. heten heller. vill ha kvar floder- na. sina naturliga fåror för att "i stället på konstgjord väg fly- » ret kan bara”bli ett. Numera - någon gång råkar bliva strö fram; "till. 'Sydkratts'.. senaste gkapelse gabäck,: där: förr. i "tiden" aga n”delade” sig i två " rent tropisk vegetation. "nya och gamla, Bassalt, Knä- Lördagen den 3: ika tillfällen Bar | det höjts ramaskri över att man fördärvar naturen då man tvingar. vattenkraften att lämr- ta in i en kraftstation för ati betvingas på” sin vildhet i form av, kraft, som sedan distribue- ras ut över landet. . Man kah med skäl fråga sig om allmän-/ na i sin naturliga vildhet "med dess vackra -stränder. och fail än" den bekvämlighet, ch triv: sel som utan tvivel det: elekt- riska . ljuset : "och kraften: ger Oss -moderna människor; : Sva- 'kan' man helt enkelt inte und-' vara den elektriska kraften; I det . moderna hemmet är mån helt enkelt, lamslagen” då. det avbrott. Blir då landskapet så. förfu- lat genom att man bygger én kraftstation?” '- Laholms Tid. nings medarbetare har: avlagt ett besök vid kraftstationen :i Ängabäck och Majenfors, 'som nu 'är invigningsklara och där den högtidliga invigningen kommer att äga Tum lördagen den 3 oktober, Svaret” blir o- bönhörligen nej. .Dessa :moder- na kraftstationer bygges efter absolut ”de modernaste : princi- per och inte nog. därmed mån har” "lagt särskild :vinning om ; tillvarataga” de. naturliga nöjlignateena att får stationen | att flyta ini omgivningen... Vid värt besök: höll man söm bäst b kring ' -kraftstationerna” så att allt är putsat och fint. till ins vigningen. gabäck är iden senast . färdigställda? kraft- stationen. " På slingrånde'' vägar, köatade oktober 1953... att: 'snyg; 82 upp, runt om-i + | Strömmen alstras i generatorn - veerrererev Yvrrvrv i fe s vvrerreveYvtTTYV [d YTYYYYTEYYTYTY]rPTE YET TY + at mer” in i kraftstationen" fångas ögat. omedelbart ' av de båda" aggregat, stora som; de synas men. vi får snart reda 'på att det endast är en7titen, liten del SCm : Syns." Övriga delen ligger under . golvytan 0; där är det. ”tabu” för .. alla . främlingar, Med. vår. utmärkte. ciceron sorn följeslagare, begav vi oss ända re alstrås strömmen genom att de : nerna ' drivas runt, av Lagans - vattenmassor. : 'I angränsande: rum . finns ' sedan ”6-kilovatts- ställverk, och. dessutom en hel '' en "mindre reparationsverkstad, sonalen sett litet pentry ' mm. Här,” nére” syra om eld ' skulle uppstå i någon 'av generatorerna. Den- na utlösning kan även ske” ma- nuellt från kontrollrummet; .- Efter denna rundvandring i de' nedre regionerna kommer vi åter upp i maskinsalen med dess båda aggregat. Till höger har vi så kontrollrummet där vakthavande maskinist har sitt tillhåll: och där. han på. de o- lika tavlorna kan utläsa ' det mesta han behöver veta ”Helå” stationen skötes av maskinis- ten: från kontrollrummet; och här finns 'stora kontrolltavlor. med signaltablåer, .temperatur- | mätningskontroll, "vattenstån- | det, flodluckorna relätavla som. talar om ”maskinfel, övertem- idigare påpekat finns det vid - Ängabäck två -aggre- gat, ”på vardera 5,000 KVA och dessa: har en'effekt av sam- manlagt. högst 7,000 kilowatt. vid en'spänning av 6,000; volt och som: sedan via ett mindre med vacker skog går vägen armar på "en kortare bit och där det. mellan . flodfårorna fanns ett flertal små öar med Hur det kommer att gå med.denna växtlighet får "väl framtiden utvisa. . Själva "kraftstationen är en synnerligen stilfull ska- pelse i betong och den inrym- mer 2 aggregat på tillsammans 10,000 "KVA upplyser ' oss tjänstgörande -maskinisten Erik Miller, Hr. Miller omtalar vi- dare att Sydsvenska. Kraft AB nu har följande kraftstationer igång i Lagan nämligen Bro; Traryd, Ängabäck; Majenfors red övre och nedre, Skogaby, Karsefors” och Laholm. : A Ängabäck har en fallhöjd av 6,5 meter. vilket är en av de .och dessa användes t. ex. vid ställverk inom byggnaden går ut till ett utomhusställverk där kderi, transformeras: upp: ; spänning "av. 50,000 volt innan den skickas vidare till central- stäfverket -i Knäred. Utanför själva kraftstationsbyggnaden finns två intagningsluckor och det är där vattnet forsar in i turbinerna. Så finns det” två" flodlucker med en kapacitet på 150 kbm. vardera i sekunden vårfloder då man inte kan taga nytta av allt vattnet som, rin- ner. till magasinet, eller, med andra 'ord fångdammen. Denna fångdam har gjort Ängabäcks kraftverk '. känt. Fångdammen sträcker sig över en areal. på c:a" 200 "hektar därav/en stor del produktiv åkerjord. I an- slutning därtill måste bron vid Råstorp höjas något över en/ meter... Det "område som lades under vatten bestod förutvum minsta fallhöjderna för. statio- ' "nerna i Lagan. Då" man kom- av åkerjorden även av: stora ner i turbinkammaren. Här ne- 'stora cylindrarna i turbi- co del :annan teknisk , utrustning, = badrum och toalettrum för per- 3 is bottenvåningen : finns även ett" kolsyrebatteri, |. .| Som: automatiskt utlöser . kol- t = Hårda tider, mycket” hår da tider var det när vi starta- de, och det. var kanske dessa, som voro den främsta orsaken till att vi satte igång. Det är kamrer Edvin Nilsson , i Veingeortens jordbrukskassa,. som berättar detta för. Laholms Tidning med anledning av kas- sans tjugoårsjubileum, som in- träffar på måndag. '— Det första sammanträdet höll vi i Veinge kommunalrum den 5 oktober 1933.och bland de närvarande märktes numera statsrådet . Hjalmar; Nilsson i i Spånstad som. representant för. centralkassan , och. RLF samt kamrer Hugo Hansson, Falken- berg. Redan: vid: :starten”an-; : tecknade sig ett fyrtictal med- v lemmar, och de allra flesta. vo- ro med på sammanträdet. Vid. detta” tillfälle: såväl som” så många" andra diskuterades de : svåra förhållanden, som. jord- brukarna arbetade under. Svårt var det då att få Banklån, vi lantbrukare. voro dåligt betrod- da, sex öre fick man för mjöls.. i ken och- :35---40 kr. för en full-” växt gris, framhåller hr” Nil son. Se Det var ett "utomordén enigt möte, som beslöt -att bil: da Veingeortens jordbrukskas- . sa och behovet av krediter vår stort den gången. Alla -kunde vi väl inte tillfredsställa med en: gång men nog rmåste' jag” säga, att det hela har gått myc: ket bra i lås, fortsätter herr: Nilsson. Penningbehoven i jord bruket' gjorde sig starkt. gäl- lande och det. var inte så lätt skog och det är fullt klart att den sjö som uppstått ur'skön- hetsvärde ' : till stora delar "är vackrare än vad som var där förut. Det är lika naturligt att lantbrukarna, som tidigare sått och skördat på åkrarna finner att sjön är vacker men man områden tassemarker med tvin föredrar dock de böljande å- kerfälten. Majenfors kraftsta-".. tion skall utbyggas ytterligare. Så tar vi farväl av vår ciceron och Ängabäck och ställer fäv- den till det lilla stationssam- ' hället på Hässleholm—Veinge- banan Majenfors där vi stannar vid den nya kraftstationen som ligger inom' Markaryds: socken, Den äldre kraftstationen 'som togs i bruk 1909 är. belägen i Knäreds socken i. Hallands län. "Stationsmästare ' J. Eliasson tar. välvilligt. emot 'oss' och för oss omkring i den nya, tidsen- "liga stationen som är byggd "efter samma . principer som "Ängabäck. Skillnaden är bara den "att -här -har man bara en turbin på 7,000 KVA: > Vv Meningen är att bygga till "den nya stationen så att man -får plats: med' ytterligare "en : turbin som skall kunna produz 'cera 7,000 KVA : i Nedanför stationen "har grävts . eh - ny avloppskanal, "som elegant slingrar sig ner mot havet . men. dessförinnan har ytterligare ett antal av Sydsvenska Kraftaktiebolagets kraftstationer kunnat taga nyt- ta av den kraft som" vattnet har till fromma för oss män- niskor och för att hjälpa" oss att ytterligare modernisera ; vå. ra hem och arbetsplatser med elektricitetens hjälp. : Rang 1: FYTVSTTEN FEETTTN — - Under sin 20- ärlöa ved samhetstid "Har kassan städse visat "en. stigande :' omsättning,' . berättar kamrer .Nilsson',vida- re. Och i dagens läge.uppgår utlåningen till i runtrtal 1,5 miljoner o. inlåningen 1.132. :000 + kr; ' Medlemmarnas antal - ute ör Kamrer Ordf,” i > FOLKE LARSSON ' 5 oo Sö att få lån i bankerna, Men jag måste, : säga, att. lantbrukarna i. Veinge, som utgör :kassans område, helt slutit' upp kring |: sin egen. kassa 'öch gjort dsa ' nuvarande kamrer "Edvin" Nils "jämte" Edv.: Nilsson alltj. Skogaby et ön nu 262 st, vilket stora intresset. Kassan har nu-: mera skaffat sig lokal i Veinge by och har expedition jmånda: gar och. torsdagar, Men” strä. var efter att kunna hålla kas- san öppen varje dag, inte minst med tanke” på "att vi numera också har ”skatteuppbörd, tar hr Nilsson. = :-I kassans första 'styr son "ordf "under "åren 1933—36 och har sedan" dess varit kam: rer, : Under åren "1937-38 var Olof Olsson i- Genevad-oråfö- .rande' och :sedan 1939. be) des denna viktiga: Post. äv ke Larsson, Skogaby. Den för-' sta styrelsen; bestod av; "Iver kvar i styrelsen. 1:-den sätt” vidare Gotthard; son, Göstorp, numera "bortgån- gen, Fritjof Johansson, Skoga: i-by, Olof Olsson, ”Olofsdål;' SMS Bertrand Svensson; "Veing , och: ; Edvin": Nilsson, . ab”?Ivar "Jönsson, Bölarp, Nilg R.. Nils- son;' Adala, : Arne Jacobi on, Sönnergård, Artur” Olsso ringe, David Bengtsson, Ling: hult. . Det var extra ting i Laholm i går och som enda mål upptog detta . ett .krav — inte så kon- stigt i och för sig men omstän- digheterna blev faktiskt lite o- vanliga. Ty det” var en maskin- firma i Skåne, som 'sålt en auto- matisk . potatisupptagningsma- skin till :en lantbrukare i La- holmstrakten. - Maskinen fick han redan i fjol men då funge- rade den inte och ej hel'er : i år "hade han fått den att funge- ra. Nu krävde den skånska fir- man betalning, : det gällde c:a 5,500, kr. så det var inte precis några småsaker. Men lantbru- karen hävdade, att maskinen inte' fungerade så som 'det ut- lovats ; och . för att titta på det hela; åkte . häradsrätten ut på gården : i fråga där maskinen demonstrerades. Och inte fun- Båstad I morgon, "söndag; Mikaelidagen, . ”barnens och änglarnas dag”, hålles gudstjänsten 1 kyrkan kl. 14 såsom familjegudstjänst: för- äldrar inbjudas att med sina barn deltaga i: högmässan. Särskilt inbjudas ock forna konfirmander att vara med vid denna guds- tjänst, liksom ock vid det ung- domsmöte, som hålles med 'om- växlande program it församlings- hemmet efter gudstjänsten, Guds frjänsttiderna bli nu alltså åter de vanliga: varannan söndag kl. :10, varannan kl. 14, gerade "den tillfredsstå ande, därom voro de många sakför- ståndiga nämndemänneti: och häradshövdingen ense. : Men: om sedan kontraktet var skrivet | så att en återgång av, köpet. kunde ske var en annan sak. Och: sakfrågan, : /, som -sedan' under" flera.” timmar handlades” på tingshuset, hördes ej mindre än fyra vittnen, lg ABF-propagandå i Knäred - Ett : trevligt : propagandami var på torsdagen anordnat i Knä- reds ' bygdegård, - Arrangör var ABF och avsikten var att slå ett slag för, det frivilliga bildnings- 'årbetet, Omkring '75 personer hade mött upp och de fick; en mycket 'trevlig kväll. Hr Knut Forsgren,' Knäred, . hälsade" väl: kommen : och "ABF-instruktören Karl Erik Andersson, Halmstad, höll ett medryckande anförande om studieverksamheten. och .dea- nas betydelse, ' - Knäreds musikeirkel, bestående av: piano, violin, ' cello, - obligat: violin och klarinett gav ett myc ket bejublat program. 'Och vi skall be att få ge dem en. varm! eloge för ett flott framförande och en stor musikalisk inlevelse Det är helt. enkelt enastäende' att FISYFSVYTCETEYVYT allt”. : | Laholm "hr K:/ Kullberg, ."' "Den, nuvarande" styrelsen be- står av förutom Folke' Larsson inf kert ”nams; : LÖRDAGSFÖLIETO. INGEN. gl iY| "Marre. (I dag av Ingegerd.) ' se & a ag "av för - Sverker hade brått att ge sig iväg för att möta sin fäst. ; mö Maj-Britt, som hade plats i 'i Halmstad. Han hade- motor- : Cykel. och 'skulle först in på ” "posten och hämta en värdeför- . sändelse. Vad denna gällde visste han inte” På vägen till : Halmstad var han näfa att kö- »-ra på ett litet barn men lycka- des undvika detta genom att kasta sin me. åt sidan, Själv ” hamnade han på lasarettet. 3. "I. Maj-Britt. tittade oroligt . på 21 klockan. | Sex. Den . var : redan Sverker . var ännu: 'in- te kommen. Det var: olikt ho- nom. Tänk, om han inte kom- mer, suckade Maj-Britt. Hur hade hon inte ängslats för det- ta' möte! 'Hon hade fruktat, att: han: inte. skulle komma. en .Hon hade den sista tiden tyckt, att han inte - 'Var sig lik, precis som. om han tänkt på en annan flicka... säs » Maj-Britt blev allt ängaligare . eftersom tiden" gick och ingen . Sverker: : kom, O, "Gud, måtte: han, inte. ha övergett mig, , suckade' hon. Och hur skulle. han ta det, när -hon be- ättade' den stora nyheten 'för T honom: 'att' de” skulle" 'få ett barn? : Skulle ' han. bli glad-ol- ler skulle han : förebrå .herine och sig: själv och lämna hen- ne- Överger han mig, . går jag |" i sjön genast, tänkte Maj-Britt. Na slog klockan sju. Var den inte. mer än . sju? Maj-Britt | tyckte, att "det var en evighet som hon. väntat. Efter.en ännu längre evighet slog klockan åt- ta.» Då "gick, hej: sprang: Mäj- Britt till. sitt” rum och kastade sig på sängen och: började grå” ta” högt. Teen Pristagaren i. ”jötdags, sign. te. hår: visat sig vara förestån- daren för: arbetsförmedlingen " Den" senaste "omgången 1 't lingen: har samlat: betydligt fär. enda "av: de namn och signaturer, som vi minns från förra veckans tävling : tycks ha: återkommit, Det är ju bara ett pris som utde- Jas, och: vinner man inte den e- nå” gängen” så har man kanske Istörre tur nästa, Det går som vi tidigare. omtalat . mycket väl för sig att” vara med och! met med att övergå til att "ber rätta om "den andra Huvudperso- nen; Ingegerd, dagens. författar- inna, : vill.” "visst .. döpa om vår "I kvinnliga huvudperson i lördags- följetongen till Britt-Mari. ”.' För all: del — Britt-Mari är ett vac- men nu har vi en gång bestämt oss för att källa den unga damen och även följe- tongen för Maj-Britt, och det än- drar 'vl inte på. Därför, har vi ansett oss, riödsakade att ändra lite : .Ingegerds manus, så att hjältinnan ” fortfarande får heta Maj-Britt. ' me 1 Tävlingen går: naturligtvis! vi dåre. Reglerna är desamma: Bi-. draget får. vara högst" 50 rader, det måste” vara LT tillhanda se- nast "torsdag. kväll, och den 'som skrivit det :bidrag, som red. fin- ner vara bäst, får én bra bok i pris ker a kö ett-så litet samhälle som Knäred kan ha en så 'fin . musikkvintett. Publiken” visade också sin” tack- samhet- med- mycket starka. ap plåder. a Studiecirklar kommer att sätta igång i engelska, > bokföring, ”hpemmet blommar”, motorcykel- kunskap" samt möjligen gitarr- spelning. Anmälan till de olika cirklarna kan : göras" till Kurt Forsgren och Alf Bengtsson. re: deltagare än. den föregående, | vad tdet nu kan bero på. Ingen | Ttyärtom den | ra” väl rätt för vad de'faår.' Lanfbruksnoferingar - Medelmättig smågriskandel ; i Hörby, so Torsdagens mmånadsmarknad i Hörby var trots det regniga” vädret mycket välbesökt, och tillförseln var betydande. : Tillförseln av smågrisar var agg elmåttig, i det att omkring 200 salubjöds. Hande'n var fort- farande trög, men samtliga-' gri- - sar såldes. Någon förändring i + Priserna förmärktes ej. Medel- stora grisar kostade nämligen 78 till 84 kr., under det att stör- ' re "betingade från 85 till 90 kr. + och däröver. För mindre grisar höll sig priserna me'lan 70 och i 77 kr. Samtliga grisar, , stannade t inom Skåne, . t Nötkreatursmarkrnaden - Upp- y visade ordinär tillförsel m, jäm förelsevis . god efterfrågan, ' Pri- serna lika med förra månads- marknaden." Prima, kor. i, kalv= -> ställning betingade . från 1.100 de mellan 1.100 och 1.200 kr, och slaktdjur mellan 900, och :: 1.100 kr. en tämligen begränsad tillförsel, : rnen en 'del affärer gjordes, Pris ma unga "arbetshästar, på 4, ti 6 år kostade. mellari "1.400 "och ; 1.600 kr. För tre-' o. fyraåringar I SN varierade priserna mellan i.200 och. 1.300 kr. För äldre hästar betalades från 900 till 1.100 kr. tupp 3 kr pr kg., tamkanin 4:50 anka 3:50, vildduva 2:50," rapp”. höhs 3 kr prost, Ti lgången på frukt och grön- saker var 'för årstiden normal ' och följande priser. antecknades: - Blornkål 'T.:50, vitkål” 0:40, pej SANSAT Ne GENMALE x . tidningars” Hk "följe- nas. ;stora . inkomster göres. Svenska. Morgonbl ru - stort, så är: det” sannerligen inte " de rika storgodsägarna på de fer ; tas Jordarna i soliga och varma >. | trakter” som” "dominerar ” utan” - stora massan av . och medelstöra läntbrukare r "hela ' vårt land, som odlar rdar; av :både god 'och dålig be," . skaffenhet..:: Och de får förvisso alltjämt. med svett och möda gö-= > Det mésta::av: den inkomstökning det .varit fråga om är ett led i de av: inflationen - betingade - allmänna > pris- och löneökningarna;-' Och :- om : därutöver inkomstläget för- bättrats och" jordbruksarbetare, så är det , ju bara en berättigad kompensa- tion. för, en tidigare' eftersläp-. ning, en uppenbar orättvisa, som alla demokratiska partier. för in-" te 'så värst länge sedan sade sig . så: innerligt gärna vilja hjälpa dem "-ur., Om. nu. en utjämning . verkligen skett. till” en 'rättvisa- re": ekonomisk nivå för jordbru- karnas «' del, så kan det inte av. det skälet vara motiverat att ges" nast börja ropa på en återgång till : det gamla, en utjämning' &t ' andra hället," til” 1 Jordbrukarnas. nackdel, a -”BRONSALDERSBISTNING"' s VAR 13 AR GAMMAL, "Vv Den hällristning som för någon' vecka sedan påträffades i vetlan-= " datrakten och då betraktades som ett av de förnämligaste fornfyn-' den som gjorts i länet har visat '' sig vara något helt annat än ett fynd från bronsåldern, Enligt vad som framkommit skulle en 25-å- rig reklamman, bördig från Vet-' landa, men numera ' bosatt 'i Stockholm, gjort denna 'hällrist-' ning för:13 år sedan. Han hade tillsammans med några kamrater lekt 1 skogarna kring! Vetlända” och därvid 'hade det kommit för honom att slå in skeppet i'ber- : get. Det var troligen. historieun=' dervisningen i skolan som påver- kat honom att utföra hällristning - en,:Då fyndet blev känt besöktes” Vetlanda av en expert från riks- antikvarieämbetet och'denne var: : av den åsikten att hällristningen' .- SN härrörde sig från bronsåldern, s Form, slällnings- c 0. övrigt, | TN Råsrpa Träindustri, ,. NN RE Tel. 59 och 7 t bn st pi . - NN i. N I t - ” : . NE > - | AA FETT ETISTIFEEVEIT VETETTTIETUVEVETTET SITT NYESEFSEUSTYSUTEUVEN tili 1.300 kr. Kalvkvigor kosta- N Handeln. med Hästar företedde 3 : Höns kostade ,2:25$ kyckling=' - . 5 kr.” vildkanin 2 kr, , vilds . - tong"... artiklar om jordbrukar- ' ko | I N | I i | H | H I i va LJ något för jordbrukare .'- FY FIS TEVUUTESTYSTIFETY FIEYYESET TYS ——
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.