Y | tecrygrrrtfrerrrypIY NY mE PYTT YYYTYYYYYTYYYYSYTIT TTT Ne reyvTvyvevyvv YrevvvvvevvYyYYyvYYVT TT Om ti måste småta,: Småda då oss, ej del Om år 08-heligt! H:e sönd. eft. Tref. . . Sabbatstankar Av domprost Nils Bolander, Örn ,Eund. : vä nd berätta för 'mämma vad hun varit med om i skolan. En däg berättar hon om kristen- meni "2 omar så berättade "fröken om + Sara. Det kom en ängel till. hen- : ne 'och :sa, att hon skulle föda en avvaktar nu” .. utvecklingen| i STOCKHOLM ' (TT). » Någon formell framställning till - KRING ' TVA ” KOALITIONER re Text: Matt. maa a ni pen > bemöter fi frin. . son, Och Sara blev väldigt över- arbetsgivareföreningen om en fram- rn om aa Sed Vohanne SN : - å jorden. | ' re h vädjar | raskad, för hon var över 90 år. flyttning av avtalens -uppsägnings- | bladet... , Han pekar på att det är Stor i orden — liten på jorden. tänkarpressen och vädja "så så ängeln, ”att för herrar tid har inte gjorts från arbetaresi- tjugo år sedan BF för första gången inledde politisk samverkan på par» ' lamentarisk bas med socifaldemo=' kraterna, Efter att ha dragit' vissa :: paralleller melian trettiotalets sam= verkan och den nuvarande suma merar hr Antonssoni . Berättelsen om vingårdsman- om tolerans. . nens bägge söner är en träffan- ra pla > de illustration till det' mörka| I det "senaste sumret Stifts- kapitlet i ditt och mitt liv som krönikan, organ för kyrkligt liv heter ”Stor i orden: — liten på |; Göteborgs stift, riktar tidnin- "jorden? ' gens redaktör en vädjan till en dan, " förklarar LO:s andre ordfö- rande'. Einar "Norrman i samband med att verkstads- och järnbruks- avtalens uppsägning” flyttats till 30 november... Det har varit mera en sondering” under hand, - Genom en De två sönerna står som re- presentanter' för två slags män niskotyper? Ord-människor, och handlingsmänniskor. När vingårdsmannen kallade den ene sonen till arbete, sva- rade denne? ”Ja; herre”, men | han giek icke... : ' Sådan - är 'ord-människan, . ord-krigtendomen. tar emot att uppsägningstiden för avtal djan r adern: pri: el - terar. att metrostationen är si fäng på grun av'stre: edan -buss+ ddelat. yrki dé tta, ärde: ” ma vi , annars föreiada med svidsynthet, och mnetropersonalen också nedlagt arbetet: är” Paris tu helt 7 har meddela, yrkesförbunden de - en liten nation i en stormig "id 7 icke”, men efteråt del storstadstidningar om be- sinning och vidsynthet i deras giösa värden. En del av dags- pressen behandlar kyrkliga och religiösa frågor på ett olämpligt sätt, skriver tidningen! ' .. Om vi lämnar. kommunist- pressen ur räkningen, är' det e- . | gendomligt nog vissa liberala frisinne och tolerans. Men när inställning till kyrkan och reli-|' -Jlikt 4 frariflyttning av: Principiellt: + måste. samverkan att bedöma det. ekonomiska läget. Arbetsgivarna har emellertid lovat lämna besked i god tid, och sanno- LO:s r att inkallas, i november. för att ta ställning till avtalsrörelsen,: : Direktör.T. Browaldh i SAF fr: håller, :att. man i arbetsgivareför-= | - eningen i princip 'inte. har. något |: En! "sådan fraffflyttning har: -varit | di skulle man få mera tid på sig för| "|- andra stridande läger — =]! liga” mellan” olika partier vara en efs' ".tersträvansvärd . arbetsform i',en: högtstående, demokrati. De polis tiska styrkeförhållandena i vårt + land är sådana att det kunde lig= : ga nära till att medborgarna de=, lades i två. jämnstarka mot vär ”borgera "och ”socialister”. " Detta .skulle leda till ett politiskt skyt-| ” tegravskrig som lamslog de posi- tive. byggande -krafterna i sam= : . Å d :soffentliga; trafikmedel, d dras icke råd till. Trots ivriga uppma= ångrade han sig och gick. sa > av | dessa tidningar st 4 en I / Ze]. ningar har den borgerliga oppo= Sådan är handlingsmänni- Bri i - religiösa . : frågor, Antalet, avdömda fy] eriförseclser - senaste" åren, : Även direktör Brö- |" sitionen- inte förmått landsbygds= skan, handlings:kristendomen.' iver. od ec en trångsynthet, funder; första kvartalet i år "uppgick | za waldh konstaterar att det kan vara |.: pårtiet:' att "engagera sig i ett Ord-kristendomen, namnkris- tendomen,' smusslar sig in litet varstans i alla grupper och par " tier, Den ären sinnesart, Just därför är den så farlig. Den gom står må, se till att. han ie- ke faller,” : Ord-I kristendomen” har minst fyra fögonfallande kännetec ken, - Den är 'storordig, ri rör sig med ord utan täckning, lovar runt och håller tunt; Det stolta och generösa Jaet blir inte sällan, när det kommer till kritan, ett ynkligt stackars nej, -;. « Den är ytlig, känslobetonad, uppflamrmiande . — och därför också utslocknande." .« Den är kokett, Poserar med . förkärlek, », Vill- . gärna ”göra” Big, Den' är ineffektiv, vanmäk- tig gom död tro, ”Icke kommer var ' och' et "In :i himmelriket, . som säger till mig: Herre, Her- re, utan. den som gör min him: melske faders vilja.” >: : + Gentemot ord-människan och ordkristendormen: spelar Mästa- ren »ut'-handlings-människan " handlings-kristendomen:. Ven Den är liten i'orden; Dengör inte mycket väsen:av sig. Lo: var "hellre mindre än den hål- ler, ' Ack, det finns inte så få människor som säger nej till, Kristus i ord men säger .ja ijt sitt leverne, Man brukar. säga | "om detta slag av människor atl, 1 dem går Guds rike fram anos » nymt, I: : oc 8 Handlings-kristendomen bör! : rar på djupet. Den är inte nå- gon känslofanatism, inte något rus utan en stålsättning i vil" jan. Den är pålitlig. Den står - Fycken, cs. . Handlings-kristendomen "är uppriktig till det yttersta, Den. är effektiv och saklig. Har öppen blick' för tidsläget. Ser vtr hjälpen behövs och sät- ter in där — tveklöst, . Den är '”tro, som är verk- sam genom kärlek.” Den leder fram till frälsningens' salighet likavisst som Guds rike ”icke består 'i ord utan i kraft". ” Sonen som sade nej men gick är inte något idealiskt föredö- me för oss, Men det är dock bättre att säga nej och sedan ångra sig och, gå än att säga ja och inte ES la [ ”Att at 'sim arma nästa råd, hjälp och hugnad ge, - . ej blott på eget bästa, men ock på andras st, ej blott .Gudg' vilja veta; men vandra i hans bud, dot. är att kristen heta, det är att tjäna Gud.” — Våxtorp Våxtorps SLKF-avd, har haft möte hos fru Hildur Pettersson, Våxtorp. Fru Elsa Strid hälsade välkomen. Det upplystes,. att de husmöd- rar, som vilja ha fri semester- vistelse på: Villa Terra under tio dagar skola. anmäla sig till fru Asta Persson, Vindrarp, Signe Johansson, Killhult, och Elin 'Karlsson, Eglan, " Till programkommitté för nästa möte, som skall hållas den 8 sept, kl.. 19, valdes Elsa Strid, Signe Johansson, Vivi Gustavs- son och Sara Fasth. Mötet avslutades med kaffe- servering varvid några av med- lemmarna medverkade bl. a. med sång. >= oc , en intolerans och ett översitteri, som är rätt häpnadsväckande, Naturligtvis : menar »vi ingar lunda att kyrkan eller prästerna skulle vara fritagna från. kritik. De senare ger förresten ofta nog anledning därtill; - Utan vad vi vänder oss emot, är det hånful- 1a, försmädliga, tonfall, som; des- sa pressorgan, använder, när de behandlar frågor, som är heliga för stora delar av vårt folk. Många gånger verkar det som om någon på vederbörande tid- nings redaktion led av svårarta- de komplex; och därför inte Jå- ter något "tillfälle gå sig förbi att raljera "med de allvarligaste den, 5 - - t En sådan på många olika sätt ständigt och jämt ådagalagd in- tolerans - k ting och angripa kristna livsvär- i t.värdig |' H hela landet. till 9,701,' vilket inne> "ökning med .5. proc.” ök- TF stannar. för' helå landet med 27.3 proci: YFylleriförseelserna fördelade "sig T4 proc: på" personer. utan, motbok, det” i en artikel 1 Ti ne " systembolagen.” Denna hållit sig "praktiskt edan 1945, vilket är Tressorgatu., som vill kallas :kuls tutella: och frisinnade. 7' ninga - Vi kan. tåla en I Hel "del, och. vi har: fått tåla åtskilligt.”; Vi har tegat— kanske alldeles för län- | det som för oss är. det idyrbara- |: "I'ste "i" Livet. hånas och smädas: Kritisera gärna oss, kritisera bl- skopar och"-andra präster, kriti- sera också > (platskyrsosystemet” måste .smäda, sår.smäda oss men inte det som är heligt för När jag skriver detta, vet jag, att. jag. gör. mig till tolk för stora rskaror av iSveriges folk, och | samtidigt också för många | av! dem söm är; JJäsare av här nämn hinga Laholm 10 hem, pp Bergman, - . Skogaby 13,30 hgm, p. NH orgman. Veinge 10 hgm, p, Pleijel, Tjärby 13 hgm. kh, Ljung, Mästocka 10 hgm, kh, Ljung, . Knäred 10,30 hgm, kh, Eriksson. Hishult 13,30 hgm, kh: Gustafson Hasslöv « 9,30. hgm. kh, Hallind,; Våxtorp 13,30. hgm; kh, Hallind Ysby 13,30 'hgm. kh. Sjöholm, 5 Ö, Karup ' 13” hgm,” om, I Nordblom; 1: ” - Skummeslöv 10. hg «blom; i - Friluftsgdt i Malens skog (ös- ter om: :Malens rest.) kl: 17. : Tisd,' 19,30 'kyrkobröd, off; mö te iv. Karups förs. -hem, Fred; 19 kyrkl, 'arbetskretsen3 -möte. Lörd, 20,80 helgmälsbön. , Hinneryd 11. -hgm, m. "skrm, oc " Nvg, Pp. Andersson; De: gamlas . dag, Därefter samkväm i präst- " gården 'm/”tal av komm; Ber: til Svensson, Torpa; 2 : Markaryd 11'hgm, 'm, skrm, or nvg., "komm, Magnusson, : De gamlas "dag firas, Laholm, Salemkyrkan sönd u Pr P. Almborg. Onsd, 19.30 vecko- möte Almborg, Sion, tältet, lörd, 7.30 Sjögren 9 Johansson, Sönd, 3.30 p. Lars son, sångare, 7 Sjögren 0, Jo- hansson, sängare, Hishult Betania sönd. 19,30 pr. evang, M, Eriksson o, sångare, Torsd, veckom, Eriksson, . Tabernaklet Veinge sönd, 19,30 ”Ungdomskväll” musik allsång m.m, Sönd, 14 off möte Bran- der sång, Tisd, 17,30 GK-poj- karna, 19 juniorerna, Onsd. 17,30 ' GK-flickorna,;' 20,00 väc- kelsemöte Brander sång -. Ekeryd Betania lörd o, "sönd se Juniorlägret i, Össjöahult, Tisd, 720 bön, oe Knäred Betel lörd o. sönd, se juniortägr, i Össjöahult, törsd, 19,30 off, möte Ch, Berg sång, Bögilt hos Ludvig Gusafssön pr. sönd. 16,00 Emil Olsson, Vi ville]: därfö gärna säga till dessa" tid" ; ge. Men vi kan inte tåla och vill | de inte tiga, när vår kristna tro och |: Ränneslöv 9,30 hgm, kh. Sjökolm |. IR senterar inte : heller någon. rege- .|. ring utan en fågelskyddsförening i SR Båstads Kyrka 11 hgm, m, a vbte” : "franska, de talar båda språken lika :ibra och de” vet inte 'ens huruvida 1å Feriehemmet obs, platsen!) |. ”, Striden ? mellan Frankrike "och :joch inte heller - de båda öbornas blivit en 'prestigesak ' och .- trots gammal ;' politisk vänskap mellan . land har i en lång . skrivelse till "satt därmed trygga hummerfiskare- (någon viss: tendens. i 3 avs ungdomsfylleriet, "exakta? frekvenson ;i;olika.: åldrar kan! fn "fastställas endast" för ti "under: första kvartalet i' år med 261; "Proc. på personer med mötbok" och |: ljd' av. dén -växelver- : fer Tum genom att fyl- IV: arbetaren — mm för Svenska Läntarbetareförbundet "= tläm- nas en intressant om än. nägot He gar, 'som bildatz rå fyra olika H platser i i'landet.: vi citerar ara mera i verksamhet nämligen å å Ryds gård,' Östergötland, "å. Tarvs "gård, Hörnsjöfors gård, Väst- ra. bästa, och medleråmarna öch äde- -rås familjer. strävar .vidare: på den ch" den sista; RE alk "sörjning. i - - srAtt det går att rr ta al av en storlek: det här är: frågan om står: utan vidare klart, efter ett även flyktigt 'studiäm "av föreningarnas Verksamhetsberättelser, Så har ex- emp "Ryds ler: 88035 kr. kunnat till medlerä- marna, överföra" en” :”efterskottslik- vid"- motsvarande” "icke mindre än 1 går, till, närmare 18,000 kr: sÄndock ""Internationelia domstolen ä Haag 'skall inom-kort 'avkunria domslut i 'en seglivad strid mellan Frankrike 'och Storbritannien: Skall |trikolo- ren 'eller Union Jack vaja över de två: Kanalö Les Minquiers och ärap: hundraden utan protest har accep- terats: av: engelsmännen. :- "År 1929: ville en. fransk bankir köpa. ön Les Minquiers 'och inled- de förhandlingar därom :med'fran- ska. r ällen. > Då krävde iLes Screhous, För" tillfället; är de ibåda Öarna ingenmansland "ock de "båda ”huserr och-de båda männen 'som bor på. dessa. öar lyder var- ken > under Frankrike eller, under England, : TN På Les Miniquiers bor en” "man 'i ett litet hus och :bevakar "de fran- ska h fi . .rättigt Männen på Les 'Ecrehous' repre- land. De "bägge . mo- dersmål är - varken” engelska eller förPäd, brittiska . regeriögen att Frankrike skulle , avstå : från ” försäljningen, emedan" området i. fråga inte. är franskt utan. brittiskt hetsberättelsen,. att" "jorden, let. 'b > sambruksförening : efter. föreskrivna; avskrivningar på | - döda. inventarier med" 10 proc.; el- o|:de: 5. medelemniärna- därefter upp : den ekonomiska. utvecklingen, : In- or ."arbetsgivareföreningen.': anser X [höver ta ställning till en' framflytt- ning utöver den I december, . a vslog” på torsdagen de ning Narrimans ansökan om ett" : mänatligt underhåll.” dr ftningen "erhöll, . 10,000 egyptiska | : pund, (omkring ” 140000”; svenska | krönor), då : av intresse, att nårmare kunna -se > man däremot att man inte nu be-|. Postverkets" rational iseringså der. på" "landsbygden. syftar: frärnst till att inot rimliga kostnader åstad- komma bättre postförbindelser. Här- vid: här : man” särskilt eftersträvat .| att: bygga ut lantbrevbäringsnätet, enär "erfarenheten" -visat att'länds- bygdens » befolkning: i" första hand jönskar; en tion.' + Läntbräv manlagda 1947-1952." ökats ”mied ' cirka” 9,000 km. "och utgjorde vid-1952 års :ut- så kel t.f. byråchef E..Johansson, ”publi-. 43 hektar eller ungefär: 1/5 la.:arealen år' 1952"; Dessa.få-ord säger ” tillräckligt. mycket om "den föregående, brukarens förmåga att sköta : ; ett jordbruk och om före- arbete, : Frankrikes regering ville år 1929 yarken' bråka med - England eller taga sig förpliktelser. och svarade. på den engelska: noten undvikande och. vänligt.. Frankrika avbröt. för- säljningsöverläggningarna med spe- kulanten; ; Därmed var saken - ur världen ända tills år 1949 ett: nytt fiskeriavtal mellan "Frankrike och England: kom: på tal. Då. var det åter omöjligt att avgöra vems. ter- ritorium .de båda-öarna var' och i deras eller ett fisk tal bestämdes viszerli- r. var fl engelsmän. England gäller inte några förmåner tionella - tillhö 's Den i har de båda länderna vill ingen av dem ge efter. för den andre. Eng- Internationella”. domstolen ' försökt göra sina anspråk juridiskt gällan- de och Frankrike svarar med en i ton: och innehåll : ganska upprörd inlaga, Fakta: ä ljande: : De båda darna var till och med år : 1868 ett av- engelsmännen ke- härskat; territorium. ”Men' detta år gick här en'fransk-kutter till bot- ten och ingen av båtens besättning [kunde räddas.: Då övertog franska kustbevakningen” "patrulleringen av vattnen kring de båda öarna för "ina i deras yrkesutövning. England » protesterade då inte mot de fran- Därpå ” grundar "Från! Vika gin påntbada. äganderätt gen gränserna för de franska resp. engelska fiskevattnen men suverä- ö båda öarna regle> «Ingen, inte. ens, de x vise männen hos : Internationella domstolen . vet varför det nu blivit så brådskande för de' båda regeringarna att krä- va ett avgörande av ett internatio nellt organ. De båda kala klipp- öarna har ingetevärde varken" för flyget eller för sjöfarten. Men : både quiers och ' fågelbeskyddaren : på Les Ecrehous försäkrar: att i: deras drömmar ofta förekommer skepps- brutna 'matroser som talar till dem i bevekande "ordalag och berättar gamla skepparhistorier. - Och ' båda berättar att: drömfigurerna . talar franska. De 15 domarna hos Inter- nationella domstolen bläddrar nu I garola : skrifter, de resonerar hit de "båda öjarna nämnts så. tidigt som' under vikingatiden, men de vet inte, hur den sista territoriella striden mellan Frankrike och Stor- som "alltså "enligt fransk uppfatt- - britannien skall kunna avgöras, - fiskeritjänstemannen på Les: Min-|. och dit, de har t.o.m. funnit att[i . Sambruksför sjöfors:' Har, liksom” föreningen på Tarv' vårit i "verksamhet: blott i ett cerade i i Svensk Trafiktidning. "Den- na. kraftiga - ökning har till. en :cel möjliggjorts ' genom ”rationalisering- | ar. Åtgärderna Kar i huvudsak 'bé- stått i indragning av små poststa- tioner , sarat ” "och gång 77,166 km. enligt uppgifter: av | "74 sådant +: samhällsskadligt skytte= ” gravskrig, ”Vårt parti har velat ' vara 'i med ;och bära samhällsan- svar i en riskfylld epok i det po= itiska skeendet — men en epok som- kännetecknas av praktiska : För dém' som tror att opposition och politiska strider är att föredra - framför ;en -lugn -samhällsutveck- "HUR. ILLA DET..ÄR STÄLLT med? ;-den franska” parlamentaris=. ” Under. den rekordlånga Kils — : deni”räckte över : fem. veckor: — : som "uppstod " - efter: '"' kabinettet Mayers fall: den":21 ”maj:blottades' då. "Jedande - politikerna? att' göra en "positiv, insats i en: kri= Fr: framhöll då, att landet stod" när=" . "mare åvgrunden' än någonsin för-' ut och. ätt han : med förtvivlan - "bevittnade de--.urmodiga pårla- mintsintrigerna. Han: tillade, ' att fransmännen riskerade 'att :fram=, a Strömstad : " skyldi onsdags. - Han. hade efter ”sprit= förtäring kört bil från en smi- desverkstad ett pdr kilometer + från sin gård och hem, Därefter S "körde « han : ned traktorn ti motorisering. av lantbrevbäringslin= |! jer, .' Antalet. 'poststationer: minska- des ' åren. 1948-1952 från 3,763: till 3,333. ": Indragning ' skedde av: 118 i: medan” 388 utbyttes år. Startåret: var ur skörd mindre gynnsamt: För "det” erhåll- na driftslånet å 175; 000; kr. här bl. :”anskaffats maskiner. och .red- skap: för c:a 95,000:kr och husdjör mot - postexpeditioner: ÅA. andra si- dan nyinrättades 78. >I'172':fall " w lantbrevbäringslinjer sarmanslagits men detta -har. i:'regel. kunnat ske för "omkring '50,000 "kr." Fö redovisar ett .. bruttoöverskott. på "nära 10,000: kr; vilket dock förbru- kas: genom föreskriven avskrivning å anskaffni) ärdet av ik och redskap.- Omfattande förbätt- ringsarbeten har måst utföras på gården;y: vilken tidigare 2 ”varit ut- | arrenderad.på ett och två år i ta- get, vilket ej varit till gårdens för- del”; som det”med, få: ord men ta= lande. nog! anfö es i "verksämhets- Malmö, där ;hanbl a.' besökt en äldre"dam, som hån. bestulit på 300 kr. Under föregivaride av att han var sänd. av en social, byrå; lovade han att 'skaffa medicin åt den gamla och lyckades samtidigt som han tog fram en psalmbok. för: att -ur - den läsa ”sim mors älsklingspsalm” smy- ga åt sig pengarna, som förvarades Kriminalpolisen har. fått = anmä- lan om ytterligare ett liknande fall och” antar ” att-”diakonen”. besökt utan olägenhet för allmänt ger. nom: att linjerna motoriserats,: '. Rationaliseringarna - utgör ett ieå i postverkets ständiga arbete på att bygga . ut "öch 'effektivisera -lands- bygdens pöstanordningar, - framhål- ler byråchefen, Målet är att allmän- heten skall erbjudas bästa möjliga service mot lägsta möjliga kostnad för det allmänna; Detta förutsätter bli a. att postanordningarna smidigt anpassas efter. .posttrafikens omfatt- | ning och: behov, och. att..— för. att undvika misshushållning med sta-. verkstaden, varpå han tog sig" ”"förrättat värv och lade sig. att "- 80va ruset av gig. . "Men | "polisen, som fått: anmätan + oc fick följa med till. Strömstad,: där blodprov togs. Han. medger bilfär- den men förnekar att han framfört traktor. Flera vittnen finns emål-" lertid, så "han har efterräkningar ätt vänta för. båda: färderna;” trots” att ingen olycka, inträffade, a Serum lindrar.” - Effekten "av. gamma globulin ”— " det nya serum mot barnförlamning — 7 studeras för stenrande” av häl. tens medel." "som int€ längre fyller sin uppgift dras in och ersättes med andra som bätt- fe tillgodoser behovet, : Vid vissa omläggningar kan: det inte. undvikas att vissa får sina postförhållanden försäm- rade. men denna försämring måste ställas i relation till att ett betyd- ligt större antal postkunder samti-. digt får förbättringar, Omläggning«= arna och nyanordningarna på lands- bygden 'under 1952 medförde så- lunda '. bättre ' postgång ” för cirka 18,000 husbåll, ” Under senare år har en del post- kupéer indrägits på järnvägarna och anledningarna härtill' har skiftat, 1 ändra fall har förändringar i post- flera « erisamma gamla. i staden. I mängden m, mi "gjort Postkupén. sovå - Förenta tas inte som ett-medel, som botar sjukdomen men väl ger "den en lindrigare "karaktär. Massvaccine« ringar” "med "medlet: har gjorts i sommar -É åtta "stater" och Alaska, Kustsjötarten; : : kollegium har medgivit rätt. för skrothandlare C. M. Karls= son i Halmstad att driva kust= och insjöfart med 't Schwam och Pi irat. "Genöri "indragningarna ' har; "utgifterna minske ts f nander, Betel Knäred sönd 14,00 J, Mjör- |], AAAÄRNADAARAAA Ah FYvFITESTITN tillbaka : till hemmet efter, väl- | barnförlanning | Staterna, Gamma globulin betrak- - HHling i samverkan, utgör. Frankrike De gt ånyo inte endast "bristerna i för= "7 ” om "saken, ingrep snart i denna Syse tyska .motorfartygen vt posta I verket, med” 1,6 milj, kr på är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.