verrräveryvrervevvevveevevveveerererYyYrY VY YYYYTY YT TY YT EF EPEFYYYN FYN YY TE TYPPETYTTPPYYYYTT VY Vv YYTYYETET ET TEST VF EFYTEETETYTYFYFPSYVYTYYFFF EFT FTP YYYTYT FFV TT y revtreeeytYYteTertY rett ET YYYYEFYYFYYYYYYYYYSY . N AL Må MARS MM N Å Så M . Se 2 Sar - Av pastor Sigurd Karlstrand, : : Det var full' väckelse. 'Män- niskor i stora skaror strömmade > till för att höra Mästaren pre- dika. Allt: artade sig till fram: gång och folkgunst.'. Ovisst är om det finnes: nå- gon . prästgård 4 vårt 'and. med så ,: många - historiska - minnen some U'vsbäcks i Markaryds för- tid: som kyrkoherde gästades prästgården, » upprepade gånger öga ' ståtsmän "och tvenne J ; Efter” Rhodins . död 1831 fick [församlingen Lars Daniel Theo- lander: till kyrkoherde. : Denne var nästan som en patriark på ä gtar hém till: skogen" : Där finns en'stig i gbäset. Där finns ett hus på näset, . Var plockas under träden rhar med våra innersta lyckomöj- ligheter att: göra är det inte lyck- ligt,” att mödrarna: är, borta ur hemmet för att göra sina . dags- verken i industrin, ty inga barn- Hem eller daghem kan ändå er- Av rektor. GUNNAR ORRLING. : bör inte vara alldeles samma: be-. grepp, . Hembygdsvården ” måste också riktä- sig på nuet, på att'- göra bygden ljus och trivsam, så «+ >. att ' både gamla och unga. trivs .-.' 'där och så. att ungdomen inte. tror, att den får. det bättre. på . alla andra ställen än Hemma, :' sitt kära: Ulfsbäck.”Det var'en|så stora rosenhäger;,. sätta ett'riktigt hem. Och om LR s Då vänder Jesus sig om och talar stränga ord om vad det kostar att följa" honom. Han ma- nar fram bilder av far och mor, hustru och 'barn — både hemmet från barndomens ljusa år: och det med egna ' händer timrade. Allt 'detta, . som hör -til' livets största och rikaste gåvor- måste du vara beredd att försaka, om "du vill vara: en "äkta lärjunge. Ja, ännu längre går: Jesus... Ditt eget liv måste du vara beredd de det, kanske a't det som, va- rit ditt livs! strävan och" mål, . dess innehåll "och rikedom.” :-: Och klart låter. han förstå, att ingen slipper undan priset ”Den som icke bär sitt kors och efter- i jämförelse med ändra fokle- dare, Särskilt i' valtider ropar ju alla fördelar som stå att vinna genom att följa ör Man lovar så vikligt, men ofta | herr Jöns med att han ;behi blir, det heller” inte .mer än löf- ha". boskapshandeln; som ,täck-. d et för :: kunskapandet' åt "> Jesus vill inte locka någon |kronan; Saken "tycktes ligga illa att bli hans lärjunge. Han är an-| till för herr Jöns och det var alls ”gelägen” att klargöra efterföljel- värlig få sens "alla "villkor, och han vill satt" "från" att var, och, en skall beräkna Gustav Vasa som”var känd för ct fn ekonomiskt + 'sinne”lö "Så . hade han själv gjort när nöja » med ett bötesbelopp' av 6 ten, vn kostnaden... det gällde: hans utomordentliga kallelse 'att' bli: världens frälsa- re ' och försonaré; han : sig varken .lockas', eller | Jag "erinrar om könungamötet il skrämmas : att”gå någon" annan febr;:.1629 -mellan Gustaf. Adolf |. väg ' än :den :hänö' Fader. kallät och Christian IV av, Danmark, honorå till. Han såg'si baka; förrän” han kunde” trop ”Det är. fullbordat”, - På samma” "sätt" vi han ätt inte likna. mann . stort men "aldrig mäktade åstad-- - | + komna ahnat'än' en: ruin. Eller konungen, : som utan, ef! ertanke häfälläre: " | ungnöt, na. svars "I mantel Oxar. hade: tillbaka guldringar. skapöt - samling. Efter. att sedan så långt i tiden som hävderna förtä'jer " ha varit säte" för för- samlingens "> kyrkoherde ' blev Ulvsbäck ' 1921 i samband. med återupprättandet av: komminist- |: raturen , bostad för .komminis- tern inom församlingen;”En.av de först kända kyrkolierdarna i Markaryd var” "Jöns: Persson el- ler herr Jöns, som han "brukade kallas... I inte' mindre var ; han : församlingens. .kyrko- och ägde inte mindre än'14 gilla oxar, 10 kävlingoxar;, 63: kor, 41 1 häst, "3 fål 181 lod silver, 16 mark guld, 32 mårk ' och 6 öre i' penningar, 2 :samt "> dessutom en ga. boskapshandel med danskar- För ; denna sin hantering . den ene högre än den andre om brev: han” uppka'läd. i inför gamle kung "Gösta. . just” honom. Inför: ' "konungen försvarade sig. En lång fad av v konungar. och Då vistades | statsmän har under. århundrå- han fyrtio” dagar 1 öknen ensam denas lopp gästat Ulfsbätk "och på 7 ; U'fsbäck och; Gustaf Adolf beslutade" att: ensarh : Upptaga ILkampen mot tyske” kejsaren: och lärjungarna; skola hand" a. De få katolikerna; sedan Christi nn ne- som började kat, sin 'medv . . sbygga 'ett:hus och 'planlade. det.l-- Ären "1589, 1571, 15' drog. ut i krig med, sina tiotu= av den i Kristi kyrka, Men utan | 28 muthållighet — förs'år . den" inte "långt ' Den, är som eld i-törne, den flammar och sprakar: men >: är snart förbi, ; Jesus ' vill” att" 'du skall plant lägga och beräkna” ditt andliga liv. lika väl som ditt lekarnliga. Ordna dina" lvsförhållanden' så; att något helt bygges upp. An- vänd de 'vapen, varmed även. de starkaste ': fiendehärarna kunna framgångsrikt bekämpas. : : Det". regelbundna 'och trogna bruket av Guds ord och sakra- ment är I djupaste mening upp-. :byggande.. Det ger också 'se- -gerkb alten i frestelserna. Jesus lät aldrig arbetet eller: livsför- . hållandena hindra själens um- gänge med Gud i bön, «cv. I oss själva äro vi trolösa och svaga. Men Kristus som kallat oss, vill ge oss både uthållighet och segerkraft. Han fordrar allt, - men han ger också alt, ' till bäck 'gen som; a kyrkoherde en försam- lingens son vid.namn "Paulus E- ricus. ”"Han-var född; byn Fä- gerhult > och kom som: vallgosse 'sin företrädare + Er'ardi. Denna ,hö'l honom i 'skola och han gifte sig med kyrköherdens dotter, Han. var värd för sven- ska fredsförhand!are bl: a vid sver kungainötet 1629. Han. "var. kyr- koherde i Markaryd 1612—1634. Fan 'efterträddes av.sih'son Er- landus Paulinus som" under sin fars senaste år tjänstgjört i för: samlingen 'som kaplan. > kyrkoherde stannade har "I karyds ' försam ing ull "sin död han skule blivå av- in. kyrkoherdetjänst. gånger 'av Carl XI år 1678. Vid Markaryds" gamla. .medeltids- tempel begick även Carl XL och as här hattvarden före fälttå- "mot danskarna: VON Under "Slutet ' "av :1600-talet härjades bygden" äv r shöpphänar- na: ..och . Ulfsbäck. undgick inte heller ' derås': plundringar. "Det ände att. kyrkoherde; Bolhemi- us måste fly från hus: och hem med ' hustru : och barn -hål'a sig gömd i-en riskoja T Övre Gälla-' 50 år sten" dels > -ute på kyrkogården och dels på en äng vid ”Laga å” av". fruktan > för snapphanarna, ”på det-att folket kunde: om nö- den. trängde" "salvera sig i sko- Lal'erman > vilken” var" försara- lingens. kyrkoherde” 1704—1731.: : ”Lallermäns död 1731 ÅN ingen sin. ”kyrkoher- de. Nickol US” Ösander, .: Denne je | som "blev" kontraktsprost och riksdagsman var stvillingbroder hätig. verksamhetstid . inom för- sig dock Er kort. Som församlingens kyrko-. herde; kvarstod' han : till sin" död 1747. '; Hans : efterträdare ”sblev Carl iLallerman vilken. var 'son til Gustaf: Lal'erman.: Karl Lal : lermai var, ; kyrkoherde: i, för- såmlingen.- 1749 1772. Han. blev kontraktsprost och dog 1772: ax + Harald; Ålmqvist'.var. kyrko- herde, i: försam ingen :1774-—1782. Han : i blev :kallåd och inröstad i | nerligen: 'aktad 2 och avhå len. Carl '; Vilhelm: Rhodin var” för- samlingens : kyrkoherde 1782—- ningstidens ' präster” "itnämnd till « hövpredikant 1781 av Gus- tav TI fick han" tillstånd. uppre |sa minnesstenen : på, Ulfsbäck, d han, enligt traditionen häm- tade vid, ha ländska gränsen vid Sjöaryd... dä V till: minne av, freden "i Knäred -1613. På Ulfsbäck' står c den fort- farande var "och "är försedd med följande” inskription: i ”Påt: denna. stén sutto Gustaf "Adolph och "Christian IV 1629. Stadgan- på Ulfs- | de” ligt samråd. Inbördes sk-danska vänskap «och: . Nordens sällhét: | Gustav III Hugnade orten. 1785 med isin' närvaro och tillät. att stenen till - minnesvård, måtte tppsättas.” : På stenens baksida läses” 'Uprest 1792 Då landshöv- fer Kronobergs” län var Ch. Falkenberg ioch Biskop. över. Vexiö stift Leda- "Som Li Mar- | lång föjd av år han:fick i församlingeh till sin död d. G It och nytt kä sin församling och han stannade Han" var då” stiftets” senior och 91 år gammal.” I många avseén- den var det en brytningstid. un- der hans” år sörå kyrkoherde. var vaggar blåsten säden : re med sådant sus. som hemma ?-.: Var. bäddas så mitt läger - vid Aftonklockåns” stämma? tjäna f 1874. d om nä på olika områden inom tes prosten ”Theolander- ha och bildade; äve ening "inom. "församlingen. pel 5. och Dy. kyrka. byggdes. För sitt tjänstefolk: på sin stora reträdar rn: delser från hans tid” hKerraväldet.-De: hya riktningar- hällslivet började vinna terräng: Med kar och öppen blick tyck- fattade han med; livligt intresse -nedbrann ”utider"- hans tid var han. en god och. förstående husbonde: I likhet med sina fö- "skötte" han själv: det ördbruket och prästgår- sam- — Det är så mycket som för- ändras i vår tid,' så mycket nytt. > följt tvekan" "säga," att våra förfäder genom årtusenden: arbetade med praktiskt taget sammä rédskap, grävkäppar och hackor av myc-: ket” ”Primitivt slag. Nu kömmer nyheterna bokstavligt talat på 18-.- "För- samlingens gämla' medeltidstem- folk-. gård ningar, för att demonstrera det allra nyaste nya. — Och nä: gäller andliga och allmänmäns liga; företeelser ser vi samma! sak;. Vi "ser på tillvaron” på ett - helt annat sätt "våra ' farför=", | äldrår' gjorde — om "vi nu öve huvud taget | ger oss tid ätt se vå jag. räknar "som så, -att genom mitt arbete utanför hemmet kan jag ge mina barn vackrare klä- I Dikten börjar med hemnet och nat gott, så är 'det i alla fall så, vad det blev inte på "gruna av yttre att. täck vare den trygghet, -som jag: kände hemma 'hos far och mor; och den, ömhet och kärlek, som-de gav mig. Vad det gäller det är att göra hemmen till ljuså och trygga fästen mitt i varda- ler "och finare leksaker och .an- låt 'också 'oss börja ined det. Det att mitt. eget hem : för, mig blev passar! bra. på” en” "dag; som" äg- nats". åt: :hemmet och " familjen; Det kan inte skada att vi för en stund "stannar och ”besinnar ' oss på vad vi har- och vad vi vill Ka. : förhållanden utan "därför - nadsstilar, den ena hemskare. än na "begåvade oss med, Där ligger "som en lärd och duglig; iman fast |. 1831. | Han > var "en av upplys- 1 IH därpå och efterträddes. av, Karl : Kärl? Magnus Svensson; : sorå under: sina första" prästår varit ämbetsbiträde' åt "prosten Theo: lander ”blev-> efterträdare 1874. Under sin tid som pastor :i för- samlingen . hade” :hån gjort sig känd.'som, én synner” igen nitisk och: framstående predikant,” vil- ken samlade" stora åhörarskaror kring sin predikstol, Vid kyrko- bygget håde 'han även gjört" sig den; - säker: » stannade : hanzinte till 1879 vilket år han tillträd er yrkoherdetjänster si Södra Ljänga Pastora' + Johari "Emil «Yströra tilträdde 1880. och >' stannade til .sin död 1908. Han" vanider sista : av för? sämlingens "kyrkoherdar: som hade, i "Jordbruket": på Ulfsbäck under, eget bruk: Han var intre- serad: jordbrukare 'och lämnade gärna: sina försämlingsbor: råd i jordbrukets; skötsel. : Efter hans som; Pbostad + åt församlingens kyrkoherdar. Sedan dess: har. prästgården": vari bostad :åt inom församlin trygg: mig: upprättande: 1921. kom Magnus Ture iNyströmt. 'som rkomminister till. Markaryd: och bösatte sig på Ulfsbäck., Han, stannade till året Anders: Ivar:Kroon vi'ken stan- | nade i 11 år fram till 1945, - Se- "dan > 1945" är: Viktor Natanael |; [Magnussori' församringens , kom- minister. "och. han" har nu att jämte "sin :fru Tekla att vårda de rika och för ämliga traditio- hernå' "på den. "gamla "anrika prästgården; zu ; Den inuvärande Pp stgården. är av: förelsevis- ungt. datum. Eftér det att ny Prästgård : upp: förts och tagits/i i bruk. på. 1870-. talet. härjades" derna äv eld vari bl, a. flera värdefulla. dokument blevo” lågornas rov. : Den. nävs- : Narån: ; När det exempelvis ” gäller Uppfostran så får vi pu köra, att man får inte göra så och inte så, och egentligen ' är det ett stort under «ätt vi; "som: blev fostrade efter gammäldågs' normer" är mer” missänpassade ” och” toki- ga än vi nu är Men en sal betydels inte” råindre. nu än förr. Snarare tvärtom! Öm den" moderra” mi första åren fen människas liv är av långt” större Betydelså än mån förr trodde; " De. "första intrycken 0, de första reaktionerna 0, vanör |" na" sätter spår för livet, "Det är om:vi ska” bli "lugna och vänliga människor, - söm är Boda” vänner 1 dan. varje fätlignöt och varje an- svar; Och sä en "änhän; sak; Män: av. ömhet; kärlel och" 'omvård: nad;-att a Iekå i er. god; och Och föratt ingen ' ska missförstå Lika" lite" behöv av att bli” bortskämt och" bortdaltat nu som fört. Bariien-' oc h! vi själva! behö- ver: kanské mer' än någonsin 'det "kert goda? "hemmet "som Heidenstam ;dét är det fästet, vi byggt med murar trygga. v— vår egen värld — den enda vi mitt Ii världen bygga. v ditionen Skall vara sämtida mål I ningar: Senare, forskningar : vill dock göra 'gällande att de skola vara” utförda på 1700-tå' et. oe : som ' Kungs- ängen m; fl. härleder sig från kungarnas "besök, 'och 'om deras resor: Mm. nt har folktråditionen "Rektor GUNNAR ORRLING ; «gens. och - arbetsdagens jäktiga enahanda. Och det är ingen lätt sak, men låt oss komma överens om, att - barnen - alltjämt ha rätt till: en! saga någon gång, rätt till att far eller mor någon gång ger sjutton i sammanträden och ka- struller- och låter" barnen känna, att:vi hör, samman att vårt iv också är. deras liv och att deras liv är vårt. En sak är i alla fall säker, och det är, att ingen tack- samhet :skall vara "varmare - och Pinte H r godå hem," det goda och trygga fäste i livet, som vi försökte: att ge-dem;.=, : Men hörde 1 "ni, att Höldenståms dikt ;'om Hemmet började: längtar hem "till skogen... Hem- jmet:är inte barå de där murarnu,+ -det' är också omgivningen, miljön ji: stort, hembygden. Den. kanske inte ” betyder lika' mycket, men "dei " kommer " näst : intill, Och känslan för hembygden. har sam- ma signatur söm den för hemmet Den beror inte på om bygden är den vackraste eller rikaste i'lan- det”eller häradet. En smälänning farit "jörden runt,” och: sett så många rika och stora länder sit- tå på tåget och resa upp genom Sverige, Det han ser är en karg och fattig byga 4 men ' ME Han 'menär, att hans land av” AN "5; sten" och: Tis... är kanske; fult men på ett vac- vis. N Är det '€ en enda hed äv: kiselste- i nar. behöva vi Sä ljuga dessa stenar till gwlå och pärlor för att älska [RN | ré, att det här med hembygds- kärleken bara är ett sentimentalt påfund av oss äldre, men 'det är nog..fel. Både hemmet och byg- "I'den : sätter, spår hos: oss, ”Den som +: lyss : som liten slarv (till skogens sus får -annat arv) än den "som föddes vid en gata”. Och om inte förr så "känner vi hembygdens värde, när vi läm- nar den, Det vår ingen tom gest, när : + Amerikafararna, som förra seklet. lämnade ett land, som. var så fattigt, att det inte kunde. ge dem derag . hederliga bärgning, Jag |& « I Vilket jämmertjut, vilket Rama- Den nya given, den skulle in- ' nebära, att hembygdsrörelsen re- solut ' inriktade sig på frågan: Hur ska vi kunna göra något för, vår bygd i dag och hur ska vi kunna. göra det på bästa sätt? : Ja, det tål att tänka på. — Låt mig ta ett exempel, Det är inte oväsentligt för bygdens utseende, hur vi bygger våra hus, Det som passar i en nejd passår inte i en.” annan, Ursprungligen hade -varje sammanhängande geografiskt om råde sin speciella bebyggelsetyp i det här landet, Så hade de låga skånska - och . halländska vuxit att offra — kanske det lekamli- herde, : nämligeri"--åren,-1536— reböke ” mot” Hinneryds” socken-' Fre | . ur århundradens erfi ihe- rv ga livet, som martyrerna offra-|1586. Han var en mäkta rik man gräns. "Under denna oroliga och | de..olika "rörelserna, och ' inte | som”kommer till: och" det "går så ter, så de gotländska husen och - svåra : tid förrättades. gudstjän- | minst ” nykterhetsrörelsen :''om- | svindlande" fort.- Man . kan. utan de (småländska och norrländska gårdarna, -.: Men - den. nya tiden bröt in och så fick .vi.ett obe- skrivligt sammeslurium av bygg - den andra. Nere på skånska slät- " serna kan vi i dag träffa på hus-: typer, som hör hemma i'alperna. | "följer mig, I hän” kan” icke. vara I del ". koppar, tenn'”-.och' mässing. | gen”;.. som . "det heter i ett gam- . k : Vr Och .i snart. sagt vilken små- - min lärjunge.” En hel: del av: sin: förmögenhet malt” dokument. . Boll hemius. ef- undervisnin en ” hitälskade hän pande "band och varje år, kan vi ländsk backe St VI ”kan vi Hur olika handlar: inte Jesus hade han” förtjänat genom - ola« | terträddes aY sin svärson Gustaf även" för. övriga: reformer. "För anordna: nya mässör och utställ-.” stöta på en sådan där margarin- låda, som de s.k, funktionalister- den som om en atlantångare ha- - de kört på grund och bara läm. nat kommandobryggan kvar och... man riktigt. väntar, att skeppa- ren skall. komma ut och.sätta tu-' - ben till ögat och se om vattnet är klart föröver, De passa ”som er gyllene ring i ett ”svinatryne”. för 'att citera Skriftens' ord om -- en skön kvinna utan vett, Det är . inte "oväsentligt hur vi- bygger, och många goda anvisningar kan vi faktiskt: få, om vi. studerar, hur 'de gamla : en. gång ' byggde ” sina hus, Vi måste ställa det kra vet, att våra hus ska harmonise- -. ra med omgivningen, och gör: de" a nu inte det, så har man möjlig- het. att dölja galenskaperha med > cn den barmhärtiga grönskan, Även ">... deå fulaste gavel blir vacker, om ett vildvin eller en annan kläng- i med sin Gud. Då bev; han fullt | här har skrivits histo; ia av't. o. känd för "stora och uppoffrande niskokurinskapen” ommit unidert. | mer äkta än' den våra barn enlväxt får klättra upp över den. >, : viss ; om 'sin: väg, och 'sedan, lät mv världshistorisk bet jdelse. Som kyrkoherde inom | med en sak, så är det; att qej8ång skall känna, när de få kän-|'. Och en, annan sak: De minne v = fel An na och tänka sig tillbaka till det " som vi har i bygden, av våra få ders” liv, låt oss ta vara på dem. Låt inte kumlen och högarna. bli skräphögar, där vi kastar ifrån > ' oss allt dét, som vi inte vill ha.- å& ut och rensa. försiktigt: bort ' allt det, som inte har där att, rar "Men. försiktigt, Det är så Es urarva gentemot. vell sTänk. på den”där,., det förgångn: vackrå. brod uppe :i Falkenberg; deå vackraste i. Nord-Europa. |: s, Det har bara ett ' en är inte tillräckligt bred. Därför ”måste"” man bromsa "ner "Fy farten en: smula, när man skail ' över. den." Det är ju naturligtvis i I ; västlin död zt.1908 :'valdes Johan Plym- a? i - ut sänte ändrats ä? | älskar sina karga enebackar lika förfärligt "synd. om: de: där gos- i sen för i att nöta den, Som, kör I Jöns? som fjärde" provpredikan Fotse'l till kyrkoherde och han I ven: lennés' yttre förhållanden" | varmt. som skåningen sina feta | sarna;' som susar fram från Mal- . emot: honor me jugotusen. 8025 ligt” traditionen och tillgängliga stannade ti blivit! så” ”atinorhinda.' Itt" litet fält, Det är inte det som är "av- | mö til Göteborg eller döden med LM " Hänförelse är en välsignad a [källor skall han ha gjort sig syn- avs ades. . Ulfsbäcks "historia görande. I diktén” Kosmopoliten | 110” km i timmen,. att de blir. sak. Gud give att-'vi hade IE i . barn; här alldéles samma behov: låter : Heidenstam en -man; som tvingade att passera det vackras te stället utmed -hela linjen med -: bara. 35 km:s fart Ojojoj! : Nej, låt. oss bredda . bron bara! .. Och + : det har man på allvar avsett att göra, "men. än har man inte lyge. kats!: Tänk: om 'en bomb hade; fallit ' 'på den bron under kriget, skri skulle ej ha höjts mot him- 2 : :-| len, inte. minst av. dem, som nu under: tryggaste fred har avsett att” fördärva -den, ty fördärvad hade :'den blivit lika säkert som en 'ung "slank . flicka onekligen mister: en -del. av. sin . gracilitot;. '. om : man lägger: till en,'halv aln >= >. både fram och bak, — I den het- . siga strid om. fördes om. den där . bron, saknade jag förresten ung-=,". domens röst. "Ungdoråsförening-- rd arna, som annars gärna och med ' stor rätt ger sig t, känna i olika... sammanhang, de ansåg. tydligen . att det inte angick dem, hur man .' förfor . med stadens, största: och - vackraste "minne från gamla. ti- so". der. Men om/någon så borde väl . just ungdomén vara -intresserad av att den bygd, där den har sin mannagärning framför. sig, att den får behålla alla de kulturel- - la "och naturgivna värden, ; som. : js Kräver 'han 'ditt eget självi- 1663. : Paulinius "efterträdare eh hel del att förtälja om. ”"- "| när:de ibland tog med sig en li-tden nu en gång kan ha, - oe H 'ska liv, ger han i stället kärle- blev Carolus Bolh moten av ' K. Nordst:, Orden. rande, prästgården : : uppfördes :1 : : Ulfsbäck : har” inte bara haft | ten "ask jord, -hembygdens ' jord, |:/ Ja, också naturvärden, Det är « 4 . , Jan , ev Carolus Bolhemius..Denne-| Mag. Olof ”Vallqvist af. kyrko-is tet : kens och frälsningens nya liv. su et av 1870-talet..Under sena- stör betydels historisk” syn: | Så ville de: föra hembygden med |på tiden, att det går upp för al. | K han di 2 ti 6 beskrives".som en. enkel. tålmo- i herden i försami ingen Carl Vil- re” år 7 "har: den renoverats. och ! nl Sy delse fi istort 2 sig, mn: Trgtäna som, tillbaka, [lä "att naturen, att. landskapet. i | . Kräver han dina närmastes z dig och rättrådig man. vilket sä-|helm Rhodin.” Att de båda kun- moderniserats. Bland ,dess d punkt "utan 'också för Markaryt den förde de också med sig, den | tillhör oss alla, öch att vi alla ' H " menskap) ger han i stället ”de kerligen också var behövligt un- | garnas” samråd inte var så för- baraste ess. dyr- församling. Dess " läge | itmed | jämnade dem aldrig: har. ansvar. för :den,. Det 'var en : i heligas samfund”, gemenskapeh der de oroliga och svåra år un” troligt” eller "vänskapen så varm |po rträtt invenfarium märkas två Lagan just där denna gör en) Det är på denna fasta grund, gång en bonde, som stod och vir- SN SN . med sig sjä'v och a'la trogna, ger vilka "hans kyrkoherdetid därom” fö täljer hä d | P olja 'åv Gustaf II Adolf tvär krök & : vänster efter” att |som, ; hembygdsrörelsen bygger. sade .bygden för en främling, "- Ne 2 äkt- : onerdé ivderna. "sr. os och > Christian IV? som enli Den: organis. mot slutet av 1800-|”Den gården tillhör Andersson I som . är starkare än alla släkt sa 1 > 1 miltals" ha. haft syd. ig riktäing det ngelä h LE i I i dagens text ta. - s . : i N och för talet." Då ' var de en a gelägen | och den Svensson och: den mej i band. Han som i dagens : : örövrigt omgiven av svår-|uppgift att inför det anstorman- | själv .., men landskapet det'ä- . - lar de rastlöst krävande orden, >= fraimkomlig terräng gjördé präst: de 2, nya ::Sverige : rädda undan | ger vi alla: : .är densamme som : sade: -- Den gården " till" en: jämförelsevis |kvarlevorna at - gamles, ma inställning tin landska” N rom skull, Det. var.. ett storslaget arbete, pe: som gubben som stod vå som Skall finn - 5 in "skyddad pats i dét: oroliga hör-| Om utfördes, och resultatet ser|sin förstukviat under : översväm- <- han ska finna det. . ; net av sydvästra Sverige: Min- vi: ni. på Skånsen och i våra |ningen, Undsättningspatrullen: 7 . av - ;'nena ' Kär talar ” sitt' tysta och |gammelgårdar,.'. Men , på många |Dä va fasligt så möe vatten I : . ; Du som var ni döden trofast allvarsmättade språk "om 'krigi-| ställen '- har rörelsen. stagnerat, |har här! Svar: Ja, men dä ä in- ” : fostra oss att, bliva trogna; ---, "ska fej d. och, det, .är -.kanske här som det te mett allt, — Så är inte land- ia Ingen är-på jorden bofast Mar Det" ider "och" fredliga värv. kan behövas en ny giv, Jag me-|skapet mitt Keller: Därför är det vi för himlen måste mogna, ock et är inte bard kungar och | nar, 'att det ofta alltjämt går så |en naturli sak, får nar, I g att man inte : Lär oss här i timighetea statsmän : som : här 'har "stämt till, att.man bildar en hembygds- | skräpa ner i naturen eller; bryta i kämpa utan all förfäran, möte" utan :också ' församlingens | förening. och : så . ser man efter | kvistar och grenar hur, som helst t tills vi se i härligheten = . medlemmar 'har: hit Kaf var man har den äldsta stugan |inte ens på våren, Det finns n H Dig som makten har och äran, ärenden . r t sina i.socknen och så flyttar man den len lag på, att dot där nedskrär - i af ns Aa I 'gläd'e och sorg. Till från 'sockhéns eriå' ända till den|pandet är straffbart, och dat har > - i nu ON den "gama prästgården har. de |andra och så går man dit och |varit böter På att bryta kvistar : : od ,. . : 2 -Vandrat den slingrande" vägen i|håller ett möte och dricker kaffe ända sedan, den garala Jövtäk-. = AA i i se olika ärenden. De många minne- | 2 gång om året och det kallar tas tid, Hur pass effektiva de No > så - FIRST . sor " : lär : fö m + Hinneryd lörd, kl. 11 skolavsluts| "> FN na och godå tradi' 'önerna söm es kan og Jå sitt on vara helst maeuden ä KAN "övertyga bo ningsgdtj. p. Andersson, Sönd: göra den gamla prästgården till gott: och väl, ”men det är av na- | sig om genom ir on prome- od . kl 21 hen, a an Så er kär plats för såväl.de många | turliga . skäl bl. a..svårt att fålnad utmed. den vackra Lokasjön.. . fd ; ka. Onså. syförening. och > turister såväl. som för médlern- | med ungdomen i arbetet, Vi be-|— Annars är väl ingen just sår i je kan) y es - marna i Markaryds stora .för- hövér 'och kommmer : alltid att be- förtjust att behöva se sint Väg . > höva + förnminnesvård : men forn. och -hembygdsvärd fenom skogen. :totalsd'nv da 5 De Forts. å sid. 8 . missionsdag 3 Hamdeda hn n "I minnesvård Nn s > : + . : : RAALAS MAMMA DAALALARA ÄRA ft Dö N i H 4 RAKAMAS AMA KSALDA rd ” 3 - s ASPARISAAA SARAS MNMINANDAAANADALAAAARAA ASA AMAIAÅ ASASMÄRAN £å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.