kl. 173 . Som blivit mig beskärt! :» sx kl. . 34. oe saken, i " som bad er följa med honom för 2 "> — Ä, vet skäms, min herre, | journalisten eller skönheten? : med brännvin, ” återtog sin plats 4 stället på väggen. man "in på svensk sida, -' ambord. själv kör. NI. inte om I kur. ' god tid och 'var beredd 2 Kör det värsta, CE TYYYYTYYTYYYYVTYTYYYYVTTYYYYTYYYYYTTTYTYFPEr : Dagens naran - ES går upp kl. 6. ät och ned |. Solen går upp kl..6.24 och ned "Solen sd upp kl. 6 .26 och. ned "Tack för ant Tyckosamt och gott, Tack för det kors jag bära fått, kanske vt mera värt ns ; + Hårdkokt - - Gamla mor Annika, 65 år, är bjudéna” till: ”handelsmannens "på kräftkalas., Hon har aldrig. va- rit « med -om detta evenemang förut, vet knappast vad :en kräfta är för ett djur men vill inte låtsas ' om det, vvs Kräftfatet ”kömmer in, och + såsom ' varande" äldst blir först bjuden, Hon tar ett av djuren : och". lägger det på sin | brödskiva, Biter sen tvärs över. Det knastrar I skalen. Mor An- nika ser på "värdfolket, sen sä- ger hon? . — Ja, nog har jag ätit många kräftor i min da, men maken te särdkokta; har jag eå aldrig (Henmaig, 1 geo graf . ” Johan - i Svängen hade : tagit värvning vid. Flottan. Han. kom hem och skröt om sina resor och äventyr i främmande länder. , 2 — Tänk 'vad' du ska” vara hemmastadd i geografi, som har rest och sett så mycket, sade en I knipslug: bonde som förstod. ätt Johan ljög, > : tm Jaså — i goggrafien. md tiskt har jag bara varit där en' enda gång, svarade Johan, Bå- .ten tog in kol där, men jag var inte i i land dä görenhetstst i dn blev en gång en firad skönhet estradinter: |Ivjuad av en journalist. som känd världen och människorna: -' — Om. ni fick 'ett giftermålsan. :bud från en av detta lands miljar. ärer, skulle ni då anta det? - > Ja, nog skulle Jag fundera p > Öm ni mn hatt mötten en herr dollar, skulle ni göra det. inga förolämpningar: om jag får' be, " — Jag fäster min' nådigas: upp=. märksamhet på, att det egentligen bara är. fråga om -beloppens 5torq "lek. Vem var den” störste moralisten, |. fr "Den illa gör "Två herrw for. från. Norge- till. "Sverige ock hade bestämt sig för att ta några. liter bränhvin över " gränsen tullfritt. Medan .de vår på norska sid "tömde de ”vattenkarafferna i korri. doren på den vagn -de' färdades med. De tomma karafferna fylideg | Proppen sattes i och karafferna Ingen passagerare blev törstig un der överfärden, ingen tullare provd luktade i karaffen och så bromsade, I det ögonblicket kliver en idogt arbetande. svensk s med dammtrasor, borstar och skyff.l Jar.' För ser am larna hur hon. tömmer alla karaf. ferna och häller i friskt vatten. O: tåget går, vidare I med bara' vatten! eller på backkrön, Men | ta med 1 beråkningen att an- dra tyvärr kan göra det. Sakta därför in -ordentligt 1 um": där.s stridd, Boda, : son har ” 300 kronor. "IT det här sammanhanget kan vi omtala, att en 'stor helauto- matisk. potatisupptagningsma- skin i dag kostar 12. 500. kr, r] tan: mö. SDS: FÖLL HUND | övenran ARS: GOSSE "Måste vårdas' på sj : Det var ju synd om hunden, att han skulle bli.så' tilltygad av" den treårige gossen... Men det var ju vovven som började bråket, så han. har ån sig själv "Den ” här ;väckra bilden Bat tagits i Lilla Tjärby "sjö. Fa- miljeidyllen blommar där, som synes, Men ack, det ligger tra- | gedi bakom, I våras bestod fa- miljen av mamma, pappa och ">. ttre barn, Men två: av barnen : har . skändligen - ätits, upp. av gäddor, I vintras : fick Lågan besök av ett svanpar.: Det var enligt uppgift . de två stora' svanar, som. : syns på. bilden härovan. När isen blev dem för svår i | sjön,. flyttade dé: ned till. La- gan. Men när: det. blev vår i- gen, återvände de till sitt eget Detta har de därefter "Ett ”Jand”. SA : Ett ovanligt fynd hår gjorts av. lantbrukare Johan Ström i Markaryd. :. Ström har nämligen hittat. något så unikt som ett vätteljus. Han "gjorde fyndet på sina egna -märkear. Det 'omtalas vidare att en per- i Björnhylt också hittat ett sådant ljust - bea : Vad är då ett vätteljus? En. ligt vad de gamla trodde," var 1 det ett ljus, som. vättar eller tomtar .;. använde ..att:lysa sig 'med, när de på julaftonen . gick in:i ladorna för-att äta gröt, söm gårdsfolket:"ställt - ut till dem. : Enligt "Nordisk Familje- bok är ett vätteljug ett fossil efter: en: utdöd. : bläckfisksart.. UR Maskinen ' bet; : På måndag börjar landsting. et. Landstingsskatten blir i år oförändrat. 4:10. Till jämförel- se: kan ;vi omtala, att lands- tingsskatten i Halland för fem- tio.år sedan var 25 öre per ber villningskrona. nin d nr : I morgon blir det åter m0- tocross-körning i Skogaby. Vi . | får hoppas, ått' det går' bra u- olyckshändelser fortsättningen; Risker” för” så- dana är för övrigt mindre nu sedan me-förarna vidtagit vis- sa säkerhetsåtgärder, —— ; Snoddasfilmen ”Plottare med färg”: har haft premiär i Mjal- » Kvällsposten : recenserar filmen' sålunda: . ”Det går helt enkelt inte att komma" med kritik av en sån här soppa. Man kunde lika gärna be | en . konstrecensent 'att skriva en uppsats om en hötorgstavla, Det är' sublimt i sin enfald, Och så naturbarnet ' Snoddas'. en n rubrik i ir ”] den skall behöva träda. i funk- Sår = klipper + vi” frarhgångrikt' ' försvarat. par andra svanar kom i våras och ville, ockupera: sjöterritori- Sjöstigningsförsöket avvisadeg dock, och svanarnas suveränitet ovan vattnet i Lilla Tjärby sjö är sedan dess obe- Undervattenmarodö- rerna gäddorna godkänner dock inte riktigt deras "överhöghet, eftersom de går till anfall mot svanarnas arvtagare" a tf I Öresunds-Posten” rittar vi följande lilla notis, som: är. 50 år gammal: kolet : Potatisplockningen har nu äfven fi våra bygder börjat utföras med maskin, skrifver Hall. .- lantbrukaren » A, Johansson å&' Bonnarp och patron W. Kähler > 454 & Säbyholm inköpt en plocknings et maskin, . hvilken. lär, fungera - all deles utmärkt... Äfven på detta område torde. således i en. snar framtid handarbetet ” aflösas af : maskinkraft, Sålunda även "- i . Hjälp!” tikel kan jag inte låta bli att nämna : att år:1940 blev jag, såväl som -andra;' krigsdugliga svenska män, inkallad under fanerna. ' Jag blev direkt upp- sänd till Svenska Arméhund- väsendets hundskola i.Sollef- teå. Vi var sju man från samt- liga infanteriregementen. Hög- ste chefen var major Edström och han meddelade även lek: tionerna.:; Vid en av. dessa -ut- gan: Vad är hunddressyr?. Vi var ett hundratal man, mena ingen kunde svara. Inte för att jag var 'duktigast, utan tvärt- om, men jag reste mig upp och svarade, ; att det är en vana sörå skall -inläras hos hunden. Och det. var: alldeles riktigt..; Jag':vill nw.i min tur rikta denna knepiga fråga till ärade läsaren: Vad är egentligen älg- jakt ?.' Jag » skulle .- säkert. få | många . skiftande. svar; Låter jag frågan gå till frun i huset så, får jag ögonblickligen veta vad det där innebär. Men be- grundar. jag frågan lite när-. mare, så kan jag endast komma till, att "det är en beskattning av. älgstammen. : Och ' för: att det skall bli jakt och' sport så bör den . beskattningen ske 'så humant: och .. försiktigt som möjligt. Om jag får se en;älg- ko,' två kvigor, och 'en tjur stå i en backe och jag tager stud- saren och” går ut. och skjuter ner sällskapet; är det så:långt ifrån älgjakt som det någonsin kan komma, Utan det blir en -direkt ”nedslaktning: Etter; ett sådant. dåd. skulle. jags: känna. mig lika”tillfredsställd som; en lantbrukare som, får: sina: kor : | nedslaktade' på: grund. av. mul! och .klövsjuka: ": >: I- båda fallen får :man ersättning för. djuren, men var: är: avelsdjuren: "I motsats till: övvannämnda så finns det inget mera spän- nande” och jaktbetorat än att veta att man har t.ex. ovan- nämnda ”älgsällskap. inom sitt” jaktområde. Kommer ; man då" och.: en av kvigorna. och: allt gemensamt har "funderat '; ut,” så”, blir: man ju” glad: ”oavs vem; sont får fälla: djur det-kan man ju kalla under. älgjakt. : Nu hör jag lantbru! are uppé ingenting att hålla 'på” de" and- ra två. älgarna för de här för: stört min havre, "och 'så är ' vi inne på "problemet ; älgskador: Jag : vet. att jag får. er” besk kritik .om jag vågar mig in på området, men "det har; knakat i: fogarna förut, sa "gumman när: huset ' störtad så: det får bli 'mitt öde.: si Som-var och en står som vill. sätta sig in i förhållandena på.: skogsjordbruken : så. är: det inte. märkvärdigt att'.en lant: brukare. blir ' arg; när. han "efter att, .-med”; svett .och' möda ha odlat sin jord, går och : gläder sig åt att se hur, det växer ock frodas. och så ett'par dagar :in: nan ' det :är tid. att: skörda fin- ner, att: älgarna.v ;har «förstört halva skörden, -: i Sålänge: inte" lantbrukarna får full ersättning för skadan, så länge: kommer: det att ligga hot över älgmarkerna, Om; inte älgskadefonden:v skulle +- räcka till, så' tycker jag för rin per- sonliga del att myndigheterna kunde” ökas älgavgiften: med 65 kr. Skjuter jag på min mark en älg som betingar ett medel pris av 350 kr. så nog har jag råd till att betala 150 kr. för | maten " han « har' ätit upp på andrag marker, Älgjakten har blivit en så stor folkrörelse: så man skall icke tro att jägarna slutar jaga älg på grund av höjd: älgavgift. Om” vi” bortser från ”älgskadorna - : har '- jag oerhört svårt att tro att någon "enda "svensk medborgare 'skul- le” önska att dessa ståtliga djur" blir utskjutna. Därför vädjar . jag om ' skonsamhet. Skjut under alla'ömständighe- ter så, att inte hälsovårdsnämn tion för. att få avelskor.: ner- grävda efter jakten! -— att skylla, Undra på 'a "att våra socialvårdsutgifter blir stora, när t..o. m.' bundar skall -läg- gas i in pås sjukhus, re Petrus: | a key Som inledning till denna ar-> slungade han den knepiga frå-| Efter dessa allvarliga . ord ber jag få övergå till det som är "lite mera lättsmält. Jag skall försöka," berätta om min största tur och dito otur under älgjakten. i Halland, Men jag vill Poängtera : att skulle en Loch annan stor älgtjur dansa förbi här i spalterna med 1li- vet i behåll, så anser jag inte själv' det som, en direkt otur. Jag låter ärade läsaren själv avgöra saken. - Åren 1938 till 1945/var jag anställd ..-.som jägare på jakt-, villan i -Våxtorp. Och förmod- ligen var det år 1941 som vi skulle försöka skjuta en licens- älg på Vallåsen efter den ordi- narie älgjakten” » Vi "var tre man .starka ingeniör Bo Rider, framlidne fjärdingsman Wox- mark och undertecknad. Det var. söndag med: en' fruktans- värd" storm, nära. nog: orkan. Vid. sådant väder "vågar .: inte älgarna stå inne i de täta ung- skogarna : utan ;i vanliga fall söker .de sig ut på öppna plat- ser, Därför beslöt vi oss för att ;;ha..en: enskild promenad- jakt. Med andra ord så fick vi var sitt "område att söka ige- nom och skulle efter: varje drev träffas - på en överenskommen plats efter, viss tid. ago fr Vi génomsökte det..end omr rådet efter det andra, men icke någon av oss: kom i kontakt med älg. Det såg: ganska hopp: löst. ut... Bortåt eftermiddagen var; vi. komna ända; bort till tornet vid Hö lteknall. Vi be- slöt att :som . sista: drev | ;taga norra: sidan av: åsen bort” till Kärr-markerna. Vöxmark'skul: le 'genomsöka markerna längst ner mot :Yllevad.: . Jag själv skulle: ha högre flygeln. bakom Kockabygget och, fram; 'In- genjören mitt .eméllan2 Där: jag gick: var: mycket, färska spår och«spillning och: jag var över- (tygad om att jag var överens. "med ”jaktkamraterna ' om; att försöka: skjuta tjuren - går efter. den jaktplan, som vit - i; skogsbygden” säga, det "var | 5& någon skada på älgen. sidan som låg uppåt, ; När vi hade gått ganska" på den långt så fick jag se någonting ” ute i kärret 400 m, längre nn som jag ville likna vid en jätt stor älgkrona, Jag. visade i genjören på den punkten och 3.3 han omtala att det är just den. skjutna älgen som, ligger där. Jag sade att då kan det ju in et åå vara någon liten tjur, när man . kan se hornkronan på 400 m. avstånd i metershögt gräs... i Nej, det'är en 16-taggare, men det skulle ju bli en öve raskning, fick " jag” till sv; Och ' när vi kommer - fram; vilken älgkrona man får skåda! Man får säkert leta länge UPPG, i Norrlands: urskogar för att hitta en ståtligare. Jag behö- ver inte omtala att. vi var. glada båda tvån ss + Vi hjälptes åt att: vända den, så jag . kunde komma åt .att' passa” den; och vad får, vi :se! Jo, högra frambenet avskjutet: : ända uppe. vid bogen och hela. bogen ”inlammerad. årma.» djur. Antagligen -hada han Plivit - påskjuten under den ordinarie : älgjakten - och gått med detta fruktansvärda sår och "lidande under 14 dagar. I Vi blev” faktiskt: "både: rörda och : överlyckliga "att. få ha Kjälpt detta djur från sina plå- gor.: Jag passade älgen och un: der. tiden skulle ingenjören letä rätt på sin hatt. Woxmark: gick så långt nere på: äskanten; ätt |" vi "antog, att han "aldrig. hade Hört. ; skotten och följaktii, en cyklat hem: : + Att få ut älgen Frå kogen på” kvällen" var” inte” tänkbart; | för". det" började” redan ”att': mörkna, Så « när ingenjören, kom .tillbaka, hjälptes vi åt” att palla upp: älgen" på bästa .' vis Han hade inte: Hittat" sin” hat: men "det var ju inte märkvi digt ' halva! området” så tyckte: jag att det föll två. skott i | ganska var. "skott kunde jag: inte avgöra, i den stormen. - För öv- rigt så var” ingenjören utrustad med dubbelstudsare, så det kun tacka: de: vara" han.; Som det” redan började” "skymma så ”påskyn- KH köm fråm "till träffas genjören redan, där, och då för-. stod jag, att" något allvarligt hade; inträffat, Vid min fråga om det var han' som "hade skju tit så svarade han att han ha- de' skjutit en liten tjur som: låg en,,.km,.. längre ner. ute i. ett kärr.. Där. uppe var det på "den tiden: relativt långa. Kärrsträck- ningar,: så. på vissa. platser kunde ., man. se. kilometersvis, ochr. just ute i ett sådant: kärr låg. älgen.,.; Iyg T ! Pål ivägen ner: > så: omtalade ingenjören. att, han. kom ut. till i kärret: och; fick. se : en.. "ensam: älg” sonT gick och't betade en kr längre ner. För att komma ner och få den inom skotthåll, så fick han smyga sig inne i ung- skogen. Grenarna skrapa mot hatten så det hördes långa vä gar, så den hade han hängt ö ver "toppen ' på en liten fura, När "han ' hade ; smugit inne i ungskogen'.så , långt, att han trodde att han' var inom skott- håll på älgen så gick han ut till : kärrkanten." Den älg som hade gått och ' betat' 'där,: var försvunnen, men rätt som han står där så kommer denna tjur 200 m. längre ner i full trav. Han "övervägde "ett ögonblick om; han ' skulle skjuta på det långa hållet; men på grund av att dels' hade. han sin. elefant- studsare och dels tycktes tju- ren stappla när han sprang, så lät han skottet gå, Tjuren stupa direkt efter andra skot- tet. och han kunde”. inte finna . | plats för. avhämtningen. ? Jag ringde. Voxmark nä | kom: hem; och, pmtalade. här "delseförloppet. > Och” som hån alltid i ivar. hjälpsam. 'så' erbjöd | a han” sig. -att: hjälpa oss'ut med den nästa morgon. Det” serbju- dändet. skulle jag få 'orsåk: att honom. . många gånger körde alltid ut älgarna fö på "den tiden, så jag rinkd nom och vi. bestämde tid :i Morgonen därpå. var jag ,och | Noxmark:. i "god tid uppe” och mötte «: Axel: Larsson. När: vi | kom; fram till 'kärret 'frågade ”Axel,: om, jag trodde: att det gick att köra. ut till älgen. :Jag svara att det gick säkert. Jag gick några meter. före hästarna med, mina; 94 kg, och tänkte naturligtvvis: inte. på "att: hä- starna. "var" tyngre: och hade mindre fötter. Så rätt som” jag gick där 'så hörde jag Axel: sä- ga "nu: ligger: dom .där”, Jag vänder mig om och får se båda hästarna försvinna i dyeri.”Jag 'Stackars.& I Hjälpte 4 tjur. såväl” vännen. Axel som hans | hästar var. tydligen vana" vid den manövern, Hästarna i syn- nerhet tyckte det. var skönt att få pusta 'ett slag och så fick de "så nära till gräset att. de inte: behövde. så - mycket. sora bocka. nackarna för att äta. "Men "" hur” 'skullé vi få upp dem på. fast: mark?. Frågan löste > Voxmark på sitt lugna ock" Istillsamma : sätt." Lägger vi rep om halsen ner om fram- Benen" och "jag tager repet över: båxeln och: drar; så skall det gå ifall de själva, vill hjälpa ' till! Sagt” olla. få t T Ike t inte. om, "hästarna 1 : eller; ej, men” "upp Y örst.: den - ene, sedan andra och efter "med vag- pa.till att: draga i.det Ena fra benet, men" hur” det Här tillÖså i När: skjutsen' hade kommit iväg! så” skulle vi letå rätt” oå hatten: Vi: letade" i- två timmar men inte. kunde vi finna någon hatt. :Jag. skulle "inte "glömma att. fråga". "kronojägare" - .Sa- muelsen: om den fine; nye” blå :; har ..kommit. med på allringen . ellér ” : "den, att växa i toppen på så. "fall: bör: den Vara: 10.m upp mot skyn vid dettå, Jaget.: . Nå - TPå "eftermiddagen. ”oyklade jag; 'ner: till Våxtorp för att se på älgen sedan: den. hade. blivit uppslaktad.; och > fick då weta - VÅR KOMMER VÄL LJUSA, LJUMMA RÖKEN IFRÅN? | DEN SVÄVAR ÖVER. TJÄRNEN OCH MOSSEN I TIDIG SOM KOKA SIN; HÖSTBYK;' lt VY DE HA "SA BRATTYSA BRATT: RE - . OCH: ALLA HJÄLPAS AT. +; : . > I MORGON FÅR VI VÄRMT ocH VACKERT: VÄDER, > CDA ALLA DE SMA, SKIRA. PLAGGEN | "SKALL HÄNGAS UT TILL" TORK” I TIDIG >" PA SKÖRA” 'SPINDELVÄVSTRADAR, mon SOM SKIMRA SOM SILVER I SOLSKENET. ve : . HÖSTKVALL, - MORGONSOLr ” In Ingeborg Kronqvist.” : par dagar, tidigare, ' , de hade; jag ett gott: a tick, jag "inte:det en” "Beniet la « Foto:. Artikelfört, skadskjut nig å into > fastän og k är en plnna- ” - skada så hade den tre st. gam.' 123 läkta skottskador ”härstam- rande . från Remington-kulor, - Den ena av dem. hade; lyckata- slå sönder ett revben och satt inkapslad i en brosk-knuta,..så stor-som en knuten hand; Den ' ändra, hade knappast gått mer än genom huden och den tredje Det "vär ju inte märkvärdigt . att kroppen var så liten på.ho., nom, när han hade gått och Iis. , dit av: "skottskador i hela sitt liv. Under alla. omständigheter . så hade. han inte haft. någon .' fur under älgjakt. sova on "År. 1951. blev jag anmodad den att försöka skjuta en älg åt. Henne, Jag blev. glad; "inte endast. för --förtroendeuppdra-' vil gét, utan lika mycket för att i: ensamheten ; få gå irdenna trevliga, viltrika, «tusen tunns lands; skog." Vad ' sedan: älg bes, träffar, så visste : "jag att det”. skulle finnas en hel del, i" Jag . håde' sett en ko med två kalvår och; en otäck, grådaskig, : ful, fyrataggad "tjur, gå "in där, "ett Och” den" öga till: fen 3 jag visste inte då, attrödét” "skulle spela mig en o urlör stort roll. .- | blir: : det : : naturligvis. omöjligt. : att: få” se någon. älg. Men äl. människor: och civilisation, för .; rätt som jag gick där så: kom .- jag ' fram till ett nyplanterat' kalhygge. och på" motsatta äg; dan, på, en liten käölle,.står, en ,- grådaskig ful älg; Jag: tyckte med det samma att jag "kände" " igen ” honom . men. kunde; inte' mot den bakgrunden se. verken horn” eller skägg. När. jag. se-: . dan nere i dalsänkan fick se - två kalvar beta på en videbus- : ke och kunde inte :där upptäc- ' ka. kon, så tog” jag för givet att. "det var, en ko med kalvar- na. Efter. en stund vänder, han" sig och går jag får.då se att . han har både horn och skägg. - Just” den ; tjuren" som ' jag var. .Jute efter..Kon.hade. stått. bak. Oj videbusken och , samtliga : Etté sig i rörelse ner mot en ende rörelse, för jag trodde att de skulle stanna till i- myren, « Men på väg dit får jag mellan trädstammarna ; seen. skymt försvinna. Jag tog för givet att även tjuren -var med och tänk- te: att det var: bäst att låta : dem lugna -sig några timmar. Jag går tillbaka igen och när : plats som jag såg dem först, då får jag se tjuren ge'sig i- . väg. Den drummeln'hade en- dast gått ner bakom kullen och sedan bort bakom videbus- ken där kon hade stått. " Jag erkänner att jag blev bå- de "snopen” och förargad, för" : om jag hade haft kikare med, kunde jag ju skjutit honom på Kr FIRE YVETTYSETYTSYEVTVTYSYYT! för SEINE ARR NEN Fv Forts hä sid 6 7 garna var tydligen. vända” vid! satt "inkapslad i-den ena hasen, « . av: fru Gyllensköld på Ekegår.. Vv- "a Kd myr. Jag gjorde en kringgå- 7" av älgarna som i starkt:trav , - jag kommer' fram ' till : samma +".
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.