£ Få människor finna tacksam- hetens väg genom livet. 'Tio män el ;- Vandrade en gång bönens väg till Jesus, men endast en tack- samhetens, ' Kanske är propor- tionen densamma i dag. Varpå beror detta?.Jo,' ligger ej orsa- .. ken däri att vi i bönen ha en ide stark ;: pådrivare — 3 självlskhet, begäret att få nå- Vär bönen till äventyrs b'- hörd, faller denne pådriva- re:bort; Det finnes intet mer ätt : oc Vinna; ochså får bönens väg 'ej pe övergå -. i > tacksamhetens. : Vi | > Stanria > på halva ”vägén. Men | finns. då (intet mer att vinna? Jo, oändligt mycket... Den som vandrar . tacksamhetens > väg skall finna, att där öppna sig.vi- dare utsikter, än :vi:.någonisin a- ; nal, där andas vi högre och re- nare lift än i vardagens värld. Så föj då aposteln, Låt honom I . lära dig något om tacksamhe-' | - "tens stora rikedom. "777. ba bo "Var "går den vägen? Huru | väckes tacksäge'sen i. själen? A- . posteln ' för oss ej som vi kan- : . ske väntat ut i livet; Där kan i "> cc visserligen mer än en gång tack- samhetens : väg, . begynna med hjälp i nöden, räddning ur fara, tillfrisknande ” efter ” sjukdom. Nej, : aposteln,'ser inåt, och a'lt klarare” tecktat sig för honom tacksägelsens väg. ' . NORR > Vägen börjär vid ;syndaförlå- telsens port. Förlåtelse! Ja, Pai- lus: kunde" aldrig. upphöra att förlndra sig över. att hari'var "en ' benådad" syndare, .: Ju: längre önöm Guds” nåd,” som vederfarits' honopi "7, :. 1 AN > Varför Har vi. så svårt att hifta tacksamhetens; e 6 wo hs port. : Vi ha törhän- ig. firat botdag, och -så -cheler ' förlåtelsen "en "oss, . Synd-bety- r.tid. Man. vill. in- m ordet — utom möjligen " på biografaffischerna. | lyser' det i; stora bokstäver, : ”"där/”väcker det'sensation, men - inte”annars. Men känner man ej ':synd;: känner "man ej förlå- te'se,. och då. vet. man heller: in- gen'ing om den glädje och.tack: : samhet, som springer fram wur undfången förlåtelse. Vi behö- "va förvisso varje dag börja vår väg vid förlåtelsens port. Gud "hjälpe "oss till' ökad syndakän- nedom, ;ock” före Han: oss fråm son : "till: för'åtelsens "öppnade dörr. Då bl r.. vår vandring helt visst en: tacksamhetens väg." ii. Vid . förlåtelsens » port börjar ” kallelsens väg, och den är-ett : med tacksamhetens. Herren ha- de” 'ansett Paulus förtroende värd. och givit honom en tjänst, en" uppgift, Det var en gåta för ”" aposte'n; » att. han, -'den forne våldsverkaren -. och förföljaren, : ' fått en. så stor kallelse. Men den | var bara en konsekvens av för- låtelsen." Varje 'dag ' fick han ' mottaga,” inte ' bara förlåtelsen utan ock kal'elsen, och alltmer fylldes hans själ 'av jublande tacksamhet, -< 20 es 7 Kallets väg ger mening åt 'li- . vet; , Vad är det, som fräter på » livsnerven i vår tid? .Är det 'ej . livets meningslöshet, som förtar livsmodet" och' livsglädjen för så oändligt många? Det är den pa- - rasit;” som suger ut själva livs- märgen . . ur den västerländska delen av mänskligheten. Livet har” intet mål,. ingen mening. Det gäller bara att. pressa ut så mycken lycka, så mycken njut- "ÅA ning som" möjligt av våra snabbt flyende år härnere — och sedan : Onsdagen d ; dOre | gen den 13 maj 1952 i vår egenl|, , ai "levde, desto underbarare Kring eq norrländsk by "Det är sällan man vill ta till så stora ord vid läsningen av en bok, som då man läst- ”Tjärdalen” av debutanten Sara Lidman.: Boken har nägot kärvt över sig, en kärv poesi som inte saknar psykologi-. ska finesser och som inte heller saknar det typiskt norrländska: vidderna. och tystnaden; Det är en roman med en egen ton. För den som står helt främmande för dialekten kan språket ibland er- bjuda vissa svårigheter. Men den stimulerar och skapar en äkthets. prägel : över. romanen som man sällan finner i böcker. - So Vad handlar då denna fina de- butbok om? ET - Jo, en norrländsk by och dess fåtaliga innevånare, Den startar med Nisj som i ett år hållit på med att. resa en tjärdal, Han har arbetat. med den. både med huvud, nävar och knäveck och därför är tjärdalen en vacker syn för ho- nom, Författaren skildrar i någ- ra få meningar hur mycket tjär- dalen betyder, inte bara som peri- ningplacering, dön betyder också något -mer eller så långt slit. Helst gom 'arbétaren vet med sig ätt han'lyckats, Han vet att nu SÅ. Fen Föra oa - lir inget nu så även kallad Räven, by nius, har varit och fördärvat tjär- dalen, : Själv har Räven fastnat under eh slåna och fördärvat sitt ben, Nisj blir halvt vansinnig, en man som förlorat. något bestän. digt och som till sist är ett lätt rov för..byns fripredikant, Blom. Jonas bärs hem av hatiska bybor. Här spelar boken upp temat om kamratskapen. '. Alla lider: med Nisj, vill hjälpa, hela. Men de förmår "ingenting. De lägger iJo- nas hemma . i hans stuga och Vela, "en sinnesslö flicka, i roma- nen representerande godheten, passar honom utan att ens vara tillsagd; Mellan dessa två :varel- ger, Jonas, kallad Räven; och den veliga Vela, uppstår en underlig gemenskap, Vela tycker" om” att offra -sig, hela hennes tillvaro är att kutina offra, Räven. behöver döda, ' göra . illa” någon : för. att själv klara sig -Han. vill. ha: en fågelunge, ett djur, något att ri. va ut ögonen på, dra av "vingarna eller” benen, Någon som -:han kan överföra sin egen smärta på. Vela låter -honom "riva: sig i ansiktet, det hjälper.' Blommor "som; Hon plockar 'och ställer vid hans säng | kastar han bort, Han är den ren- odlade ondskan och några dagar senare dör han. i kallbrand, skri- kande i' sin eviga smärta och. sitt eviga "hat, : Symbolen: för hans smärta "fångar författaren i ett kapitel om en katt som dödar en råtta, Kattens medvetna Iek med den” sargade" råttan. Petrus; en.av bokens "huvudgestalter . som, har svårt att finna sin rätta tro, ser kattens lek, pinas av råttans evi- ga lidande 'och 'halshugger i för. skräckelse ” katten : med "en "yxa: Ja; det är en förskräckelse i hans inre, hans -gård håller på att gå honom ur. händerna därför att han saknar:'pengar till ränta, : ., ' DE pengarna får han ”av byns girige, n'Albert som köpt till sig tjärdalen för en fjärdedel av vär. det av Nisj hustru Agda. Petrus anfäktas av: att han mottagit. de pengarna, i:sin eviga . rättrådig- het skulle :han velat lämna Nisj dem, de är ju egentligen hans... Petrus är lustig,' glad i sinnet, men samtidigt "en underlig grubb- lare -.som anfäktas av tvivel och vars tro inte är hållbar ens«inför den sämsta teologen, Blom, fri. predikanten; Petrus och hans ar. betssamma hustru Betty är skild- rade med en kärlek som verkar vara mer än konstruerad i en ro: man, Man har en intensiv känsla av "att. de människorna någon gång stått författaren nära. . . > ”Tjärdalen”. är en dramatisk roman. Det. skrives inte många såna: böcker per år, Det är med ett -annat 'ord 'en händelse inom litteraturen." Den har en såpass egen ton att man också kan tala om att Sara. Lidman redan vid sin debut har ett färdigt instru. ment att spela på Hon har här byggt upp något som Påminner om den gammaldags psalmodi. kon, tonerna än djupa och strä- va. Henhes medlidande med män- niskorn&.-gör boken till ett doku. ment, man inrutar byn Eckträsk i Västerbotten och dess människor som ett litet område "vilket man lärt 8 mycket om, SNS Det är altid lädjan varmt kunna anbefalla en bök ät läsarna, Den som köper. PTjär. Rr ;: d tillåter ej att gå närmare inpå frågan. Låt mig blott säga: det är stor skillnad på att bära: bör- troende värd. Han vill taga dig i sin tjänst. ' Du får taga din livsuppgift 'ur Hans hand. Han " vill infoga din ' lilla livsgärning "i sitt” stora sammanhang. . Är . inte detta förunderligt, att Fan " kan begagna oss för sina syften? | ol Måste -då' inte” tacksägelsen : . springa fram 'i själen? Blir inte i varje " steg på kallets väg även ett steg på tacksamhetens? Men, DT "svarar någon, jag har intet ur- bete, inte kan jag då tacka, > visst är” detta en tung börda, ! e' än . vi måhända kunna är allt slut. I sanning en tröst-|tdan med Gud eller utan Gud, ty lös livssyn, ön NM med Gud kan det till synes me- För'åtelsens ev kjum sär och innehåll av a'lt få mening ger: dig, att Gud anser dig föra] och innehalls in a tös g , Tacksamhetens . "väg ', leder fram till djupare Gudsegenskap. Själen söker inte längre Guds gåvor utan Gud själv, och så mynnar : tacksägelsen ' ut i till- bedjan, Det största och rikaste, vi få uppleva på tacksamhetens väg, är att den för oss allt' Iän- gre in i Gudsgemenskaperis hel- gedom. Där, upptäcka vi :stän- digt nya anledningar till lov- sång. För den tacksamme blir livet fullt av under, ty han ser alltid Guds hand i det. minsta och vardagligaste, Gud hjälpe VETE vr TÖVTTYTEYTTAYV LAHOLMS TIDNING —— YTEeTYTYTET TE FTYTFeYTETY YtverevYrrr Pengar 2 Tio daler kopparmynt var en gång en rejäl mansbörda. Riks- banken höll sig med myntdrö- gar, 'slädar att stapla plåtarna på. I mitten av 1600-talet vägde 10 da'er 19,7 kg och mätte 3x7 decimeter, vilket onekligen wvål- lade en del transportbekymmer. När: penningrörelserna ökade i |omfattning inställde sig behovet av pappersmynt. I Encyclopedia Britannica finns en "uppgift, att sedlar: i verklig mening var en svensk. uppfinning! Sed'ar -med inlösningsrält fanns i Sverige redan i mitten av 1600-talet. Den första daterar sig från 1661 men” har gått förlorad. Primö- rerna blev för övrigt. inte lång- livade. Ett i och för sig. ganska obetydligt kursfall skapade: en stark misstro; mot Pappersmyn- ten," och -upprättelsen kom inie förrän' på 1830-talet, |: Då blev sedelfloran så mycket rikare; ef- tersom privatbankerna hade se- delutgivningsrätt. Denna indrogs först vid sekelskiflet, 1 0 - Det är digra sedelbuntar, som årligen : fraktas till Riksbanken från Riksbankens Sedeltryckeri vid Norr "Mälarstrand, där: en portväktare ”v:med uppsyn " av kompakt 'omutlighet : sörjer : för att-ingen objuden konimer, in; Men den som väl kommer in får:'se ' tryckpressarnas ; villiga griparmar stapla ark på ark av det åtrådda papperet från Tum- ba, 9 sedlar. pr: ark i valören ' 50 och :100 krorior; .18 i valören 5- och :10-kronörssedlar. De" färdig- tryckta ”" arken levereras '” till granskningsa t ' A först bak: aktiga ' sedlar "makuleras. :Sedån arken” rundskurits”. går de till nummeriryckeriet "och. får! num” mer;: namn "och "årtal. 'Så: skärs de ned. till "sedlar, som. räknas opp: i: 100-tal "och förses med banderoll, son signeras av” den som: utfört räkningen. Sedan" är det K'art'för/l till. riks. banken ost 3 : / i ”Den' som” denna sedel. apar” skall vara hängd”. —: den 'vältaliga "inskriptionen fanns en gång. på våra sedlar, "och "riks banken ' var. förtänksam .nog "att skaffa sig - utblick. över galgen, där ”förfalskarna” dinglade, ' ty den tiden bodde man' vid Järn- torget. Krönikeskrivare berättar också, hur falskmyntaren / frak- tades i öppen kärra med sed'ar- na i nypan och utsattes för spott och spe på vägen till Varbergs fästning. I dag kan' ei förfalska- re under försvårande omständig- heter få upp till åtta åts -straff- : Våra sedlar”. framställs i "en kombination av boktryck, offset och koppartryck. Porträttsticket t. ex Gustaf Wasa på baksidan av de gamla sedlarna och fram- sidan "av" 10-an, . framstäl's' för hand liksom porträttsticket' på nya” 5-kronorssedeln:+..Ett, hög- klassigt porträttstick, som anses vålla > förfalskaren ; de största svårigheterna; är ett mästar- prov, som .stäl'er stora .krav på gravören -både som” konstnär 'och '" kopparstickare. ' Handgra- vyr: förekommer också i texten Sveriges Riksbank, i vissa va- lörbeteckningar etes.s. sne "" Originalgravyrerna > fram- ställs endast. för en sedel och mångfaldigas sedan på galva nisk väg. Komposition och färg- val avvägs med omsorg — det gäller att kombinera olika tryck och färger för att försvåra foto- isk reproduktion. «C:o Pen nya 5-kronorssedeln gick tills:kungen som-en' hedersgåva. Den liksom alla nya utgåvor är - resultatet av ett minutiöst sam- arbete : mellan "konstnären och sede!tryckeriets tekniska” perso- nal os - pr En sedel skall uppfylla tekni- ska liksom estetiska krav: Den skall. anknyta till penninghisto- riska traditioner och dessutom vara så beskaffad, att den svår- ligen kan efterapas. Det är allt- så - svåra uppgifter "konstnären har ätt brottas 'med. SS oe n” gör inget dåligt val inom ditteraturen? Sara Lidman tillhör de finaste prosaisterna redan med on första bok och man kan bara vänta på fortsättning följer.- " gära Lidman: TJÄRDALEN, «| 10 skott i liggande mot 5-ringad Biskop Giertz . intervjuad i en > USA-tidning ”Det kan ej förnekas att mora- len.i Sverge ger anl, till "> bektagande”, Vid sitt besök i' Amerika in- tervjuades biskop Bo Giertz av The Minneapolis Star, som ges ut i Minneapolis. Intervju An, som var skriven av tidningens reporter ' Wil'mar Thorkelsen, hade" enligt en översättning ' i Svensk" Veckotidning följande lydelse: 5000 SN Den yngste av den svenska statskyrkans ' biskopar sade, att svenskarna, som kommer - till Amerika, . är. bättre kyrkomed- lemmar än deras bröder och systrar, som förblir kvar i det gamla landet. Biskop Bo Giertz, som är 47 år och huvudmannen i" Göteborgs ' stift ' med "830.000 med!emmar, - hoppas” a't' finna förklaringen till denna situation under sin vistelse här i landet. Statskyrkosystemet, sade han, synes : 'kömma ”. lekmannen att känna det som om al' ting gick mycket bra utan. hans hjälp och bidrag, Den svenska kyrkan' är ju. underhållen - skattevägen: Tydligen sade han, ger frikyrko- systeinet . den ' amerikanske :1lek- mannen ' ett' större intresse. och en större ”ansvarskänsla för sin kyrka. — — —' Under de "tio | dagar, som: biskopen har vista's i Amerika, sade han sig, ha fun- hit, att kyrkolivet här är myc- ket starkare än i Sverige.: Om man” skule tå 100.000 amerika- rare och 100.000 svenskar, skul- le man finna många fler. kyrko- gångare" bland den amerikanska Xruppen, sade Han. Naturligtvis är situationer olika på olika hål! i Sverige. Kyrkobesöken är bäst på "landsbygden: Biskopen. sade, att han "hade :det intrycket, att de amerikanska kyrkorna gjor-| de "ett bättre arbete, när "det ståenden att. moral är ganska låg, sad han; inte "kunde " och "at det fanns ariledning' till beklagande. . När,. sade han, . de svenska biskoparna före år sedan gav ut eft, bros; schyr om kristna 'moralnormer, kär'ek - och" sexualliv; blev:- det uppror i' svensk press. Många av tidningarna är -avgjort anti- kristna, sade - han. Somliga: av dem angrep sådana kristna lä-: rosatser' som . uppståndelsen och det eviga livet liksom det.som gäller kristen moral. och etik. Sexue'la :' förbindelser .- utanför äktenskapet har haft förespråkar | re inom- en "grupp. av. pressen, sade han. NTRS Ve Skytteöverstyrelsens -- = Fikspropagandatävling, klassens skyttar äger rum för Laholms, Skytteförennig "den 25 maj. rn. : REN " Anmälar vid, skjutbanan, ; Anmälningsavgift: 50 öre för rekryter 'och 1'krona för 1:a och 2:a klasserna. : TT 2 7 Berättigad att deltaga är varje medlem av skytteföreningen, som tillhör - någon ' av: ovanstående skjutklåsser. Klassindelning, > Rekrytklassen: Avd, A: Skyt- tar, . som intill utgången av år 1952 . icke - erövrat -stålmärket, dessa skjuta med stöd. Avd, B: Skyttar, som erövrat stålmärket 1952 eller tidgare, dessa skjuta utan stöd, SS . OA : Första klassen: Avd, A: Skyt tar, som inskrivits -i klassen under 1953” Avd. B: Skyttar, som till- hört klassen - 1952 eller tidigare. "Andra klassen: : Saåmma: indel. ning som första klassen, - i Rekrytklassen ' skjuter på 100 meter två 5-skottsserier i liggan. de under 2144 minuter för varje 5-skottsserie mot 10-ringad prec.. tavla, försedd med 102. . : Klass I skjuter på 200" meter två 5-skottsserier i liggande mot samma tavla under 132 minut. Klass II skjuter ”på 300 meter a prec.-tavla under 4 minuter samt 6 skott i liggande mot samma favla under 1 minut, Före täv- lingen tillåtes högst 3 provskott. GA MED 7 SKYTTET genom att deltaga i propagandatävling- en. Tag kamraterna med till Pri ndatä | fick börja 'med att avverka en hel skilt. om. bilaccisen "och COA hälften av deltagarna, Dessutom rt - , NLLSES LINE (Et Spänien "säljer": ;- baser till-USA MADRID (TT -- Reuter). I initierade kretsar i Madrid ! fror man att Spanien hos USA begärt hjälp med 350 miljoner dollar om året i tre år i utbyte ; mot att USA skall Tå upprätta > baser på spansk mark, : v hart : Den allmänna uppfattningen är att USA undersöker vilken ekono- misk och militär hjälp det kan ge Spanien utöver .den nämnda hjäl- pen som" skulle användas för. att förbättra de' militära anläggningar- " Spanien vidhåller att baserna in- ce skall få utarrenderas till USA utan förbli under spansk flagg och ha spanska befölhavare... Ameri- kanska styrkor skulle emellertid få ha kontrollen över de områden rom tilldelats dem på operativ grundval. De baser som det lär röra sig om är. "tre flygbaser samt flottbasen .i Cadiz, Man tror inte att.den sam- ranlagda 'amerikanska manskaps- styrkan i Spanien skall överstnga 1,000 m; fa Ne EG ; Beethovenfilm österut: Sök behärska. '- STOCKHOLM Med full förståelse oron in- för en eventuell polioefidemi fram- emot hösten vågar jag ändå rikta en vädjan till alla och envar; sök alt se lugnt på situationen! Visst kan barnförlamningen slå. hårt och! skoningslöst, visst kan den i många fall leda till tragedier för de drab- bade 'och deras -omgivning, Men denna med all rätt fruktade sjuk- dom har dock inte den egenskapen att den drar över land och rike som en farsot, Den som erinrar sig spanska - sjukans . härjningar 1918 har här ett jämförelseobjekt, :Den som yttrar ovanstående är docent Justus Ström vid Stock- holms-epidemisjukhus, Det tjänar intet förnuftigt ändamål, säger han, "att redan nu'hänge sig åt rena fatalismen," Jag är övertygad om att mina läkarkolleger: både här i Stockholm - och ” 3 skräcken ; för barnförlamnin gen I dämpa den spirande oron, Någon mörkläggning skall det inte bli tal om, men nyhetsstoffets utredige- ring kan som 'bekant' ske på skilda '" sätt, Det är min bestämda över= tygelse att alla parter skulle vinna : På att allt, som smakar sensalion eller dramatik, noga undvikos, Så mycket är säkert: just nu sammanhang kommer 1. blickfältet, På att förbereda sig för kampen mot en eventuel epidemi av polio, : Vad sakkunskap kan å också att bli gjort, > ” Att dra några slutsatser rörande vilken landsdel eller vilka' lands- delar, som vid en eventuell epi« vv. är närmast ogörligt, Även om man någorlunda känner barnförlomnin- de senaste tio åren går 5 : "ännu på detta tidiga stadium konfronte- rats med de allmänhetens reaktio- ner, som tar sig uttryck. i ideliga förfrågnin om vad man möjligen > Det "östtyska ' filmbolaget" Defa aftonsfilm om Beethoven. Författa- ren Stefan Hermlin har skrivit sce- nariot - och . Max Jaap regisserar. Urpremiären har fastställts : Tum före årets slut, :. —-Nog vet du, Stinx, vad det r bina samlar när de flyger från "bl till blomma på! eo Fen? neg 2 '— Ja, jag vet att förbereder inspelningen av en hel-' kan vidta i form av skyddsåtgär- der,” exempelvis vaccinering. Det är med beklagande som jag kon- staterar närvaron av dema psyki- ska oro, ty ur 'den kan”om det vill | sig "illa så småningom” framväxa panik, och en sådan måste till var-« har presseri .en utomordentligt be- tydelsfull missiorl att fylla, Genom Jen måttfull.men framför: allt sak- lig behandling "av frågan om polio kan "deh väsentligt. bidra. till att » Fastän :riksdagsarbetet wriu.glidit in :'j -slulspurten ;—-. vårriksdagen skall ju som bekant sluta med den- na. månads utgång — så kan man inte. säga, att detta, märktes. Å når gon högre grad vid onsdagens ple- 'ha, Visserligen -hade- andra, kam- maren kprimit på efterkälki n' och rad & endeén -som-'den inte hann med förra 'onsdagén — men någor vidare geist var det inte över de- batterna,' De var tvärt om ganska ma: Åtminstone ' var detta! fallet öre 'middagsrasten, Särskilt.4 för- [d bekant ute på remiss, Författnings- enligt får alkoholhalten + pilsher- dricka" överstiga 1,8 ' men" inte 3,2 viktprocent, "Sedan, länge. har 'al- koholhalten hållits: under den, hög- je pris. undvikas, I detta avseende ur fackföreningarna: söka förutse ' vilka lokaler, som ' denna gång kan bli aktuella, Polia är med avseende på förekomst och : uppträdande egenartad så till vida alt den ”slår till” på ett visst av- . gränsat område med ett mer eller mindre omfattande ental. fall. Kon= cehtrationen "av sjukdomsfallen brukar vara påtagl:4, I övrigt bru« . uppvisa ströfall Utmärkande för sjukdomen är ju också att den för åtskillig "tid skonar de delar:-av landet, där den senast uppträtt, ' Några råd eller speciella anvis< ningar till allmänheten är för ögon= - blicket inte' aktuella. Det mest be= . tydelsefulla är och förblir en be- härskad attityd. Jag tillåter mig slutligen framhålla: ' ans "Trots allt är sjukdomsfrekvensen, - i polio låg vid jämförelse med åt- :; skilliga andra sjukdomar, . Något. ' tusental fall om året .är — eller har under de sista'åren varit + "det normala, Vid en möjligen koma — TOCKHOLM . oc Bolsj nas roll i fackförening ', ; ; bryg villigt berott på att bry 2 li begränsat ' alkoholhalten; först ”på gtund. av: 'spannmålsbristen under kriget... ”och sedan! efter; överens- sta var ten. syn nerligen "minimal; Det fanns, dock en del frågor, som, inte -kan räknas till” småfrågorna, 't, ex.' propos nen om ; vissa ändringar i upp- bördsförfarandet, vilken” behand- lats av. inte. mindre än. tre 'utskott, nämligen ' bevillnings-,. konstitu- tions-, och. sammansatta ståts.;-och andra; lag, bilaccisen och. ,alkohol- halten i pilsner, Visst pratad en del särskilt om bilaccisen i .ner.. Visst pratades det en c Vern, men, ' dock inte mer än" htt”första kammaren, ;avverkade hela före- dragningslistan en: god 'stundiföre middagspausen.' vv AE dess : Något pratsammare var ju andrå kammaren, .-men, inte heller; där OM Ihall att I -fö! ten i pilsner sänksg'från 3,2 till: 2,8 viktprocent ': samtidigt-.:som 'ett starköl med högst. 4,5-viktprocert skall få säljas "efter. samma regler som för svaga viner. Efter det. nyk- | terhetskommittén ' ' framlagt. detta förslag. ansåg sig' bryggeriindusfrin löst från överenskommélsen ' om- begränsning '» avij. alkohblhalter 251 pilsnerdricka och förklarat sig äm- na höja - alkoholhalten | till högsta tillåtna alltså 3,2 viktprocent. Det- ta var anledningen till regeringens broposition : om provisoriska' be- That: skriver: . arna : har varit och är fördärvlig, men "nu börjar de få sin välföre.- tjänta dom: praktiskt taget överallt där de tidigare haft något Inflytan« de. ställs de åt sidan, konstaterar Metallarbetaren, som vidara bl. a ' . Hur skulle det vara om "enhets”«" kämpdrna i det svenska bolsjevik=' ' lägret riktade sina blickar till de "länder där deras gudar tronar i sin allsmäktiga glans? Bedrivs där nå-L.. got, samarbete med socialdemokra=!] terl och partilösa? Det skulle vara', en 'gudi behaglig gärning om före=, språkare för ”enhet” 1 de fackliga leden" gjorde försöket att tränga ställe ”kamratligt ' tala med” de! mäktige om nödvändigheten av att' hålla ihop. Det skulle vara in tressant att få granska själens bo tensata hos de bolsjeviker, som väl vet att så snart deras fränder har: möjlighet att bemäktiga sig makt-, "om bilsnqrdrickat ipnebärande' att al- kohalhalten i denna omstridda dryck inte får överstiga 2,8 viktprocent. förekom "några större Det är kanske vårtrötl börjat - sätta in, ty våré kommit. också” till Helg drat Bevillnings: . ; ha- | de tillstyrkt k. m:ts förslag, men två "hö än, en 'socialderaoh ach en bondeförbundare hade re- men, även om grönskan där e gor ta ; Pilsnerdebatten brukar bli långa och ibland även. roliga. Hur många hundra sådana debatter har det in« te" hållits i riksdagen och ute i k a. sedan Br steme! infördes! . - Vid .. dessa'i debatter sprängs alltid 'partigränserna,!; Så . : skedde också nu, .- ” importera ”. maltdrycker., av klassen "med 'en alkoholhalt & stigande 2,8 viktprocent.” Dessi be- stämmelser skulle vara 'av- provi- sorisk karaktär och tillämpas ' tills nykterhetskommitténs förslag hun- nit bli slutligt prövat. Det är" som serverat sig fö; sitionen. : 2 i Debatten rörde sig, som alfa pils- nerdebatter, i rätt stor utsträck- ning om pilsners farlighet resp. o- farlighet” Hö Svärd t avslag på propo- a så tillåts) ” ingen . social demokrati, De som, hyser 'andra meningar än ledar- klicken får snart annat än kon-" struktivt samhällsarbete att tänka” på fee RR Menar verkligen bolsjevikerna 4 vårt land att soclaldemokratiska . arbetare skulle vara så in I märgen; godtrogna, och enfaldiga att de gav, - något som helst stöd åt folk vilka, företräder en lära, gom till sina yt-| tersta konsekvenser räknar Rn ex. kunde inte förstå hur det kan komma sig, att -”ölet är så rysans- värt farligt i Sverige” medan i Norge ' spritkonsumtionen minskats betydligt sedan man där införde ett öl med 3,5 procents alkoholhalt. finns ingen möjlighet för en män- niska , som hyllar : demokrating) ideal, som tycker att demokrat är - fråga inte blott om mål u också om medel, att finna någ beröringspunkt hos en politisk; Gent ' emot detta påpekade finans- ini: att när nykterh d- 2 ningen bestämt sig för en procent- sats på 2,8 så är det resultatet av en . genomgripande: utredning som utan varje tvekan visar ätt en hög- alkoholhalt i ölet inverkår på sansförriå och precisi r hos- isk ”Låt - Skepparn' berättar: : 1" Åså på tal om, de, så bar.|, oss behålla det 2,8-procentiga ölet i vardagslag och införa ett starka- "| re öl 'på 45 procent för mera fest- Liga förhållanden”, sade finansmi- nistern. Men det .var varken hö- Svärd eller bondeför- ja mött många und prickar | under min" långa sjömansbana. Som till exempel, när jag segla me barken ”Calypao” på ameri- |: kanska kusten, sli va defen ma- tros ombord, som va till den I: milda grad vinnögd, så att när | vi en gång skulle gå till Balto> mor, så styrde Cen-jäkeln oss till Chicago, förstårru. Fast den fick iu allri sitta vid rodret mer... bundaren Elofsson i Vä nöjda med. | Svärd tyckte att svensken ”även i |] vardagslag bör ha tillgång till ett gott öl”, och hr Elofsson kunde in- te förstå att det är farligare att dricka -3,2-procentigt öl till var- dags än- vid -juL Bondeförbundaren Bengtszon.: i . Daoderyd däremot framhöll”. att man måste ställa! samband - mellan nykterhetstill; ståndet i landet och alkoholhalten; i pilsnern, Öch så vidare, : en mängd andra fina Priser, +: - Tored; den 14 (Kristi Him. skjutbanan, P t är dea största tävling i skytte, melsf..d22) — mänadetövling.t för träning för Överstyrelsens propa- gandatävling. ” För ' att kostnaderna" filng, som byllar demokratiska for. mer endast så länge dessa passar deras strävanden att radikalt göra om alla demokratiska värderingari Det är ett svalg befäst mellan dikd . tatur och demokrati. Bolsjevikerna; får därför kalla handen, de må sed ? dan proklamera ”enhet” med aldrig] så vackra fraser. Deras gärningarj talar — och fördömer dem, -” de Misstag. oss En rättegång en man sony åtalats för att ha envänt de £örd — Den åtalade undergick för sju veckor sedan en stämbandsopera tion och har sedan i stånd att yttra ett enda - — Jaså, då måtte jag ha miss- togit mig, blev. konstapelns replik: Lå Omdömesfös framfart genom människor I kurvor (och även på backkrön) gäl- - livet, mande epidemi ökas siffran till.det, | | dubbla eller tredubbla, :+y. v. : kurvor kostade förra året 60... håller alla de parter, som i detta ' och teknik ge- :: demi kan komma att bli utsatta, 5 Nr vv gens spridning hos oss under ex= .. det inte att av tillgängligt material kar större delen 's7 landet endast ++. NO Jans igenom järnridån för att på ort och) har ett värde 4 sig själv och att : dess inte varit - ord. Cr "er i a nr sån lvevng An å bo | fö dom. Ni kan | klasserna - R—5. Aktiv" skytts j Vän ” too ya förestä'la css, vi som är'nog |.oss, att vår. livsväg a Itmer må Roman,. Bonniers Pris 12:50, förvärva tävlingens egen fina |vpr. Dir, Miöntzings vpr; Början ammunition. 'Första klassen fri ler at att Nöra fed huvude : SEN e lyck liga att ha en fast ställning ; bli" en tacksamhetens väg, som s CL Won: plakett som utgår till omkring | för R. klassen kl. 0900, tom lammunition.: -”..-- ” FRE ae Doros Tyck : mmet |leder oss närmare Gud, Amen. : - — Tee tet toa ÖA ST ” Za H knappa utrymmet] . sr a oa se en AL i | > då livet Det | Pe Ve . - - d . : 1 livet RER on ; . . s FR ts I o- + - s A . - = - ie or ”. Y v - 2 ” ta - H AL ; i : ANDA NYSFSFTS AA bra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.