsliga barn”, säger den kände yngre 'hjärtspecialisten, dor ett uttalande för VeckoJour nalen Docent Biörck har' själv fyra; barn och vet vad han. talar 2 När man på sin mottagnin ser uttröttade mödrar med hbortskäm- da; egensinniga ungar,” som tar för givet att mamma skal. sköta alla grovsysslorna "eller när man har framför sig ambitiöså,: dugli- ga skollärare; som helt. enkelt in. te: längre står ut: därför 'att'bar- nen .i klassen inte fått. någon uppfostran ” hemma r. på vippen att ge upp därför att. de inte får ge uttryck :för sin. naturliga -yre. de gentemot; systematisk oför- | skämdnet:: från rinternernas > sida — ja, "då; undrar: "man" :om" inte pendeln svängt för långt. '- Dessa Personer. visar -:ofta : tecken "".på blodtrycksförhöjning, :- :: angivna pectoris och ' allmän -nedslitning som enligt min mening beror :på den överdrivna grad::av självkon.' troll. som fordras av :dem,' Det gäller «. att. tänka på; inte: bara dem : som .skall' uppfostras, utan även på 'uppfostrarna. Är !det ini te biologiskt riktigt 'att-de unga är > mera - plastiska; "tar :'mindre vid sig än de äldre som "komrnit upp i den ålder då" elasticiteten:i vävnaderna och psyket. minskat? Lägg uppfostran så”att den skyd- ide." ras hälsa. UT trisk energi, det är inte tal.:om annat, säger Piscator,': Domstolen tyckte också att skadan var rin- ga av att laxfisket blev. förstört i' förhållande till den nytta: den elektriska energien medför..:Syd., kraft - kan därför inte klandras för att laxfisket blev förstört på lekplatserna, "Nu har emellertid "Sydkraft gjort så stora” framsteg med: si- | na experiment på den artificiella laxodlingens område och de po- sitiva resultat som redan nåtts under de senaste åren, är en sä- ker borgen för att man redan nu kan, våga ' påstå, :att Lagalaxen därigenom är räddad, I år har från 'laxodlingen i Laholm, 'ut- släppts över 10.000 pigga ut. vandringsfärdiga Iaxungar, som nu äro på väg till Nordsjön, Av dessa. märktes nära ' 5,000 med brickor i' ryggfenan, Tyväll må- ste man få betrakta denna märk- ning av laxungarna som ””döds- brickor i -ryggfenen, Tyvärr må. forskningens tjänst, då laxungar- na därlgenom bliva uppmärksam. made av rovfisk, Nu lär det ock. så , vara sista. året som denna märkning "av laxungarna” kan förekomma. tl Sign, ”Piscator”” behöver Sä kert inte bekymra sig för laxod. |. lingsanstalten i' Laholm, : att. den endast skall, bliva en symbolisk kompensation .för utrotningen; av laxen i Lagan, Trots all misstro denna odling 'redan nått resultat som måste beundrag,: Den tillför. de det "halländska Iaxfisket minst 50.000 kr, under förra året, Oana- de odinigsmöjligheter av lax fin- nes med anläggandet av en stör- re laxodlingsanstalt i Laholm wvil- ken årligen skulle kunna lämna lax. för miljontals kr, Detta. är säkerligen ingen överdriven opti. mism," Med den allt mera pågå. ende, föroreningen 'av våra vat- tendrag och utbyggnader för in. dustriella anläggningar vid våra vattenfall måste "framtidens mer lodi ' bliva — Laxodlingsanstalter rande, vattendrag, Kr Le Ez Ersson, di Göteborg. Hä och "Inxuppfödning, I;-alla. Jaxför - Injektion av - vitamin hävde; ;FrUS. -på 3 min. Det inträffade: nyligen på ett brittiskt" sjukhus at en kvinna fördes in i ett tillstånd av hög- gradig ': berusning. - Hon: sjöng, svor, ” raglade,: kort sagt före- tedde" alla symptom” på alkoho'- förgiftning" Hon :” " behandlades med en" intravenös". injekiion av vitamin B 6, och iré minuter! ef- teråt' reste hon sig från sängen, bad om ursäkt för sitt ptillstän- diga uppförande och ' förklarade att, hon "kände sig fullt nykter. Hon : kunde”. utan "svårighet ' gå stadigt : tvärs” över golvet, och läkarna ' ansåg" s'g oförhindrade att släppa i väg henné hemir . , Vad hade hu” "orsakat: denna römarkab'a” förvandling? —'Jo, uppger ” | "en författare i senaste numret : av.-British Medical: Jo- urnal; det. har vid tidigare för- sök visat sig att just vitarnin B $, har 'en påfallande' effekt, när det gäller att häva berusning. . > Först " använde: "man! medlet för att ta bort: e ekterha av. si Ik baksmälla, men "så småning- om "kom man på idén att sätta in medlet tidigare, d..v, s..:i de: första berusningsstadierna. En Trad "försök ”. gjordes, de" flesta I gav. gott resultat. En annan för: | fattare i samma nummer uppger att vitamin B 6 to. mm; kan av: jägsna | syraptom på delirium tremens.. :.. X — Det måste emellertid beto- nas, säger han, att medlet icke botar + ” alkoholismén; det blott lindrar vérkningarna. 3 > Sistnämnda passus i arti- |: kel » måste: man” begära alt fåj: kraftigt understruken, säger so- cialläkaren Carl. Gustaf Berglin i Sverige :kän- ner vi ganska väl till B-vitami- nets "välgörande ” effekt; när. 'det gäller sbehandling < av. atkohol- skadade ' personer;. ms » medlet kan endast användas för att lin- dra. obehagen, : det". ger: inte på- provning, : och av. allt' att: döma gäller;;. meddå"andet , «i. British Medical: ; näingsresUltät; ” ett: ämne" " dess effekt, > Vad jag vet om. ämnet är att vitamin 'B 6 med god effekt an” vänts' för behandling av 'epilep? tiska: patienter." Men det:måste betonas ": att .inte heller:i detta fall botar vitaminet sjukdomten, det. enda "som 'åstadkommes' är att "man " höjer den gräns som måste nås för. att. epi'epsianfall ska' utlösas hos: spatienten.: I och för sig' är ju detta inget dåligt resultat". . i dag och i morgon' ”Some maren” med Monika”. en: raff-' ger : lande " historia om. två missan- passade . ungdomars äventyr : i skärgården med "” Harriet ' An- dersson i den bärande rollen. ” : Scala i Laholm Nr ger . i morgon kl. 18 och 20 en utomordentligt spännande film från Österrike där de inhemska styrkorna >» ”under ; jorden” be- kämpar nazismen; Den är rar sande skickligt gjord och berät- tär om hur en 'liten grupp fri- modiga män lyckas rädda åt- skilliga människor undan Ge- stapo. I huvudrollen. får man se svensken Rolf Nauckhoff. ot ”Våxtorps biograt ST ger i "morgon fredag ”Vildmar. ken. folk”, "Filmen: kännetecknas av starkt spel över hela linjen samt god regi för denna. passions historia. i skön natur, -. Hishults biograf. ov: har 1 morgon fredag nypremiär på 'den : underbara ' färgfilmen ”Hjortkalven” med Gregory" Peck Jane Wyman och Claude Jarman; den sistnämnde . fick årets Oscar som belöning. för den: rollen, > ne Knäreds blograt Rn ger i morgon (1:a maj) 1, 8.30 "Parzan djungelns ' son”, 'Sensä.r, tionerna komma slag i slag under de farofyllda:expeditionerna i den mystiska. djungeln, En riktig och äkta : Tarzan-film . med Johnny. Weissmuller, Margareth O'Sulli- van och apan Cheeta, Barntillåten MARSCHFART ; på bra väg kan bli aödsfart "i städer och samhällen, Fort, Tkära. leksakerna nu kan: Jär ” handlingar? De' flesta än nog be: . Omkring - ' sekelskiftet ' hade man i de flesta” "Knäredsbyarna slutat . med att hålla s k, maj gillen. eller . valborgsgille.! som man" "ibland sbenämnde dem, Därmed" upphörde en urå!drig sedvänja, . sannolikt lika; gam" mal som byn självt, ty. .majgil- let var den'avslutningsfest- som hölls efter: byastämmar:: vilken kan' anses som byns Iokala riks- därmed" benämnas' bydag..« Då dag och skulle kunna; i i anajogi platser; "en" lagdm stor sten för varje gårdsägarel Dessa stenar ordnades. 'i' en krets kring en större : flat. sténhäll iitmitten, och + där. kunde också stå-en gammal" ask; ek eller lind, som då var byns vårdträd. Ett så- dant träd var man mycket rädd om, och.det omgavs med en viss mys'ik, men så hade'det också rika: traditioner 'ända från he var - på. ef:ermiddage april som byns :bönde des för” att- dryfta byns .gemen samme” "ängelägenheter,':: Härti hade "byborna bivit” ka! lad åldermbiinen ; genom” "att blåste! i ett. bockhorne "eller; ni der generationer: ; : Samlingsplatsen «. + Toft, Bol eller” Gårdsta, Ina allt - endast. var "olika 5 "hamn: för till” stadens torg, I en. del" Byar; där man, mera. hade lagt. an på ordning” ch "trevnad; åvan. sam bor, som det förr- hette; Sänla , man jut en; rundtur över byns er "vången för at gö nas > tillstånd. och: skötsel" samt H vållningen: av. :stängsel och stöt- tor däromkring: "Fanns härvid någon ”påtag ig brist 's som kunde påläggas' en "åbo så blev” denne dömd. till: böter. Var "det någon- 'ing av: mindre” betydelse 'be- stod "böterna i en kanna öl til det :: stundande 'majgillet;', men var det någonting mer anmärk- ningsvärt itdömdes dessa i reda pilbägar; 7 slängbågar, leksakspistoler;. och? allt, sina” ; barn: tar på -sig : rettttungt. moraliskt / : ansvar "och Kan lätt framhåller ; ningsskyldiga,.;” s budsman Knut Norströ talahde för. "Försäkrin; antar olycksfåll” bland försäkringsbolagen" starta) tänka; på om deras: sförhoppningss. fulle son hunnit så längt! utveckling; att” man” kän. sätta sådana : leksaker 1 händerna, på. honom: "Så snart. man kan; påstå; ått skadan :;beror' på att: föräld- rarna brustit: i tillsyn; över: sitt bårn; blir de" "ersättning; yldiga; understryker 'hr Norström vidare. Men hur. är "det 'med” bå égen” "ansvarighet? Är det rimligt le Tatt låta barnen svara för de "skål dor: de tillfogar. varandra i sam. ma” Utsträckning som ec redda' att säga att de inte skulle anse det rättvist att” ålägga" ärr barn .skadeståndsskyldighet” samma » utsträckning + vuxen, -— Vär r lagstiftning har mycket riktigt gått' en "medelväg, här; det blir tal om barns ansvar: för, sina göranden ' och låtanden, berättar hr Norström, ' Det: finns” en” skild bestämmelse om barna skyl- dighet "att "utge skadestånd, och med barn menas här den som är under 15 år. 'Denna bestärmmelse säger att domstolen får avg Tr om det är "skäligt. att barnet. för. pliktas att betala skadestånd, Be. stämmelsgr. lämnar. vissa allmänt hållna anvisningar för, :domsto. om. en : JJens beslut; Det. säges att dom- stolen skall taga hänsyn till ”gärl ningens, ; beskaffenhet, barnets sinnesart och alla andra "'omstän.. digheter”, »Bland dessa omstän- digheter tänker man då: främst på barnets ålder. Någon kan tyc- ka;: att domstolen fått. väl stor frihet, ';men detta är' endast 'er fördel, " + Omständigheterna ' är, så skiftande vid olyckshändelser sor berör barn, att en stel regel ofta skulle "kunna : ge orättvisa: resul: tat, När maj limnar domstolen I frihet, skapar man-också garanti för att domstolen skall ta hänsyn tilll. de särskilda förhållandena i varje enskilt. fall. : i ” Ansvari ghetsförsäkiing” ger trygghet pv ve we | Någon kanske "undrar "hur ätt barn skall kunna betala ska-' destår id; I de flesta fall äger ju est > | skadestånd: har N lycksfallsförsäkringen kan "för. Dio Ng skyldig od sedan sin. fordran ch kan göra ' sin . barnet en. gång” i tycket, ”: att: "doristolen ” bö ersättningsfrågan, 'strä domstolen + barn,” som ännu i) fy! skall": -utge skadestånd, Å”anär nen,” 2 hand” ar utred rättegångsbiträde' til ”förfogände;, om det' av någon anledning anses läråpligt, "att: ersättningsfrågan blir: bedömd av domstol, I de' all. il ra flesta fall kan emellertid för- säkringsbolaget «avgöra. ' ersätt. "| ningsfrägan och träffa en ”uppgö- .relse.: med. de. berörda parternd med ' ledning. av tidigare domar | ; om" olyckshändelse, där - omstän- digheterna' varit jämförliga mid aktiehä" fallet. Det är endast ett fåtal ärenden, ' soi behöver. Hi föremål” för! domstols P vning.: En. försäkringsman;. som. ofta får hand'om sådana ärenden i sin :I dagliga gärning, vill gärna ge en | - sammanfattniäig av sina erfare! heter, Föräldrar kan förmana”' st nå barn och se till.att de inte får i sin hand leksaker olämpliga för deras åldrar, men föräldrärna kan aldrig hindra "att olyckshärldelser inträffar under barnens” samvaro, Det firing. bara ett sätt ätt skötta sig" "trygghet för att barnet ” kan göra rätt. för sig, 'om barnet å- lägges "att betala skadestånd, och det medlet heter ansvarighetsför- mn Sedan är ' det” naturligt- klart” att "föräldrarna. också bör 38 till att barnen" har en e. gen olycksfallsförsäkring att fall la. tillbaka på, om de kommer till. skada "under sådana omstän. digheter, att man inte kan lägga ansvarfghetsförsäkringen och: O- äldrarna nu få till en så ringa köstnad, att ingen med skäl. kan päåstå' att han inte har: råd till försäkringen, Det finns alltid möj. Nighet -att göra. en "liten, bespa. ring'i budgeten: på någon post, ett litet barn inte några egni till gångar och det dröjer” ju mång: fortare, farligt — kör, var- Hat Vv + år, innan barnet får egen ”arbeta- som är mindre nödvändig än en säkring, som skapar skydd för de små, vederböj r | dandet " var: man nog elak att sjunga. föl pengar som lädes till byakassan, Vidare ' "kunde man taga 'en ö- versyn. av de intilliggande löv- ängsmarkerna, Och så hade man att syna den allmänna vä- gen genom byn; kallad byavä- Se gen eller bygatån," som skulle ra vissa' iakttagelser om åkrar- lågas upp. för den stundande sommaren, Sedan var det att slå . sig "ner” under det knoppande vårdträdet och hålla byastäm- man varvid 'byangelägna förs'ag ' z | framlades,” klagomål framfördes » och efter” diskussion beslut fat- - ; tades, Och så till-sist hade. man satt vär ja ny ålderman till Män "sta Valborgsmässga. | :.Efter det man "sålunda hade" avslutat själva byastämman " .Ä ig ordning vidtog det sedvanliga '- majgillet, som på-. "gick till/bortåt midnatt. Härvid - var det gammal sed, att den å- Å:bosl som ti'lträtt sin gård under; tiden sedan föregående. Val-” horgsmässa, var skyld:g till att palla. detta-gille. Men” fanris”det ”ntesnågon sådan ny åbo så fö- relåg en annan ordning" härför . anligt viken den var i tur som: under »va'året varit ålderman, " : : Majgillet. ; slutade med att ; man, drack: en skål för god års st växt,. Vilket åter förkristna: ”såddfest,. . vid tiden strax” ";vårbrukets .. början; ? Men man kunde också dricka en skål för -den nye ål- .. dermannen, som " därefter "fick mottaga - ”byaskrået” i viket ord. lådan med "den handskriv- I na 'byordningen: och byns räker- skaper - samt fattades. SRA som hölls från gård til" gård med en spel-. : Denna” sedvänja hade” att tjäna en dubbel. uppgift: SE ägget .: ovanför. dörren, samt : / | inbringa:; medel: till” ett ungdo- "som "det | ” Sage : som sjöngs , | började. med": en hälsning : samt. en presentation: av vad: uppträ-: é i God 'afton:.orh ni hemma ö Maj :är välkommin! är man. sédan. efter: att' ha sar sjungit den många "strofer "långa visan fått t.'ex.ägg, vilket var ; I mest brukligt, eller ' pengar, el-'. Men fick” man ingenting så. : Ligg och sov du late stut! '. — Maj är välkommen! — Tills lopporna äta dig ut. web Och vidare satte man ej hel-- >, ler':”maj uti ert tak”, söm det: annars' hade sjungits i'en av. majvisans. strofer, . Ännu "före- kommer det i våra byar att ung-'.. domen går. omkring och jur : ger in maj i byn” och i Träls- hult "har - man - kvar sin garna budkavle, som ännu vid tillfälle... sändes omkring, Och i denna by mi . I "Knäredsbygden liksom. i ändra sydhalländska 7 bygder har; man ej haft valborgsmässo- eld. Men ett "motsvarande bål avbrändes istället under påsk" : aftonen och i denna sed finns ' TÄTORTSMÄRKET — kvar” ännu i några byar: Och ansvaret, på någon annan, Både därvid har man en gammal tra- iditionell plats på. en höjdpunkt i terrängen strax utanför byn. Där brukar: också . vara den gamla platsen för majstången.'- sa sen BA "en signal” till lastbils. och : bussförare att hålla högst 40 . » km hastighet” . Fort, fortare, ' , farligt — kör varligt”t 0 oc vv TryvyrYverenrtYY YFTE TY ON ig till den rå . byakassan «inne: - öl, vore "desunga ute'och' gingo . man ix spetsen : och. sjöngo” in : - hålles" ännu varje år majgil'en. > ' ; d Få NN 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.