Torvströ fabriken i åter i igång Rörelsen 'utviägad och " blöm- Då "driften vid Kornhults get trädde i likvidation, var det säkert ingen som trodde annat ' industri, vilken f. ö. då var den, "enda ” i orten. Men enskilt: ini-s tiätiv: 'samt.; ungdomlig entusi- asm öch driftighet" kan som be- känt stundom utrö det otroli- gå, och körnhultsborna och folk . långt. utanför” ' Kornhults "och > Hishults gränser har kunnat be-|' vittna" hur: två unga män lyci kats blåsa nytt liv i den döda i in- dustrien Jock t. o. m. arbeta upp den” till eri omfattning; som: der aldrig." tidigare'. ägt, . detta inte ens, under den gama industri- ”ens glansdagar. . : Des som stått för” "denna förvis- so, väckra prestation är två bri ” der .i:'25—30-årsåldern;" fabrikö- " ” rema' Kurt och Gösta Gustafs- son. Såsom ' ännu "mer erkän- .nansvärd framstår . deras insats, om man avslöjar, att de började om utan annat kapital än sina star- ka armar "och friska humör plus ett gott omdöme. Som vi al'a vet kan”. f ett sådant kapital ge betydligt” bättre avkastning” än pengar. > Kurt: åch:- Gösta Gustafsson, som . ' är : söner till lantbrukare Amfrid Gustafsson. i Högaryd i började sin verksamhet som oe producenter 2 Åke ="Ni'sson, Smedhult,' köpte de då fyra tunnland "myrmark i "Trånget. Någon. produktion. i " stor skala war det då inte tanke på: Arbetsstyrkan var den för: 3 oCsta tiden mestadels ' blott två : man, näm"igen bröderna själva: F ">. De skar torven, vände 'och som det hetér. kupade den själva. : Och medan sol och. vind torkade " torven, byggde bröderna ett par torklador på myren. De fick ä- e ven anlägga en väg ner till mos- NE strar som” aldrig förr. 0 . - torvströfabrik nedlades för ett femtontal ' år: 'sedan och företa: v > än.satt! Koinhult, för al över: . skådlig 'framtid förlorat: denna" — ränorms TIDNING — YVYEPEAVIYYYYEYTYTISYTYTFYYYYTYVYVTFYTYFTYTTYYYTtYYT TYYTTYY YFYNYYTYTTYTTYTTTYVY TT YT TT TTT vyrveYererTrYY TY TN N Död industri i Kornhult åt tack vare ungdomlig gama torvströfabrik;” som : stått stilla” sedan det gåmla : bolaget trätt i likvidation. Det var som sagt för c:a 15 år sedan, och det säger sig självt, att fabriken — varken - själva' byggnaden "eller maskinerna '— icke mått väl av att ha fått stå" övergiven.” Brö- derna: Gustafsson reparerade: e mellertid nöjaktigt" " maskiner och + fabriksbyggnad "och: så började åter hju'en: snurra i den gamla fabriken BL a byggde man en brygga, så att man med bil kunde köra in i fabriken och vräka lasten från torvmossen di- rekt' i ”torvladan. TN : Torven : från mossen i "Höga holma måste naturligtvis” frak- tas: till. fabriken med bil. Från mossen ”köres ' den > i' ett tipp- vagnståg, f.ö. draget av ett lok, upp till lastningsplatsen;: där len.: Den branta backen upp till tippen,. kan dock' inte forceras av Ioket. Här har man ett mo- ktördrivet”spel, som tar hand om vagnarna; Just. i dagarna har man här”övergått från. oljemo tördrift til eldrift.”: : Utom : den 'mosse; tilhört fabriken, har bröderna Gustafsson inköpt en: direkt. ari- gränsande ' myr: av lantbrukare Hans Olsson, Norra Össjö. . De- ras torvmossar. erbjuder. nu en. imponérande .anbick: Det". Vär vidsträckta områden, översålla- de med torklador. ' Bröderna Gustafssons" ; förv- industri sysse'sätter nu. vid hög- säsongen ett ”25-tal. man, och ning bröderna: Gustafsson Kornhults i vagnarna tippas direkt i lastbi-|" som alltid |- « Kornhults torvströfabrik : i: Kornhult går spåren direkt, 2 I i fabriken, men' torven i Höga- holma : måste som 'sagt- köras med. bil” till fabriken. KE Den gamla fabrikens kraftkäl- la' var. en ,1okomobil, " Bröderna Gustafsson har emellertid använt en traktor, och de här för "avsikt att övergå till elektrisk drift; Vi nämnde nyss, att bröderna Gus- tafsson byggt en jastbrygga vid fabriken, .så att man. med. Jast- bil.: kan köra in: och vräka ut torvlasterna direkt i "fabrikens En” annan rationalise ringsåtgärd, som vidtagits, gäller utlastningen. Bröderna, har byggt till fabriken och ordnat det så- lunda,' att lastbilar kan köra in och .'få Jast. direkt: vid storvströ- pressen, . i i Torvupptagningen sker. "uteslu- tande "mot 'ackordsbetalning. Vad kan då ' en" tovvskärare eru pstod— handlingskraft Jannersson); per dag? Vi ställer "frågan tin fabrikör Kurt Gustafsson, . — Han kan. tjäna upp till 35 Kronor öm dagen, får vi till'svar Men : en sådan: dagsförtjänst. når inte vem som helst, Det fordras vana - därtill / och' vidare goda kroppskratfter och en verklig ar. betsvilja, ..! Torvskärning .. är ett hårt "arbete, och skäraren får verkligen göra nytta för sig,. F. ersättningarna är avtalsbundna, säger. hr. Gustafsson, i : Ja; detta var. ett och annat om den nya torvströindustrien: i Korn hult, ;Den är som sagt' ett vac- kert exempel på vad ett par duk- tiga unga män. kan åstadkomms. när" , energi och förmåga . finns. Några ; stekta: sparvår ; har inte flugit/i munnen på dem, och den framgång : de. hatt: är.de: särskilt: väl vi rda, ; Sedan” ; 1953 » års : taxerings- :nälnnder 'nu "avslutat 'sitt 'arbete och materialet inkommit Hl de lokala. skattemyndigheterna, kan man. få en uppfattning” av tax- eringsutfallet.: EAS Inom särätliga : tax ren E, Linton i Laholm, av: vil- ken. vi inhämtat: nedanstående BLEV, DEN 1548" : uppgifter :. om taxeringen :i'fög-" deriet. "Dessa taxeringshöjningar: : har Östra Karup med. inte min- dre än 21,9 proc. och den minsta höjningen redovi med 4,6 proc. För de olika tax- eringsdistrikten utgör: deri pro- centuella : höjningen av skatter underlaget följande inge 13.3, : Knäred 13.3, Tjärby 13.2, Våxtorp 9,6, "Laholms kommun 9,6, Ysb; SA och, H - hult 4,6 proc... AE går, anlände till Halland vår" det ör kän. jag omtala, att-ackords- |' -)i. sin hemkommun” och "väljer fist för Hishult -r acvan Jordbräöksutskottets ledamöter beundrade. Halland Jordbruksutskottets: färd ge- S nom .”Fiskarsverige” id gr i NN - går Halland och avslutades på kvällen i Falkenberg; Under de ' : fyra dagarnas utflykt har:da- ter inte bara besett lika fisk." - samhällen i Bohuslän och hört - | som utveckling på fiskets 'områ= de, utan även fått fara med ut; - På sjön och ”hjälpa”. till att fiska makrill m; m, Under fär> ' "; den genom halva Halland blev ; det. också tillfälle att höra nå-: "got om. önskemålen och även - . i bese länets största fiskehamnar, bekanta sig med fiskarena och sätta sig in i att fisket för Hal- ; land och för” Sverige har vi - > sentlig” betydelse: ”:” + ; Under resan hade & en de ledamöter ”avvikit” fö att syssé la 'med andra uppdrag, så här man inte så många av jordbruksutskoi tets ord. ledamöter; med, Dock föl; i Dädesjö, troget 7 sin hjord; 3 Ombudsman !Gottfrid Berntsson i Västkustfiskarena' i'Fålkenberg, fis"? kerikonsulent"' Gösta Edman" och några andra hallänningar” mötte "i Göteborg och ' under: resah genom norra; Halland passade” hr. Berntss:' son på att berätta om landskapet +. och ag Bräcka, medan ;hr, Ed- gen anlände resenärerna till PBua, där länets hövding, : Reiner Johans son, hälsade ; deltagarna” välkomna: Därefter :.: berättade. ” håmningehjör Karl Bjuké om Bua hamn, Den är, gammal-öch i forna dagar, -Var a den tillväckNE, men alltöftersom. båta rna blivit:flera och'stö utbyggts.'”Nu' börjar den å bli för trång: och"därför' måste bå- tarna läggas till brids intill kajen. [4 En förlängning av kajen > med cirka 80 meter har länge-varit: aktuell, .«: I Fiskaren." Ivar Torkelsson. fram- Föll, ätt hamnen även är för grund; | Häréfters fick- resenärerha beseT Hamnanläggningen samt ” livrädd- | + S: hamnar. re Edvin Joh Fr. v. assessor Magnusson. :Torkelsson,; -Bua, lendshö dingén, te und” och ma. jord till'åker. Numera erhålles på samma: område endast dåligt be- tel Samtidigt med” denna invallning skulle'r man, kunna- anlägga en:först- som berättar 'om Träd grunden en "propeller. Därunder en bild från. ; pten.B fute, lyssnar på en talare. Tal vädjade" särskilt till länsstyrér« sen och Jlänsarkitekten att Hindra dylika. tendenser," I samhället :ön- skar-man' att; tomtområden i försa 1 stannar skyär.4 samhället. och syfte tre fiskare,” N ningsbåten, "varefter ordf” i' Värö komm alfullmäktige;. lantbri- Eric |. Svensson, .. Backa. edogjorde för hamnens betydelse” för fiskets: folk, soin "utgör en stor: del-'av kommu” nens: befolkning. Han erinrade även om" ”att ungdomen vill stännå kvar es i karens yrke. Att så är fallet. be 3as” "också därav, att Bua. samhäl-: le växer år efter år.” 1 RRD NH Kommiunalnämndens ordf.,. kam- Artur” Anderssön; framhöll; att skattekronornas - antal "ökats "Irän cirka”. 4,000': under.” 1930-talet ”till 31,000 förra: året.: 3 Sockher” "utgöres ruvudsakligen av äv jordbruk och fis- ke. . sen, ty det var ju nödvändigt att | tydligt är - att en." industri |strikt' i Laholms fögderi. förelig- | '- Östra. Karup: 21,9, Slummös: Ett annat större och Kkänske för köra dit. "med lastbil för hämt- | av. ddpna - ingalunda ve ger höjningar :av skatteunder- löv” 19,0, Hasslöv 16,9; Rände framtiden. 'betydelsefuällare ' projekt dog för hamnens utbyggnad a Elm elen I Hallslahmindr, av torvströet. - Rörelsen samma omfattning ' är av be Y: laget framhåller ”häradsskriva- | löv. 16,3, Laholms stad -15,8, "Ve" är frågan om invallning vid havet,| under' olika 'etapger, Under: förra ? framhöll hr -Andersson. Detta avser tämligen att göra en 'invallning in? till fjorden; anbringa 'utloppsdiken och: drärering.” Härigenom 'skulle året ilandfördes. fisk. a hämnen för, "tant finns” det" 36 mor. | kerena; och samma "tankegång f . | fältatléstävennav., Jänsarlitek? Car! tt köpa” en tomt; utan en enski gårdagens enda kvindliga yepresen= dbri ket; "Av fyra pojkär "blir, van! gen” man. "Men vi kän dock: iekö förbjuda ” 7 Vi inlandsbor känner: inte mye- on "ket till. ora: fisket, men under dessa i « Und 1 ae vän edlagt em 2 milj lagar hår vr f sd till älle lära” oss - i; "[hamnbygghadskostnader. Inom sam. en heldel). För 'ege n del vill jag i Vi återkommer med. närmare uppgifter” orm ”taxeringsutfallet. sig emellertid : ganska -" Den största böjningen fördelar ämnt. " 7 ; BELFAST (et — Reuter). gick bra; kanske främst "tack var re att brödetnå”inte var rädda för att verkligen lägga manken till . och inte tog någon hänsyn till att det finns något som heter et åttatimmarsdag. Följande år, alltså 1948, fann de, ätt rörelsen var något, som kunde utvidgas. Nu ; hade de vunnit många värdefulla erfa- renheter, och då de nu köpte en mosse på 20. tunn'and av Otto Johansson i Högaholma, så viss- te de bättre än förut vad de gav-sig in på. Nu kunde de yr- ket från grunden, och nu visste de huru trovmull skall se vt för att vara ett förstklassigt mate- rial för torvströtillverkning. I Högaholma planerades torv- > upptagningen « efter större linjer. I Trånget hade man visserligen MS "haft ett jäinvägsspår ' och en /tippvagn, men det hela var gan- ska enkelt. Nu lades först ett stamspår ut sålunda, att stick- spår kunde anslutas på lämpliga platser. Mossen köptes på ny- året, och redan på vintern” bör- > vad alla ansåg” vaza omöjligt” t Gösta "Gustafsson, . jade man skära upp ÖR Kurt och" (Foto: Walter Jannörsson). " ae delse för orten. Arbetskraften i orten räcker f. 'ö. inte till. Man måste vid vissa tider” ”importe- ra” arbetskraft; och « då kör man sålunda | torvskärare med ., bil mellan Kornhult och Fagerhult, Arbetsgången vid torvströtill- verkning är i stort sett följande. Först skär man upp torven i stora b'ock.: Man går: ner .1 me- ter i jorden och går fram; på 'en bredd på likaså 1 meter. Torv- blocken '. lägges ' upp vid sidan där de får ligga och törka.' När de torkat en tid, skall de vän- das, så - att uttorkningen blir jämn. Riktigt torr blir dock in- te torven, så länge den ligger på marken, Därför måste torvbloc- ken . kupas som det heter på fackspråket, D. v. s. de staplas upp i pyramider. När de legat i dessa översommaren, plockas de in i torvladorna, Först när man hunnit så långt har torvströfab- rikanterna någon . möjlighet att bedöma det ekonomiska resultat. av verksämheten. , Blir det en regnig sommar, är det stora vär- den som, kan gå till spillo. : Från torvladorna lastas torv- Knäred ' Skolavs'ufningar. SN ; Skolavslutning ägde i tors- dags rum i Knäred under: stor tillslutning — av:. föräldrar och må'smän. ' Efter . examen vid de olika skolorna,' hölls gemensam ävs'utring i kyrkan, : dit. barn från .. samtliga skolor samlats. | Högtidligheten började med att folkskoll. Frans Nyberg, hr Ge- org Bengtsson och 'kantor Lan- dén:' på fiol,' cello och orgel spe- lade > ”Förspel till. Marsk Stigs Döttrar” . av.. Söderman : samt ”Våren” av Grieg. Efter ps. 474 höll kh.-.Sven. Eriksson ett kort tal. Sedan” en barnkör sjungit ”Troré Du små blommor. bedja till Gud” samt ”Alla fåglar kom- mit -ren”. fö'jde ps. 21 samt all tartjänst, ''som avstutades .rmed ps. 600 6—7. Efter avslutningen var skolstyrelsen av lärarkåren inbjuden "till: kaffe. Ordf; länds- tingsman Alvar Andersson tac- kade ' lärarna för det arbete de nedlagt under läsåret. Han wvän- de sig särskilt til folkskoll: Hans Åke Hansson, som under vårter- minen undervisat vid Körsveka skola. Ordf; tackade även barn- bespisningspersonalén ” samt vaktpersonalen.' - " Förlängt rektorsförordnande - har meddelats för civilingenjör E; T. Storckenfeldt till 1 juli 1955 vid Knäreds sko!or för yr- kesundervisning, =. Skolstyrelsen "i Våxtorp Kar vid" sammanträ- de i förrgå beslutat att fullstän- diga ritningar för: skolbyggei skall - utarbetas. . Två skolköks- kurser, en- med: början i novem- I: ber och en med början 1 januari skall anordnas, Vidare skall en tonad . fortsättni la, sättas igång. En lärarinna. skall anställas, - . Undervisningen . ie engelska skulle ske” i "överensstämmelse med äv överstyrelsen uppgjord plan för A-skola. ' Skolstyrelsen hade . underställt skolinspektören ett förslag till klass- och lärar- avdelning. inom ' distriktet som dock inte helt .godkänts, : Trots detta vidhöll man tidigare fattat beslut och bortser alltså från in- spektörens anmärkningar, En radioapparat ' skall:inköpas till Vråkärr skola, 'Simundervisning- en börjar den 1 juli för klassen 4—7. Simlärarinna . blir fröken Marita Nyman, :.: Bussresa till» Sjöaltsjön skall anordnas i likhet med tidigare år. Som vwvi-I' karie för överläraren under den- nes semester i juli månad; anställ des 'folkskoll, . Knut. Woxmark, Våxtorp, — Fill ombud sd : för ' val av | Jkmannaombud till" årets kyrkomöte har, för Ö. Karups pastorat utsetts kantor Johannes : Andersson - med hä- radsdomare Adolf Persson som Gynna LT:s an annonsörer. De statliga: brittiska järnvägarna fick: på torsdagen hela skulden för att järnvägsfärjan. Princess -Victoz ria sjönk under en storm på Irländ- ska sjön den 31 januari, varvid 133 människor omkom. De anklagas för att ha' haft färjan i trafik trots att den inte var fullt Sjöduglig” ” ! familjer; hället " 1 "Tal, berörde även bädgästproble- met, och, han gladde sig ät-att sam- har fått 'planlägt / "område, men däremot var han inte lika glad över att enskilda badgåster får äöpa hället: finns-:170 yrkesfiskare med göra en, insats; om” jag kan, Vi har förr. varit v ute och; sett på jordbruk; utskott att" göra, 'men det: är första ket. Vi är alltså tacksarmma för vad tt vara” :slagsmor”, Ännan hon steg på” tåget, Dagen till ära hade flaggorna : hissats. i fiskarsamhällena och på ” Länsstyrelsen tills yrker hos re=- geringen en framsiällning från Hög- Zz Nåds kommun om tillstånd att låna 00,000 -kr på 30 år för Uppförande äv folkskolebyggnader i Älvsered, Kostnaderna. har beräknats' till kr 680,600. och statsbidrag ”har bevil" jats med högst 330, 000 kr. "> Katrineholms stads praktiska skolor : märkes Kerstin Andersson, Ätran, ifrån handelsskolan,. dshövding Joh och "Ber Överst I: Elin : Eilsson, Hallstahammar. Under: Edvin Johansson, T äslövs- JHäge, i talarposé och till h. ”Dädesj > skog och annat som haft med vårt-. " för att" fesa”hönt/till Västmanland, - gången vi fått tillfälle sfödera fis ">. ad” öm, sade ”Berg=,"' / + nas Nr z ersättare SE = | , På. Köstén 'sårfne ”år är köpte blocken i tippvagnar, På mossen | sal | i 2 H pt = > ” - ] t fotas | 1 H 4 i : FENG I , | NN l ; j LAR UA RAA A ht A hr dp ARR RMARD ANAR RASAAAA RAMAR ARAÅADARA 4 re fre Ada NYTEI TE SEFFF IE LLETFET EEYEFTTEREFTVEFEVITFEFOTPFIVITITITTITEITUSTESTETEETTTT TT ITV ETYTYTTYTVYE NN Fr Rn nn rr nine een ARKA) I TEVV KARAÄLKARR 4 pb. A BAAMAASAKAAASKARA MANAS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.