ryYTrT) 4 Men här ' prunkar: rosor och 5 lensvärd; m YYYYTTtYYTEYFYTTTYYYYTTYTTYYYYYTTYYVYYYTYYFT VY + Vv Lördagen den 5 | september 1953” vivrerve trerv LAHOLMS TIDNING -> =, trevererv Vverreeeevev TrereeereYrer vete reer YrererevrrefftTETEY TT YYTTYT Den Gyllensvärdska” släktgården 1 Fågelsång är från 1700- talet men har minnen från ännu äldre tid Gyllensvärdarna. härstammar: på spinnsidan från Gustav Vasa " I Våxtorp" ligger. en by 3 med : det poetiska namnet : Fågelsång. . Det :' kommer nog lite var av .'0ss att tänka gamla lövängar och gärden, - där otaliga få- gelröster i daggvåta majmoörg- nar stämmer upp sin kör. Den som varit i Fågelsång,' vill tro, att byn inte fått sitt namn av en tillfällighet. Här. finns den omväxlande natur med: åkrar; ängar och lövskogsdungar,' som « faktiskt sommartid. hör ihop -med fågelsång. Och det är här, som den Gyllensvärdska. släkt- gården ligger; 'Det' är en gam- meal gård — det..syns på allt. Ekonomibyggnaderna : ligger " hästskoformigt framför corps de logiet: sålunda, att hela går: "den ger intryck av, ja, man bör " nog inte säga kringbyggd gård utan snarare borggård. Ty- det är gammal förnäm herrema stil över byggnaderna. - , ' Då sign. för några dagar se- dan hade nöjet att besöka :den Gyllensvärdska gården i i Fågel- sång, hade han som, vägvisare dit det. sista. biten Carl Gyllen-:' -; Svärd," och sedan vi en stund sett och beundrat: gårdsinterii « ren, ber oss hr GyNlerisvärd att; titta”. på ” trädgården . eller 'parken, Och. parkanläggningen är faktiskt också något, "som till den bördigaste. i Halland; många”. - andra. : blomster med stor yppighet. "När tittade in på gården och härifrån såg : mangårdsbyggnäden,” trodde. vi , att dennas: motsatfa”'sida : var " husets" baksida; Nu kan vi från att någon baksida : :inte finns "på Fågelsåhgsgården. KE På balkongen .-mot parken mottages vi på Det är alltid roligt: att gästa ett hem, där gångna tider och ” gammal. kultur ”andas”. från golv, väggar och tak. På, den Gyllensvärdska gården i Få- -gelsång erfar man detta på ett alldeles särskilt sätt när man "stiger. in på de gamla breda tiljorna i de låga rummen med bjälkar i taket, Här är en gam- mal fir gård, där det ännu. bor levande människor, en gård där gamla rum fått stå orörda utan att. därför ha förvandlats till museum; 3.5 cr 5 Fru Gyllensvärd visar oss omkring i rummen. I två kam- mare "finner > vi" gamla kakel- ugnar av en mycket ålderdom- lig typ. De står. nämligen på träben!. Den ena av kakel- ugnarna "har satts om, men den andra står oförändrad se- dan den: murades, vilket väl var när byggnaden: uppfördes | - på 1700-talet. Det finns också tapeter , kvar från "denna tid. av. den - Gyllensvärdska går- ett gammalt vackert - från Sjöboholm. Det är gjort av päronträ. mångårdsbyggnaden : på Fågel- förbi köket. Det. är ett sådant som ' den nuvarande generatio- nen i regel sett bara på bilder museer. . Dock ' saknas' det. inte så att de inte stör det intryck, som främst 'den gamla köks- gammaldags spis, stor till om: fånget, vitmenad: och försedd med 'rökkåpa och .urtag- för tjärvedsstickor. Blankskurade kastruller och andra koppar- kärl blänker i spisen och stär- ker, trevnadsintrycket. : ne CARL "GYLLENSVÄRD . "med en av sina trogna vänner. "Få första "våningen i Bygg- naden 'man har ' pietetsfullt låtit nästan allt vara som det varit i hundrade år. «— Jag tycker, att det är som far var kvar: här, säger :dot- tern i huset, fru Karin Gyllen- svärd-Nordin,' Göteborg, till- fälligt hemma på besök, Det är som om: han: fortfarande gick: crikring här. "Man får en känsla av; att gammalt folk i en gammal gård inte försvin- ner från: sitt hem när de dör. Ja, man' kan förstå, att det känns på det sättet för dem som bor 'i. en sådan gammal gärd som den Gyllensvärdska. Andra, våningen har man mo- derniserat, dock med känsla för det förgångna. "Den gamla at- mosfären ' finns bevarad även här, el " Sedan Ernst Gyllensvärd dog i december 1951 äges gården av sterbhuset, fru Selma: Gyllen- ; Såsom detz framgår av det följande ” gifte "gig grundaren i den 'i .Fågelsång :med Mar- gareta Skytte från Sjöboholm, uma ochi Fågelsång. står än i dag.” skåp - 'Skall man säga något om sängs gård, kommer man inte där "hemtrevligt 'herrgårdskök, ' i jultidningar eller möjligen på" i Fågelsångs kök elspis eller. ., kylskåp, Men de är placerade: spisen . förmedlar, én "hederlig us . vilken f. ö. bebodde H gift. Enköping, dottern Ka-' rin,' gift och bosatt i Göteborg, sonen Sven Gustaf kamrer vid Hushållningssällskapet i Halm- stad och. dottern Ingrid; kas- sörska. på ' Centralkassan i « Halmstad. 'Fru” Selma + Gyllen- svärd berättar, att barnen be- slutat" att behålla” gården; 'och glädjande är det. verkligen inte bara ur ättens egna "synpunk- ter, att stamgården. stannar. i släkten. Minnen” från bl Sjöboholm NT : Tänan Erns CN cisvärd till trädde" 'som ägare och inneha- vare av gården, ägdes. den. av hans. och + hans bröders "fader Anders '. Gustaf .; >; Gyllensvärd. Denne ' hade' åtta 'barn;. därav tre söner; Ernst, Carl:och Erik, av vilka Ernst som nämnt av- led 1951. Erik" hade'i: dom” rest, till "Amerika; där han ställning. Sönerna delade ' Gyllensvärd, sålt sin dom : och flyttat in ras liv. 1 sin villa” Hj ; Gyllensvärd en. hel "del ga la släktmöbler : och: andra: släkt- klenoder. Hans. moder Christina Gyllensvärd var en: dotter ' till den namnkunnige ' bondéhöv- dingen Carl Ifvarsson' i Väres- torp, och i ett hörn i Carl Gyl! lensvärds villa . står .en .dala- klocka,' ' vars fordral 1 Ifvarsson själv gjort. :Carl Gyllensvärd "har . också ett . gammal 'skåp från Sjöbo- holm. Det märkligaste med det skåpet är dess låg med en nyc- kel, som; Håkan Skytte på Sjö- böholm :'själv: smitt. Håkan Skytte : var hobbysmed,' och nyckeln till Carl Gyllensvärds i finare smide. Om Håkan Skyt- te berättar Carl Gyllensvärd en gammal historia. Smålän- ningar som. körde foror till La- holm eller - Halmstad. stannade vid: Sjöboholm och - frågade ef- ter: en smed, som kunde sko derag hästar. De, hade" hört”att svärd samt :barnen. Kristina det : skulle : finnas en. skicklig i" redaktör Oscar "Sjunneson, - som Gc SS EE SS SA SS NS -- ETT: GAMMALT FAMILJEPORTRÄTT, Gustaf Gyllensvi "omgivna: av sina barn, Bakom föräldrarna ses stående: Maria ” Anny, Gerda" och Ernst (död) ” samt ' sittande i moderns knä Elsa, sittande på golvet -- Erik och sittande bredvid fadern Carl, — ; Carl Gyllensvärd berättar, togs i i i Halmstad, a hela familjejn: reste för fotografering, ” gården och: Carl byggde en ny. "gård. Sedan några ål Kar" Carl Ip | Erik. Ado'f- Gyllensvärd,' skåp är ett verkligt mästerverk att i: detta sanimanhang återge smed där. Håkan ' Skytte själv, som de vände sig till. Smeden här, det är jag, sade han; Han" skodde så deras hästar och gjorde det till och" med rejält.' När bön- derna' sedan frågade, vad sko- ningen kostade, . svarade > Hå- kan : Skytte; att det: kostade ingenting "alls! - Det” var ju ett ovanligt svar, men så var det ju också en. ovanlig smed, Carl Gyllensvärds' stora" a delse har varit jakt, hästar och hundar; och detta beror. väl på att han. är ättling -av en gam- mal krigarsläkt. Han har ock- så imponerande samling” jakt- häst-. av lingsdjur « på ' " fotografier 7”. dem. Inte. minst. som. framst: ende : hunddréssör "har; har skaffat... sig. ett: mycket gott Fågelsång grundades” och bygg- des i:mitten på: 1700-talet av i som föddes i Ryssby 1753. Han gifte "1 sig 1784 med Elisabet Margareta J Skytte " av :Sätra, som ' då .var blott 16 "år gammal. Hon "var dötter. till Håkan Skytte. Paret var först bosatt på Haghult i Kånna. s:n i Småland men flyt tåde i mitten av. 1700-talet 'till Fåge" sång vilken ' by i likhet med många andra'i östra Våx torp tillhörde Sjöboholmi Ger hom : hemgift ”och köp -— för c0.— dre herrgård om Ya mantal. Nya byggnader 'uppfördes. Maribygg- naden, ett stort trähus i en vå- ning, skilde sig utom genom sin storlek ..från ; bondgårdarna .. ge- nom ' frontespis "över ingången och : vindögon på ' almataler Inredningen «med eldstäder — ”pottungnar”.— även i-smårum- men och förnämligare möble- mang utvisade också dess stånds- käraktär. ; "Ätten Gyllensvärd är adlig, öch "Carl Gyllensvärd i Fågel- sång härstammar i åttonde led och Ernst "Gyllensvärds och den- ""Joensson, somi' adlades av, Gustaf "H Adolf:den 12 augusti. 1632 i ” fältlägret. utanför .. Närnberg i "Tyskland. Per Joensson Gyllen- svärd. blev. sedermera , överste- > löjtnarit och 'var en'av det tret- tioåriga krigets : hjältar..." Chef- > bekant bördig från -Fågelsång, har i en artikel i' Laholms Tid- ning iden”19 dec. 1951 skrivit"en intressant 'redogörelse för ätten Gyllensvärds”. historia, och '-ur . denna artikel finner vi det lämp- en dén 6 : nov. : 1632 att) hämnas "sin: konungs d. Dot Varen erinran härom som : Je "färglagt kopparstick ahlboms bekanta krigs- ”Gustaf I Adolfs död d och häns maka Christina” Det "råkade - vara "+ fogdesläkt, . En äldre uppgift att "fadern : skulle, ha :varit . socken- "| sommartorkan ” -bsåbädden till ett lergolv, som de (död), : Jenny : (död) .: att fotografiet 2 i ängde” på en hedersplats i stora sa'en på Fågelsång.. Denna dra- matiska scen liksom en gammal |. värja '—: ättens vapen utgöres av ett gyllene svärd —. väckte alltid grannbarnens; livliga in- tresse.” Stamfadern Per 'Joensson var gen i Sunnerbo härad. Han ska'l ha härstammat från en landbo- skomakare” i: Västergötland: an- ses numera böra föras till. legen- |.dernas "område. "Per" Joensson var gift' med Elisabeth Hand och "I ring: ssvamparna, född i slutet av 1500-talet; tröli- |" på g : När sommarhettan är över är det tid att tänka på gräsmat- torna. Inte bara så att de få et extra ' kvävetillförsel i form av kalksalpeter ' eller kanske ännu hellre" svavelsyrad : ammoniak, och i god tid före vintervilan för att undvika skador av övervint- Nej, man bör nu tänka också på nästa års gräsmatta, Det är i själva verket förvånande, hur sällan man ger sig tid till att planera nyanlägg- ning av gräsmattor redan på hös- ten, Detta uppskjutes ofta till sena våren och så' kommer för- och bakar ihop unga groddarna ej kunna tränga igenom, eller sveder av. de redan uppkomna. Den ' bästa tiden att så sin gräsmatta är hösten, Då är man säker på nederbörd, hög :; | luftfuktighet och för gräsväxter tilltalande temperatur, Men man bör så i god tid före den starka frostens - inträdande, så att. de späda plantorna hinna nå till- räcklig livskraft för att stå e- mot | vinterns påfrestningar: I norra och: mellersta Sverige bör därför sådden ;ske' under augusti månad, .medan' man i sydligaste delen av vårt land mycket väl kan . anlägga ” gräsmattan under september. - Först ” och främst, bör: man komma ihåg, att man aldrig kan göra anläggningen för. omsorgs- fullt eller använda för bra gräs, Endast. det bästa är gott nog för en. gräsyta, 'som skall. ligga år från, å'roch, bara bli bättre och bättre; --»- ” Givetvis : fordrar. gräsmattan omsorgsfull skötsel under som- maren, "men" en aldrig 'så nog- grann vård kan ej göra en god gräsmatta : av en dåligt "anlagd yta, Vad skall man då tänka på, när man sår sin nya matta? Först och främst bör. jorden jämnas väl, vilket: bäst sker: på så sätt att-man-för bort en-del av ytlagret, som. sedan . behand- las : särskilt ” noga : för att före själva sådden' spridas "över den frilagda- ytan : till "ett "täcke om några : cm «tjocklek. 'Jorden .. sät- ter sig ju något. efter 'sådden:-+-. TI den. lösa jorden kan lämpli- . eller Nu ä är: r.det tid tänka: -I man" känner köparens önskemål räsmattorna Å del exempelvis Humucilin, Ob- servera att blandningen sker no- Fa, så att de organiska ämnena äro väl fördelade 1 jorden; .en- dast då får man en spänstigare” och mera torkresistent matta, När jordytan är väl jämnad” och" beredd med en kratta och alla grövre föremål såsom: ste- nar, trädpinnar, etc, ' äro avlägs- nade bör gödningen ges. Denna bör, innehålla både fosfat, . kall och kväve för att vara tillräck- ligt allsidig, Gärna bör närlngs- ämnena" förekomma delvis .i or- ganisk form, så till exempel kan . hälften av fosfaten härröra från benmjöl, hälften av kvävet ' från blodmjöl eller hornmjöl, som om- sättes långsammare "i marken; , En 'sådan gödning kan erhållas i fröhandeln, Ett par kg. pr 100 '' m? är fällt tillräckligt, .. Gödsel- medlet bör myllas ner i”/den'lösa ytjorden jämnt och omsorgsfullt. . kommer ' turen, till - fröet, - som "fördelas med största nog- &rannhet över ytan. ". sLärapligen «.; sker , detta genom sådd för hand; varvid : hälften - av' fröet kastas riktningen, "medan den -andra . hälften :sås' vinkelrätt. däremot. Det fina fröet myllas' lätt... Kom ihåg att många av de finaste- gräsfröna aldrig gro, om de bru- kas ned mera ät en centimeter, Som utsädesmängd räcker 3— 4 kg. pr 100 m?2 ttmärkt väl, äro förhållandena . gynnsamma, går sådden bör fröna 'vältas. fast.1i "underlaget med en lätt "vält. Det är inte meningen ätt med denna ' vältning göra ytan jämn, Ojämn- heterna skola ha klarats av: re: ' dan "vid anläggningens början, '- ::Vilket gräs skall jag så? Det. .. ta' är en svår fråga, som endast kan besvaras fullt: korrekt, när ifråga om gräsmattan och förut- ' sättningarna för denna, torka och s01-eHer-fukt.-öch-skugga, lerjord er, sandjord, bärdighetskrav eto. Om man! anlägger en mångårig gräsyta; bör man emellertid all-" tid. tillse, att: finare gräsmatte- gräs: såsom .rödsvingel,t ven + och gröe” ingår till ' minst 50 proci av. troféer och. vapen. Att han är. .och,..hundvän ser: .man . också. utan. vidare: vid: besök : v --- hans: hem.:-Han' har nämligen ' bevarat" minnet” av sina älsk-" sämmanlagt 1.000 riksdaler ban- ..: bildades här av: trenne sammanslagna hemman en min- - ätten :;- Gyl'ensvärd” härstammar . Fru KARIN. SELMA genom I henne på spinnsidan från Gustaf Vasa. Hennes moder Vir- ginia var. nämligen dotter till Erik XIV. och Agda Persdotter. Hon var: gift. med landshövding- en'i Växjö och -ståthåP'aren' på Kronbbergs slott" Håkan: Hand av en förnämlig :medeltidssläkt. Äktenskapet torde”, ha ingåtts 1616." : "Med "ärvda ”e "ler förv! rvade medel bildade Per' Joensson 'sä- |" terierna 'Önnarp och : Hössna. i trakten av Ulricehaimä men bäde |å även ' egendomar i" närheten äv Bolmen i Småland, troligen er- hållna genom hustrun. Makarna äro. "begravda i, Hössna: kyrka” Ätten kom: i” fortsättningen att bli ' rotfast. i västra Småland: Ättelängden utvisar en lång ra av krigare 'och jordbruksinneha= vare, en kombination” som ju i äldre tider var” vanlig." "De tj nade i regeln i i något av de små” ländska” -regementena,'' framför allt : Kronobergs, utan: att: dock nå några högre: pöster:. Bland innehavda : egendomar märka Gavlö i Dannäs socken,: Bok: ler Bolmstad i Bolmsö, Präst- torp i Berga, Kålshult i' Linne: ryd, Storekull i Torskinge, Lam- hult '-i "Aneboda; Berg i Bergs |/ sn, Högshult i Hestra, Gnustorp i Tutaryd, > Åby i Tjureda och Il Väraboda i. Ryssby. : Nu Den talrika ätten har förgre- nat sig i flera linjer. För närvas rande kvarleva.' fyra av dessa. Huvudman är'lantbrukaren Jo- en Ture Gy'lensvärd, född 1913 GYLLENSVÄRD och hennes dotter fru. GYLENSVÄRD-NORDIN :i "gården i Fågelsång, : öket på släkt-s' 7; na” . spritt sig vida omkring me- dan samtidigt allt flera ägnat sig åt an&z banor än den militära. Ensamt i Stockholms stad upp- tager telefonkatalogen ej :min- dre än 14 Gyllensvärdar, bland dem" f. d. statsrådet. i sista Ek- -mansregeringen - justitierådet - Ragnär . Gyllensvärd "samt. de kända - läka Gyllensvärd.. trodd. man: och "kormmunalord-' förande ';: till omväxling" - med nabornä'- i Sjunnasgården, :he- ter det vidare i hr Sjunnesons artikel. "Sonen": till "gårdens grundare Erik: Adolf Gyllen- svärd hette Erik Håkan (1803 ——1875), och han innehade går- den och var tillika vice härads- skrivare;. Dennes' son Anders Gustaf (1848—1922) var bl. 2. riksdagsman, och efter honom övertogs gården "i Fågelsång av Ernst 'Håkan ' Gyllensvärd, söm föddes, 1877, och dog 1951. « Detta var ett och”annat om Gyllensvärdarna >> och "deras [' släktgård i Fågelsång. Det be- 'höver väl inte påpekas men för fullständighetens skull skall vi ändå säga, att dessa rader na- turligtvis inte är att betrakta som en uttömmande redogörel- se för gårdens och ättens hi- storia. Det "här segda'.är bara några spridda intryck -och-:an- teckningar från ett 'kort' besök på Storekull. Ättmedlemmarna . förr. åtminstone har under'de senare decennier- i Fågelsång.,. anse > .Jeln, Det är ett utmärkt | märk. På våren är kärrgröen det": sa gräs. svårt att utstå konkur- snåbbväxaride "-.: konkurrenterna såsom exempelvis engelskt raj- ; « timotej,'; ängssvingel etc. Kom &'anära .sidan ihåg, att' ni ej 'kan vänta er en perfekt: mats ta redan sex 'veckor efter: så den, ;om 'ni uteslutande sår ;"fl- nare” gräs; Det betalar stig dä emot "i längden. 4 Beträffande de; :grövre' gräsen . är; tillgången god och Priset, lågt men: beträffande. de finare, grä- sen; de som skola” ge mattan dess längtidsvärde, är. situatiohen når. got annorlunda. rd Rödsvingel är det gott om och den är i dag: billigare än någon--' som trivs väl både i sol och skugga” och ' under växlande > | Jordé «s'och . klimatförhållanden;" böra. alla : blandningar av. . innehålla” minst 30 Proc: av "detta Bräs,,; > Arherikansk krypven "är "äyr till: Priset och "egentligen ett. o- Tlämpligt ' gräsmattegräs, varför speciella ' förhållanden, - . Rödven är 'däremot"” ett utom: ordexitligt. ” " värdefullt gräsmatte- gräs, som ' kan erhållas till ett rimligt > pris../ Fröet är, oerhört ., , smått... och redan: 10—15 prå 'kan våra tillräckligt för att röd-" : venen efter. några år skall vara - det ' dominerande "gräset 1 mat- tan, Rödvenen kommer, från Nya » Zeelarid och kan. därför knappast beräknas” vara härdig Yför Norr- land. : Ängsgröen” är även: "ett värde: Cd fullt gräsmattegräs men för :när-+ varande så dyr, att det knappast". : lönar: gig att importera härav. Den får. närmast ersättas. med, rödven, Kärrgröen kan däremot ej éra sätta ängsgröen. Den är bra en: ån dast under gpeciella betingelser, såsom på starkt vattenhållande tidigast spirande gräset med en skir; gulgrön färgton medan det vid sommarvärme” 'sifabbt” bränt nå brännes, : Poor Den nya gräsmattan; Jäter man - växa fritt till: 10—15 cm höjd, : då slås den med lie eller Klippes med' maskinen ställd så högt som, 'möjligt, Bara fläckar sås i och”. ' sedan medhinnes knappast ytter- $' ligare : klippning, innan vintera —: kommer. På våren sätter:man 1 gång klippningen 'av den nya 5 mattan så snart som möjligt och då på normal höjd, e ett par cen=". timeter,. "+ a a " Kom ihäg att mattan plir bätt” . re och bättre av att klippas tätt och ofta. Låt klippet ligga, det, bidrager = till att hålla mattan med. näring och vatten, > Till slut — det är inte bara i England. man: har. vackra -grägs- mattor, det kan också. Du och jag ha. > ""Gramineus, EN DALMAS SLOG: VAD « om satt han skulle” "äté upp tolv” pannkakor men han orkade bara med elva, Sen satt hån 'en stund' och tittade på den tolvte och ut-; brast till slut i-vredgad ton: - medan man går över”ytan I' ena ot” det också bra:med 2 kg, Efter + vn "I annat fall ha des- "7 rensen från .de' grövre 'och mera .""., räsmat:. &. |Hman'" ej " bör särskilt söka den, ''” Den: har betydelse endast under, HE ) I i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.