: SN ämbete, som kont all. 1647, I . ver. han" "yet med, uppgifter” för; ett statligt | : i na var inte av det'arbetssammas- te slaget.' Föredragningslistorna "var &£ dubbel mening magra, De upptog bara 18 ärenden, och intet ärende var av litisk natur. Tal d: nöjda med” att: en "de tjänstemän med 43 timmars arbetsvecka arbe-| tar bara -33 timmar i veckan under tre majoritet var. av samma' mening som revi och hade föresla- heten var.heller inte stor. Det bru- kar den sällan "vara vid lördags- pPlena. Det är en av fördelarna med ”deana anordning, som "annars inte git att frågan om sommartjänstgö- ringen inom statsförvaltningen bor- de utredas och att därvid även borde övervägas om en minskning av "arbetstid under - - STOCKHOLM. " Det gäller nu att ordentligt '. : ”s epp med potatiskräftan, den .: -:' farligaste av alla ' potatisens 1-sjukdomar. Den 'måste hindras |. att spridas till hittills fredade ” områden, konstaterar ” Statens - växtskyddsanstalt, - som vädjar z till:alla odlare av potatis att genast: vid misstanke oms föres komst: av sjukdomen: göra an« ” mälan ! härom, i > Potatiskräftan har undér de se= naste.decennierna spritt sig till allt« flera « län "och - återfinns :nu' från Malmöhus län i söder till: Gävles borgs .i norr, .: Skärpt "vaksamhet ör vidare populär bland ledamöterna; den "tvinga viss återhållsamhet i "ordflödet, än " koncentration med andra ord: Den sakliga behandlingen av ärendena blir sällan lidande: härav. Det vä- ”sentliga” blir 'i'-alla' fall sagt. 'Det|- är nämligen inte långpratarna som . säger det. mest väsentliga änder en|tj riksdagsdebatt, och säger 'de"'nå- got väsentligt så klarar de av det . på några minuter. En "skicklig: tar lare har inte bruk för många ord. Som, Rubbestad till exempel,. Han "dags eh mycket god karak- (v:. gig själv o och Bertil uu Jag vil alltid stå' småd- Vida benen, på! jorden,:' men he” Ohlin . svävar för det mesta i de ftubbestad" a ”säj tta, : då innehöll” det sagd något ka Kö tror på denna Börts' nationale] om mi men” "att han” äller öve järn läpparna. Av samma ånledning. krä- ökade '; statsutgifter och - skäller på Rubbestad för att han är för Sparsam: «med statens "medel. Det är som sagt "elaka : människor. som - ' säger 'såvRubbestad "sa bara > att folkpartiledaren.: mestadels: svävar högt ovan; markens” grus, ochtdet ”slöt, riksdagen : lä . iktheraldikerämbeta på om riksdag, 3 frågorna På de r att han svet 3 lämpligen 'bör kombineras, med en ökning av arbetstiden under en an- nan del av året, Utskottet var dock inte enigt. En del "högermän och £o) r hade, feserverat sig; : Under: debatten "framhöll höger= mannen » Lundqvist i Rotebro att "behöver digheten" för att” stärka" sina krafe ter... 'Bondeförbundaren Pålsson. i Söre. var : emellertid, inte. säker "på att det är de tjä än som bäst från all är i högsta grad påkallad; . : När ..det . "gäller bekämpningen måste. tyvärr. konstateras att man hittills inte lyckats finna något an- nat praktiskt användbart medel åa att svälta” ut 'svampen genom att danhålla den de värdväxter, som 'Tden kan angripa, d. v. s. de mot= tagliga : potatissorterna. Jorddesin- fektion är "orimligt dyrbar. - :-Om arbetet med potatiskräftans behöver det som får sommarledig= het. Frågan behöver därför utredas, menade khan, Det tyckte också ma- joriteten i karnrarna, som biföll ut- skottets förslag." En kor debatt blev anslaget på tilläggsstat till arbets- löshetsbekämpande arbeten,” "men annars: var det mest talmännen söm fick: arbeta” med sinä: klubbor. Nu är/det "emellertid" slut med de lätt- samma ” plenidagarna + denna vår« ty. nu kommer. de. stora d b skall "kunna föras till ett lyckligt slut och stora förluster för enskilda odlare kunna undvikas är det” nödvändigt "att bestämmel- serna i' gällande förordning angå- ende bekämpandet noga efterlevs. Förordningen stadgar” bl." a. att envar "innehavare av potatis (väx- ande eller skörd) vid minsta miss- lanke "om "sjukdomens" förekomst skyddSanstalten.” "Potatis av. skörd, som är. åmittad av potatiskräfta,: får endåst ånvändas i det egha hushål- i Ch i något : fall "får den ut- a nyttjas till, utsäde. Innan : den an- väl inds som föda åt människor eller kommet. avfall. skall kokas as. Blast, odugliga knö- at skördeavfall hopsam- pch. bränne: öreskrifter om transportförbud; od- lingsföreskrifter : v och "bestämmelser rörande: ersättning för uppkommen odlarförlust: Förseelser: mot förord- [ningen straffas+i regel med böter, men.sdét. kan också bli: fråga "om Man kan infe:no; "enträget upp- mana pötatisodlarna, 'stora” och små, fast" ;ersätta sina" för: potatis- ch | Västberlir nat stadsdel, 1 närmare : "bestämt till 1 för att häll : ligt Svensk Uppslagsbok "Hill nya sådank i satnt "att! granska 'och godkänna Japen' som skola an- ' blåst kallt ring riksheraldikeräm- » betet, Dels. har. def ifrågasatts :om "det över huvudtaget finns: tillräck ämbete. iom -heraldikena . område, och. 'dels+har. det: som: ”riksheraldi- 'kerämhbetet' uträttat hårt kritiserats. : [Bland annat har ämbetet beskyllts för att inte alltid ha: följt vad som gam! al, byggnadsarbetare, och som Bs ”Röda bene Hr. Mäller I med stolthet, att han ' tillhört den utvalda skara”som. den 21 december en av-de-mer:än 2,000 föredöm= alstivistfamiljer, som. fått? bo= Stalinallén,- & officiellt resta” socialistiska: gata”, ll Möller, 31 år 3 en "moster "och ” stanna där över', nåtted. Det” kan; stå honom et: om ”jllegal Bränsövert idelse” ull nöjd med. sin lägenhet” om Fm och " han; berömmer: den : bostadskut som 1952',— : Stalins. födelsedag ' väl: att Hén, Fru Miller, 29 år gåmmal, bär folkpolisens uni- form och är sålunda även hon en märka, det var: den älskade .Jeda= rens sista — ur sföttepelare; Men även på fritid > är: hon verksam i.och för ren Fritz Eberts- hand fått ta"emot det: dokument :som - berättigade till att? flytta id. ;Stalinellé.:r1,017 från heraldi håll kal- lats heraldikens lagar, 1946 å års riks= dag beslöt därför begära en över- ak och i d: arbetare, en nationalpristagare och två meri- terade > folkets 7 ; lärare fick. dennå. syn av riksheraldik k ring: och detta for-]? mer för organisation och finansie- pe ärda dag samina .utmärkel. utfördes: av greve: A. Ehrensvärd, Han kom; till det resultatet att sta- .tena . herald. "bordell : överflyttas «från riksheraldikeräm- betet till en, särskild heraldisk sek= . tion inom'Riksarkivet,' och: det var "just vad : regeringen .nu föreslagit och riksdagen godkände. ”. Vidare beslöts .;att - en statens heraldisk bad Pn op eäkast, hiss telefon 5: gar höga, är: mönum efter | neoklassicistisk "enligt hämnd >. med : riksantikvarien : som |t "ordförande skall inrättas för hand- "läggning av komplicerade heraldis- ka ärenden; Den 1julii i år försvin= ner alltså ri ldik och sådana — av arbetarna i Östtysks länd' och! med "övers st bu vi får 1-stället en. statsheraldiker. "Hr. Ståhl:å Karlstad och: ett. "par andra folkpartister ville ha en kon- sulent i stället, Den nya anordnin. gen är: emellertid ett Pprovi ägd; ai handelsorga= nisatlonens' regi, Dét är sex till. tio familjer som" innehar lägenheter på varje våning. Viktigaste personen i ar. I sparavgifter — "officiellt "frivilliga U ;”samhällspolitiskt och samhi Isnyt- tigt = ” upplysningsarbete;;; berättar hon;.. Hon är funktionär i ”Demö- kratiska:; vi kvinnoförbundet”; "deltar! flitigt i'det Socialistiska enhetspar- tiets sko Stalin-kurser och sörjer för både motion och nöje genom 'att: vara "medlem: i: folkpolisens id; S- och! ”fångensemble”. Ävé len tio- - åriga "dottern till denna- främstegs-'] vänliga familj .i den östtyska socia- hos' ungdomsorganisationen. Unga pion- Ad lärer. Väggen över flickans säng är : Prydd med. små :fläggor,. Tysklands svartsröd-gyllené och Sovjets röda, Ch och med -bilder: föreställande Sta- lin i vit marskalksuniform och pre- sident Pieck 'som just tar emot 'en blomsterhyllning från några barn, r radion, som givetvis också för- juvar denna idyll, dånar ideligen röda ”fredssånger? med refränger sådana som. ”Freden'åxlar' sitt ges vär ock skyddar republiken”, "" +" Bara” några” stenkast från Prakt- vid'S varje " hus N som -visserligen kalläs ”fört de= Man : vill: vänta och se hur. saken Minden da innan. . man - : ytterligare den :herald gen, Får. statsheraldikern inget att göra,' så får -han väl, som ”Johans- son i Mysinge sa, försöka hitta nå- DON pepysde med. inom Riksar= : ” Riksdagen. Tevisorer hade utta- Ja missnöje med vissa" förhållanden man” och som vet allt om alla, ef- tersom detta" ärhans' Uppgift,” an= befalld : av: staten” och" partiet; "Hy-]! resgästerna / får ' . anmäla :till: denne högtbetrodde- man varje resa: eller nattlig frånvaro som inte företas för arbetets " skull eller på tjänstens ägnar, och även "varje, besök som lägenhetsinnehavaren; som”: stannar " längre : måste aninälas 3 Samt införas i ”hus- boken”, "som" dagligen kontrolleras ”å riket, a Dorvar. > bland: snnat int star emot och [i — , ett. par- tiets ghetto för grädden av aktivisi ter och. fanatiker, grinar fattig- manstillvaron i i get rista och slitna Östberlin," > i "skolan; att fröken försökte lära barnen d de fyra väderstrecken; ” åå, Johne, om du kar solen I-nåcken, öster åt. höger "och 'väs- fa åt vänster; vad har” du då bak- annv . av. folkgolisen, Det-är inte s ilt "ning: - ; Gullan, fröken! = Johne : efter. snabb helom änd- Årit starkast i. städerna, där ti Jungsotsdödligheten; var högst me- H än eftersom” folkpol en "kan: tyda |: 5 " GENERAL L, i Panmunjom, ses här då han' lämnar konferensbyggnaden efter' ett É möte med EN: s detegater. En nordkoreansk vakt kåller upp dörren : sa ER 00 för honom ess LER na berett att ta emot 550 familjer 1 ut- den kommunistiska, "delegationen FE STOCKHOLM Jr H Dödligheten 1 tuberkulo: ' nådde” under”. 1950 "den hittill: . lägsta siffran i; dennå "sjukdor eller 22,1 'på 100, 000 av. medel=: folkmängden. mot 28,7. under :., 1949, ”omtälas. i statistiska cen MN tralbyråns ” nu utkomna redo= görelse för: "dödsorsakerna. 1950. Motsverande” säfra för: lands > bygden. var: 23,9 och förstäder - Pa 21 för männen var döds: 3 talet 24,9 och > På : lungsote dessa” siffror, noterade. har: oavbruten : nedgång; 7: åldersgrupperna, 7 :| förekommer i åldrarna över 60 år. Dödligheten i "akut" barnförlam- hing, söm steg under: 1949 har gått ned något under 1950. mation.” har, under 1950. varit låg. Detsamma gäller 'äifteri och schar- lakansfeber, . medan - däremot död- ligheten i influgnsa ; Var högre ä än större ”härj- ningar" f tad s männen än :bland kvinnorna!" Lungsöt (ej annan” tu- berkulos), utgjorde länge” ett un- år. här männens: lungsotsdödlighet inte”, obotydligt.. kvin nornas, "Dödsfall; "som orsakats a domar i cirkulationsorganer den största huvudgruppen av döds- orsaker. Under' 1950 svarade dessa sjukdom för mer än en tredjedel av alla dsfall. Av särskilt intres= se inom < denna” grupp - av ”sjuk- domar" "är. dödligheten i: åderför- A kalkning,” Antalet. dödsfall har här "minskat något i "jämförelse ;: med 31949, Under->de" båda senaste .år- | tiondena” har : dödligheten i sjuk- domen . visat” nästan oavbruten ök- ning och. nådde: 1947 ett. maximi- | värde: av..185. per 100,000 av medel- olkmängden,; Ökningen : torde; till någon del bero. på den större nog- grannhet, -- armed :. dödsorsäkerna numera fastställs. Till stegringen av” dödligheten i "åderförkalkning bidrar därjämte .den 'urider senare år allt ' mera - ökade numerären "i de. högre” levnadsåldrarna. Dödlig- heten är väsentligt större för män- nen än” för. kvinnorna i åldrarna upp till 70” år, medan skillnaden mellan "Könen är: obetydlig i den äldsta åldersgruppen. : KR ÄFTA ETT GISSEL | " Dödligheten: i kräfta "är ungefär lika stor på landsbygd och i stä- der, Däremot är skillnaderna. mel- Jan olika län” ganska stora, Högsta land, medan . som "vanligt de ”två nordligaste länen” visar låga siff- ror. " Hos - = männen: är, mag- och tarmkräfta det. ? vanligaste. Även tioner "mycket - talrika, men där- jämte spelar :bröstkräfta och un- derlivskräfta en stor roll. Mo Antalet' dödsfall i kräfta har un- der 1950: ökats något i jämförelse med 1949,” ee? har. under j.den: större Noggrannheten vid. fast- numera |” den» högsta : tuberkulosdödligneten i - Dödligheten” i" akut ”tarminilam- : dantag härifrån, .meh under. senare . dödligheten förekom 1950 på Got-1- bland kvinnorna är dessa Iokalisa-]- visat en för båda:könen fortgåen- de ökning, vilken dock synes! ha stagnerat under 'de' 'senåste'" åren, Dödstalet för . kvinnorra' har i ge- nomgående -legat högré än för. män- nen, Liksom i fråga "om: åderför- kalkning torde ökningen till stor del vara": att? tillskriva. inte '. bara ställändet "av : dödsorsåkerna utan även "det "ökåde, antalet åldringar.|. Att kvinnorna" visar" ett högre döds- fal'.än, männen "sammanhänger med sjukdomarnas. lokalisationér.. Från- sett.: bröstkräfta " och :. underlivs- kräfta är dödligheten i kräfta st re bland männen,” "> : Dödligheten: i: kräfta. har under den senaste 15-årsperioden :visat en långsam men. fortgående minskning åldrarna 40--70 år. Att någon för- bättring inte' ägt runi. för de högsta åldrarna, torde” Zl fionskommittén, Tre sydamerikanska länder, - Argentina, Brasilien :och. Vene='- : zuela, är i dag beredda' att ta pmot stora kontingenter euro--: ” peiska emigranter. Redan detta MN år väntas de första avresa ge=" ”jhom den europeiska emigra-'. ICEM, som ” ordnar de'praktiska detaljerna ' » för dem som vill timna de ö=" - Verbefolkade trakterna i Gam-" ja Världen. I Argentina har 240, 000 hektar jord iggande med tanke på emigrant- men från Europa, Brasilien här planer för placering av' 4,000 brasilianska "och europeiska lanti iljer, .och V la är Flykten från landsbygden till stä- derna är ett problem också i Ar- gentina.: Under perioden "mellan de två världskrigen steg ' stadsbefolk- ningen i landet med 138 procent, medan Jandsbefolkningen inte öka- dés -mera än med kneppt 50 .pro- cent. Staten arbetar nu på att mot- : verka denna rörelse, I den ekono- miska femårsplan, som Jandet som bäst arbetar med, ingår nyröjning a I miljon hektar äåkerjord; di del;: 240,000" hektar, ges till immi- grerande europeiska . Iantbrukarfa- miljer. - I kolonisationsplanen ingår upp- förande av en försöksgård, där ko- lohisterna får 'sätta sig in i argen- tinska lantbruksproblem och me- toder innan de sänds ut till sina gårdar ' eller till arbete på ergen- tinska lantbruk. Brasilien kan ta emot immi-" "granter redan - detta år ' I Brasilien har man ett stort ko- lonisationsprojekt i gång och hop- ropeiska läntbrukarfamiljer kan tas .Jemot redan nu; H : Projektet ”är det största sedan kriget och kommer att kosta 45| miljoner. dollar. Det siktar både till en modernisering av lantbruksme- toderna och produktionsökning och vill samtidigt utgöra en stimulans att en större "andel :av: dödstalen il vg digheternas sida. De tre första åren | behöver de inte :betala väre sig gZ ränta eller amortering, fjärde året Nationälslips i i Egypten De gamla tyska: kejsarfärgerna i svart-vitt-rött, ' som" också är fär- gerna i" general Naguibs . Egypten] + och;-, här . kallas skall” nu populariseras. med modets hjäl ko . | derna, varigenom dessa får ett na- : tillförsel” av lantbruksprodukter till -J att så snabbt som möjligt få euro= : frihetens färger; | : för. lantbrukark att. förbli i sina fäders yrke och hem... I planerna"! ingår - också "| lägga gröna bälten kring: storz ; turligt uppland som: kan sörja för , bila marknader. s Nn "terna i Argentina" ner för" placering” av i första han .50 familjer och. något senare; 500 föreligger. De första 50 skulle pla= 'cerag i El Cenizo-' distriktet, de:500 sjön. Under de senaste tre åren - redan 4,000 nya lantgårdar” anldåg $' med statens hjälp, De ägs och nära tyngde dessa gårdar-— i vissa om helt ' skuldfria; .Avsättningen ; av: produkterna har lantbrukarna inte nytt "”lantbruksdistrikt ha Narje ' ler industricentra med råden är 80 procent v dem redan lagts i närheten av stora städer ell. heller haft några svårigheter med: . " på: plattan. ” Glöm | Prästerna. positiva pas få' det avslutat till 1954: Eu-|- i :' ra skäl. Jag anser det icke stri Hassler, Stockholm; som svar" på en: rundfråga äv Svenska eldbegängél seföreningens : tidskrift ”Ignis”. - rande kyrkan och eldbegängelse; formulerar sitt. svar .så.här:.”Jag: , anser: att sad opngelseskicket böj "Kära Hubert, . stänga av.” - da. mot kristen tro. Jag anser. eldbeg ängelsejordfästningarna : vackra och högtidliga och icke i något avseende stötande. - - Så uttalar:-sig kyrkoherde "Ame Prosten "Harald - "Hallén, Arvika, befolkningen. >D "skall ker. "Det sätt; 23 särskilda lantbruk åden med |, MISKa huvudvikten ” på ålsodling för s, har enligt min: mening: anläggas. Både i de. gröna ,bältena ingenting satt. göra med människors 14 2” livs och de: speciella dena. k såväl fam il- jer som brasilianska Jlantbrukarfa- miljer. att placeras. Idén med att på detta 'sätt blanda" familjerna är påerna:- assimilerade i deras 7 nya miljö, > . > Det första gröna bältet "skall läg- gas kring Sao Paulo, med plats för i. allt :100 familjer, och det andra kring - Rio de' Janeiro, med plats | för” 70... « Detaljplaner för anskaff- ning av redskap :'och 'kreatur är rbetade. ' Gårdarna "ställs" fullt stade till immigranternas för- fögander och: amiljerna kan "räkna med allt tänkbart stöd från myn- börjar räntebetalning och 'efter ut- gången. av det femte året amorte- ring på kapitalet, Inom 14 år kan allt vara ävskrivet, i dan inom - 12 30 emigrantfamiljer till le ; Venezuela "+... 7 : 550. europeiska; fomiljer. kan 'be- redas” pla ” ”REGERINGSBIL?. - form av en något. åiderstigen bil . färger. Av gåvodelegationens ordförande; med. kand: d kar statsministern : hä, "d ling it ramdrivände z TILL. i STATSMINISTERN. 7 - terna: har uppvaktat statsminister Erlander me ä én en "Dessutom Wedöljde även ett ”gåvabr SioskFiolnisstuderiz t eniminni praktfullt målad i röda och Oobnd : Hasse Sjöberg vändiga tillbehören för for= tartvev” och en »skiftnyckel, d ligt > :-min "mening ' uteslutande en praktisk angelägenhet, som inte på något sätt angå g Där bör varje människas personli ga inställning,” som : naturligtvis av känslomässig + -art, få vara av; rande, 'säger kyrkoherde. Erik: Ar bin, Stockholm; i: dd holm: -”Personligen är jag instälk på 'eldbegängelse' av mitt stoft.” viss tvekan; men ingen 'av de till. frågade: kyrkomännen "ställer - sig . absolut: avvisande inför” eldbegäna":” till eldbegängelsen ändoc kommen. ; 3 varda.. Över huvud taget finns det | en riskiatt eldbegängelsen medver- kar till att: livet: efter: detta fram- N står i' en .romantiserad och”spiris : tualiserad form, medan den kristna på Kristi uppståndelse”; fälla Togiskt 1 "den ' kristna tro Kyrkoherde , Gust. Collin, Stock Från andra håll ges uttryck gelsetanken:' > ”Då min -Till : jord. skall" du åter = tron har en realistisk syn; grundad -säger sån” - den avlidne be. stämma hur förfaras: skall; 'Är"alt klar. Men antag att den"efterlevan. se. Då skulle den avlidne” påtving: den efterlevande" ett ' gravskick; som är; "den "efterlevande motbjudande, under det att; den"döde ju intet kan ha att erinra, i värje fall 'ej urckris. ten :'aspekt. Personligen skulle: "jag tersta . vilja en ' eldbegängelse "om mina "efterlevande önskar "jordfäst. ning; In summa skäl” mot skäl: t. ex.'i en fåmilj överens är saken de ej-förlikar sig/med eldbegänger. - 2 aldrig önska "uttala. som min ' ytan stort sett synes ej de breda lagre ha mognat för eldbegängelse” kyrkoherde F. tan, . på att är. er och ni ingenting så "en » anför ;Grythyts gren," fa . Svårt Från i huset! hembiträde, ty s faktiskt alltjämt. Men, sa frun, ganska stor lön ni skuile anställa ett sor ådana förekommer et här
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.