I ae . riskerade att försumma, den da LL ILLA SATSA MI LAHOLMS. RRNaT 2MSOHAT ; Tana faldio eV | Sabbalstankar ÅAv "domprosten. Nils Bolander, län ; Lund: : M > Text: Luk. ä0: sa. vr mn Lyssnande "och sysslande.: i ' Mästaren från Nasaret höll sä- kert lika mycket av hela syskon- trion i det trivsamma hemmet-1 Betania, Marta, Maria, Lasarus. : Han har aldrig krävt något så "orimligt som att a'la människor skulle vara stöptå i samma förm. Här fanns det.nu. två systrar - som .kompletterade varann yp- berligt, den praktiskt. lagda Marta och: den ' kontemplativa p " Maria. Det är. bara. när. Marta sticker in huvudet från 'köket!; och . säger; ”Herte,' frågi icke efter att min "syster lämnat alla bestyr åt mig allena?” en vänlig tillrättavisning ime i hennes röst. Då ker han henhe orden: > "Marta; Marta, du: gör dig bekymmer”, och oro för inångahanda PER i. Martas fara var den, att. hon höll på att bli bergtagen av de "mångahanda, praktiska... bekym- ten; Hon var på god väg att för det . mångahanda.' glömma » det , enda nödvändiga, den stilla stun- den med Kristus som” jö 1 För att tjäna Kristus höll hon på. att förgäta en annan sak som hö kristendomen til:jatt låta sig tjänas av Kristus. i Samma fara hotar: de Marta- kristna tiderna. igenom. : Stillhe- ten är en ran blomma :i vår kul- tur, : där Bullerbasiu$ regerar - med diktatorisk myndighet. > Bullertiden fostrar människor som flyr stillheten vid Jesu kors. i Det mångahanda sysslandet är » naturligtvis 'en' nödvändig sak, men vi får akta oss för att göra | he'a livet till ett enda plottran-' de med” allt mellan: himmel o v SER BR s ” Vi måste I de olika kristna | sammanstutningarna organisera I ett månggrenat praktiskt arbete i.diakoniens och missiohéns .he- "liga tecken, Men. denna kraftut- " veckling . måste : till varje 'pris .- motsvaras av en ständig; trogen " krafthärntning' hös levande Gud | : i hans levande. ord, i andakt och "bön, "Tjänst. utan. stil het; inför. " Kristus blir barå. skramlände ru- tin. : Marias fara ar "den, att hon in de' Märia-kristha' a kän” ham- . na I dagdrömmöri och, världsiso+ lering.. Den: kyrkliga förbämhet » som talar över ägsna, 'ord "öm. frivilliga, kyrkliga arbetet. i dé många praktiska förgreningar & ö - ”Sorgeliga saker hända. Än i våra dar ' minsann 1 Hur många gånger. har ske vi äldre hört, denna naiva: visa sjungas.på den-vemodiga. mé: lodin! -Den är. väl. inte vanlig nu; liksom: andra folkvisor: har den nöjesindustring tystats av den: moderna Bg och en vet, till. det: drama som -juli. 1889 "utspelades i Nerre- du som ånte tycker riktigt. om tonfallet levande: Nn av I lättja, e skov på den:danska ön Taasin- Be;-då' den. svenske löjtnanten, grevea Sixten. Sparre: och" lin- | danserskan:,; Elvira + Madigan gemensamt sökte döden, då det icke: förunnades deny: att leva tillsammans r: : Närs författaren till desså rader? "nyligen. färdades genom Danmark,” valde: han er sydli- studera: i Danmark.;; Redan-i Nordsjälland frågade: jag flera” personer . därom; -.och. de :visste klart: besked .' så: när; som på. tidpunkten: någon trodde det: gudomliga Svendborg i ske Danmarks ' vackraste : stad och" på -:' dess ' turistbyrå nämnde namnet Elvira : Madi- gan, gav. man. mig genast ex- samfärdsmedel dit. Där var det tydligen, Futingöromål att. visa a Att s ka en Gudsupplevelse] bara för själviska syften — som en ;: Gudsnjutning --— förfuskar och: förvränger 'kristendomeri i grunden.:Då blev det klent med vår ljus- och salttjänst i i världen. Marta och ' Maria är systrar: det måste betyda' att de företri der två: nödvändiga” rg i | och K nytt Dig giva. v vad DU giver! mig. gare rutt än den vanliga stråk- |, vägen för att på ort och ställé' kring dramat; Det:; visade sig, rjäatt minnet av händelsen är livs akt upplysning om. platsen och = - turister vägen till Landets Kyrt ka på Taasinge. ot i i sv ENstund senare satt jag I bussen, : som först färjades ör ver "det -/smalå'” sundet "mellan Svendborg. ochiön Taasinge och nu” rullade fråm över ön. Den tanken slog mig då, att Sixten |1 och Elvira måtte ha avsett "en "I död.Å skönhet”; ty denna ö är förvisso:en av Danmarks vacki raste'” ejder.i Ön” (70 kv.-kilo: meter; 5,000 inv.)y; är. kuperad och skoglig, . sädana yppiga löv skogar, ' som man | annars find ner. först söder om Östersjöni På den" högsta. punkten:-ligget Bregninge kyrka, fr. vars torr man ser: 65 kyrkor, : 6 städer och 20 slott!. Ett par ' kni till; och 'man är vid Ländets kyrka Under > "en, ; väldig: ek på' den rymliga 'kyrkbgården' finns 'en hägkomhägnad, något; isolerad Ar lor: angivande vilka som härj: sover. den, eviga sömnen. «Till vänster med - namnet ;”Hedvig : Jensen” ”född den '4 dec. .1867" och till höger en'sten av mörkare färg |; med" inskriften: "Sixten; Spår: re, .: född ”, den 27 sept.. 1854”. oj. Det svar an "mängd ' blomnör på - Igraven; N "vc! "då jag frågade” en I person, vilkå som nu. för tiden |; kunde tänkas ' smycka” graven, var . unga Mennesker”.; skap. komm beger detta” sig in corpore ut till Landet. och ”meget' förelskede 8 mig. där- tillgång Madigan- litteratur. Där läste. jag: alltså visan;: änhu ; näiväre' är van citerade Svensk innehåller den i dock mö also rande - tankar av: Safania Inne ”Se; Parcen den” gamle ' der taet « ved din Side, . Hun vender Psi” Trald, mens Hun ” traeder sin Rok äh spinde dig selv i. For et Spind'" dihe kjäere, din Slaekt, mn dine Venner; a dif "Gud at du ikké Sie: det Kjender, - Th mikov; som Doden 'er jaern” ären i LT SE "rättades "den" högtidliga” akten. | fl ig :;iiKyrkoherden höll ett: gtipände | > med tvenne: stetav-i i griftetal, "frit fra Bram”. "och . en i vit: ”marmorplatta NES .Elvirag'” .borgerliga namn '—: fick jeg, till Svår: "ätt. det nog kr å ett: cirkussäll” J Polisundersökningén' tänkas, ' 'Taåsinge, det: vär knappt. ett då man sjöng SA gyldné. Sale ' Je a med - den Nen;'jeg "her? Jorden fandt : undra: på- hur gestaltat 7 sig de kyrkliga myndigheterna] de sto” som: står "på "ett bör |] helt :ånnat +; poetiskt: pla ;haard og blind:” : är: högst intressänt ätt . tåga del av de”sämtidå äakter- ha kring ”dramat i: Nerresköv, visade; att hon” möjligen tatt sig till motvärhn,' då han” skulle avfyra revolvern nidt henné "att. hon” Det kati instinktivt strax dessförinnan tält” syttran: | den”. till; närståelde "av: inné" 1 börd, att hot snart: skule dö. skildringen av Utider:” "väldig F7 "tillsluthing : av” folk från” hela de fresta kvinnorna I kransar i händerna; för: | i(Ben danska "versionen av: ps. 94 I. vår nuv: . svenska liknande fall: '. Sannolikt : hadé Sven Hävta"saljör DEN sö- KER ICKE SITT. . Roman;! b 9:50, LT: Hu sthdersökningaf : 5 aveliska |. folkets i i: läsvanor :'tydet: på" att:|. blekirigen.: Sven Edvid Saljé. jäm- te. Vilhelrh Moberg och Jan rel: degård, är den mest folkkäre. för! fattaren f£.h Det. är inte svårt ett” förstå varför, Salje är eri ut: märkt; 4 berättate;”: häns. livesyn kännetecknas. äv. en allvarlig-po- slvtism;:.o; han” kan berätta om vanligt: folk så att det bliv: pEn i. Saljes nya: roman ker Åcke sitt är "hans: sjunde sedan” debuten 1940. Det är tre dan,..hans senaste bok. De eidär kom; oc Man, kan vara: förvissad att hans många läsare med stor 'olålighet -igen; ”När de dessutom får. -veta I om: Tarps Elin, 'en av. huvudfi- gurerna i.de båda succéromaner- | Jna' På dessa skuldror och Mårni- |; skorsrike, så kommer det att tas |. som”; 'anledning i att skynda ill bokhandeln. Det: bör” försli som sist sägas att” Saljes "stora" läse: krets inte "kommer 'ett bli besvi- ken;: Salje- har nämiigen signerat | an bästa bok: hittills :-Tarpss Elin"var, känd , som: det fattiga = vMotorpäs: bysköka-: med ;läst>de: föregående cker "det ' erinringens Ava Bror: > Skimmeslöve” kyrka Älhör" "den grupp äv kyrkot; rektangulärt = långhus samt lägre och smalare kor och avslutas "med. en absid mot öster, Av Halland, bnses denna vara deén'ö Skummeslövs kyrka, - - Janssön. de .kyrkotyper; som förekomma I är rdsta, Irnora den närnnda 'gtuppen äga en del kyrkor så kallat brett västtorn. Denha kytkötyp före ter synnerligen : "ålderdorniiga. drag. En del kyrkor. åv den omtas lade typen anses stamtme. från 1100-talet öck en del från början av 1200-talet. :Kanske' de.i något fall kunna gå tillbaka ända tll 1000-talet.” Vad ' Skummeslövs kyrka beträffar har den daterdts till 1100-talets början, Det äldsta skriftliga dokumentet, som be-' rör kyrkan, är daterat den 6 maj 1340: Sockenprästen i i ”Scuth- manslef” hette då herr Esbjörn. Kyrkan urspr I Kyrkans kor, absid och som tidigare sagts daterats till ungligen' långhus by ggdes samtidigt och ha Ne 1100-ta'ets början. Fönstren voro” små och obetydliga s samt rundbågiga. På norra sidan saknades fönster. På dess södra sida fanns små rundbågiga fönster i i koret och i långhuset: Fönstr ren sutt rände. Fastän' de gamla små få 0 mycket högre upp än de nuva- önstren för länge sedan äro igen- . murade kan .man ännu se spår efter dem och vid restaurering ” kunde 'man rmarkera 'deras plats ännu tydligare, arna stodo träskulpturer, Kyrkan hade två ingångar, västra och 'en på sydvästra” sidan av långhuset. I nischer i vägg- en på nord- gen var avsedd för kvinnorna: och den senare för männen. Då. Den förra ingån-. folkvisorna. Egendomligt” iog "stod: "söder om kyrkan utanför dess. 5 kor, ungef san gravplatsen är belägen, Första” gången "klockstapeln sär i kyrkans: räkfingar äv år 1664.” I 1695 års inventår um omtar, Jag att kyrkans] klocka hänget i i klo c ” vä net har Jagats. flera. ; gånger, bl. av 664 och 1680. På tornets i dra”, sida ser. man några: järnankare; Dessa! inlades. 1705 då hus. var, upptog man, ett fönster. Om. .man ser' efter riktigt FR ms ' kan man ännu: på: kyrkans 'nordväs ra sida: se, "var vapenhuset . "har .Jegat. Då värmeledning inlades i 1 kyrkan påträffade! maån'en es örrposterna | från dörren, som ledde från” kyrkan till vapen: , hu set, st d.v.s väntat. på ätt han skulle. komma | Jatt Den söker, icke sitt berättar . ger” hya perspektiv|: a, . och, vad :s som be- i Nn kang: barndom förgiftades av 'fa- ” - har i år förflutit 85 år r sedan det. svåra nödåret” 1868. Det året regnade det inte på hela sommaren vilket gjorde att det blev missväxt och nöd det kommande året; Även senare har vi möjligen haft liknan- de, torkår, men inget varken tidi- gäre eller "senare hår 'satt sådana spår "efter sig.som det ovannämnda, Alltjämt hör man talas om nödåret och ännu finns det gamla som minns d Båckar och de flesta brunnar tor- bäckar, I sjöarna stod. vattnet så lågt att man inte tidigare sett ma- ken”. Genom den oerhörda torkan .köm' vattnet så småningom att bli stillastående ; ide mindre sjön a, varför en 'hel-del fisk" dog, ” ” 2: Den odlade jorden hade då inte : samma "motståndskraft mot torkan som i våra dagar, Någon konstgöd- fanns inte och den naturliga Bödseln räckte Änte Hills :, Under våren "regnade det en del och grödan såg till en början" gan- den, såg också ' gräset rätt bra ut, "trots att det torkade, och om rhan då passat. på att slå, skulle man än- dock fått en del i i lädan, men på den tiden brukade man vänta med hö skörden” ganska. långt fram och så hann det torka bort fullständigt, -. Säden: blev inte mer än kvarters- ch potatisen blev inte mycket större än ärtor, Däremot blev höst- rågen rätt bra där den odlades, men på den'tiden ödlades icke råg inå- (Bon större” "ofnfattning; : djuren magra och slutade att mjöl- foder! Vatten "måste ' hämtas långa och å åär. Många djur dog av sjukdo- Tärna," som förorsakats av brist på näring, Det berättas att lantbrukar- | hå måste gå till varandra och hjä | pås åt” att resa. de djur, som på grund .av” gsbrist inte”. själva kunde; stiga.” upp. Helt. naturligt ; måste också de flesta besättningar- .'na decimeras ir. till 50 proc: av v djur staminen. dat en del. vass, löv 'och läng. och frampå vintérn utgjorde dessa växt- slag det foder man bade tillgång på. Något kraf'foder fanns inte och ej heller” hade honden råd ätt:gå dju- kåde" ur' och åarna. blev små som |' ska: lovände 'ut. Vid midsominarti-] ' > På grund av brist på bete blev j ka. Löv och "ljung fick utgöra hjälp- | vägar: : från ' mera : vattenrika. sjöar | "Som hjälpfoder hade man före Fi fodek så stort "att man på senvin«' > tern” 1869: måste riva ned; en. äel hälmtak och fodra djuren me vi : tillgripa olika åtgärder, för att kun= . nä uppehålla "livet. BL al drygades; mjölet ut med syra ohe: bark; Den, som hade. råd kunde. emellertid kö=' pa rysk råg eller : tågrijöl i Var=. berg och Falkenberg men priset var inte - - "mindre än 32 riksdaler per under vintern, och "påföljande: år; De flesta var "åldringar , och "barn, som inte ”kunde'självå skaffa sig sitt livsuppehälle genom arbete. I stora,' skaror strövade de omkring och. bad om mat. Det arbetsföra-fol=" ket däremot sökte sig till andra bygder för aft tjäna sitt uppehälle, ; Någon érsättning för' arbetet före- kom emellertid. inte. Man var glad över att få arhete £ berättas det. - "Stockholm en ritt på 60 . perbringa jubilare: samband med 700. . estliga" final;' avre :ellér åndrå ädesslag! "slut blev emellertid bristen på - på onsdag kväl.; Stockholm. : ätt nya 1äsard | "situation 1 byn. får” sin. tipprättelse., Vad åade” Anté. "glädjeämnen, men flic- "åeräs Agrubblerier: : och framför folk, söm drog kring hafis" tibtar.” Bli var troskyldig Srig på ömhet,. det: vat, föl och olycka, Det är eh gripande historia hur. hon drar sig fram med sina tre barn. Det är;.om hur; hon tar sitt. ansvar deh "gestaltar :sitt liv till. något Positivt, som "boken: främför, ant Handlär.s vis fat ie fyllda "av Varmt liv, 'öch mad får leta” -länga efter ett motstycke -| till: denna intima kvinnoskildring. : Salje. låter: läsaren erfara hur en annäll' människa: ser ut i hennes Hemligaste: skrymslen, : och "dot bara —- som" natur- låshingen” fortskrider, den -med?: kärjsla - och dén vördnad för allt mänskligt ' som" . karakteriserar bokens: författare, ”allteftersörå ve och. musikaftnar ha Kornhults- bor och ' Markarydsbor : medyer- kat” Ett sbarninöte. hölls och 20-tal: barn infann sig; - Söndagsskola + startades kommit, Skolan : "kömmer” Satt fortsätta under 'SKo tiden i "bör staden” -på ”järnvägsstationen, Fyra", söndagsskollärare Markaryd kommer att bytas vid ordnas i samarbete med .en an- nan "söndagsskola i: trakten i Laholms Lutherska: missionshus, Bärnen 'erhåller 'en tidning var- dagsskolan : erhåller: :de flitkort. är också god;-och därför är a'la nas” bärn för ståelse | ör a ”drig för nära ett > don framför: dig; » Vär sä skilt .« s försiktig : vid omkö 30 aug. 32 barn från 23 hem har ” från att leda skolan. Julfesten- an-. Starten. har. varit god; Avsikten > ' ridagsskolans ; vänher' på plat-: sen tacksammas över : föräldrar-. vatt sända sina: Glan. - hifig, så”ått du inté trähger i passerar —”eller je söndag. Text-”och 'sångböc- . . "| ker”har ötdelats, var tredje.sön- dag i som, barnen, besöker sön-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.