€ vererur ”V LAHÖLÄISTIDNING: "— YTFEEYFEYYYTTYFTEYYYTTYYYTYYYYYTYTYTYYYTYTTYYYTYFTYFYTTYYTT 4 "Solen går upp kl, 5. 2 oa ned kl. 28. 53. Nu är äm stolta vår utsprungen, den; vår de svaga kalla”höst.. Nu blömmar heden röd åv ljungen. . ochi vitt av liljor rälvens: bröst. «| (ERIK AXE JKARLFELDT). Han lade ned” Morgontidningen ch såg på sin fru med ett leende i en: ! uppmärksam psykolog å ha. spårat aningen . av en. iumf, — Du vet den gär direktör Krösa und... han med frun som har så- mycke smycken 'ock”klänningar du har alltid tjatat och frågat v för" jag inte kan. vara lika. generös emot dej som han .emot... st i — Ja, ja,rja... ” ; — Nu står det i tidningen att - har gjort: konkurs. ' 1 — Var han skyldig dej pengar -— Nä, gudskelov, ble : Ch Nå, så förstår jag inte vad det ar. med mina smycken och klän- ' hingar att göra. Så återgick han sti samt till tid- ningen... ..-. » I Sarawak på Borneo. hittade en. - jäv FN:s läkare en dag en ung man " - på 17 år ihstängd i €n trälåda under ib församlingshus.' "Lådan: var ee större 'ä tt É A sopkrupern” "där. Mat s) iom ” geriom spjälorna; Han hade levat på det viset de sju sista åren, Den ' unge” "mannen" var "ingen [brottsling ' söm 'straffades”på detta grymma sätt” Han var helt enkelt sjuk, Sedan har: vär barn hade han lidit av den? svåra tropiksjukdomien!' . yaws, som i sin: värsta 'forni. visan : vätskande' utslag ock sår över hela , kroppen.'Lemmarna på hönom 'var förvridna och förstörda; stanken ur " såren outhärdlig, Det var för att skydda byns andra invånare. mot| denna stank:'som man höll honom) instängd i lådan, - : Läkaren "tog pc ken riöd sig 'o ade in honöm på 'sjukhus, där h: ed tillhjälp av penicillin och plas-j fisk kirurg rsöker åts rställa” hör Hans fall: bör aldrig behöva. upps, repas, Man: vet i dag att en enda] ipenicillininjektion - kan bota yäwsl om sjukdomen upptäcks I tid. FN:s] Ibarnhjälpsfond UNICEF. har hittills ie ett ”köpenhamnsteélegröi Inburadi trälåda i i sju år | så. och, planter: an butera! on Smålänning-, med världsrykte” heter en intressant och stort upp- slagen artikel i det senaste num- ret: av Allers. Den ingår. i vecko- tidningéns artikelserie" '"Svenska föregångsmän” - ioch handlar : om | Bror Färe eller man kanske skå säga familjen Färe. . Numera: är ju Bror, Färe skåning ' — så vitt man inte will kalla honom ' för hallänning, eftersom. han; bor i Mellbystrand somrhartid :—— men han är bördig från Småland, och det är åetta .som förklarar” ovan- Ad vämnda rubrik i Allers, ” "Kibseyrapporten om kvinnors kärlek har redan sjunkit: 1 obe- rr stället: ha övergått till att dis- kuterd de moderna korta "Kjolar? na En! tidning”. omtalar” "sålunda den: uppskakande. .nyheten,- att drott- ning Ingrid av Danmark 'under- kastat: ang modediktatorn Diors "| påbud om kortare kjolar: I ett telegram ; "från "London: omtalar samma "tidning, att drottning Elizébeths skräddare: vägrar bö- ja" sig . för 'Diors ' påhitt, ' Denne skräddare hävdar "att .hans' kjor lar” skall ha den” kjollängd som passar, ' plagget", Vilket plagg, det ” är som ' kjolen skall Passa nämnes 'inte,' men” det är. kanske ett: onämnbart, : +. September” far "kommit. Om dönna månad bar bondepraktikan följande. klokskap att-:säga, vil- den visdom som utstrålar ur te- legrammen om -: drottningarna |. Ingrids och Fizabeths kjolar. "Nys skall" bonden sitt korn ut- tröska - karen ifånga sillen: den "+ färska, Svinefläsk jag gärna äta må, och | desslikes . fåremjölk och : gete- UB EE mjölk också”, SBruka. får; och getmjölk, ät ter o, frukt, s och ät; men akta dig för varma bad. Solen löper: i. Vikten, är godt att : vandra, skära hår af, göra bröllop; .kläda sig "mit .;så . längt som” till att fålå sjunga Isolde, det mest krävan- || de partiet" i hela operalitterafu- jr ren; måste man: väl säga att hon hått sina önskningars mål, Bir- git' Nilsson nådde det målet på tisdagen: "Hennes 'bana har ju också "gått tämligen. brant upp mot höjderna sedan hon fått de- Al världens berömda operascener "tycks "sålunda stå öppna” för denna framgångsrika unga storsångerska, skriver DN som - inledning: till" en intervju med Birgit N. = Yr ' Har hon, ännu några odupptyll- da önskningar, grevinnan i ”Fi- garo” eller. Desdemona i ”Othel- -Hörseln förs mras: hos” : .kulturmänniskan-'. Den engelske skådespelaren, 7- H krige sir- Lewis Casson, har märkt] att vår tids teaterpublik i allt hög- re grad har börjat klaga på. skåde-! spelarnas "dåliga röstresurser, Publi- -; ken säger attiden inte kan höra vad som säges på scenen. Detta bekräf-| =, ,. tas också av en rad kritiker som skådespelarnas röster, det är fel på, men åhörarnas öron, säger ir Le 'wis och orsaken härtill är denna? Storstadsmänniskans: öron "måste | påpekar detsamma, — Det är 2 allt högre grad vänja, sig vid tra "fiklarmet på gatorna och vid hög. tälarna i hemmet, Hörseln blir där , med mer och mer avtrubbad och 'örat uppfattar inte Jängre dT "Svag gare ljuden soni t, ex. 'en männi= .skoröst . som inte är förstärkt a . högtalare, ' Kulturmänniskan ha blivit lomhörd för allt som inte ä ” direkt buller, ', i Nyttig. använ ndntng. för . os bananskal!” På ett "skeppsvarv i i Indien skullg för en tid sedan ordnas stapellöp- "ning, det första fartyget som hadq byggts på varvet med hjälp 'av - skeppsbyggnadsexperter «från FN:4 "tekniska hjälpprogram. Skrovet var skinande" och fint — men den in. ternationella "experten var. nervös: var skulle han få tag i de enorma I 'mängder fett éller tvål som behöva I 'des för att smörja bädden så fartys 1 get kunde glida ner? . Klockslaget för” stapellöpningen || - närmade sig och vår internationella i tekniska herre blev mer och .mer bekymrad, Men så kom räddningen plötsligt — en teknisk handräck. :« ning från hans ihdiska medhjälpas re: Några ton bananskal, som med känd förmåga satte glid i det hela 19”, >. Ivis? vember, på" minner: hon: : Det "betyder - att' jag har. "varit. .så strängt upptagen : att jag. inte hunnit planera något Ytterligare. resten, delvis studerat in samtir Hur, kan sådant gå. än? Jo, Birgit Nilsson är, så lyckligt lot- tad. att hon inte: behöver slita rösten när hon ärbetar med me- 'moreringen. Hön' här nämligen praktiskt taget absolut ' gehör och till på köpet synminne, vil- ket 'gör att hon kan lära in'en roll utan att ta en ton. En! vecka märkhet men "tidningarna tycks I. ken: lämpligen - kan. blandas. med. |- i; nya. kläder, la" "a Jag får sjunga Fidelio ino-, FRIA ORD "HJÄLP GREKLA ND. > Nöd råder” and befolkningen i de av "jordbävningen härjade om- råden. i: Grekland. Från Röda Korset: i olika ;delar: av världen här kommit” hjälp, Även vi i La- holm” böra lämna' vårt bidrag, Söndagen” den: 6 dennes. efter kl. 12 komma : flickor att gå om: kring i staden: med sparbössor.| Stäng. ej dörren för dem, förrän Ni lämnat Ert bidrag! Det skän- ker” välsignad" hjäl ' Laholm den 4 sept: 1953, För Röda Korskretsen i Laholm FOLKE WILLSTRAND ' Parkera inte i kurvor eller på ; backkrön, Det är ett lagbrott ? ; Och en. tanklöshet, som kan H "kosta Fra madtrafikanter li ol vet, Jaa” Kor a var r förkyld anslog Hon | sålunda till att läsa in Fidelio." - En sevärdhet i i fråg om bilar har. händlande. J.A, "Johansson, att visa, Det är en rån "1917; tillverkad av: Scariia Vabis, ' Antagligen, är det den äldsta bil 'som' finns i Halland, . och ht Johansson om" talar; att han antingen skall säl- ja det gamla originella åket till ett museum eller själv behålla det som musei-. och utställnings- föremål. - > Han berättar, att han köpt . bilen av én lantbrukare . i Värnamotrakten. " Lantbrukaren hade bevarat bilen som. ett min” "från 'bilismens + barndom. Dock hade han inte köpt den ny. Den har” ursprungligen tillhört Värnamo” brandkår. Bilen: har sådana finesser för. sin tid som broömsår på utsidan av hjulen, e- lektriska lampor ' i jättelyktof och så en kolossalt stor. motor. TApröpå” den 'stora' motorn, så läste” vi? härori” dagen i en tid- ning, > att man :bland motorfolk numera börjar frångå den långa motorhuven såsom ett tecken på kraft ” och." hästighet hos' bilar: Man höll för troligt att folk all- mänt ganska snart kommer att betrakta” den: stora motorn på bilar på samma sätt. vi numera ser 'på det kolossala 'maskireriet på "80-talets' fåtaliga” ångvagnar, ling sen går fort. Det märker man bl. a.:även när man, slår i j gam. man Nils Nilsson fick” avsl sin” ansökan om att bygga, ett stort : hyreshus vid Trädgårds- gatan i? stadshuset har ju" förekommit i diskussioner om ' andra". bostads: byggen” och : stadsplaneärenden i Laholm "den senaste” tiden, och gt LT:s referat” från ett byggnadsni rmndssammänträde i Laholm "i början på september 1943 hade stadsarkitekt Nygren|' i Halmstad inlagt veto mot byg- get med hänvisning till.gällan- de stadspla . Men ”då ett :av- slag” på framställningen "skulle vara. liktydigt 'med att lägga en död hand över stadens 'utveck- ling, ” beslöt . byggnadsnämnden hos länsstyrelsen hemställa" om att.' länsstyrelsen” meddelar till- stånd 5 till ifrågavarande ' bygg- nad”, heter det i LT:s referat. Ja, så gick: det enligt. ”yrkun: derna” "till" när” Nils Nilssons bygge: stoppades. Utvecklingen har visat, att även, 'om.: ”en död hand” icke lades över Laholm i och "med, att byggtillstånd vägra- des, så var det dock ett misstag att icke Jämna sådant: tillstånd: 2 io: Petrus. ” Mapellöpningen blev "lyckad IDEN MAGRA: HANDEN RÄCKTE NV MOT EN FRÄMLING - EN SKÖRD AV GREKLANDS VAR; EN BLOMBUKETT: ' "I GÅTUVIMLET STOD HON, SKYGG, OCH SVULTEN, + I SPÄDLEMMAD SOM EN STATYETT, « 1 OCH HENNES HÄNDER TALADE' OCH SADE "> MIG NOG OM LIDANDEN, SOM LIVET SKÄNKT. : 'O, FÖRESPRAKERSKA FÖR NÖDENS SKAROR, "TF BLYGSEL HAR. JAG BLICKEN SÄNKT! "SÅ MANGA SYSTRAR HAR DU, be STAR BÖJDA . PÅ "VÄGARNA; DÄR KRIGET RASAT a . SOM STUMMA VITTNEN OM DET OERHÖRDA . SN or MÄNSKLIGHETENS MÖRKA SKAM. : "Johannes, Edfelt. on "Laholm." "Det där 'bo-] "Visby, Björkquist, Stockholm, samt St är bostadsbristen svår i Europa, så är! det ingenting - jämfört med läget. i många länder i'- Asien. Hundratusentals människor är där hänvisade till att leva — äta, sova och bo — på gatorna. Miljoner lever i-usla' hyddor som inte kan kallås bostäder, och i de bostäder som finns blir trängseln alli svå- rare, I' Madras i Indien t. ex. bodde 1941 ä i varje lägenhet — fem år senare var ' siffran 14, och kurvan fort- sätter . uppåt, : Bostadsproduktiorien håller 'inte' jämna steg -med 'det växande " behovet. Man: saknar byggnadsmaterial. . Men” folkmäng- den. stiger,” mångenstädes har flyk- tingar ytterligare "ökat 'svårighe- ittligen 9 terna; ochi Asien liksom i'Europa Ni - PSituationen har bit . FN:s "internationella, arbetsorgani- sation, "ILO, har: "tagit upp'saken och sökt lösa 'det akuta »roblemet . geriom en interimistisk plan. ILO föreslår - att man bygger baracker och tillfälliga hus av billigt mate- rial som finns tillgängligt. — lera; bambu, kalksten och de träslag som "de; olika ' länderna - förfogar "över. De finns att få; och de'är:' lättast för: den infödda. befolkningen. att hantera själv. Man kan alltså ”få i gång: en. självbyggnadsverksamhet ji stor skala." HG Självbyggarna skall få hjälp och vägledning i sitt arbete, så att re" sultatet, trots: de: enkla materialet blir så "gott som möjligt. ' Interna- tionella 'experter komrnier. att -ex- perimentera ' sig . fram "fill bästa hustypen ' för varje speciell trakt, stadsplaneringsfolk kommer att be- stämma hur husen skall läggas i terrängen, "Permanenta städer kan man inte uppföra med: dylika in- terimistiska metoder, men; man kan placera' de människomassor som för närvarande inte har något tak över huvudet alls. a Hela. Asien kommer ått sända te- presentanter till ett stort FN-möte som skall hållas 'i Tokio den 14 september, där bostadsfrågan "blir en: av de centala 2 prograrpunister- Nya lerhus. löser - | bostadskris i Asien'| f | HEMMA, FRÅN USA OCH: CÅNADA i är de holländska prinsessorna Bektriv' och Irene ' "som": tillse på andra sidan ”pölen? Pappa prins Bernhard mötte vid” Hlygplatse; i j Uv OS och tyckte; att 'döttrirna såg friska och brunbrände pull ; bringat sommare ar Förlossningskrampens gåta. är alltjä mt/ ”StöckHoral. (TT) : i Genom en: förbättrad 'obstetrisk feknik, tillgång till blodtransfusio- ner; bruket 'av :sulfapreparat: och antibiotika : har mödradödligheten undan för undan minskat och upp- går här i landet till .0,6 promille, konstaterar överläkare Ernst von Post i en. artikel i Svenska barn: morskeförbundets tidskrift. "Av de dödsfall, som dock fortfarande ty- inträffar," kan cirka hälften skrivas på” eklampsiens' (förloss- ningskarmpens) konto, och omkring 15 proc, av: den totala. perinatala barnadödligheten . kan , tillskrivas följder - av -de, svårare | toxicostillé stånden, Det bör här anmärkas att termen perinatal; latinets perineum, i vidsträckt berhärkelse innebär den gemensamma ' "beteckningen :”för samtliga de' anatomiska bildningar, av vilka bäckenbotten består. Or det toxicos betyder förgiftning. Det heter i artikeln vidare bl. ar >'Gravidit i och" de "Av: de 57 lekmannaled vid” kyrkomötet som "börjar. Jörda- -| gen. den 5 september är 22 nyvalda |? och av de; 43 prästerliga ombuden 10..De prästerliga ombuden utgöres ay: samtliga biskopar ii. stiften -med "biskop Dick” Helander, om : ersättes 'av' 'dom- . Lundström, Sträng” två "ömbud för vardera av, de Å teologiska fakulteterna och 26 val- CON ombud; tre för. Lunds'stift, ett Visby stift och två för vart och av de övriga stiften.: Varje stift bildar en valkrets för val: av, lek- med : "av Lunds stift: som 'uppdelats i i två val- kretsar; Inom valkretsarna har valts . mit bestämt. "Ordförande: Uppsala... cn ice ordförande; biskop Ysaniden, Linköping, sad ": Biskoparna Rudberg, Skara, Gt skobiskop. Brilioth slutstadfum - eklampsins'” orsak! är fortfarande höljd i dunkel, Otaliga| är de: uppställda . teorierna, BLA: har klimatologiska förhållanden an= setts ha'betydelse. Att yttre förhål- landeri: verkligen kan: inverka ser på tex på den, ; olika": geogr ofta på. "Ceylon som i Siam och för h rekommer konstant oftare i Skött- land än'i England: Under: de båda ' världskrigen i sjönk "eklampsifrek- veisen'i.alla länder där livsmedels- bristen: :var särskilt” "stor och befolk< ningeå levde" i halvsvält. Omedel- bart efter det livsmedelssituation: efter : krigsslutet förbättrades steg åter -eklampsifallens frekvens. Hur eklampsigiftet ;. uppstår? är ännu : inte" till alla "delar klarlagt. Överhuvud ” "taget: varje: gångsett]. R.: N.: Högberg, kyrkoherde Th''A: berg; Västerås, NM ström, Växjö, Nygren, --Lund, : Giertz, Göteborg, Runestam, Karlstad, Hultgren, Här= nösand, 'Jonzon, Luleå, ' Anderberg, 3 "Göteborgs stift: komminister K Staxäng,” läroverksadjunkt. E, F. Dahlén, by- i A.B. Albr fol skollärare ”A.: O. Olsson, redaktör T.S. Onelund, redaktör. A.B, Svens- j Me MED ETTJAPANSKT PARASOLL svalkar. sig Hennes Rejserligå MM apan I sin sommarträdgård - - tillsammans med kejsaren, bringat sommaren nå sitt residens . lön västerländsk klädsel har. fn nstydkigen. gått GC utanför. Zokwo + och nytt biologiskt område öppnat sig Iden « assessor 5. E. Lampers, | > : rädiohjäl pen och den: gamla dans- " cent; Huvudsyftet. med ,undersök- | Vid "samtliga Tohelsdntåger g inar mer än kvinnorna vid de sena raskande är "att ändring av sänd- ningstid i dessa” fall/i som helst betydelse. Fä oc för forskningen har man trott sig kunna finna. nyckeln till eklamp- sins gåta på detta” nya fält. "Alla en- dokrina: organ. har: naturligtvis med hormönproduktionen, som inträder | under en graviditet; i tur och ord- ning / ansetts” 'vara bärare av den primära ; orsaken. "till graviditets- toxicosen, och under : de senare åren ' har binjurarnas' roll i'orga- nismen: stått. i medelpunkten för der -endokriologiska forskningen. Dr von. Post slutar: Ne 'Den minskning. " eklampsifal- jens antal söni kan iakttas i näs- tan. alla civilisearde länder: beror rad mödravård,” genom vilken man på eft: tidigt stadium kan få patien- terna - under: behandling. och. för-' hindra sjukdomens vidare. utveck-=' ling: Vad så barnmorskan beträffar kan om henne sägas att det är i förebyggande - mödravården som "hon kan göra sin stor insats: Den > ” välutbildade ”" och > kunniga skan;. kan uppmä alla tecken till avvikelser från de ! hormala och inte.endast med spets-| glaset och salpetersyran utan även "med bågen. och blodtrycksmanchet-; ter": avslöja en börjande: ravidi- etstoxicos och; medverka till att tanke på den stora omstämning av |. Nordköreas regeringschef Kim 1 Sung har i spetsen för en stor. dele gation Wwrest till Moskva. Det anses I att nardkoreanerna;i. Moskva. skall om Kören; — Kim In Säng, kanske frarniför allt på en mm mr tor me; var det Stod" strid kring hönörn, när n Ydev' fria: ordets" sista fästå mer. sällsynta, och det är att pas att.vi genomi.alltmer för mödravård skall kunnå, D når bättre. resultat. Fjellbu! lät sig! icke förskri eka: fick han gå ha epresénterar. samtidigt. moti -vét,i-' rörelsen —:den mot. framtin i|den spejande kyrkan: På -Katrineberg talå äl ko bu på söndagel e med” 87, prog. Närmast: .kom ;miisiken redovisar 7T:resp: 70 pro- ningen är att få klarhet' i lyssnar- frekvensen "vinter och sommar, Helt naturligt framgick: att' "svenska fol- | ket lyssnar på "radio mera på tern,” men "skillnaden: mellan” års- tiderna "är så oväntat” liten som maximalt;; 15—20 :. proc. Man har också fått feda på bl. av att 'dags- 12:20-nyheterna men männen -lyss- nyhetsutsändningårna. " Säsongen” har i ngen större ”bety- delse för ett visst antal fasta pro- gram, sori sänds året runt, Lyss- i narvanan, . som” grundläggs' under ena säsongen sitter £ under den följande, och det kanske mest över- och d an. haft den; största åhörarska- sens: skraftfulle” lång; Skåne Bakom a kr scoutförbund. ”k no ar 42 641 00. och, hedraride' kyrka: Under. ett tjugotel. år "hade; kntarkonfetensen" på Katrinehberg. på lördag" och: söndag , |har.sedah tidiga ungdomen hört till: en ledande kader inom norska kyr- : kan; Vid sidan av Eivind Berggra han vara" den” internationell ;därför- inger! övertaskning, ät sökte lägga munkavle Pp ph a svälge till England, år des han som biskop och än "Nordnorge" för att små ” Som huggen ur det nor; ” let'står” han stadigt förank«=! prges folk och kyrka. Men, dryfta. den förestående konferensen : a han blivit ett. känt namn i sitt stift, a Katrinebergs folkhögskolas 'aula, ”Jfrämst som själasörjare, ungdomg- : ledare” och. predikant. Hen är nur > Cd mera 1:e”v. scoutchef i Syerigés ” : "Director . Schröder . predikar på söndagen vid kö san. i Alfshögs' kyrka? öladtad Sina teologiska studier . bedrev Dahmén; i Lund;: som'.han." ler. att.. procenten: lyssnare i. den efter prästvigning lämnade” för att högsta --åldersklassen-ligger:- främst:junder. det. sista- världskrigets ”svåra- «| Kvinnorna - överväger vid" 83 och år vara sjömanspräst i London, Där hann hah med att vid sidan "av sin ” tjänst leva sig in i engelskt kulturs "ve liv och torde vara en av våra främa” . sta kännare på det'området. Därs om kåserar han på lördagsaftonen- Hjälp. Grekland! > Insamlingen till förmån för ' | greklandskatastrofena offer .på- » går ännu. Dagligen inflyter bi- drag, men behoven är, bottenlö- 1 ga och. ytterligare hjälp är av nöden, Dröj därför inte att in- ”, betala "ert bidrag till sPostgiro-" FETT VYFYTYYSTYNTYN NTYISTTTITTYN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.