Lä g Yrerpre Eg YrerYyvrTtYPTYY vereYYYYYVYYFPYTYYTTYYTY -Manrien som efter dem: stora 'mo- derevolutionen ; -år- 1947 nu åter framträder Fsorh fnödets' nyskapare, Christian Dior, är en' blyg män; I Paris, Uär alla älskar att. $kVvallra om alla, :där 'aHa har sina (skanda- Jér, där man: knappast: kar bi e- römd och omtalad. utän btit-hä' ota- Higa kärleksaffärer "och "Ordna "med vräkiga "fester, + detta Paris. har «os Christian”: Dior blivit .berömd och ; omtalad utan att ha'haft'skandalö- sä amourer och utan: att: han bju- dit tout, Paris oci världens övriga berömdheter” på Jantastiskt dyrbar > bland sina j bes id fbr i- skade ömt -denhe fjärdel; er, fastän han alltid Sh i i flärdens. och fåfäng " vär övertyad Öm att. Christian in- ..gentin skulle" bli, "Den : unge. rman- gans. huvudstad heten fanns inte längre: Christian Dior" pysslade med sina träd och sina" blomrior och tecknade ibland ned sina" modeidéer,-' Efter kriget återvände Christian Dior till Paris, Han var inte längre 1ik,' Han måj ste" ha ett yrke för att kunna leva och han' anmälde sig hos den be- römde” modekungen Lelong, som anställde Christian” Dior söm sin modetecknare; : - mn 1 New Iooken blev genombrottet Mäårcel | Boussac, "mångmiljonär och' "Ägare till Franrikes största kapplöpninsstall, " blyge manneri och "erbjöd sig finan- Dior svarade att han inte ville stå i strå ljus. lärde , känna; der I ciera” ett nytt modehus: Christian en STOR FLOTTPARAD | ar det varit i "Stan under 'weckohelgen med anledning. av ku ngl..h Hö na upp på] 57 bro, 1 brinska räkarkretsar och nu [hoppas hon naturligtvis att barnet :Födelse- U tan fruktan" " LONDON a även! bland gernehe mån diskuteras sedah någon tid tillbaka en synner- ligen: viktig fråga, eller rättare. sagt komplex av frågor, som kan sam- manfattas i begreppet - ”Natural ChildbirthP-—: nåturlig barnafödsål — i' motsats till. det ”onaturliga” förlobpet av. den näturligaste av ul= la plocesser i människans liv: den nye individens ankomst. Den erfarna och' kloka syster Williams, "som - är medicinsk med- arbetare i- damtidningen Woman, ger I ett av de sista numren själva kärran i begreppet ”Natural Child- bitti, "Syster Williams skriver: ' Når en kvinna skall ha' ett barn skall bli välskapt och hon själv väl- signad, med. god hälsa och fysik un- Marcel . Boussac har, emellertd en fin vittring för affärer, Hans er- bjudande till Dior blev allt 'gene- nen. var. ': vankelmodig, : bara en bortskämd "son : till en. rik fader. Christian. 'arbetade inte, han hade " ångét yrke. fästän han försökte åt- ekilligt, ' Vad« han "verkligen : älskå- de, "let var det skönä, det vär kon- sten. Men: han visste inte, hur han skulle kunna. få : tag 4 det "vackra. | REAR ” Han; var. blyg och "han: var lat. sig föga för "de tek iska kunskaper: som" tillhör "yrket! : Diors "bror och familj ', ”rösare, köfn triumfers dag på hösten 1947. tian”' Dioi inte, längre en mode- konstnär - bland . andra; hela Paris Hos skör; ” tar 2 'sömmer- ns arbete inom « ' Shade / det" alltid svårt alt umgås "med. "människor." Hans” "konversaz tion: i kåserandets. klassiska hem- > Jand är torr och färglös, Men Chris- . > tian har: under de många" år. hant ; inte haft något yrke”.öch.; då han levt på "Påppas. pengar, skaffat sig > med att: "vara: "mecenat : till: okända : :korstnärer,; År 1928, bes öt han änt- igen att göra. -Slag- i saken. Han firma vid rue Cambacéres och led- de -defna. :utställningslokal' funder "flera år till" och "med 935. Där, hos Dior, fick: flera" av Frankrikes; och "det moderna” m leriets numera "sto-] 3 företög” Christian an var i "Afrika, RN Japan,” hån "reste un> ad av. po=-: ningar: förutom . Rättar, skor, juveler Christian! och. andra småsaker. - Till Dions kunder "hör Elizabeth." av England, ior är "inte den man som kryper 4, stoftet. för berömdheter; Dior vågar 'säga nej. Han sade nej till hertiginnan ; v Windsor och han' vägrade 'att sälja till Marlene Dietrich,' då dessa" kunder försök- te' att ställa individuella krav på modekonstnären, krav. som han :in- te ville: atceptera,. Och "så lever denne ungkarl på 46 år utanför al. la :. glänsande öveetstillställnin- - Under sex .månader för- sökte miljonären förgäves övertala Dior,” Äntligen: accepterade denne på villkor. att. i sin modefirma få göra vad han ville. 4 uppstod mo- dehuset Christian Dior. Och snart rew :Löok, Diors; påhitt, erövrade ärlden. På en enda dag var Chris- Han blev och” mödeskaparnas ko- 43! försäljerskor 'öch 13 7av försökte > sedan ett skaffa! den tfranska huvudstadens väckraz ! » Dior. tecknar erskottshalmen bäst kan utnyttjäs. för. jorderis > rnullförsörj-" ning" är en fråga," som "fått stor aktualitet genom den senare tidens | förändringar "i 5 jordbruksdriften. Halmbränningen ”eftér' skördetrös- korna ute på fälten. eller vid sta- tionär tröskning, "övergången. till minskad: kreaturshållning eller 'till helt .” kreäturslöst jordbruk "> samt omläggingen 'till' mera ””mullförstö-' rande” - växt ljder : med obetydlig vällodling är "åtgärder, . som. alla medverkar :-till "en. . minskning ' av jordens 'mullförråd. En? för stark vid halmen. nedplöjning måste]. émellertid kvävefrågan beaktas. Del” vid. 'halmens sönderdelning verk= : I sammma I bakterierna fordrar” nämli- gen: tillgång: till kväve. "Detta: går kan utnyttjas : av -mäxterna. Den mängd - extra handelsgödselkväve, som behöver. tillföras. för. Jatt und ika 'en tillfällig” skördenedsättning, r mycket : starkt växlaiide, bero= €ride 'på "on jorden i sig själv är fattig" eller: rik. på" kväve 'sämt på vilken gröda som komrner närmast ' hal minskning-s av". fö darna: mullhalt : har. i sin furs mycket. o- ords millinnehåll"” utgör ingen: bestående tillgång, "emedan mullämnenha' äro "utsatta 4 för en ändigt .. påsående ' sönderdelni 7 tänd Denna bortgång av mull- gar, ensam. och tillbakad. re, ;: vilken dock enligt de få som varit hans gäster, är en den; 'exklusiva 'smakens och kon- sten$- ojämförliga. 028 Å "vräkighe- tens Paris Den-"indiske publicisten Chaman Lal har skrivit en bok om Schweiz och; hoppas att "den schweiziska samhällsordningen . likfom schwei- ämnen :' måste ' ersättas ;genom "en kontinuerlig tillförsel. av ny” orga- nisk ' substans; 'om: jordens . bördig- het. skall: kunnå bibehållas; Det viktigaste 'råmaterialet' för, att er- sätta förlusterha av. 'mullämnen : är halm; stubb. och' rötter samt stall- gödsel, i' vilken senare halm vanli- gen är den för mullbildningen vik= tigaste. beståndsdelen. Det är såle- des av särskilt stor. betydelse” att icke bränna överskottshalmen utan återföra "den itill jorden. Detta: kan strö åt djuren, genom olika slag av kompostberedning eller genom di- rekt: nedplöjning av halmen: en offrar i genomsnitt 118 veckotim- - re. Etter” många om och men med- gav. Dior" att .några av hans teck-|. ” . "2 1920-talet "till "Sovj "För skojs skull "och: utan: "att. tänka lb, ”:Figaro. Uppmärksämmåd He han " "först när han eh gång bifoade någ- ra'egna: 'skisser" och illustrerade ar= ”tikeln med egna teckningar; Flera + av:de stora modehusen erbjöd hor nom) anställning som .modeteckna- - ningar skulle + "användas, Då kom längre :ut- :i. Paris där tyska ockupa- itionssoldatEr> strövade: omkring: p ' BKoulevarderna; Diör flydde. till en "vliten sydfransk. by och blev frukt- " odlare: . Familjens fabrik "stängdes "av tyskafna. Den stora förmögen- d NEW YORK: (ÅRB) 2. al Home + "Association, Internationella: för=1 bundet. -för häshållsekonomi,;-med ; . säte-i "New. York, "konstaterar I en färsk" utredning ' rörande den tid,4 som de' olika ländernas husmödrar använder. till städning och "mätlag- ning, att tyskorna I nu, som tidigare är värst, "Tysklands ”"hemslavinnor - mar på att hålla sitt hem -rent och snyggt! Därefter följer fransyskor- na, som nöjer sig med 115 vecko- timmar, 'Amerikanskorna ..är myc- ket förståndigare.. En: amerikansk husmor ärvendast 33 timmar per - vecka sysselsatt med» hushållsar« 7 bete, vilket rs enligt futrédniågen främst beror. på. det amerikanska hushållets överlägsna -tekniska ut= rapport inte hur mycket, den sve ska husmödern- arbetar i: hushålet, men det måste Jigga, någonstans mitt emellan: tyskKornas och.ameri- TySskarnas | rena tå kanskornas - "arbetstid, Mn kallas «av: experterna fö örståhdet och: der - Kn både i "Tyskland och Frankrike "skulle det vid bättre förstånd räc- "ka medl halva tiden och detta trots zarnas het och lev nor skulle kunna bli .ett" efterföl- "övriga - Asiens - fredliga' folk. Böken:' inledes med följand värda 'dedikation: - .”Tillägnad Bern i För : att: vid direkt. nedplöjning efter skördetröskan sönderdela 'hal- men så att den kan nedmyllas, an= vänder i man" olika -fedskap,: såsom halmrivare ' och Kalmskärare, ” söm na; £om « tecken på trogen vänskap.” Gätsoparnas + i "Bern mödborgar- stolthet pliktkänsla och levnadsva= Dinor> har gjort ett outplånligt in- tryck:på författareh, sk . "till skördetröskornä, skiv- rister som monteras på traktorplo= gen, samt tallriksredskap, med; vv -På kortare sträckor Fi arvanliga! flygmaskiner. svårt att konkurrera 7 "med andra. tri ajikmedel, därför-att en proportionellt stor del av den -- : samlade: restiden åtgår: till transport av. paässagerare till och frå lygpli i is måste. rna, "som "men om ganska kort tid även son . inleda en blomstranie period it "brist på teknisk utrustning. '. H . (Frank :rike) och Käln, Bonn. (Ty: | ikoraski 5. 55, på sin förs idernas centrum. På dessa sträckor har helikoptrarnå sitt. berätti- .gande, och, det är inget tvivel am, att. de router, som det bel; a "flygbolaget SABENA nu har upprättat, tills vidare som Postrouter," . ganska långt från s ske. antingen i'form'av foder eller nir | har nu hävts, efter hovet? hal " Det minsta -be-| av: extra 'kvävetillförsel. har vina, vilka själva är kväs vesarmlande. Det finns - försöksre- sultat som: visar, att 300 kg kalk- kväve ”per hå ' Vid' halmens' ned- plöjning på » hösten: jämte 150 kg kalksalpeer per ha på våren icke räckt till för att hindra en skörde- minskning i. en efterföljande . vår- sädesgröda,” Det "finns .också för- söksresultat jordens egna -kvä- vetillgångar varit ' tillräckliga ; för att + hindra ; ; skördeminskning vid nedplöjning av halmen; : iF” : Vid halmeni” sönderdelning mås- te även tillräckliga. mängder. fosfor stå. till” mikroflorans förfogande. Därför är: det nödvändigt”. -att på fosfatbehövande ” "jordar " även till- föra "fosforhaltig " Handelsgödsel. i Ma 4 d med ' hal; sdel för pole på på: a]. " KARLSKRONA: (TT) ce gen "är "150 man vid Karlskrona rare -soin underofficerare, staman- ställda 'och värnpliktiga, från olika I delar av. Sverige isolerade till följd av "polio ' ute på Aspö. En värn- pliktig, som på lördagen reste hem på permission, intogs på söndagen på lasarettet för polio och avled där på måndagen.” Före sin hemresa. i lördags hade han inte på något; sätt klagat över att han kände sig sjuk, Omkring 100 man, officerare, un- derofficerare : och "värnpliktiga vid samma" regemente har helt nyligen löckså :varit isolerade under fjorton dagars tid ute på Almön på grund Färgglad: new-look för NEW YORK. +USA:s arméns "Intendentur nar i » med "försvars! Stevens föreslagit 'e: new lock för |soldaternias uniform, "varom" sarmé= ledningen + : och. "regeringen: snart skall, fatta : beslut," Uniformsrefor- men har blivit nödvändig på grund av att de unga soldaterna vantrivs i:de., sedvanliga . beigeolovfärgade |, uniformerna, vilka av flertalet an- ses; var: tråkiga - och andefattiga, heter, : t'i Tapporten. ;, Den nya uriformen skall ta.hänsyn till :sol- tilltalande: och glåda:. färger, GI's får nu mörkgröna jäckor och lja- sa byxor.i rosaskimrande grå förg- ton... Den nya . uniformen. kostar 2,40 dollar mera än den hittills än- vända. Men -.. att: : ytterligare främja den manli emellertid 'ej förlorat utan överför |. res åter i löslig form; så" ått det). 1 och senare tillstötte. hjärnblödning, kustartilleriregementé; "såväl office-|' "USA-söldaterna | daternas - behov av att. uppträda"! att pers: . skall | hoå HEM TILL MANILA. far. Mr. Vir= gilio Hilario med sin unga brud Ar- mi Kuusela, mera bekant: som Miss Universum 1952. De har firat smek- månaden i USA och ska nu åter- vända till Mr. Hilarios hemstad, som är Manila, Jay sånt händer 'skön- Här ses de. lyck- Artur Lindgren, | Västerås," avled på tisdägsmorgonen : av: skador "som en olycka på ok ring. Lind- "gren ådrog” sig "svåra skallskador - vilket ändade hans 1 | tas I tre punkte def h "så att förloss- ningen : blir utän -komplikationer, Mycket få kvinnor är däremot un- derkunniga om att de själva effek- "] tivt kan bidra till att drömmen 'om den i . okomplicerade kå förlossningen går I ippfyllelse, : Faktum är att håde den Törstfö- dande modern och den. äldre kvin= nan 'kan uppnå en naturlig barna- födsål (vilket en födsel skall vara) bara de' utnyttjar, vänternånaderna på rätt sätt. N Håvudbetingelsernar. : en nä- turlig barnafödsel' kan' Ssammanfat- » Sunt levnadssätt, "+ ' /ormisorgstall ”k ntroll” "under vandeskapet och "> "Sänt levnadssätt innebär helt € en- kalt; Frisk luft i rikliga mått, vila och isömn samt riktigt sammansatt föd 2 försöker. leva så .sunt' 'som möjligt, då Hon vet att detta, förutom att det ger fen god grund åt hennes kom- bk mande barn, : "underlättar" det för henne själv att känna sig uppåt och glad; med klar hud, -strålande ögon, friska" - tänder och" glänsande hår. Hon vet också att det kommer rtt hjälpa henne ätt få en lindrig föd- sel och att fort återfå sin gamla fi- Mr ner + '+-Köntrollen, under förlamande. av alla former & av fruk-" tan — Gradvis och”hon ser hur-rikti, ligt det är att hon själ spelar sin roll så ver! fruktan . för .det vkända.” Benomför' matören. sin plan ilv är med och kningsfullt som - möjligt. Hon Ynser att det ligger ett universum 'meilan” 'dot Samarbetet 'och den blinda dgentar kastelsen under På förstår: > Samtidigt med det lugna studiet av dessa ting vidtar den, blivande modern sinä fysiska förberedelser. Hon vet nu hur viktigt-det är att! kunna slappna av helt, och hon ans vänder minst en halv timme om dax gen att öva in detta, > "I'början' tycker hon nog "tt de : är svårt, men. det ger riklig belö. ning, för efteråt : känner hon. sig ” vidunderligt 'utvilad och lugn. Hon got som hon inite - kommer otkså att märka att sådant som ryggsmärtor, förstoppning och kramper nästan helt. lyser med sin mycket, lindrig och snabbt övergå= . ende form, Men framförallt har hon lärt 'sig att. döt underlättar själva THfödseln”. Det är den: fullständiga" avslapp= ningen under, värkarna i födselns första fas (medan livmodermunnen gradvis öppnar sig) som-i hög grad reducerar. de gängse födslosmärtor- na förmår slappna 'av- mellan "vär. karna i den andra fasen; själva föd« ' seln, kan-hon uppnå en ganska fan= tastisk bortom-allt-förnuft-yDa som bara den som. har upplevt den kan. förstå. och" uppskatta till sitt fulla big lerar blodeirkulationen och styrker. kröppen är- synherligen' värdefulla, T.ex, kontrollen av andningen. Det. "Det idealiska för en” blivande mor är att delta i kurser i naturlig bars: nafödsel; där hon kan få riktig un= som I Far den högsta utbildning England kan ge" är. också ett' viktigt kapitel.' Regel- bindna ' besök hos läkaren, barn- morskan eller kliniken är hödvän- diga, Det finns ingen orsak att fruk- ta: dö enkla "undersökningarna; som huvudsakligen . innebär blod-" öch fra npron eller "den sista" grundliga- re undersökningen, vilken ju är en garanti för den blivandé "moderns välbefinnande, och. säkerhet.” Dén : andliga förberedelsen, består huvudsakligen i i att lära sig det som är nödvändigt att veta för att kun- na möta den kommande upplevel- sen 'med lugn och tillförsikt, Detta är "endast möjligt Nils" Poppe och frå Vad heter. filmen? skaffar -sig.k ur barnet växer och utvecklar sig i hennes kröpp, varför vissa för- | sb ” ändringar. inträffar i hennes 'orga= nism och "vad som. försiggår "under själva födseln: På det sättet blir hon :] befriad från den starkaste och mest Svartsjukan - ö den: blomstrar > inte: alls: på våren söm. ”Hiången. tror.: Svartsjukan - är en höstsjuka . konstaterar: den -hol- ländsks&merik mske” psykiatrikern en Byutkommen större'<roll. för svartsjuka” personer än man tidigae hade antagit." Då svartsjäkam främst förekonimer hos personer med "misstänksamt sinne- lag är” det. intö: "alls: underligt att hödten; melankölins! och: ;ehsam= betskänslans” årstid, främjar” "denna sitäerade alltså, ”endast' undantags- vis. blir 'svartsjuka och likadant: är det: inom den lägsta :samhällsgrup” pen. 'Svarfsjukan i delilassföreteels soldaterna också få, en unifötms- jacka för festliga , tillfällen" Den "j Iblir: av 'mellanblått « tyg. och" kom- . som haft, det besvärligt” med väc- i passagerarerouter,,, komnier- att. afikflygets. historia, SABENA är «det första flygboluget på kontinenten, som. har upprättat helikop- - terrouter. De städer; som förbindes på detta” "sätt, är "Bryssel, 'Ant- ; werpen, Liege (Belgien), Rotterdam, Maastricht (Holland); ' Lille : jskland)." Här startar helikoptern, ta tur hem från Rotterdam, rat måstetas om tre gånger lidsamt, " kommer : bå besök uch' berättar att hennes dotter: 3.5... ee sn ov ”- Tog det inte TT sta gången på henne heller? a "utbrister. med-'å "då én vän. till familjen. det : lyst. för tredie gången , för” både för kvinnor öck' män t och 2: sår, "Mest utbredd visar: Iden "störs "vensen, Roelant' och citerar. exempel från en liten "stad i i staten, Ohio, där an- talet :skilsmässor' och svartsjuke- tvivel och "Det" första steget not delta är hjälp: ; och "som dessutom. besitter - stor; farenhet; slår avslutningsvis fast att : fler och -fler : födande' kvinnor kan ' är "möjlig när man följer de anvis«; - ningar. som ;i' koncentrerad ; ik 'geringen "inledde sin :nyga politik den;-11 juni, meddelar ställföretri dande 'östtyske: ministerpresidenten Pauli. "Scholz i en ; artikel i tid= hingen Neues Deutschland: på tis dagen. Det finns knappast en jord> brukare kvar i Östtyskland Jäng= ' tiotusentals! öräbrukaré gett réges ringens nya” politik om förbi av". levnadsförhållanden höja” sina; produktionskvoter. Vid | sitt '-sammanträde;; den: i | beslöt östtyska” regeringen att: vid- äl för att skaz "drarher. plötsligt femdubblades '! ef- ter det stadens biografer: under en endå månad visat tre filmer med svartsjukan Roelant bevisa med en omfattande exempelsamling; Svartsjuka” män eller kvinnor kan :'smitta ned sina - smittosam kan:dr)- vänher ' och” arbetskamrater, > Just på Érund av detta förhållande kan] svartsjuka "ofta "botas helt enkelt genbm Miljöändring resp, i im huvudämne, | Att pa en '; stor jordbrukshögskola,,, att Ä olika universitet och a |jordbri 50.000- ungdjur ”hötböskep. utdelas på : boskap; och andra "gårdar" skall "| från! andra svaftsjuka. patienter, I dr | Roelant : praktik fanns' många "Jäktå par som -efter ändlösa” svart> sjukescenör: plötsligt förde ett har-|" Nioniskt :" samliv : sedan de. flitigt "I börjat umgås med ' folk där svart-]?) sjuka inte. eller, bara obetydligt. för STOCKHOLM. (TT) il "Dr di chef; uirek- kan också berätta om fall där för- ut ' lyckligt gifta äkta Ppår- blivit a") ansatta äv Svartsjuka 'och fått träs- 'sel !i. äktenskapet - efter + flyttning: till :en ort. eller--till--en miljö - där det funnits, Svartsjukesmittobä än] de bersoner...; i för Karl Ragnar Gierow, förklarar 5 alldeles ” otroligt att "hån lämnar "sin post som: dramatenchef .med innevaran=' ” de »säsong,- då sförordnandet och den: tjänstledighet" kan" har från: annan; plats samtidigt utgår. o. s syltatng o op Fr dukar: bli ett öranh tf-varm RE « ning. Irriterar icke huden. Även kärl och ' Ar W.HERQINS FÅ och sättning ” händer... händerna MOL-lös- rena på ek. , på i Vissa kroppsövninga som: stimu= .., genorn "att frivilligt ”otfästa bigratt > utvidga veterinäravdelningarna wid e konstatera ait: födsel. utån fruktan s till" sådana, gårdar: som lider brist a frånvaro, eller "bara förekommer i - i "| ha och sobehagen. Och om en kvine > NE Rn ml . NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.