rm nd pa VEN ' > gon vslags' ' Lördågen den. d maj 1053 =” ant . lingshemmet, knåpp!e. sina hän- der "och började läsa sin bords-|P bön. Men-;så : avbröt han sig :plötsligt mitt i bedjandét! öch utropade: Nej, jag skall väl in- te stå och läsa till bords vid käffebordet, när jag aldrig läser till kaffet hemma! Och :så tilla- de han eftertänksamt: :Men. det är kanske därför jag alltid mår "illa efter kaffedrickningen. Det finns ett slags andligt älf: « lamående som grässerar ganska åldsamt bland mä na av idag Man känner sig nergådd . och hivnörlös, trött och uppri- ven, Man vegeterar. Har liksom tappat bort livsmelodien; A'lting . har. blivit "ett enda Gråköping, grått” i grått, trist i trist. Långt | in '£ de kristna leden 'gör 'sig denna gråvädersstämning . på mint” > : Jag har, på "känn: ått detta hänger sammån ' med bönehs gå vårt liv. Fuskar man med bönen, blir. man en som förfuskar' hela livet, '. Bönen har inte på "ånga vägar den plats i den, svenska folksjä- len som den: andliga hä'san for: drar, Det finns alldeles för mån- "Za som blir”. överlägsna” i'tonfal- let, då man kommer iii på frå- 'gan.. om bönen, "De kallar den magl, en -övervunnen ;' stånd- » punkt, någonting förlegat. ” "+ >, Herre, lär oss bedja — så bad ;en gång en av Mästarens tolv - livdrabanter, : Det | borde” i: ;, Det är u inte fråga om når examensuppvisning för Vår Herre'| bed:ändet. Att bedja är att tala” enfa' "med Gud 1 sit hjärta .Som”ett barn talat ”med. sin far.” Ingen- |: "ting är så enkelt at vi inte får - utgjuta oss i bön” om det, s + - Det är inte fråga 'om att. hopa en, massa”. ord. ” ”Men "i ”edrå » böner skölen I'icke hopa 'omma Vv ord såsom: hedningarna, | vilka mena att de 'skola. bliva bön- hörda för: sina "många" ords skull”, : "Bönen föder Vår; som Jesus " har lärt oss a't bedja, innehåler Ånte ett "endd”örd för: mycket, '- Öppna I ditt. hjärta för” Gud - "precis som det, är. "Jag hår så- , dana dumma » ord. &'t kommal VI "Laholms hya didning dån 2 maj 1893 lästös: : rVespergudstjensten br ” bår alltigenom en högtidlig Pprä- i gen värdig 300-, årsminnet. Körerz nå voro - ypperligt gamsjung oh barnkörenå röster- lingade gripande genom det till trängéel fyllda , templet. Bärnkören var placerad i koret,: och déss sång leddes" äv hr C. Berggren på en liten: kammarorgel.' Från altaret messade kyrkoherde Ahlberg. I en kört predikan” af honom — med ing&ängsord ”Behåll det, som du hafver, att ingen tager din krona' — erinrades om betydelsen af de au öfverallt i vårt land firade rer ligiösa minnesfesterriå, - ” (Ciudstjänsten hölls med änled- ning av 300-årsminnet' av ”Upp- sala möte”, Herr Berggren, som även ledde ”Börggrenska musik. kvartetten”, :: hade drabbats av det hårda ödet att bliva. blind.) Om vädret skrevs i Sarima tid- ningsnurmmer: > ”gtt synnerligen efterlängtadt regn föll här under I0ppet ar söd- dagen, sedan det und föreégåen+ de natt fallit "snö, som”på" mor. gonen täckte märken hvit, Äfven 1- går, då man” nog. helst önskat en 'strålande-.sol på vårens hög: tidsdag ;—-:.—" —; Ingick "dageh : mhulen,; äyster. och nte råkäll, och Til - firandö af "vårens inträde med den 1' "Maj utfördes,” såsom vanligt, tidigt i går mörse musik på städens gator af Berggrenskå qvartetten.”. « Ytterligare om Vädret skrevs il det två dagar! ; senäre utkomna det välj "”Etter , hår värnie nu inträät. ”Termome- tern ; visade i går 11 grader i skuggan. Vårsådden här i trak- ten är pu i det närmaste afslitad, och den af torkar medfärna höst- säden spirär frisk och grönskan: de.” I tiäningena "nummer. för den 6 maj lästes:.iv ” 2 Ett bokhålleriinstitut har, såt söm framgår af en' ahnöns ä da- gens nummer; härstädes öppnats at herr A, G. Jansson, lärare i handelsvetenskap. : ”Att. döma "af de intyg, som vi haft tillfälle att se, äger herr Jansson stor under- visningsförmåga: Mn '"CUndervisningen ägde . "rum i handlanden J., Hanssons gård vid Stortorget; och avgiften för hel kurs var 40 kronor, ir. Såsom 'i jamiariartikeln - visa- des, motsvarade 1 krona år 1893 cirka 4,45 kronor enligt 1952 års penningvärde.) :: Även, nedanstående meddelades i samma nu möéd, säger någon, Jag här inga ord, alls,” säger eh "annan. Och jag Har bara nederlag, betygar er tredje," Det hjälps inte. -Gé Gu dinä'”dunima”ord, och alla dihä ederlag.. ' tt tigande hjärta åt. honom, : Han kån & "fylla ' get med juper: och sädg. : , fiGua som :haver barnen kär, . : se tin mig söm Hiten är? putea «Jesus lär öss j också att pga tryggt." : PNärg du. vill. bedja; gå då, in fö kammare, och stäng, igen. din. dörr, och bed till dir: Fader i" det fö ::Vismåste. vila invid Guds strålande Jöften: Då: först lär vi. Guds; kraft, En händerna orkar räckta: de knäppa med att vara de inderna och de hjälpan- dé: händerna, idet' långa loppet. aldrig glömma, bl . var, vii världen gå, so ; "att: till Guds eget hjärta "der bedjandes suckar nå” Bevärltigsmännen - från Östrä Karups, Voxtorps, Hishults, -Ve- inge och Knäreds socknar blefvo i går kl, 6 e, m, härstädes mönst- råde af. Kapten 'V.. Reutersvärd för undergående av vapenöfnnig mönstrades: :manskapet. från Lac holms stad och "landsförsamling . [samt -. Renneslöfs, : Ysby; Skum- nieslöfs, - Hasslöfs "och '« 'Tjerby |: söcknar:; Båt :Inryckningen ", vå heden sker "|dåg, och enligt gällande. förord- King blifver Htryckningsdagen: den 20.1 nästa månad”... "Lördagen. den , 13 maj — 'med N början kl..10 fy m; — "hölls ”auk- tion i Pedagogiens. lokal; Med an. H ledning” av' avflyttning: från sta. den lät: kyrkoherde S., Dahl då sälja åtskilliga möbler: och hus. gerådssaker, ett piano av Malm- sjös ; tillverkning'; en: strykugn med strykjärn, en värmenecessär gt en -Järnspis," laggkärl och andra trävaror samt en > fögelhundsvalp Två: dagar” senare inlämnade den ovannämnde"; Berggren "till magistraten en ansökan” om ' an- läggande. av en dansbana i Tivoli. Den beviljades. med . samma : tids- begränsning 1 fråga. om dansen” "loch-på samma villkor, som: förut stadgats, « . .. - fullbordadt, och" arbetena 1 på Skedala hed, I morse kl.” 32 6 I..; nya Tidning”, för följande « da; 'Mot den svartmålning af Bållandena på I Hallandsås, hvilken förekommer - ti Es polisuppsy- Hingsmannen ; Settergrens senaste rapport ! til konungens be- fallningshafvande, .. har tidningen Halland emottagit flera protester från derstädes bosatta "personer. da” skildring ställer en till största delen. . aktningsvärd Befolkning i en mycket. ofördelaktig dager, Den, populäre, gästgivaren” An- i! ders. Rehngren i' Tjärby, fyllde. 0 Ir år. torsdagen den 18 maj. Med an. ledning "därav var en festlighet ahördnåd i | gästgivaregår en, och sig < äv -Berggrenska kvartetten. Först inpå ”småtimmarna” stuta- de” den i NR stad. Med, tattåget i förgår sked- | de. "nämligen afresa til Ousby, hvårs pasto - skal tillträd På samlats. några” intimare "vänner, hvilka ännu en gång, ville bringa sin" afskedshälshing.”. ” Den andra notisens iydelsé vari I och för stadens anslutning tin rikstelefonen har en del för- arbåten verkställts.. Piåtsiageri. arbetet : på de tak, der stativer komma: satt: uppsättas," är. redan niens' I framdragning äro "påbörja. de, År allt att döma torde vi. om ett par väckor håafva "arbetet med nätets” dragning genom staden: i full: gång. Icke: för tidigt?” RH Två "dagar därefter ännonséra- i; Berggrén.” > ningens: "nummer sämma måna ” Pingsthelgen has. 5 ligt. "känneteckriats” af utfärder till: lands och ; atten, I: Usynner” het pingstdagen var "dertil egnad på grund af det shärliga.: :vädret, Annandagen var deremot. kal och blåsig med mulen. himmel” I det ifrågava de : numret lästes även: RE I"DåR portieréj ; tadshotellet härstädes Carl Ändersson' i lör- dågs ; förmiddag skulle i stallet födra : hotellets. häst, blef han af dånna så illa sparkad på ena un- derbenet,' att . båda benpiporna afslogos: "Åndersson fördes -'ome- delbart till sjukhuset, der han nu för den 23 i vårdas. : Rörand :pingsten: skrevs i td. | fö vad le Slågfält. med” 40, 000... döda och: sårade gav INT 125 Hans födelsedag” var. "nämligen d. 8 "maj 1828. över hela Världen fil. rås hans minne av rödakorsrörel. sång” orgänisationér, som alltjämt för denne banbrytares idéer vit dåre. . ' Dunant, som härstammade. från e gammal Geneve-släkt, "fick i pålsen till skapandet av en inta nåtionell - humanitär rörelse med uppgift. att bispringa krigets of. fer;. spär han midsommärafton 1859 hade" varit vittne till det blodiga slaget Vid Solf ting i Ita. lien, som krävde 40,000 personer i stupade och särade.” De” fruk- tansvärda : hån en hjälpaktion: för de sårade [> och vad, som, var väsentligt utan ätt någon hänsyn togs till de hjälpbehövandes nationalitet. Några är senare skrev han rer siha minher från Sölferino öch inledde en aktion för att få tin stånd en universell permanent / hjälpkommitté. Bfter ”otäliga resor, runt i Eu ropa ; och genom korrespondens med inflytelserika persöner,' fick hå n, tillsammans med,en schei- Zisk hjälpkommitté, till stånd en internationell: konferens i Geneve dén-28 oktober -1863, I konferen- sen var 14 länder, även Sverige; |; representerade och den resultera. i beslut om att: söka "få till stånd - "internationella konventio: nér till skydd för krigsfångar och sårade ' "samt: "att" den militära RP rika Bersåer. I Baviljongen finnes infälle att intaga” läskedryc" nu” tälrikt i "besökt och "gynnades av). ett: tämligen vackert väder, Till- förseln! var riklig, men dc där: största smärta och tungan, till, pa Juris Doct. Magn. Durell. Arch, Prepos M. J. Hjortfast. Joh. Tur ” et And Psalm Laudate Deum in Cymbalis bene sonanthus. Hans Hansson P. H S Past. Ao, Christi 1667. Series Pastorem Sven Trelevenborg Pastor 1598, död 1610. Peder Hansson utan årtal, sämre "målad, men 'något gammalt bildthuggeri- Uti Kyrkan förvaras några Helgonbilder från Catholska tiden! bild 21/2: - aln lång, föreställer 'en "skäggig man i sittande 'ställ- : hing” hållando vänstra handen: rå bröstet; den andra handen är : afbruten: Åter en bild, föreställande en gammal skäggig man,” sittande bunden med händerna” korsvis lagda mellanbenen, är - fästad vid den Pay hvarpå han sitter; i ansigtet. 'uttryckes. den" men albruten, : Denna : bild" föreställer. en Martyr, förstnämnde deruti att den är'så arbetad, att den ka alla sidor, En: rnindre bild föreställer en krönt man, som bå'ler i ett öfvertäckt kalkformigt käril i i » bruten, han trampar på et Monstrum, som har. Menniskohuf=..' vud. En Mariebild med barnet På armen. En bild föreställer en- [gammal krönt skäggig man, håller på. sina armar en bild. med. SN gånomstungna händer och fötter. För öfrigt icke något anmärk- - bolts En en del uträckt,' den ; - ses, från : ningsvärt i Kyrkan eller på kyrkogården. ; Tornet af sten vid. =. -v oc vestra gafveln, försedt med slaguhr 1815, -har 2:ne klockor, Den . Do större utan påskrift, På den mindre läses: Campana h:ec denuo sorger Ar änstra handen, den: högra afs : ” oas En Klocka i Pasfor 1663,döds året okändt, Hans Hansson Pastor, 1667: döds . I est Reg: Svee. Carolo XL Prsef. Hal, Joh. Haak. Prof. året obekant. : Arfvid Varbergensis Pastor 1672. ander Pastor 1689, död 1693. Nicolaus Petri Frölander Pastor 1695, död 1698. Fredrik Bröms född 1658, Pastor 1699, död 1732, ” | ' Johannes Roselius född 1700. Pastor 1732, död 1741. Anders Flo- rell födå 1702, Pastor här 1742, död 1772, Abraham Ljungqvist ” . Johan. Tili- 4 1750. Pastor 1787 död 1800. To fas Banck fö '. 1811, död 1820: öra gg IE AK Askm 4 >' Pastor loci > = oo Silfver ns mm Communion Kalk och Paten förgyld'e, väga 40 Led ra - En Socknebuds Kalk och Paten förgyldte” väga iz ie Lod: ee Malm En dito större utan årtal. —' - 2:ne Ljusstakar "med 3:ne pipor hvardera; . ne dito mindre. — - röna ined 8 pipor i eh h ömgång, - — född 1726 Pastor 1773, död 1785. Hans Peter Sch onberg, Tornet gjuten år. 1767 nn set En Ljus” NN Ett fat i; Fundten väger "= >: "åt. En skål till d:o väger ” 2 - Yo 2:ne Ljusstakar väga 212 ” 59 Nummer till Ziffer taflorna. > . K o Pb pa r 7 En gammal flaska Bleck Bly. . ne Handspriton. i 1746 Pastor här, 1748 Pastor hår: Gammalt fak bly, som v förvåras ner Kyrko Reparalionen v väger, 3å 4 Skit. ÄR SE é .NENS GRUNDARE FöDDES, lidanden " han” mötte . grep. honom mycket djupt och Bland befolkningen organiserade : Si slagit årts "riksdag . att: Sverige JAN HJ ALPORGAN ISATIO- sjukvärdspérsonalen skule skydd och att en permanant kom- mitté' skulle övervaka stadgande- ges nas efterföljande, Nästa . konfe- rens' hölls "den 8—22 Qug. "1864 i Geneve. med delegater för 16 na- tionerå regéringar = Sverige var represönterad genom observatör. "Vid .denha - konferens under.” tecknådes>'- konventionerna och samtidigt” fastställdes 'skyddsteck. nét.. till :ett "rött kors” (utgörande 5 kvadrater)" på vit botten (oms vånda” färgerna” i : Schweiz flag" ga),..vilket” fick ”till "följd att:rö- relsen snart antog namnet. Röda körset/ Sedermera har dessa kon- Ventioner byggts ut och föränd. rats med hänsyn ' till "nya krav =— ständigt i syfte-att ge ökat skydd åt krigets offer och &t ci. vilbefolkningen; De senaste kon- | ventionerna antogs 1949 i Geneve. Den :syenska regeringen har 'före- alla är schweizare:- På grundval Il kretsen hos | Ränneslöv 33. 30 hem. kh, T|Predikoturer Laholm 10 hem. kh. "Håkansson; 11.30 s.-skola. Skogaby 13.30 häri, kh Håkåns- son, Veinge 10 hgm. m, nvg kh. Ljung. s.skolan inställd. Fred,: d.' konfirmation kl. 16 kh. Ljung. lyst m : Veinge, s..skolan in. "nd, Måstocka 10 hgm. komm. Rydén; s.-skola,. Tisd. ' kl, 16 konfirma-: tion komm, Rydén, Genevads skola 17 gdti. Rydén; NN Knäred 10.30 häm. kr, - Eriksson.. ÄN .00 s.-skola. Hishult 10 hgm, kh. Gustafson. . Tisd, kl.: 19 kyrkliga arbets- Kornhult, Björkebergs "skola 16 gätj.” Gustafson. de olika länderna — i Sverige jenuari 1865 — nationella ' röda. korsföreningar; . vilka 1919 på a' merikanskt ' initiativ sammanslöt sig i en federation" (Ligan), och även den har sitt säte i Geneve. Sedan ett antal år tillbaka är SNI Svenska: röda korsets ordförande" justitierådet Emil Sandström ord-- förande i Ligan, till vilken T1 na. tionella rtödakorsföreningar anslutna ::med ett. sammanlagt nedlemsantal' av cirka 115 mike: joner, : . Dunant, som i mycket” var. en. eldsjäl och svärmare, kom några :' år efter Röda korsets bildande på kringflackande liv och : under. svårt - armod,. Genom "sin familj domshem :- i' Heiden," där -han un. der.” många "år. levde helt port: glömd, Där påträffades I han av en der." vilka :..omständigheter., Röda korsets 'grundare levde, Från oli- land, När Nobels fredspris utde- lades för första gången beslöt det nänt ; skulle ” mans med. Frederic - Passy, as Dunant gick :ur+tiden' den , 30 oktober 1910: men. hans - tankar : äv Dunants program” bildades i fölkens, liv, = fora ; Vnder : min vistelse i Stäterna "besökte jag fem "olika luthe; - 3 "ska fund, sju högsk och "53 olika tillfällen, huvudsakligas vid samtal mera endast av den ' människor ” ombedd att säga åtminstone svenskar” Jag: några : "ord ./ på ; ka språket där ute 'och talar gärna sina fäders dialekt, Ofta hörs ock- så kå — "man i stor: utsträckning plöralisformen i talspråket — och detta påminner ket vid läsning äv psalmboken och katékesen, - 1 konfirmationsundervisnirnigen; 'som' ibland - är "tvåårig läses regel. buhdet .: Luthers ” lilla katekes 'på engelska, Dessutom har man läro böcker i biblisk historia och kyrk- |. historia. I skolan ges ingen kris- tendomsundervicning men. det är vanligt ” att barnen i alla klasser får ledigt: en timma dagligen” för kristendomsundervisning-- i någon närbelägen . kyrka.. Man nedlägger också "stor omsorg "på undervisnin- Där delas dre generationen” «man nog bereda sig. på att uppe hålla H svenskättlingarna på engelska. Ännu ride som. talar svenska, På alla ställen jag. Besökte blev" Många svenskättlingar. har Järt sig svens- : om att man "lärt: sig svenska språ- - talade vid. 7. Svenska språket förstås nu- ch för framtiden måste >: våra förbindelser" med finns det. dock 10,000-tals Biskop, Bo 'Giertz. -— Nej, inga kvinnliga präster är ner. Däremot har kvinnan, det allra sionssällskap som. f.;å.. hopsamlade . . F fler än bar- vixna som ibland: ä; fr i ee gen. i söndagsskolan, missionen. | barnén I alldeles som i Gudstjänstordninge amerikan= : de ska lutherska kyrkor är den s > ami . lan - omfattar. också klasser förlma som här hemma i Sverige men på engelska språket, Lutheranerra i Amerika uppgår f, n. till sex Kyrk byggr intensiv: där ute. I Amerika liksom hos. oss: flyttar 10,000-tals män- niskor . från landet till städerna, "men i Ämérika följer kyrkan med och nyå församlingår tppstår oav- brutet. .: ber ho oe i ; Förefinnes pr tbi rika? ; sant — Nej. säger biskopen, -det rå- der stor tiljströlaning till prästäm- . betet men genom kyrkans / starka tillväxt" är behovet av präster stör- re än tillgången. Här. kanske:jag bör nämna att många av prästerna här ute härstammar från. Halland. Augustana-synodens president teol. dr. Oscar Benson är. hallänning. I Gustav Adolfs-församlingen i New York verkade: 1 många år som kyrkoherde teol. dr. Mauritz Stol- Pe, bördig från Varberg. Man kan änpu spåra frukterna, av hans ni- tiska " verksamhet där ute bland landsmännen. män, någon tanke på okönade Präster? : människo sig i starkt tillväxt. ösa nner ning betjäras . av närmare 11,000 präster. Om ;man betänker. att : svenska kyrkan - "har. knappt 3,000 präster i fält; så förstår man hur mycket ; bättre amerikanerna” är ad acpen. åranske tåg och dÅrack kaffe i restaur:; ; ang= vagnen. : Kyparen' hade glömt Sd ställa fram socker; Men en kvinn- Lig äldre bordsgranne hjälpte Fer= tog fram '.” nandel ur förlägenheten, en sockerbit. ur handväskan och överlämnade den med följande ord: '— Ta den här, har alltid en soc ifal dag skulle möta" en häst, - beréddes han, plats på, ett 'ålder- ; schweizisk journalist, som "riktade : världens .uppmärksamhet. på.un- ka håll i världen strömmade: äre-" > | betygelser till' Konom och bla.c' fick:han en livränta från Ryssl nörska stortinget att Henry: Du- dela priset tillsam. - rä"en” av de få MNusstrimmorna 'i i i radio, säger”biskop Bo Giertz: .' >”. påtänkta bland - Amerikas lutheras - -största utrymme i kyrkans arbete, - BL a.”har kvinnorna 'ett eget miss. inte mindre än 400,000 dollars. till : komikern URL d hästansiktet åkte nyligen ' Unge mani Jag kerbit i se . Tjärby söndagens gdtj. samman komm. VT ,e fru: Karin "Svensson, är . obestånd och levde i flera år ett '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.