ryyrerYYYYT FYN TY TIYTYYY PTT Y YE PT ETT FIS PPV EVE TV Uvesin sme Vv oh än YYVEYFETYNTYSTYIYYTYYTYYTYYYYYYYYYYYVYVTYTYYVYVFSPFYYV ITV ver mör N LAHOLMS TIDNING — GRÄNSBYGDENS LANTBRUKS MÄSSA 5-7 JUNI 1953 — Onskar Ni taga körkort : | . vänd Eder. med förtroende till oc En "Körskolån i Markaryd." TIDSENLIG UTBILDNING. ) "MODERN BIL . å i : —— : Personer, somm redan innehar gällande” körkort för ; bil . ; och är fyllda 21 år, kan få hyra modern 5-sitsig vagn. "MARKARYDS BILSKOLA : : "Tel 392 : "Rune Wiesel, : Tel. 302 ax | "väljer 7 KK HUSQVARNA n EN "”drömbåge” > BR. VAR MONTER På LANTBRUKSMASSAN. t Tor Hallqvists Cykelaffär — Uret RE i MARKARYD. Tel. alv. i DansR Resväskor Porifö jer” i Snoppinsväsker m.m, i | Alan & Svensso - MA E K A R XY D. : Utför alla slags BYGGNADSPLÅTSLAGERIARBETEN nr "+. PLÅT: och FTERNITTAKTACKNING: I Nea . + BILRIKTNINGAR : : ua samt alla övriga. i. yrket. förekommande arbeten: : .Tel,.527 ” REBLT. ARBETE! ” Vitar MONARK dl CETE VERKEN > MARKARYD . Tele i oner: Fabriken 455. G. Ohlssons bost, 569. T. Öhlssons bost. 589 . ae : Modern maskinpark för 3 - - ' EL-SVETSNING, GASSVETSNING, PUNKTSVETSNIN "Bland våra tillverkningar märkas: : El-värmeel t (oljefyllda); : : snabbvattenvärmare Rockskydd av rostfritt oc ph plastik?" behandladem. m. Cox . ÖV OCBEGÄROFFERT! 5 hade anna , : mager | Jordbrukare, skogsvårdare, hembygdsforskare "SKOGEN OCH SKOGSBRU- .- KET spelar i våra dagar en be- - tydande roll för jordbrukarna i markarydstrakten och så har det: varit sedan låhgt tillbaka i tiden, Gårdarna ligger vackert . inbäddade i grönskan och det är inte ovanligt att den odlade delen endast utgör en 10—20- del; av hela gårdens areal, Många av de gamla. gårdarna hår gått i arv sedan flera år- -hundranden tillbaka. En sådan gård är Sjöaryd Kronogård, . ""SOm ligger på gränsen till Knä- red och som äges av hem. -äg. . Josua Pettersson, välkänd för tidningens läsare genom en rad trevliga > hembygdsskildringar. Häromdagen hälsade Laholms Tidnings medarbetare på ute i Sjöaryd och vi hade turen att "träffa. Josua Pettersson héem- . ma där han satt vid sitt skriv- - bord och höll på med sitt forsk- ningsarbete. > -- : "Det 'är alldeles riktigt « att skogen är av mycket stor bety- : delse der”. för oss markarydsbön- : sade: Josua Pettersson, som själv är ägare till ett av: » de:bästa skogspartierna i pri- vat ägo inom församlingen en- ' ligt ' uttalande av "länsskogvak="<1" "tare. Nylén. Gården "omfattade . 183.:: tunnland vid laga skiftet > : 1866, . sedan: dess. har det sålts. "ifrån och köpts till och nu tor- de 'gården "omfatta något över” : Minst. sedan ;- 200 tunnland, 1700-talet har gården gått i arv - "> inom släkten med ett undantag. -och. det var ären 1860 och fram tm. nyårsafton 1895: då gården gare..men sagda afton återköptes av Josua Pet- terssons föräldrar i samband med giftermål. Vid den forsk- ning som Josua Pettersson be- drivit har han konstaterat att- minst fyra generationer haft sin utkomst på Sjöaryd Krono- gård. Med' de gamla släktgårdarna Nn följer : nästan alltid intresset för gårdens och bygdens histo- -ria och Josua Pettersson fick .. . detta intresse i rikt mått av sin "moder - Charlotta Pettersson, som väl bevarat en hel del hi- ' storiska dokument och andra för hembygdsforskningen = in- tressanta. . aktstycken. Josua Pettersson att mera ingå- ende sätta sig in i hembygdens - historia, Men höjde han sig inte därmed utan han fortsatte med C —N , Ett besö ök. hos sva gg "att själv försöka forska 'ut det som inte :den tillgängliga litte-' raturen kunde ge några upplys-. ingar: om. Det. blev att' börja > ed att:g "anteckningar. och : Under "mitten av 1940-talet började "ning ” ; Sjöaryd ". hade vid sidan om sitt jordbruk, be- | ; drev "forskningar om heribyg- "dens: historia; om inbyggarnas liv och leverne och detta resul- - "terade i att Radiotjänsts repor- > stå framför Josua P intervjua folk: och på nytt så igenom "alla" de gamla proto- " kollshöcker. m. 'm. som sedan mer än 100 år tillbaka funnits ; på släktgården, Efterhand pu- blicerade Josua Pettersson sina Na bybeskrivningar i Laholms Tid-': och har" han : dessutom ' ; medverkat med bidrag till olika | > Inte hembygdspublikationer. : nog ' därmed, - Det. blev” snart " känt lite "varstans i. hembygds- "att man i. vårdande ' kretsar en bonde, som tagebilar mer än en gång kört fram: till - Sjöaryds: Kronogård a ; och', låtit" bonden där berätta Om sin by och. sin hembygd — " ” intervjuer "radioprogrammen. Det är inte som: sedan sänts i heller. helt ovanligt att man får se Sjöaryds Krönogårds ägare”. 'minnesstenen: il ' Sjöaryd och föreläsa för delta- gare i sällskåpsresor om trakz-:' ten" och dess” blodiga : historia, "från de .svensk- danska” krigen ; som drog fram här. ; :. Vid vårt besök” i ”Sjöaryd fick vi taga. del: av" Josua” Petters- 7 SONS samlingar! och inte'minst hans ..arbete : ningens inom -släktforsk- H område ;- - imponerar, ' Han har i sina "forskningar : på . detta område: komrnit fram til « att släktgrenens förste svenske medborgare är född 'i Sjöared, > Knäred, "alltså -på andra sidan landskapsgränsen : . denna 'Trufved” Haraldsson." In-: "te nog med att han har forskat och” hette "> ut en klar "släktlinje med denne Trufved” och sig sjä v "personens liv och leverne, » Han har : även följt. de Olika släktgrenar- na och vad mera är: han har. lyckats att få en klar bild över nästan. samtliga i släktregist- . ret. ingående personerna.” Han" hår.inte' nöjt sig med bara var- je persons rena pesonalia utan : även antecknat en . hel, del om - så mycket ' som 'gamla protokoll- - böcker 'och hörsägner kan be- rätta. nm v Han har tagit vara på mäng- - der av gamla . värdefulla brev. bl. a. ett mycket 'stort. antal : emigrationsbrey, han är ägare : till Markaryds "sockens spar- banks ” första: privata. motbok' - m: m, : v Intresset för forskningen är . . mycket stort och det hände för , inte :så länge sedan. att Josua Pettersson kom över en gam- " mal protokollsbok. som han fick ' låna en kort tid och då fick han taga nätterna till hjälp för att ' hinna gå igenom den; ty 'på da- gen skötte han lantbruket, som 4 av de 200 tunnlånden: har 11. tunnland . - odlad jord. - Gården ”föder.7T kor, en häst, ungdjur, . = får "och '150-talet höns;: och" Jo- sua' Pettersson sköter gården . ensam och det. är blott: undan-' tagsfall då Kan . har: "någon . hjälp. ; Han -är en: intresserad > föreningsbondé':; och tillhör de '. flesta jordbruksorganisationer- er - Skogen är hans ögonsten ock han” har” i skogsvårdande''; ".. syfte företagit: många förbät ringar, bl: a, har han egenhän- digt. anlagt "över: 2 km. bilväg . i sin skog och under årens lopp har han: planterat 70, 000 plans, tor, i huvudsak gran, r , län — gränshäradet 'mot de f. d.' | danska: landskapen Skåne och Halland — är med sina 2.798 km? Götalands. största. Men det är ; > tillika ett av de mest vanlottade i, Göaland. vad jordmånen: be- Marken är flerstädes N och stenbunden :. (det | finns” givetvis en hel de! undan-' träffar. : tag) och det är ej ägnat förvåna, I "att häradet gick under namnet "Fattighäradet tills 'en' ny: tids "resurser, : järnvägar -' och " tämjda vattenfall förbytte armod i välstånd. : . : :-Den försumpning av stora äre ” ler, som. torde --ha” påbörjats ' under : tidig medeltid om. ej längre tillbaka, skapade många” | av. de till synes -ändlösa mossar och. ryar, som ännu äro land- - "Y Skapens signum i denna bygd: ” Ett hejdlöst: 'svedjande, som på-" gick längre fram i tiden än på något annat håll i landet, bidrog | — jämte” skogsslukande hante- ringar och det småländska bru- ket: att hålla getter — til att häradet småningom kom att + räknas till de mera: skogfattiga , - "söder om Dalälven.” Men denna bild av häradets: natur har sakta men säkert av-=" löst " en' annan mera leende. En' gång hade lövskogen en mäktig "utbredning, vilket ” många ' ort- ; riamn - vittna ' om, och det var "också lövskogen som skapade goda betinge'ser för den närings- gren; som blev av så vital be- tydelse' för såväl denna som an- dra: småländska ' bygder, bo- skapsskötseln. -" Tillsam- mans med vad den karga jorden kunde skänka 'gav. den. jämte den primitiva" järnhanteringen den senare dock i en mera avlägsen tid — huvuddelen av » befolkningen. dess bärgning un-” Sunherbo härad i Kronobergs - - sin Skånska resa 1749. Redan i "början" av 1600-talet var tjäran” - f.ö. en av Sunnerbos viktigaste "S. : Rogberg framhåller i " ”Historisk beskrifning om Små-: land i gemen” (1770) -kärskilt , ” Berga socken "som én ort där Den” bistra "nöd tvingade :eme'lertid. tidigt -fram ; binäringar av Vvarjehanda slag, och den småländska uppfinnings- rikedomen .. manifesterade sig. efter hand i dessas mångsidig-" ske betydde det en del, att många sunnerboiter fingo giva: sig ut: på vandringsarbeten till fram- ö förallt. Skåne ' och Halland, men” även till Danmark och Tyskland. Impulser "utifrån ”underlättades > härigenom att göra sig gällande” i "hembygden, SN I em landshövdingberättelsé från 1755 säges, att ”detta Kro: : " nobergs- län har åtskilliga 'pro-' boskap, . "smör, ost, talg, järn, beck, tjära, dukter, -- å "synnerhet ” ; bräder, pottaska, vallmar, strum- ”por, lärft och blåggarn samt riå- got spannmål, vax och honung.” :; Den "säkerligen långt ifrån full- ” ständiga .: förteckningens - alster, "voro, med undantag för spann målen, sådana som den sunner- boitiska allmogen hade: till av- sal — Såväl ”tjärbränning och beckkokning som pottaskebrän- ning äro binäringar, som Linné tämligen utförligt beskriver" i utförselvaror. ' Textilprodukterna, framställda ” av lin: och ull, voro inte så. få. sin ” textils'öjden blomstrade: ”— — Kvinnokönet bör här ej förgätas för dess idoghet med allehanda ylle- och linnevävnaders förfär- digande, som till stor myckenhet köpas av handlande från Borås. - . Genom sådan ' tillverkning för- - skaffar: öfta hustrun bondens , : pekar 1773 på Angelståds' "pasto- rat, där ”a lmogen har linneväv- > nad —, vilken försäljes till Borås” handlande”, ' Som | typiska textil- produkter 771. Sunnerbo: har ringa sädesväxt” anger.han: ; ryor, hårtäcken, vallmar och en "myckenhet 'strumpor”, Under 1800-talet fick jordbru- ket 'i: Sunnerbo ett. storartat " befo'kningsfrågans lösning, blev .- uppsving" och ' åkerarealen fem- « dubblades ” under : århundradets" lopp. :Men .samtidigt' ökade :be- : >: folkningen i antal.” Enbart under 7 åren 1805-65 — "alltså på en- Folke Svedenfors här en intressant . historisk" översikt över bi-" v lämnar näringar i Sunnerbo. ' Hä- radet har haft en omfat- tande, hemslöjd, ur vilken en livaktig industri utveck- at sig. — Artikeln, 'som är hämtad ur Folke Sveden- "fors bok' Vävskedsmakeri "och hornslöjd, återges med förf:s ben. tillstånd. härad” :och :de ” socknar, där allmogen: het och skiftande karaktär, Kan- : » backstugusittarklasserna ' : dast:60 år — ägde praktiskt ta- .. get en fördubbling av invånare- antälet rum. Särskilt stark var folkökningen "inom torpar- och och även om 'den' ur historiskt per- spektiv: så välsignelsebringande emigrationen, ' numerärt verk-- sammare än i' något annat svenskt härad, bidrog till över- utkomstproblemet för -' många grupper starkare accentuerat än kanske "någonsin > förut. För råången var binäringen den enda '” utväg till försörjning, som stod till buds. I talrika fall och speci-" ellt då bland de' egendoråslösa blev den i praktiken huvudnä- - ' ring. Och det som producerades ' "utöver vad som fordrades för li> ” " vets absoluta nödtorft såldes, En': " landshövdingberättelse säger på N tal ' därom: Den ytterliga ”. " tarvlighet som i vardagslivet rå- '. ”L il "der hos 'smålänningen och dess '| böjelse i allmänhet att göra rätt för sig, föranleda ' därtill, att denna orts invånare avyttra allt vad-som icke oundgängligen er-. fordras för 'uppehället; ” ' Med järnvägarnas ” framdra- gande blev det liv och rörelse i skogsbygderna. En. våldsam av- verkning ägde rum, och konun- gens troman 'i Kronobergs län kan 1885 konstatera, att ”-— sko- gen . betraktas i allmänhet som en tillgång, vilken vid första till- fälle bör förvandlas i pennin- gar. Så snart nya kommunika- - - tionsleder öppnas, vidtager i all- mänhet . en ohejdad avverkning -' icke blott av fullvuxen och mo- gen .' skog .—- — utan även av - ungskog —” Men järnvägarna skapade också ökade förtjänst- möjligheter av annat slag. Ett exempel är "exporten av olika - AN . Ni Tuna flickor, som skal! bli husmödrar, förbered Eder genom en kurs vid pr Fslhbgas Sa S. ocko RÅ ds othuchällskola Vinterkurs 2/11 1953—20/4.1954 er | Maka årsk, .. ? rstödd. Stipendier upp till 105/kr. pet elev. I och In = 5 1954—15/10 1954 prospekt. Tel. 29 Markaryd. Sommarkurs 2 | Låga kostnader, höga stipendier, Begär. rrling, tel.:286 Markaryd. > ,- + unnar Oj R; I i DR reennog kan [Sj 24 veckors vinterkurs börjar. 4 Z IL sx 5 KM > LJ = 2 = Al : 2: Zz. 08 HH = : Dun. 2. Forts å sid. 5. : . , SG . der ,seklernas gång. ' skattpenning.” 5. G. Hermelin . - " i ' Må . Xx a - | ' i ; > : .X so ksansas . H boken i s se > MS Re | | - . | M | | i M dd barnen DS | : ” : ' re a oe ” j oroar sä ss Ara KA MARA AMMA RMAAS MA MAd . ” MA ve sr Lä ARAMSSARBRADADSMADKADASASAASADDAAKRASASIND MANA. rt, FESTEN AA NAPAABAAMAMSANSAMAÄDANASARA SARAMSADAS a 4 far ; NF:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.