C - na och ' 25 8/o hos. föder” 22 dessl hög M turen tillgodogör” sig 81-—82.; Tu : |sämimänslås till något, som. ligger -X,, F 1945 års betänl nde om skole Professor |: ”mjukniag ss här. måst ske” ; kl: : idsverksämheten "a torde få en ur. härihgssynpunkt fodermedel med 'mångsidjj . barhet och förmåga att ersätta ett flertal andra” såväl ji " derrotfruktér,' fodersä 3 porterade fodermedel” "maja. m. HD ..alla numera” mycket dyrt väl "odling Som inköp.” ”: Potatisend' Todervörde är närmast dess: torrsut halt, ur är ; imderkastad: rätt " gort, mogna "ling m. m Ol moililet brukar kna "med ”en; torrsub> ”stanshalt. av :Z1 :Z-h potatis. > Karakteristiskt för utföres ien följd. Kokt, insyrad po- I barderar I man "sig för alla lagrings- förluster, "varjämte arbetet; me kokningen blir : billigare, när det tatis:-har vid svingödning exakt samma: värde som nykokt. . . +. Nötkreaturen kan även de med största" fördel utfodras med mindre mängder--polatis, Redan 'givor. om 5 kg pr djur och dag motsvarar un- gefär ; don, 3-4 dubbla mängden : av exempelvis -rovor; Givorna kan el- jest utan olägenhet. höjas. till. .10—, 15:kg. Kokning” är här obehövlig, emedan ”idisslarna: utnyttjar” rå po- tatis lika bra som kokt; 1 våra” da- gar, då Jegentlig foderrotfruktsod ling av '' köstnads-' och . arbetsskäl blir : alltm halt” av. kvävelria. ext ”traktivämnen, 83—84 "/4,-som i sin tur till Iuströsaklig (det utgöres av mindre; daglig ' potätisgiva '— "på grund av den höga koncentrations- graden, "de" gynnsamma -- . dietiska verkni innehållet ri. återfin- åg. födret. ” Im. = vara till "ovärderlig bytta för djurens hälsotillstånd. och förmå- ga att mera effektivt utnyttja grov- "Erfarenheten visär "också, att i besä där någon pota- yr ” vändning döm dju öda. >> Potatisens 's nältbarhet . av. den: låga väx cket god; I Bäst. Svinen, som av ”-den organiska .subst ”tatis. Liknande höns (kokt'1 potati hästärnas förmåga att utnyttja på- till svin av! "kokt potatis endast er- fordras 0,80—8,85 ker "torrsubstans; Vänpässa” stiftningen efter Jen fält brottsbalken LL vissa fall föreslås: upp- har man?s ellan i 6geridoni: och: d som tillgriper utan "att; återställa den. Till den senaste" k tegorin ': har: - billånen räknats;' därför har också ' straf- fen blivit" mildå. Straffrättskonmi- - mittén" har: lånat - sitt. öra åt de starka krafter som, velat jämns: ställa billånen med : stöld. Åt en skärpning av "lagbestämmelserria hi "också lä Imeria ; fängelse. mitt emella; NÄR MAN vie BEDÖMA vi ken måltidstyp " som är. alt föredra . måsté män tå tor "hänsyn. till bl, könsum ohsvånörna,”. arörelsen om sköl Ett" system. som: passar r' bra i " Danmark och Norge "kanske inte alls lämpar sig för svenska skol- » barn, Vid en undersökning: 1941 fann» skolöverläkaren - "Professor C. "Wi - Herlitz. bl. "a; . »barn” som :. intog fn torrsubstans till. 1:fe, under det att - ir. Ila .Syntg. der vara, eh arbete på I ga-T d IE "förslaget of ; den! som tillägnar sig. en” annäns I". em ru frainhållés dåt; = jär mogen) för, att -de båda, sträffor- skrive er i ; ett på tisutfodring förekommer, "är en så- dar sjukdom som "exempelvis ace | tönämi som” fullkomligt "bortblåst. | - ”Arbetshästarna kan ges: potatis I såväl rått som kokt tillstånd, ehu= Tu den. kokta torde ha 'något” större värde; Man kan här räkna med att 3 kg. kokt: ; potatis har. ungefär samma” födervärde. soni 1Y' kg havre: Syrad ' potatis .ä hästar; x "Att potatisen ring bör” vara frisk och väl reni gjord, säger - sig” självt, « På våren eventuellt framkomna groddar bör avlägsnas. Äggvite-:' och mineral- 20 bör vid ändändet av större givor på ett betan sätt” Fogloras: "Mången befattningshavare inom. civilförsvaret. har börjat tvivla Pål om man nå i skall få . sällsynt, skulle enl: ; axelryckning, hd Tågra. år sedan pas- tån M > väldiga ruinhögar, som hu i dagarna reser Zz $-Tyskland, finmer' irite så Imycket 4 av. detta; Visst ser röingr, Där finns stora 'kom-' rblåstaj ' bara väggarna attetid, kän vittna. om is; väldiga grushögar och igt .forama kvarte; -alldeles” ärriga "äv 'split- jet, vittnande 'om' förbittrade ga- tustrider från kvarter ' till -kvärter. Men på edet stora” hela 'är: man förvånad" över 'att krigets ärr läkts å fort" Industrin har kommit: i g på skarpen,: och befolkningen serkår, hoppfull. Vem man än ta-: lar med," hög" eller låg, verkar glad ' | förstår," tycks» "de" flesta ha. tägit lä. dom av den, 'och "något agg "imot . -.ockupationsstaterna .. är i svårt att” märka,: Vad man. har att säga öm” "Frankrike, Sägs, utan bit-" terheti” men med en beklagande man, att ge! helst ihté vill diskuteta.: Ryssarna koch 'de”i-östzonen baende tyskarna vill" de heller” inte tala om;, Men: man läser" i deras blickar; att man kan' räkna med dem som” koja bundsförvanter. inf tet från "öster," van. förvånar sig över : att” ä industrialster är mycket bil- sin Tyskländ än i Holland, svarar: de, skrattande, att det inte är så. underligb” v till att ge liv-åt en krigsorganisa= tion, som; förutsätter. en. personal «| styrka på ca.900,000 personer, skris Svar," som iunirar.om inte kvanti- teten blivit fienden-till: kvaliteten? Vi har i'dag lagt upp: planer för en still hl. sin omfattning — sett i — saknar motsvarighet ihågot . än- d t Jand, men;éprm visar avsevärda I: en.) fråga om; personal och | . materiel, Ati mycket. finns. en+ I dast. PåoRap peret.. Även. . om stats+ mal släpp till. mede) göra organlsatione -mobili-/ gsfärdig,;. ett funkionsdt "Dessa: och"? främst ätt möta det nya svarsutredniri - ver; Tidskrift för Sveriges civilför-|3. till landets, storlek, och befolkning - eradé med flyg över Tyskland, gav : 'v: städerna' intryck: av att I förefaller att vära fulll N -fast..något fladdrande '| sam," Man: har, svårt för : den; och så : Mi: | gällef'” mannéns'. än. okvinn Å Detta: fånn Möritagu” Töisstänkt "och phan har” vidare”. förskat: i" ämnet! | med följande, resultat; som. han: nu | har: publicerat: : Kvinnorna :är mäns nen överlägsna -i .hästan .varj» av= snsräre « en. nackdel; För 'att yttör- ligare]" bestyrka .'sin - tes;. nämner amerikanen; att Kvifinorna” ä lav skyddsrumsbyggändet. ä Nästa bud- getårs anslag: medger, inte” ens påz börjändet "av Fite Ada. nyt träffskyddsrum. Det är ob likgiltighet för skyddet äv. be "Inom: stora. delar "av avå fa större. och "största, städer saknas i. .däg- skyddsrum: eler oskså. F dessa så dåliga 4 arnisvaret att hänvisa = FOT ÄB) 3 På en äng - utanför Esbjerg: hit- tade en' ung iman häromdagen" én liten > fallskärm; tillverkad åv en) broderad ” näsdule och en. tom pår tronhylsa, 1'-hylsan. låg ' två . brev, 5 Iska och ett på danska.” hemmet fick rn CJ . lagad mat. Eg procent list - Av. .sbrevens : innehåll "framgick, har visat att Procsnden nu stigit - till över .75. . Skulle > Smörgås - :: mjölk-frukosten införas i skolor- - na skulle: det alltså' avvika från « de måltidsvånor som förekommer Si "hemmen, - "Till detta" kommer att ” bärnen ',.' genom .skolmåltiderna > värdefullare. och mer. varierad > ost "än om. de” åt al målen i >: hemmet. nn. . måltiderna fram Herlitz också: bl. a att dagéns t-andra .? måltid i möjligaste mån ör utgöras av lagad meat, > En- . ”sidig mjölk- beh Mjölnäring för växande ungdom : bör undvikas, Det är - alltså önskvärt ur nä- erikansk . jaktflygare, som under manövern ” storbrass förra deitagit 3 övningarna” Jöver Söder- iylland. Brevskrivaren' — en arne: fikansk ” pilot "av "dansk härstäm. och ' övriga släktingar : till" fadern och 'ber. upphittaren' skicka breven vidare till en-aådress i Rödding i SöderjyHand. ' hitta: p: — - slutar den växa da ” . Tingsfvsiologiek . synvunkt. - att skolmåttiderna bostår. av .Jagad; 1 tt man: Visar sådan |'! - kastats ut. av-en di ning — "efterlyser sina två fastrar) Man : försöker nu] s lålletsar konstaterar prof. Mon« Kallt och kotegäniekn t eton.. Han ämnar. nu | Alsen fram sina .forskningsresu tat | om: kvinnans « ”naburliga”:; - I senhet i ön bok, KR an; ! borde låta ”Vad värje kvinna vet”, k Men; inte varje "man, menar - allt- ontagu, Han ' är! överty- "och sj jälv säger I gad ör 1, att även andra ”antropölo- ger: kommit Hi: : samma insikter Brunius Presenteras ' för var=- vandra”; på en middag. : "Redaktör Engströrat | = Skådespelare” Brunius. Jag: har. aldrig sött Horx - Brunius uppträda: Jag går ald. ” drig på teater nämligen. s Nej, jag 3 ; heller” [2 Tjay inte förrän" den död som upp dén, - - sole yr överläg- n ' ati bokens .- -titel” egentligen | - L: Albert "Engström : och John la frånsmän fört . bort inte faun mehar; de Om 7 I detalj fått följa tillverk- attsi- "detalj ' kopiera ; onkurera med 1 tyskarnale spociålbehandling för ylla sin, uppgift: Fabriken. råga här egna. masugnar. och ; soch :, tillverkarna :kan behov. och, glädje" av - svåra åren under och efter :kriget. Den är en i . de; övrig västmakter- för: den" delen. > rstår many att de har Tofte. Hylander. Ormmkring 450 bath å grund "av: 'oly I kigsta å r 15 år dör år gen i vårt land > fanns" dét t, ex; 1949 lika" "många händelse; som ' genom alla infektion; uppen, alltså 0—5 år, : barn, vilka dinkom genom. olyckss .' j till: Och : ger,. därnäst följer t. sedan dess, Drunkningsolyckorna överväs s ilolyckor. Läget är värre på landsbygden än i >; städerna. Så: kän i korthet bakgrunden tecknas. till. den' rikskamz panj mot barnens olycksrisker, som försäkringsbolagen. 4; samråd: med skol exstyrelsen ; och" . ;Undantar man förstå. levnadsåret så Utgör för. barnens vidkommande ; | ölycksfallen” den 'främsta' dödsorsa- ket, ' "säger. - docent ' Ragnar. Berfen=' si Akademiska sjukhuset; . :Upp- eri :brett . Upplagd artikel i ffror, han: framläg. Ber: Nya | vägar "måste" ständigt .prö- vas; i-. kampen mot olycksfallen bland: barnen, och det: skadeföre- byggande: ärbetet 7 på detta område måste på allt sätt: stö nåns, | det gäller, alltjämt. bal upp till”15: års ålder:, På Jandsbygderi |, drunknade : er denna . tid 439 barn och! städerna ; 221, «Högsta äntalet, 318 drunkningar, faller på barnagruppen - under 5" ärs "ålder. Av :barti: mellan 5' och 10 år om- "Ikom på detta sätt 230 och av' barn mellan':10. och ”15 år : inalles 112. Bilolyckörna med” dö? tyrelsen un ämnär föras”, landet. 77 och i äderna 50 (92 fall för barn, som”: in nätt ett års ål- der, 118.i' gruppen 0—5 år ö. 5. KOM Den makabra tablån idare brå inskador, fall f fö örgiftningar. dödsolygkorna är. talrikare på lands- bygden än i städerna. Övervikten kan” till 'en del visserligen förklac vas av ätt antalet barn är' större på: andet, men "även om hänsyn fas” till äetta kvarstår ändå eh hög- fe olycksfallsfrekvéhs på landsbyg- den: Att. » drunkningsolyckorna är vanligare: "där förvånar knappäst, hen? att verkligen: även trafikolyc- kor, -oftare: kräver offer på lands- bygdens vägar än på stadsgatorna är mera överraskande" vc; + Pojkarna blir mycket fare of- fer för olyckshändelser än flicko: na; i. gruppen 4—5: år: kt ex. är skillnaden slående. I gruppen. 10— 15 år dödades sju gånger. så många Pojkar som flickor. Flickorna: Jug- nare temperament och tj mognad: skyddar ” dem «. från en mängd av de faror, som lurar över de -våghalsiga pojkarna. "mat, SE | Det är särskilt de lägre åldrarna, som löder största riskerna, Från de : Spånstad gar... Titersläpningen inom det en- MH kronor, om det enskilda vägnätet "När stalsrådet Hjelmmar" Nilson: ä i riksdagen besvarade högermannen von Seths fråga vad anledningen var ”att kmt i sitt bes slut den 27 mars i år angående ex- "| korporering av :Hövslätts - samhälle :| från. Barnarps- kommun frångått de förslag; ' som framlagts. av Jlänssty- aken var "nämligen den ' att knit hade följt länsstyrelsens "och, kammar- kollegiums förslag): | =S tsrådet Nilson "hade ' emellet- tid: te. avfattat 'sitt svar på vers utan: på nykter” kansliprosa.. Men även "detta språk kan' användas i humorns: och "ironiens” tjänst, Som)” t.ex; i följande -tyå "meningar 'i statsrådet Nilsons svar: ”Beslutet i "I tiu”förevarande avseende överens- stämmer med ; de förslag ;: som framlagts ” av”. länsstyrelsen ” och i kammarkollegiet. , Då hr von Seth rågar varför Kungl: Maj:t m ”Tfrångått. dessa : myndigheters för- slag, torde frågan därför bero på ett missförstånd”. : "Den småländske' och annars > rätt tälföre greven häde inte mycket att säga till detta; och det förlåter vi honom, för. . > < vid onsdagens lena Tohandla- des bland annat & ikations- ningen innebär en förbättring, landsbygdens folk har :anles att hälsa med, tillfredsstä JE + Aven anslaget till vätte : lopp beviljades utan debatt... An= slaget höjdes med 'inte mindre än.” 7 miljoner, kronor, ”närmligeri från. 13: miljoner till 207 miljoner. Väg- , a och. vattenbyggnadsstyrelsen : hade - begärt 25 miljoner kronor, och det. är ingen tvekan om "att det belo) pet hade: behövts,” ty behovet del' för, dessa ä stort. Detta” vitsordade , .ocksi skottet. '- Statsrådet Hjalmär Nilson under, vilken, även detta ärende sortetar, hår genom den. kraftiga uppskriv- ningen av anslaget, till. bidrag för vatten- ” och ' avloppsanläggningar. visat -att han: har klar ' blick för." den utomordentligt stora betydelse -- -- som denna fråga har för särskili landsbygden. Öm” anslagen till, vägväsendet samt till vatten. och "avlopp sålun- da åvgjordes utan debatter blev" det desto mer pratat om anslaget till. fiskehamnarna, Kmt hade före- slagit ett reservationsanslag på 2 miljoner . kronor, vilket tillstyrkts av majoritet, : huvudtiteln: Därvid" inträffade Ål minoritet" inom : utskottet, med. re= andra -k en myc- för alla fyra' partier. 2 ket ovanligt: de olika anslagen till vägväsendet beviljades utan de- batt. Det torde vara mycket länge sedan något dylikt inträffade i denn? kammare. Inte heller första kammern - det hölls”ett par anföranden, Det var inte spillde . många ' ord på vägminister Nilzons äskanden. Det vär endast ifråga om anslaget till byggande av enskilda vägar som . skottets majoriet Jnsäg. iom e na: hade. enats om . en : gemensam reservation i' anslutning till. motio- . ner,. bland annat: från bondeför- bundet, och föreslagit ett anslag på 3 miljoner kronor. Alla parter, även”. och : inte , minst statsrådet - Hjalmar. Nilson," var överens om so att det högre anslaget var behöv= "= "> - ligt, men statsrådet Nilson och ut-! et .sig dock av tatsf äl. inte: kunnaj joner kronor, ökning i jämförgelse med i klubbades igenom. Samtliga de av till vägväsendet. uppick till 607,1 mil- vilket innebär en förorda det högre anslaget, då det.” inte kunde rymmas: inom den upp-i, jorda anslagsramen, Statsrådet; fälson "kunde öckså - peka på att 1 fick taget helt täckas av bilskattemedel, den. . hade mindre jämkningar företagits. . Detta var bland annat fallet med till rande budgetår med | inte . mindre än. 172,0 milj. kronor. Denna sum- -| må, 607,1 miljoner, skall praktiskt - Statsutskottet hade farit mycket varligt fram "med Spånstads äskan- Endast på ett par punkter till £ Fock nul: lär dubbelt så stort som året innån han övertog ansvaret för detta av-] snitt i- kommunikationshuvudtiteln. Han "fick ock: erkännande. "förl detta i kamrarna. I ändra. kanwnären blev antal - röster;" 105, ' för så skottsförslagef " zom- reservationen. Det blev alitså: lottning, och den! .. av vägar. Där hade kmt föreslagit ett rfeservationsanslag på 7,5 miljoner med '2,5 miljoner till.10 miljoner kronor" och därmed delvis tillmö- tesgått.' en ”bondeförbundsmotion, i vilken anslaget föreslogs höjt till 12 miljoner kronor, Utskottet. hade vidare. föreslagit — även det i en- lighet med "bondeförbundsmotionen — att i gengäld -anslagen till för- stärkning och förbättring av vägar samt -till vägbeläggningar . skulle nedräknas med 15. fesp. 1: miljon |; kronor." ' +» Detta riksdagens beslut- innebär ett välbehövligt tillskott till -ansla- get för byggande av enskilda 'vä- utfalla är svårt att gisså,' eftersom: denna. fråga karg rundvirkesexporten, förkortning av arbetstiden och inskränkning i rät-. ten att förvärva jordbruk, men "det är.långa historier, som får berättas bara till 'sist erinras om att. nyval-' de" från Norrbotten, Larsson. i. Hede-' en seger i andra' kammaren,' Ban: utföll till förmån för - utskottet. Första .. kanunaren "däremot biföll reservationen ' med 71" röster mot! > kronor men , utskottet hade ökat 61. alla” -parti-1 Mycket prat blev det också om ; bondeförbundsrepresentanten ungfrutslade "och: hemförde skilda i; bety- Ir dande." För hela I landet beräknas ett behov av omkring 75 miljoner skulle kunna utbyggas på ett nå- gorlunda = tillfredsställande Med ett statsbidrag av 60 procent 3 välvilligt behandlat hans ;' motiö; öm en: översyn -av."norrlandskom-' mitténs olika förslag såmt utreds . - sätt. hade "nämligen mycket ning om att skapa en statlig i invess .: feringsfond för att främja ett merä > näringsliv :- av de b skul= le. det således erfordras 45 miljoner. kronor." Det" fanns alltså fog för den'- av" bondeförbutidet företagna höjningen ” till 12 miljoner, ..men lanQ, Utsköttet. tyckte "liksom "He N denäset att en invenering av: norr=j ot landsproblemen är behövlig, Häri-/ genom bör angelägenhetsgraden avi > kunna" fastställas höaa t talen "under den' första 5 års lvckst. ani | rättas. : om planer. för deras lösning upp=; Detta "bör. kunna. utföras) . under. medverkan” a snéci al y tal avsevärt fram: emot :10-årsål- dern, ', och" antalet: dödsfall "under is tredje 5-årsperioden är endast 1/3 äv första .S-årsperiodens. Inom den första ' gruppen, åter .(0—5 år) fin- ner mån att kulmen nås i tredje— fjärde ' levnadsåret, Det "är denna farliga ålder, då barriens alla hand- lingar utmärks !av, impulsivitet och bris eftertanke, och 'då de än- äga. mottagliga för, förma-. Bom dödsorsak nummer 2 kom- mer vägtrafikolyckor--motorcykel | > olyckor. Dessa svarar för "ungefär 1/4 av alla dödsolyckor : ;I barna: åldern, Även i denna grupp är det oftast barnen”strax under och om- kring femårsåldern, som råkar ut för olycken;— det blir olycksty- pen'lekandé' barn på eller vid'ga- ta, .I åldrarna "upp möt. 10 år sker en förskjutning:, där är det ”tra= fikant, på. cykel”. som svärar: för det -största > antalet både bland de: dödade: " och ;- skadade, —— I späd- barnsåldern dominerar .. dödsolyc- körna- genom kvävning. 'Brännskå- dorna - förekommér företrädesvis i den lägsta åldersgruppen och sva- Far - årligen för: ett 30-tal dödsfall. > Hittills här talats endast om ”o- lyckor så svåra, attde' lett till dö- den.. Det totala" antalet olycksfall. bland. barnén är vida svårare att beräkna, men siffrornå för dessa är givetvisj kolossalt mycket. högre, kanske 200-100 gånger högre. orrlan FÖRTROENDEKRISEN inom re. 'geringskoalitionen, "har. ytterliga! förvärrats," skriver Uusi; .(samlingsp.) om- den politiska”s sis tuationen i Finland: ie De två. stora: -regeringspar nas — pung demokraternas : . agrarförbundets - : nadssänkningsprogrammet « kan 3 man knappast längre tala om nå- «gon Ömsesidig -tillit. : Det behövs ; . statsministerns"; hela. beprövade ? re " .balanséringskonst för" att samär- , ee betet skall kunna fortsätta, : Men .;'är ens-längre dénna till fyllest? "Den. ekonomiska krisen, och bri; ten på förtroende tehderar 'starkt "att övergå” till en. politisk" kris, De- som axlar rfegeringsansvaret bör : likväl hålla i minnet att.d är moraliskt förpliktade att'skö- ta det bo de. rett åt sig. . Ingen vansan har lust ghter » skyldighet; alt göra det, => - Skribenten ' skulle | kunna ha byggt ut den sista Satsen genorå ått | även tala om, att ingen annan hele ”Jer kan göra det. Spricker 'samar= betet "mellan sotialdemokralerna : och agrarerna i Finland blir svar. L h I. utom samlingsregering: — en gjord. försvagning av regerin makten, Har Finland räd med de tad i en I kinkig ekonomisk 7 St
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.