ge ; Nee es ”Hem, hem, mitt kära hem, : ej finns -en plats på jorden ; > så Skön som du, mitt hem.” met. därovan, : till: vårt eviga hem hos Gud. Men säkert kan vi' också tillämpa sångens: ord på vårt jordiska hem, ja, helt säkert fångar sångens ord bå- da hemmen,. både det jordiska och? det; himmelska: ' ”Hemmet är hos dem man älskar”, har en stor man sagt. Således om- sluter begreppet hem icke blott ga står, utan även hemförsam: lingen, -hemlandet och hemmet därovani :: oo "Mitt hem — "vilken rikedom i de orden! Mitt-hem — där bör 1 kan, ' där råder kärleken, där är" det ' frid och harmoni," där” Jligger: "det ' en förklarad glans över - allt. Ibland 'ser vi inte "| en känsla att det är 'grått och källa?: r Samma. erisänilet '0ås' väntar: alla, sanima” "Borgsna. sus på g gravens « blev korsikansk ,. | filares hustru ; -LONDON(AEP), n Jane Stewart-Liberty heter & en " 34-årig " parant » londondam, som : 3 tillhö kten med sämma namn : so äger dex di ""ruhuskoncernen öch som en läng=' re:tid spelade "er '"Hemärkt Töll på: societetens höjder i Mayfair sår. | - som”. värdinna +-för: de '. lyxigaste parties." Minst. /ett . dussin miljö-- närer har: 7 tiotals år förgäves friat till henne. För: några 'måna- ” der sedan försvann miss 'Stewart- t: från London. Liberty; spårl och nu harshit ingått 'den' häp- j nadsväckande; nyheten, så förkros-; | . . a = sande för: :Londons miljonärer och sidan, Ser du inte, att det har |. , andra, som livligt. :Uppvaktat skö-! > na och rika SJang, sett hon gift sig: ” med en fattig.korsikansk fiskaret'|- illsamina - kärlekshi- gat fjärran från, hennes vardag. Som enkel arbetaridé flicka - lärde; - hon: så Aänna: fiskaren: Toussaniy som. inbjöd: henné; till; havsfärderj sig: Som bröllopsgåva gav: varus. . husmiljonärskan brudgummen. en - splitterny;; "båt; ; an är vi luppfostred = som en n eng- sd emöt, dä » skade, :somx:hon hö Hon ön sig, uppleva 'hågot som hittills 1e-; elsk gentleman, och han äger styrs ' Schådertrumman ett. utmärkt tråkigt därhemma; Och 'så, går vi, 'precis som pojken jag skall berätta. om,', till grannens —— eller till storstaden eller till ett | främmande land — för att fin- na den: guldskimrande lyckan, men finner därvid. ått lyckan; den djupaste, renaste" "lyckan finnå. därhemma, :" = : Det var en gång en liten Pp Ike: som, i solnedgången stod: i 5 | dörren till fars stuga' och såg . daler till höjderna mitt ie stuga mitt emot alla” fönstren glödde; såsom vo- över : ro de” av renasté guld. Pojken rna” ”dit "och så' begäv Than sig» åstäd.- Men väl kom- men ' dit, fann hans öga inga gyllene, föl ter. He en iten flicka utanför huset, dit han styrt sina steg, och, frå. gade ; ihentie: | : "Jag hår kommit ' för. att se de: "gyllené fönstren, men jag kan ej finna dem,” +» s ”Kära ' du”, svarade. flickan, ”du har gått fel.” Vi har bara. vanliga” fönster. Men” kom hit och se huset där borta på andra gyllene". fönster? : O,;' vad jag gärna. ville komma ditt” fot :”Å nej, å nej”, sade gossen ”det är ju djupt , förundrad; vår egen stuga, Ä. "bor. " "Aldrig. här jag "sett, att. lex Hår gyllene: fönster. Och: finna kärlek. och finna frid och: mod .och kraft. i an livets . I Denna sång syftar till hem- I. stället, där fars 'och mors stu- + detta. Vi kan. ibland gripas av |-- . Han träffade | "Åz HH BL. DÄNDE URSTEPRAKT vi Askers kyrka. kd Askers blomsterprudda kyrka. "Brudparet ses här är > sammans med kung Haakon. sön Hjälpmedel.” I nit är något som vi alla ] behöver, utan syre bleve det klent Hoi gästade - det. var, en tid ni lot, egentligen. e) -henp ten: Énsågs för den: all ningar med. som älg moralen. En dag under. den a på att siågon kunrie” stret Just då. jag hå sv mack, kärd Amaliat'. "den; ätt Johansson Cd A : Skulle Saken var "laga en ledning. - överst” och då tål en slev smält bly - tan. på” mej, öch t, söta Johansson då, av ? dej - - kylda nå (göt 'av hennes ström- - Linjeformer, öd ipp- : 188 - framåtriktade "I tillbaka ' di ch jag "skur Johansson stod åkade han kpilla inhäunför skjörz "då sa jäg: Men "så oförsiktigt FN ens riksdag. Tvi rfullt under var särskilt frågorna: om beslutan= - till andra kammaren, I: drygt åtta ” dessa: problem innan: de" i likhet. koustitutioas "nerande' ändringar / utan nöjde: timmar dryftade den folkvalda "med: första : kammaren : godtog: tskottets utlåtande sominte krävde några: revolutio=: sig: med att: begära. förslag av institutet k.-mit om byggande av det rå och delinitiv, reglering av, valsystemet. samt utredning om. parti- ” ella reformer inom tvåkammarsystemets ram. Mycket mer än det- ta. hann andra kammaren inte med,” under det att första dessutom t. och ' ett rättvist: valsystem = 4 | ' iften och en avvärkade dyrortsgrup » rad smärre frågor, varvid regexingsförslagen segrade ö över hela Iin= d öts till d; och som ett stört an-= " jen, ' Många ,ä pp: tal viktiga ärenden . bordlades "på lördagen, kommer den verkliga att inträda då. Nattplena var ledamöterna "inte pigga beställt. med både männi och djur, "Det. har -man kanske inte Ad alltid. tänkt 'så mycket på förut, | "kanske: helst i ladugårdar, . stall och hönshus, men. faktum är, att . husdjuren "behöver lika mycket luft: söm alla; andra och kanske mer, när «de”står instängda, .... Detta har också insetts av mån- jordbrukare men av dessa har en, baronen och den ' framstående . RLF. kämpen linge Omsått teorierna i praktiken; 1På ILA-verken. i Getinge tillver- "i kar han Tämligen sedan flera, år den.-.välkända Sehäd 'speciollt folkpartister. Jag har svårt att upptäcka någon skillnad ”mellan kamrarnå, som motiverar att första kammaren " bibehålls, Gustav, Hermelin på Fröl- | på under lördagen utan före kl 1 bröt man förhandlingarna, » Ar För - enkammarsystemet talade yttrade ' hr Bergvall.” "Det sägs. att. 'den hindrar snabba omkastningar,. men det är snarare "så att den försvårar ett ef- fektivt "regefingssystem:!' "Även hr von Friesen sade sig med åren bli- vit alltmer "övertygad om enkam” bäst att gå varsamt "fram och först pröva . den rådgivande' folkomröst- ningen ordentligt. Hr Erlander förs klarade sig beredd att sträva mot ett: . valsystem som speglar folkvil- jan så rättvist som möjligt - men ville inté' vara ”med om 'att ”upp- muntra en -splittring i små partier. Statsministerns ". jämförelse ' med Weimarrepubliken är orimlig, tyck- te hr Bracolmer (h). : Hr Sehlstedt (5) angrep konsti- för "att 'dess utlå- |. trumman, : om vilken vi tidigare har, haft; en längre. artikel, . Att den; . allmänt, installerats på.de sydhalländska' gårdarna och där varit till mycken” "hytta, har vi | ofta fått oss omvittnat,. . Nu har ILA-ab., Getinge släppt lut i markhaden "IDA? Frisklufts- . intag. ' Genom - dessa suges den friska ”uften i tunna skikt in från Jskullen, blandas med den närmast innertaket. befintliga varma luf- ten 'och sjunker 'sedan sakta ner och. omspolar ,'omärkligt, djuren för att sedan — när den upptagit "Elowsson,i Kristianstad och fru Ul- y ts överlägsenh t. Och den ”såcialdemokratiske ' senatorn Sten; var övertygad "om att första kammaren var räddningslöst förlo- rad. "Hari ville. emellertid inte vara med ' på att deh blir sämre repre- sBerterad i 'ätskotten än 'nu. Hr Ja: Lindström . (s)' trodde" .däremot på - tvåkammarsystemet ". liksom: i andra”: kammären' konstitutionsut- skottets', ordförande hr” Hallén. och hr Fast. (9). tande var löst i köttet: Utskottet föredrog att vara sist, i trossen i stället för först i Kulregnet, tyckte han och efterlyste en allmän över- syn av de parlamentariska f formér- na. Många liknande ord yttrades och av'-debattens' längd att döma] förefaller. det konstitutionella. in- fressöt i riksdagen. vara mycket. stort, men hr Hall (s) kunde 'å an- dra sidan med en, gest åt dé prak- "tiskt : taget tomma åhörarläktaren” och den nästan lika tomma andra mitt under det hetaste H Juftsintagen; . tillverkas - vid Hal- djurens ,utdunstning — sugas ut hitand folkomrö Ein fö näm de. de båda" högerprofesso- bj Det kän £.'ö. nämnas att frisk. :de båda högerp rernä Herlitz och Håstad, men stats- i , fruktade för att en ut- lands - Sh eförenings fa- brik i Lidhult och finnes utställd 1 Skogsägareföreningens nya vis- ningshall vid Slakteriet, De kun- na. beställås hos Lantmannaför- eningarna och kunna. lämpligen Ardens sommarrengöring, . Det är: 7 glädjände att finna act ået! som. så ofta talas om, näm- att industrien borde för- ligen « : landsbygden, har slås "Ar värt améd IKA= fabriken saxelendsbygden, '. FIT PETYTEvVIvTEFTTTT TEN sättas upp i samband med ladu-j-— vidgad folkomröstning skulle vära svår att förena med parlamentaris= men. I Schweiz där man Har pers stauent : ; Samlingsregering passar ev : bättre, men här är, det 108 meningsutbytet konstatera, att in tresset . för, författningsfrågor är minst sagt svalt både inom 'öch ut- om riksdagen. Detta är ingen slump, tilläde han, ty den författning vi har nu motsvarar i stort kett'fol- kets oehov ch lägger inte binder a "ägen för sweragsmmet. På väg, in i kyr ka rinsessan. Ingeborö:« det danske kungaparet. samt Pp Sessan. Margaret "| tade;' öcH: han" blev: altid irri. : kung” "Haakon: roch och prins Bertil, bakom dem: verige är STOCKHO CM, 3 i :+ Om atonivapnien i att eventublit bmmande kri LX SN » skrivs mycket. — om de biologiska i Mobagde 1 dig 00 Fo > påfallande tyst Ingen bör förledas till att tro att dessa stridsme- « del är avskrivna, tvärtom torde tystnaden kring dem tyda på ett intensivt och hemligt forskningsarbete. I Nästa krig, när Och om det) : kommer, blir en kamp. På liv och död mellan tvenne Ideologier, | + Vi måste, göra oss förtrogna med tanken att utnyttjandet av de biologiska stridsmedlen blir ett faktum, , «> - En” "angripare kar: niöjligheterna das vid & åda sx ” att" "sprida" bakterierna ådana vänliga som"”nu ommer, till användning —l för "de: diger rustar | epidemi er, som är att motse i ett krig, inte jättelika epidemlerna vid. «+ =: användande av biologiska strids. -' Ya eller vad med hjälp av flygmaskiner, artille- | medel, Kom : , ipaniernas till "viss plats . riprojektiler eller robotvapen ellet I bundi Pmarmollt väg av : denom ina och med äldre materiel . försedda Jaboratorier kräver" om=: läggning och modernisering, Det heter vidare; :- Å Det viktigaste när det gäller äl ingriba mot biologiska stridsmedel, är Den beg épidémin måste så fort som möjligt lokaliseras" och isoleras 'och däref.' ter bekämpas, » För tids vinnande Elms små, rörliga : ' svdelningar Mäcvans a Fö, ieutrustning söm kän'.å Söndag” till "platser, ' där, man, nils tänkbr smitta: För den skull det n 'att..lab lämna honom, "; Hor visste han älskade hen! ne vå sitt eget lugna sätt, men Hon önskade sig nägot mera av Hivet än: ett komfortabelt liv och en make, som 0”; 7. glömde kys- sa: henne innan. "han gick till, kontoret. '. Äktenskapet borde vara « ett : oavbrutet. svärmeri. Det hade "Arne lovat henne de-| ti rås skulle bli, Därför tänkte hont- rymnia med snom, ns "Ed tanke föll henne in, änk om John: stoppade på sig Prevet |" och lät det bli liggande i fickan några ' dagar innan ' han: koni'i råg det;. Det gjorde han" ofta med brev söm ho lägena på posten, 7) Hör, hade inte”ti längre På den saken, Arne vän- terad om hon' kom för sent til | 7 ett” möt Y';hanä7och tvekade." Därefter ladé hon det oådresserade bre- vét på en synlig plats på bordet; | Så att John genast skulle'se det ; när hån” kom hem, ;Eftér/att ha kastat en My) tig. blick omkring sig gick hon ut i i hallen; tog sin h dväska "fArne hade fått vänta en kvart och var på dåligt humör. : I Det är sannerligen inte be- Käglgt, se han och öppnade bil. dörren, att sitta. här på gatan . och; bit betittad. av; alla männi- " Naturligtvis inte, .1og kön, alla vet ju att du far bort med han irriterat, ger di ' —' Men jag överger bara min man, sa hon häftigt. — Det bor. Stina och” babyn, De föreföll benne på något sätt overkliga; så snart hon-tänkt på Arne, "Arns. hade rätt be- smula lycka av livet. Hon var inte lycklig tilsam- mans med John. Men Arne bors de ha tänkt på sitt barn, även om Stina inte förstod honom. . Då bilen körde in i Södertäl je frågade hon: — Vart kör vi += Det spelar väl ingen roll; hu- | vudsaken är att vi är på väg bort. Hon försökte le. — Du ta. lade om de underbara planer du hade'gjoi upy: Har vi inte nå-] got hestämt mål? Arne ryckte på axiarna, — Inte "precis, sa han. Och å om den saken, var det månsken; Detta är den nyktra verklighe- ten, .— Jag förstår, sa Helenå och såg ut genom bi'rutan, Ar- ne, — Ja, jag är inte säker på alt.s, — Var inte. barnslig, Han . tystnade . plötsligt och stannade 'vid" en”. butik: mitt emot järnvägsstationen. = Jag gta Sara in fc Fina några ci- va Helsoa sade ingenting. Hon] el båretter,.sa han och stég-ur bi- örsänkt i Finkar. Hon fö reställde sig hut John kora hem, läste.brevet, och SED. sr je? Hon: hörde en tå, 2 reste sig upp. Ett tåg nalkader långsamt ”stationer.: John fick INTE se brevet, Hon kastade = i. Helena slickade igen brevet. Det var kort, mer rakt på sak, Och det var det viktigaste; Hon skulle, ändå aldrig kunna över- tyga John om varför hon måste i ull "stationen; Hon klev Äget och såg tillbaka.” Arne tydligen sett hennes flykt, Hon var . inte : säker på/.om . hane likgi trängdé sig genom. folk- nm Centrrlen öch lycka-" faät De och "bilen Vr knapt röra Sig framåt, men slutligen stans nade den utanför ;hennes hem. bl. fa Hon log medan. hon Sprang upp: för trepporna, öppnade dörren, att tänka] tog” ett :par steg ; framåt" och | moln; oLjusa grå moln äv tobak: Hon satt med pennan | t rök, sto; pade den igen; tände” dd erg dsticka. och började bloss å i föresio han, och återgick: till en unnens hustru, — Och du, så bol st är samt; tänkte hon. Han såg : så -öberörd. ut och tycktes en: gelägen” fortsätta"; sin: Jektyr, skråtta. — Atop det, sa han idag kont jag fö ihåg att postå: "ditt? brev. Jag, gjorde det genast, Helena täp- ? päde hatten; Hon" höll ih Då hob böjde" sig ned för att ta upp den,” "tappade. hö "handväss" : ig hade” . någon adress. på. é ne äre c John: 108; — : Mina. slarviga vanor. i fråga om brev tycks ha verkligen de det” aa ett svar till det där ah i Damernas Joutnal - l adresseradé jag det” utom, då vi talade ai i gärna. låt rusa fram 'och. kyssa kpnom,;. men insåg: att hon inte borde. göra det. Hon gick i ini sövruå ar Några ögonblick senare 'reste- John sig och gick framtill bra- san. ' Ur innerfi' ckan tog han fram brevet, Jäs nerna ökades i antal och: försågs - "Imedi rullande " Taboratörlery ÉXemsat ss pelvis i 'bussar. Önskvärt 'vör& jen sådan pluton ' i i anslutn | varje etappsjukhus.; r Dej i! niet "| kårfö " 7 Blir .vi utsatta för biologisk krigs föring kommer behovet ay. medic rer hatt. bli mycket stort. Stora ger infektionsbekämpande .. "medel I | måste "finnas, och: de' måste: värå aret decenträlisörade. En ökning; äv MS 1 och Ik ende måste ske vid alla Sivkvårdss förbånd. Uppläggning av förråd, av' "en, -höppade ut och | ör butiken "öch hade d, | lingsv nägrlpperna för tiden jotdari spell konstateras: beträffande : -håndeln =» att plåceringsmöjligheterhå över uvudtaget vär goda! för kvinri. -bedövad...Rök- | Vår > fåtski ca i erforderliga krav på. branschvana j behovet ”inte”tillfullb till- och vila, dig då, Het. : och Inori byggnadstacköt råd terfrågan "på konstruktörer; och ; arbetsledare. Även cd vattenbyggäre é [jämt vissa en gångs skull” avsåg frävist d var särskilt markant i i ämnena nas teriatik,. fysik, a kemi och biolog . : rade, rad seminarister. : denter fick ersätta. För imåsk läs rarinnor förelåg ingen svårii sätt: få tjänstgöring. öde förelå x 2å Synd om +; > am borta och skakar pi huv har / så svårt att koppla e det ännir en” drivés I samband med jord- och skogsbruket på Fröllinge, . Ett experiment ' som lyckats och att bidrag till att hejda flykten från AA An FA AMADA NAAMÄRMADDAADBAMMAMA TT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.