Dar cons dikt: fs Skin nu, mitt jäs, ge | (ma; kommer du? Och 3 var har au om . känd för att "vara" lite” ”finurlig " bonden. mycket: stilla: och . bonden och gick utan post. LINNEA, "Solen. går upp . kl; 3.57. och ned kl. 2021, ">.. Morgoridagens namn: > VARD, : Solen "går upp kl 355 och ned kl, 20.23. ned kl. 20. 25. vitt "vitt, skin genom klart, klart blått, - gör in i gömslen. en titt, ” ... + glittra 1 droppar ;av: vått, skyar, nu skingrens, och simmen hädan, från zenit och glimmen solgult långt in, in; in, .regnby, försvini 5 svinn, svinn; vs (GUS F FRÖDING)" -Båundrå av morinor, Te mor och dotter", < Uppburne sångaren 'Tino Rossi, om blivit 44' år sedan sist, konsta-! erar med viss tillfredsställelse att an nu redan Har tredje generatio-! en av beundrarinnor.i släpet. Han: år nu glödande beundrarbrev från! femtonåriga flickor, : vilka : i själva; erket är barnbarn. till de numera” mormödrar som tillskrivit honom, då, han: debuterade .sed buller och! (ma på sommårpensionat; En kväll när mamm: m vanligt lagt Eli-! sabeth i säng”kl 7,' gick hon ut I > trädgården ' för" att dricka: kaffe! med de övriga pensionsgästerna.: Det var en varm och skön kväll, ich Elisabeth "hade tydligen svårt! ör”att somnä.CEfter någon: timme: ik de: hon sig i ) alldeles naken? .; « i jä Men. Elisabeth då, sade mam- itt nattlinne? : -— Men mamma, mamma, ny! - de Elisabeth, det har, jag I ju a) ål Ät av mig. Inte, kunde jag väl'gi uti nattlinnet häller! ” "Stinsen i Vagnhärad. | Vid Vagnhärads station ”farins för ”' många år sedan'en stins Swartz) som var mycket. nervös och argsinti. ibland, berättar Signalen, På den! tiden hade statioheri hand om Posz fen, ce : - En dag komm en bonde; ille , hämta ”poset"i samma ögon] Iblick, som posten stängdes för da- gen. ”Stinsen. stack -ut huvudet ge= mom luckan och. överöste. bonde; med en massa: ovett.: Bonden ' ba; hörde på utan'att sägå ett ord. Då - ordförråd -- tröt, frågade — Var dä slut nu? Härtill svarade" "stin: — Ja, nu är: dä slut. — Då får jag tacka så my sj men vi avstår, få att. vår goda vilja skulle kunna] -Inan'i Frankrikes historia, - Skolavslutningarnas —- under-' bara tid närmar sig. . Underbar är den inte bara för "elever och lärare, som 'då kan börja fira si- na sommarferier. , Även andra människor tycker att det är eh underbar ' tid, ty då blommar sommaren som fagrast. . I år är det trettiofem år sedan | den första” skolavslutningen vid " Laholms . samrealsko'a ägde rum. Kommunala ”mellansko- lan hette det förresten. på den "Htiden,; och"rektor. var då Otto Bjarne. :Den första 'kullen elever bestod av. fem pojkär och sju åtta flickor, omtalar 'en £. d. e- lev för oss. Bland eleverna he- fann :sig bl. a. Einar Nilsson, ffrån: Lagered, "numera direktör för 7 Aktiebolaget , Kvarnmaski- ner i Malmö, Arvid Andersson, från Lejeby, nu folkskollärare i Bjärnum, fru 'Gully Nilsön; La-] holm;'. för att. nu nämna. några jav de som då tog realen i'La- Roderingen h har fått bil Av Stockholms studenter. Bilen var målad .rödgrön, vilket naturligt vis skall vara en "anspelning på den s.k, rödgröna koalitionen.. | Skall man dra 7 ut. symboliken," så blir, ju meningen med bilen den, |: att tvåpartiregeriiigen” inte "skall behöva gå. stiltje » ä den politiska debättén. Men den rödgröna bilen kom- mer nu som en räddande ängel. Det kan bi .många "ledande ar-| tiklar 'och : annan 'spaltfyllnad tressant . att : se, vad Tage skall göra med den gamla kärran. Det är. ' den : andra "donationen Han fått” på kort tid: Den första var ju godset: Harpsund. Han kan ju. använda | bilen: som semester: vagn där. Högerledaren Hjal- marson har jå fått en helikopter till att valagitera med. Och nu har "Erlander fått bil. Det är ju skillnad : på åk; men i desså ti- der, då det” sägs; att alla, partier |. är likadana;" så käv det Ju vara det” finns" Hågot,' som bra” att | an "och Hedlund. :. Vi. ae. gärna. kunna stå till tjänst med förslag '' till förtskalfningsmedel, vi är rädda, missförstås på båda hållen. Apropå "Hedlund, så läste vi Joy] igen: i Sv D. en fråga, vad Vv Jeftersom han” äl. så mycket. Han Sv J får! "nämligen: på. huden dagligen i vissa tidningar, När några s. ki. .spexare inte slutade med att tjata: om Hedlurid i radion, fick Radiotjänst én påringning från landshövding: Nyström, :som -på- pekade, att tjatet började bli li- te, långrandigt.. Sedan dess har radion tigit: om. Hedlund. Egen- it inte hade så. mycket” om- döme själv. a rolig bara. till en bö; jan; Sen blir den "bara" tjatig. Vad nu frå- gan om I hudkrämen beträffar, så tycks frågaren. inte kunna tän- iIka-sig, att ett. "gott. ”sämvete gör all hudkräm a av antytt slag över- från vara öm, vi skall kun- na höra markeris sång. Då GLÄDIENS TRAGEDI > | ben '80-äriga, franska författa. rinnan Colette har som meddelats utnämnts, t. storöfficer av heders. legionen, Hon är den andra kvin- som har uppnått "denna ära — den första var marskalk Lyautey än- ka; Man har sällan hört en sådan lovprisande kör 'som den franska pressen utbröt. i vid meddelandet, En sådan förekomst av superla- tiver. hade man inte upplevat ma. ken till på mänga är. I sin rull. stol i Revlerans sol satt, Colette och läste tidningarna "tillsammans | med sin gode vän, författaren Ro- land ”Dorgelés. 7 Är du inte lycklig: över all den när, lovså , Colette? frå- > TLestie Caron, Mm uu pläcks tes i Paris, där. hennes "da ans gjorde så star lycka, Ailmar w nu vå Hollywood: för 2 MG. gade: han. henne. Hon 'skakade vemodigt, på hu det: — Nej, när ingen säger ett enda ont ord om en, så försvin Ber det sista tvivlet på. att man Har blivit 8 . . Varbergs. Museums danate,. Bock > "beskyddare" yen: vetenskaplig nångsysslare] 1 ++ Mången” anser att Kan är en siidbar man, den gode musei-V ” intendenten i Varberg, fil. hedi kanske han är i viss mån, men under den till synes karga och till- gott hjärta, och han vill ogärna vara . £iende med någon. Men envis är han. Och kunnig, mycket kunnig, "och det som han satt sig. före fullbordar han, ytterst noggrant och - "Eoncist, så att kanske man til och med vill beteckna honom som knäppta ytan klappar ett I petnoga, +". Men även motståndarna beundrar Albert Sandklef och det verk han utfört, Detta inte enbart med tanke på, Varbergs Museum, som -genom intendent - Sandklefs ;, uppoffrande arbete, blivit. ett av, landets, absolut främsta och mest uppmärksammade provinsmuseum,. så . att 'det fått ett namn "även utom landets gränser. Han har dessutom "Utfört ett veten- skapligt utredningsarbete, och utgi- vit en rad "vetenskapliga arbeten, som resuiterat i att han år 1950 kallades » till fil. hedersdoktor vid Göteborgs högskola. I detta sam- manhang ': kanske" man också kan poängtera att intendent Sandklef är självlärd man, som studerat helt å sitt eget privata" initiativ, något som kanske gör hans kunskaper så ycket ' vä defullare, . .' ” öra natten: till dag a morgon passerar : år . Sandklef 160-årsgränsen, men hän är alltjärat besittning av sin ungdomliga vita- itet och arhbetstörst, och alltjämt esjälad av att i sin arbetstv ver göra att till dag. '.- -— Hur detta k gå? Ja, det är elt. enkelt tvunget om jag skall kunna - hinzia” med” allt, replikerar : är Sandklef. Yr : Allt, vad jag "skrivit, det har skett. mellan klockan 10—3 på nat- -| >ten, och än i dag; när jag har några jvetenskapliga skrivarbeten ätt göra; 'så travär jag upp till mitt arbets- Tum på muséet i Varbergs fästning: Där får man sitta i lugn och ro, och där kan man koncentrera sig. (Fat- tas” bara fannat i sådan förnämlig Och när "hungern sätter. an i nattetid, plockar. jag fram och. sm gås. ur en medhavd j Man tycker tt em. sådan RE dag" skulle. ta på krafterna, och man. förundrar sig över att dr Sandklef ” under de senaste 25 ' åren klarat sig 'med -4—5 timmars sömn 'per dygn. Han: avslöjar' emellertid. ett knep, m':vi inte kan undanhålla all- jmänheten, utan kanske kan' vara ft. « + gagn" för” den" som ' liksom. dr Sandklef; har en lång arbetsdag: 2. Om man bara sover mid- 'dag en kvart, ja, .det behöver ej:;- va mer än 5 min, så är detta : svarar” mot: flera tim= mn på natten; Detta? är 2 ersonliga erfarenhet, ES dr; Sandklef; Och vi ber” eation” så utomordentlig, ::] Z> di Albert S. Och det Lund, och sökte där upp dåvarande Hjalmärf Lindroth, som lärde mig landsmålsalfabetet. ” | Sedan började jag i hemorten gö- ra i: Språkliga . uppteckningar ' på ländsmål, och när jag visade upp en del av resultaten för Lindroth, så föreslog han att jag skulle vå da mig till Hallands landsmålsför- ening:i Lund, som bildats av då- varande, . docenten; sedermera ”fi- nansministern Ernst Wigforss. .— Och det var faktiskt med 'dar- rande knän jag gick upp till Ernst Wigforss. Han visade sig emellertid snäll och gemytlig, och uppmunt- rade mig att fortsätta på den jn- slagna. vägen. När 'jag blev färdig med en. ordbok över min hemorts dialekt, .. så omfattade denna om- kring 7,500 ord. Jöran Sahlgren ha- de efterträtt Ernst Wigforss på ord- förandeposten i” den ' halländska landsmålsföreningen, : och han' in. Sedan dess har jag upptecknat yt- terligare 12, 500 ord. ” Museiinfendent från 1921. "Ar 1920 "kom dr Sandklef till Varberg som tidningsman hos fram- lidne .. red. Carl Leon Andersson. Samtidigt" kom han i kontakt med styrelseledamöternå för "Varbergs Musetim, öch blev år 1921”muöséets intendent, ' Den första tiden fick han emellertid "dela sin tjänst mel- Jan miäséet Och. tidningen, : : Varbergs museum var emel- dertid. av . tämligen , blygsamt ”förmat,"d; Albert Sandklef till.” "trädde sin befattning: Det om "fattade bara 1,200 föremål, och '"saknade' såväl arkiv som biblio- stek. > ledning och arbete har emeller-: - tid muséet vuxit ut till-sin nu" . varande förnämliga omfattning: Det : skulle ta ' alltför många, ; spalter i utrymme att mera in=+ : ; gående" "beskriva '=-vad Albert : " Sandklef uträttat för Varbergs museum. "Detta framgår emel- ' ..Jertid tydligt nog om man om- "talar att muséet i dag” "omfattar: +.24,919. föremål, arkivet har över ; docenten vid Linds universitet, . köpte för föreningens"räkning min" ordbok, som nu förvaras. i Lund." Under” intendent. .Sahdblefs hh d skrifter. stensmannens.. resultatet framlagts i form” av' en bok, ”Hallandsgårdar”, som ges' av Nordiska museet, " : Det var ett mycket ti arbete, och det fanns gårdar, som det tog flera dagar att mäta upp. I början. fick jag inga anslag, men |: så småningom fick jag från privat håll mottaga, bidrag för detta ”än- dåmål; "ock senare tillkom också anslag. från i landstinget, och detta medyerkade in "ait jag vågade mig på. att ge ut en bok, - . År: 1923 Började dr Sandklef. jen utredning om linets beredning och spånad, "och "vävnad, ' vilket” förelåg i bokform år' 1928 under titeln ”Lin- kultur. i Halland”, -och år 1933 ut: kom 'i bokform: dr. Sandklefs ut? rédninig : "om 7torkhus av lin och malt, "4 i Sverige” och Danmark”. Bo stensmannen i i internatio- tat i internationella , vetenskapliga Ett. av, muséets, störa drag-) plåster, < ”Bockstensmannen”,".me-. deltidsfyndet från Böck Ngar,! och ; dessutom 30,000 0. 3. Vv. éets bi-5: den; söm. även eller" annan! an=>; ledning ' "inte. kan få mer. ä dagens" Prb så stod haris vagdå Ihade gott påbrå, ty både fadern, den gamle kommunalmannen och" Jands- tingsmanrien. - Andreas :: Andersson, |loch: farfadern, nämndeman Anders hembygdens kulturhistoria, och 'be=' rättade. gärna =, hur det. gicki-till förr i världen” och hur folket -lev< de i på den tiden, Och. detta.var.som äventyrshistoria ... för, den förhopp-]" mningsfulle.:Albert,.: och, ..han::fick |! snart intresset väckt för det som Och Frillesåsbygden har ju där vid kunnat ge rikligt med stoff. 2 sto Det första jag började arbeta med :vår våra dialekter, berättar. dr för ; Er tef presenterar , 2 gas, c i Frillesås den 13 maj 1893. Och han | ;,. Persson, var mycket intresserade av gamla. bostads=" och . byggnas dsskic- : 'jenliga' byggnader,;> aa" 4 ove liotek uppgår till inte mindre | 7,286 volymer. + =. t. torde inte vara: för mye "sagt "att Albert Sandklef är "Det kanske också kan. tilläg- att', Varbergs museum under senare år varit representerat på in- ella esser Gamla hallandsgårdar igaste.. undersökningsgreriarna det ket. i ”Halland;' berättar dr: Sand- f. E Jag förstod att det: som .snab- 2 dor. på det rent. vetenskapliga om. rådet, x Hm allt: skullé gå förintelse till-| torp, den enda fullständiga. medels tidsdräkt, som finns i hela den'ci-| viliserade världen, presenteras av | Sandklef den, lärda , världen i en > 64-sidesskrift på ; engelska i ”Acta Ethnologica” under rubriken ”The Bocksten find”. Dessutom har dr' Sandklef skrivit en på svenska; ”Bockstensmannen och hans olycks- bröder”, .. som - utkom på Saxon & Lindströrtis förlag år. 1943: +; näven” ivövrigt, han” dr: Sandklef: cker" och uppsatser; : oc ens "lopp: har : från harr: penn; tillkommit , omkring 4,000 si hör. också. till .de och då i första” hand ladugårdarna. Dessd vär nämligen opraktiska, och de har ju också undan: för undan: rivits och "ersatts med moderna: och tids- S — Det var på våren 1: 1922, som jag ” började. göra undersökningar och uppteckningar av "gamla" hus, 4 fotograferade : :och gjorde ;mätnin-. en samling mangelbrä len" vfrån + gången tid. .. "I bok, där då Jen man, som vilar, på några Jagrår. mera . uppmärksammade sakerna. Hösten 1940 utgav han tillsanimans” 7 21 Ye)a, med. dr Sam Clason och kap- . ten Nils' Strömbom .en "bok 'om :den berömda knappen, men Karolinska förbundet kom . på våren 1941: Ut, med en bok; där, de försökte” gen. driva. vad. dr Sandklef och hans kamrater koinmit till. för: resultat. ”has” att: inpränta' exemplet. Dei ! alltså historien om "ett ungt och för]. På hösten samma år gav. dr Clae- son och "dr Sandklef ut var. sin ny Sarladi hk är” 1987 ”Äldre biskötsel |: tenskaplig Publikation - Dr Sändklef hår också ”medarbe- i i Rolfs- "EN UTSLITEN Den bernrike fadern bodde ute på landet och hada. just haft barämotskan hemma igen: barnet till världex och han följ: she ut genom trälgården. m de gick där kom en an- mn promgnerande på "gräsmats vilken. köt "anka 8 ingen änka, sa mans | nen. Det, är, storken som :; "har 4 slitit ner benen. Bådkar' och We skatte-... s Jobjekt .. > TRIER (AEP) : : | Bickendorf i Eifeltrakten I Väst« | tyskland som, i sin. "lägenhet har, badkar och we har nu på sin skatt. sedel för första gången fått dessa två landvinningar beskattade, "Nå- gon . större ' överraskning > 'k | detta kanp] vinne kunde |murialfullmäl :Bickendort. för någon tid sedan hade ” beslalat alt ” skatt på åtta tesp. tre D-mark pr kar och we — :sådana "ting "anses tydligen som lyx 'i' detta i Ingen av de, för beslutet. "yrannerna ha delas det, :- Va NHjälpsamket | Profeåsor Hildebränd fick” sin. koni från de nordhalländska sjöfarorbygderna; De for omkring över världshave . Deras räkensk; ipsböcker, brev till till affärsförbindelserna på sidan ; havet, till hustrurna och & folket” därliemma på gården, belyser” Utmärkt denna egenartade bygds"särd na kultur; De har koma bland :; nyförvärven till] mustiark; et och. räknar omkring 5000 mäaskinskrivna foliosidor, Och som sägt,: arbetet är: inte avslutat än! Ock inte' heller har utvecklin- gen av "Varbergs , Museum börjat sina än, "inte så länge dr Sandklef var ädjen ed för "det, Tia Samm i ova” ; Då'proféssor NE kom till, dåmerna uttalade dessa sig om” den glada tilldrågelsen hos Hu: de brands.; Professor , Ribbing, som ej hade sig , detta. bekant, utan. trodde att det rörde Heom. utnämningen, svarade: i aha, Jahä, 'vi. har, också hela, fakulteten, hjälpt ltq "och 14 all .synnerhet professor Bendtz! för. att höja fömtljemodlomimarnad! att kärran fors! politiska medvetande, frän dörast kings ilbg I Korg | l5 : å verka till att: "det utförs ”prestatio. ner. till statens och kommunistp . Hets "frömiig.: Detta o Mage r bygga de”. Efter sovjetryskt” fåön=-” ter är det' också en oficiellt för. nnad, | fevnadsregel.i i det nya Kina, Ysentimental” : kärlek.:och ga, omfattning och att i till det andra könet bör! 5 mliga,; -kärleksparet Xx istkina,. Parets .. end mönster . prisas "i denna historia) m om. äkta och oförfalskad kommu- nistdygd, och befolkningen Uppmc ivetvis, förälskat inte 'älskåt par det : skulle. ju inte bära i vi tvivlarnas” påståetiden.” Sedan dess, har" det " varit - tyst i-saken, och Sandklef & Co fick således sista ch” detta var för: 12 år Nordbälländska" bönder " världshävsseglare ” pr "Sandklef är "emellertid inte -| grund av sina talrika — som det klä « verkliga - förälskade. minst lika mycket i alla de uppgifter som staten och partiet ställt ” dem 7 inför; ” Paret ”håde "på heter "is historien, = rdvolutionära plikter : en längre fått / skjuta] upp : det planerade bröllopet, Att de' hade mycket att bestyra,. för- står man av aj ban 4 var ledare”för på platsen,i $ på nde en. vetenskaplig "otredning | sö om hordhålländsk sjöfararkultur; - till Ten förtjänt man ed titeln free sysselsatt med hjälte,” var. ivri jer. bland ' kvin- : Den nordhalländska CM den är enligt dr Sandklef den ” - ' av, en 'sjöfararkultur med månghund- - raåriga anor. Ursprungligen har bönderna, i.”déssa socknar — norna: » Det ; blev :helt enkelt; ; ingen och” gifta, sig, men så äntligen "en vacker dag tänkte man ändå. göra om, man vill slag i saken; Men — de än'en gång, -kvarhållna och för: ”ma och begåvade män blev re / ” dare och förtjänade förmögen- "beter: Med tiden blev det pen-" väg oreda, p Å forin, äv. ett träd com har knäckts Hirt. bör reduceras tilll? i "anvisas en plats efter kärleken till : åtel oas kommunrister,.. utan | E ämbétslokalen, ” där ” de , skulle tal: - :| emot sina gåftermålsdokument, blev, i hjälper h ttjantétes/ svett” till, vatt få oss: bin; tyvärr blir bön "något "smutsat I vid deta arbet ad bör! man” "inge dh: kömmunilsmen.- för vig et vill att” hän, dess. iga rage Bl förj:att : >sabolera det. rödkinesiska uppbyggnadsverke kalla ;, vattnet, utk npå fen liv? och död”; med: möta mycket betydande. förening "Men: någon fåra att'ihist blivit försenad 'på grund [3 samhälleliga sbestyr.:J ust.i skulle : lämna ''sitt hem - fi höra, att en grapnfru låg i fö | våndor, varför. vår. hjälteflfcka vetvis' genast: skyndade” dit” hjälpa. till; någon barnmorska; hövder: je Och. gå 'ko unga, tu, että teiskap méd FN kert fundeménrt, baserat "på Öp offrande ”ärbéte för .Maos "förd ' ningsfarka' redare” å Göteborg, . Hon hade hjälpt det tjugande - De invånare 14 "den Una? orten li, eftersom kom= i . hålle,',.< ' ulnämning ; vid. sena år, men | . han” ögenlligen ha a in älskad e hogs anv? örinnan blir invecklad A-Jäkter Fa ök hi . rien. "skall kul rna år skulle utgå för varje resp..bads tics I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.