Yrrv TerrTrYyYYTYTTYYEYTETTYFTTIYTETYTTEETYFYYYYYYTYTEYTTYTTYTETVYTYVEYV Yvrveev YTreveeereeevtefYtYYYYTTY p "> LAHOLMS TIDNING mn > YYYYYSYSYYTTYYVYFTTYFITTYTYYYVET FETT TV TS VET VTYTY TT YVT fre V så riktigt, att bebyggelsen i vårt. land börjat .vid kusterna i och följt floderna in mot. land. bygderna. i åtminstone södra! Sverige i många århundraden” d. = varit "bebodda av människor, » På- Ivar Tlunggrens gård i : Norra Össjö.» i Hishult mot” E gränsen till Småland" finns det. gamla jordkulor, i vilka "män niskor en gång i tiden bott. "> Annars är gården, till sin nuvarande ägogränser . och: be-. byggelse inte särskilt gammal, Ivar :Ljunggrens fader Carl Ljunggren lever än. Han är nu 80 år gammal och hjälper fort-. farande till att. sköta jordbru- "ket, Han -omtalar, att: gården köptes. och. bebyggdes 'av hans fader. Petter :Svensson. Lung: gren," som-"var' född - 1828: och dog-1902.--År 1881 köpte har "1/8 mantal insockne -frälse n:r 4 Norr: Össjö, såsom .det Hette 'i köpebrevet. Jordområdet. var på :1007 tunnland.' Gården har nu . 20 : tunnland odlad jord > och det mesta därav: har:.den : förutvarande äg, Carl Ljung- gren . och: dennes fader odlat. Då fadern: köpte : "gården; var Carl-£ Ljunggren 'i' skolåldern och Carl :fick naturligtvis”vare med om att odla” upp": gården 'och"'sköta' jorden. Det har va: rit :ett.. arbetsamt” liv, som 'han haft-att leva: Det är inte'nå- - got latmansgöra att. bruka” och » odla" jord... i skogsbygd, 'men/ Carl Ljunggren. har haft kraf. ter. att” utföra sin'del'av: dettå jättearbete.' Och'än är han' vid god hälsa, : kroppsligt: så väll Men för den skull bör man inte, 2 tro annat än att även skogs- "> rande i de dagliga sysslorna och tar det mest som en' av-)' "koppling att en gång om dagen få gå” ner till brevlådan en halv kilometer från gården för att hämta Laholms Tidning och övrig: post. Visst "har jag > fått slita och : arbeta, men jag är nöjd med min lott, säger han. Jag rår mig sjålv och har' det bra. Gårdsbyggnaderna ligger i en : vacker - lövskogsdunge, och man '. måste! säga, att: Petter Ljunggren, ' som valde ut den- na plats till 'gård, hade natur- sinne. -De :höga ekarna susar majestätiskt över r' gårdsbygg- naderna; so: -— Jag minns i. min barndom, att 'vi hörde eller: trodde oss höra ett avlägset 'dön: Min far brukade gå ut och lyssna, men fick. aldrig besked om . vad det var, : berättar hr Ljunggren; Dönet - kom: från en ,' plats, där: vad min: far. brukade Kalla för |snapphanegravarna : ligger. : På denna, plats finns rester "två: olika « detta fi it SN "Efter vapenstilleståndet” UKorea Cöch före + ässlutet” nns . tvivel med Sydkoreas sege' Här ligger grunden till den > serade sydkoreanska politik mellan USA och dess allierade och Sövjetunionen samt. Kommu "mästldna har kriget! slutat oavgjort!” Detta är .emellerti " fallet när det gäller de "båda stater som var de egentliga motstån darna nämligen det” kommunistiska" Nordkorea 'och det västorien- terade Sydkorea." Kriget. mellan, dessa båda” paster' "slutade ' utan ' h "Nordkoreas förintande nederlag. I ästerlandet ofta och med rätta kriti- vilken”; : krig. Som -kraftmätning .;-', inte: all: > Rhee.... ' När kriget i Korea bbrjade häde Nordkorea en för östliga förhållan- den 'mycket stark armé på omkring . 300,000 -man ; medan 'Sydkorea i praktiken 'inte hade någon armé alls, bortsett från en polisstyrka på 30,000 man, vilken ' varken; hade +». stridsvagnar, moderna vapen. Sådana hade dä emot "den nordkoreanska armén. i stora "mängder tack vare Sovjets - och. Kommunistkinas . hjälp, . Det > armé, med undantag av de så kal- "lade -”kinesiska ' frivilliga”." Medan Nordkoreas kommunistiska arméer förblödde på krigsfältet kunde den sydkoreanska republiken med ame- rikansk hjälp organisera en armé som 'i;dag utan tvivel är Fjärran österns starkaste armé vid sidan om Kommunistkinas. Sydkornas: nuvat rande militära 'styrka är större än Japans, större än Chiang-kai-sheks mé,., den. är d: e, bättre och starkare än Indonesiens, Indiens eller Indokinas , militä styrkor, Det lilla, tidigare militärt obetydliga Sydkorea är nu en fram- stående militärmakt i Fjärran ös- tern, vilket irriterar både vänner "och fiender, både formosakineser -och japaner Jiksom Kommunistkina . 'och Sovjetunionefl, : : [ I Upprättandet av den sydkorean- ka 'armén är koreakrigets största föverraskning. Först sommaren 1952, jefter två års krig, hade Syngman . 'Rhee, tio stridsdugliga divisioner. "De var relativt väl utrustade med amerikanska vapen och de har ut- : bildats av amerikanska officerare. : Men denna armé var då inte myc- ket bättre än andra östasiatiska ar- méer. November sämma år 'fanrig det "tolv divisioner, februari 1953 fjorton," och när” -vapenstilleståndet ingicks' höll de sydkoreanska' divi- sionerna 65 procent av fronten ooch både vad som angår stridsmoralen . och utrustningen är de nu utan tvi- .vel överlägsna sina asiatiska 'neot- "ståndare, sInom kort. kommer Syd- koreas armé att omfatta 22 divisio- ner på sammanlagt '400,000 vältrim- made och modernt utrustade solda- ter, Visserligen har den sydkoreanska armén brister, 25-åringar är övers- tar och 30-åringar. är generaler, "Knappast någon av officerarna, el- . ler soldaterna. har längre-erfaren- het 1 militärlivet än 3 år. Enligt artilleri ' eller några di Sö kommunistiska Nordkorea har -un- | der kriget nästan totalt förlorat sin |. repr av Syng österländska experter be ver er asiatisk "soldat minst 4 år för: att kunna bli en soldat i västerländsk mening. På grund av erfarenheter= na under detta krig måste : : denna åsikt nu -revideras. Det har varit möjligt att av koreanerna bilda mo= na arméer på bara 2 år "Sydkoreas överlägsenhet” gent- : emot "Nordkorea kommer vid "krigets slut också till uttryck: rande.-- : 'befolkningsantalet. .: Sommaren 1950 hade Nordkorea "omkring .10 miljoner invånare och Sydkorea omkring 15 mil- i.doner. Efter tre års krig omfat- "tar: Sydkoreas befolkning nu 20,5 miljoner människor, varav : omkring 6 miljoner flyktingar '" från ' Nordkorea," medan den kommunistiska landsdelens be- ' folkning icke är högre än om> "kring 5 högst C miljoner. Mer än tre” fjärdedelar av. Koreas ... totala befolkning har sitt hem- vist i'den sydkoreanska repu= ” bliken. . De väldiga flyktingskarorna. 5 är Sydkoreas största" problem, Om-: kring hälften av invånarna. lever utan tak; över huvudet. 2,600,000 flyktingar bor i läger, 3,400,000 per= soner i ruiner. 120,000 helt föräld- ralösa barn finns nu i Sydkorea och 330,000 krigsänkor, 15,000 hundra-. procentiga invalider måste försör-. jas av staten. Antalet döda soldater uppskattas till 70,000 och 400,000 ci= vila medborgare har dödats under kriget, =. > ls + Massorna lever i nöd och elände; Den totala. industriella produktio=' nen uppgår nu endast till 30 pro- cent av 1949 års produktion. Var tredje industriarbetare är arbets- lös, . Livsmedelsproduktionen .. har inte kunnat hålla jämna steg med den våldsamma befolkningsöknin= gen. Men det är bara en tiondel av den odlade arealen sorn inte bear« betas, Skördarna ger knappt bälfs ten av de' mängder som är nödvän= diga för att försörja den stora be= folkningen. . Under detta år måste Sydkorea importera livsmedel för 178. miljoner '-dollar och regeringen räknar med 'att nästa år blir det också minst 100 miljoner dollar, även om freden kan bevaras. Fake' tum är emellertid att Sydkoreas pär ringsliv endast kan reorganiseras med hjälp av mycket betydande ut« ländska krediter och leveranser, I LJUNGGRENS | GARD. som -= -andligt. Han gär. förtfa-” vena på en utomstående. Till eexmpel: =. ”AÅr 1932 här varit "ett dys- tert år. Mors sjukdom och död och därmed följande stora sorg har varit nästan mer än jag mäktat, bära. .- Allt ser mörkt och tröstlöst ut. Enda trösten är.att hon slipper att lida mer. Tecknar 'med 'stor sorg i hjär- tat. Norr ' Össjö ” den '. 22/12 1932. Carl Ljunggren.” Denna vackra vers haj ckså återgett i sin" bok: ” han Mitt, hjärta vill krympa ". och brista: . vi skola mista varandra . en dag och -läggas i kista.” - : Gud hjälpe. den som står kvar som den : sista. ..« ....l Världen blir .mörk ' av stenmurar och det syns att marken. grävts ut. : — Här finns säkert fynd att göra,' säger Carl Ljunggren, Men jag har aldrig v velat röra i jorden här. följande: - . : ”År 19386 har. åter” "varit att sorgeår, Jag har mist min yng- sta flicka, min lilla älskade kä- ra Edit avled den 15 april och begravdes : den 22 endas . 24 -> Petter Ljunggren, 'som bygg- de gården, var soldat, och en liten. erinran . om att: Ljäng- grens. är: av scldatsläkt” får man när man kommer-.in i "be: hingshuset och i förstugan får se en ryttarpistol-och ett par gamla . gevär. Bland gamla sä- ker som finns på gården.kan man: också - nämna: en betsman med. årtalet 1724; äg st Det hör inte alldeles än 'van- ligheten, att en odalman i den gamla godtå tiden gjorde boksanteckningar.,. ä Men; Carl Ljunggren ' har ' skrivit upp.en hel del av sina "upplevelser allt eftersom de timade. Det är all- år gammal efter en svår. lung- inflammation.” . ” : Man 'kan också i denna an: teckningsbol . utläsa, att .Carl Ljunggren in på ålderns höst följt. .med ' tidshändelserna och är patriot. Så här Iå- ter det nämligen på ett' ställe: ””År 1945. den 30 november är en . mörk, . spöklik. och. dyster dag i: den svenska historien. Flyktingarna i lägret i Rinkaby har med våld först bort.” CI: sina dagboksanteckningar berättar Carl Ljunggren också omen gammal. sed i Hishult, kakelugnsgillena, Så. det: - han :fick aldrig se. något. och dagliga : händelser. 'och tilldra” Förr brukade mån vid kyrk- gelser som "verk: ripand "är tagning ha med "en "säck: bröd och": en.” kagge. brännvin” och bjöd. I min barndom "faämns :ett hus . vid" Hishults" kyrka; där Adreasa Sicela : bodde; : och. . hos henne hölls käkelugnsgillena. onsa” Johannes: .Brukade ofta < Kornhult var: på tre kakelugnsgillen på: en dag, gren, som med nacken .har | : - Våxtorps bio ger söndag : kl..:8;' hehne aldrig” - med och'::Sven Lindberg [lerna Filmen -- är. il 'mycket omtalad och” sAlbiin'-och. Gunnar Barnfö bjuden, ' > S :tunnlanäsgård. - Den” här hästar. ; + med? iågbverkalls . lägsmål. och ljuv; röran, arnförbjuden. ake : . Knäreds biograf ' ger: £ kväll kl.:'8 den stora även-' tyrsfilmen'; 1'; färg "Tio tappra: män", ;imedyB urt Lancaster i hu-2. id! in i tätorter. På grund av "fartblindheten'. har; 4 De sasdeltida" kyrkornäs altare” voro ursprungligen av sten, "De "hade på framsidan eri fördjupning, vari en låda för nattvards-. et var täckt med en slät stenskiva. I Östra N "Kyrkans "medeltida 7 É altarskiva av sten meslövs kyrkail "slutet av 1700-talet lagade man bl. a dess altare, I det murade "altaret hittade man då en liter blylåda. Denna in-' nehöll ett benstycke invecklat” i tyg jämte"en pergamentssedel ; : Sänctae. -virginis relinquentur.” Översatt, i a. I detta . anhang kan: nä att "Båstads kyrka", 3 "också har riamh efter jungfru Maria. Troligen" var också Knäreds . z: | gamla” kyrka invigd åt henne.-Av övriga "kyrkor. hade Laholms Ne kyrka” namn efter Sankt Clemens, Hasslövs gamla Kyrka trolig Mest og DN efter Jakob den äldre och Ränheslövs efter Sankta Elin av Väs- PT : tergötland: Det gamla, värdefulla relikskrinet i Skummeslöv kar, + . numera gått förlorat. Det förvarades i prästgården. men” vid 'en NN eldsvåda, 's som övergick denna, blev det troligen förstört. Cd Medeltida. altarskå l of Kyrkans altare har. tidigare prytts med ett medeltida. altar- Me oe skåp. | Detta har utförts av en synnerligen skicklig mästare till- Sör hörande” Liibeckerskolan. ”Altarskåpet, som "föreställer. en s. ki Gregöriemässa, stöd i kyrkan ' till 1754,' då "det ersattes av en : "numera förstörd 2'tartavla föreställande nattvardens instiftelse. : : Altarskåpet, som är "tämligen illa skadat, förvaras nui Historiska ' LÅ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.