Ylt ass ? w . invandrare, vTYrTtFryVv eft Pe YYTETYYYEYYFETY 1 Lördagen dens dyker Be so RE oo — as föra VTYVYTTYYTEYYYTETETETO VY VVYPEFEYTPFTYTTSTTFYTFYFETYTVEYTTETY KE YYTervveTETTYTYTTYFTETT YTvyvv YYYYTYYYYYSTITYTYTYFETYYYTYYYTFYTYYE YT YNAN . För”endast ett halvt sekel se- dan tyckte. vi, att vi bodde långt fjärran från våra färgade bröder i Asien; "Afrika, Amerika :' och . sydöstra" Asiens övärld -.men 'i flygets , tidevarv ' bor vi snart » ”vägg :om vägg”..med. dem. Det kan därför ha sitt intresse att SS bekanta sig lite mera: med dem ”. också. Vilket .Uppsving fyget har -tagit i trafikens tjänst. ger oss Chicagos flygplats ett exetn- ” pel Där' startar och 1 r "ett flygplan värannan "minut 'och ,20:000 7 'människor” "transporteras dagligen till och från staden med flyg. Om vi så tar: oss en titt. på stäl'ningen mellan, jor- dens sjöfartsidkande, nalioner i dag så finner. vi att..om" den är uträknad i jämna milliontal ton, "7 är följande: USA har 27'millio- ner : ton, England 18; "Norge" 5, Panama 3, Frankrike” 3, Italien 3, Holland 3, Ryssland 2, Sve- rige :2;" "Japan . 2, Tysk: and” 1, "Danmark 1 När det så å gäller bilärna 'så, har. ju LUSA snart varenda fa- milj er bil; det” har” "också Varit landet med "de flesta bilolyckor- | na; men vi i Norden följer gan- ska bra efter härvidlag, En tid- ningsnotis omtalar . för en tid sedan att i Köpenhamn kör man i genorisnitt ner en lyktstolpe varannan ' dag ty. lyktstolparna där söm: annorstädes är lika vår Karl XII:e de ”kunna icke. vi- ka blott falla” kunna de. Det är ” som gumman sa: ”Man kan al- drig vara glad; ty om sommaren slår åskan -ned och "om vintern är. det husförhör”. > När vi nu hoppas .' i framtiden bli försko- nade från krig, hunger och pest så 'komrher bilar: och motorcyk- lar "och. dödar och lemlästar folk. . Det är nog inte så lyck- ligt "med den friheten att farten får. vära' hur hög som helst, ty råka '” måttån har "människorna mycket: svårt för. I Kina var det ännu så sent som 1927 lag = att: den bilförare som körde fortare än 24 km. i timman skulle, halshuggas men det vari. ju på tok både. vad farten - och (Straffet. ; beträffar, åt vara” att "Sign. såg en uppgift för kört tid se- dan 'att det" födes årligen :15 millioner. små kineser. +. + En. "under ig lag hade vi” på sin tid här i Sverige också. "Fredrik -I dekreterade nämligen. att, det: skulle vara dödsstraff för alla” frimurare, dessbättre för vederbörande gick aldrig la- , gen i. verkställighet. > «. Bristen «på - bostäder och dess avhjälpande är vår tids stora problem - och det” har till och med : framkommit förs'ag om att ransonera lägenheterna efter familjernas storlek, -men hur skall -man då göra med påven i Rom som i' sin. Vatikan har 10,000. rum. till sitt. förfogande. Därtill är han ogift och har så- ledes varken. hustru, barn eller svärmor. Hade han. nu varit muhammedan, haft harem med många hustrur och bihustrur så kunde de många rummen i nå- gon mån”varit berättigade. Stort välstånd och hög lev- nadsstandard är ju vår tids lö- — sen men denna sak har också 'si- na avigsidor såsom då Nobel- priset år 1926 erbjöds Bernard Shaw » så - blev svaret. att han vägrade alt mottaga det ty han "hade nog av både ära och guld. En tidningsnotis' omtalade för någon tid sedan att i en kom- > mun någonstans i Sverige hade kommunalpamparna en ,dona- tion vars ränta årligen skulle delas ut til fattiga, men under "senare år har det varit ett pro- blem att finna några så pass fat- tiga så de voro berättigade att få del av donationen. En annan svår nöt att knäc- ka är var Europa och Asien i en framtid skall göra" av sin ö- verskottsbefolkning.. De olika nationerna” i. Nord- och. Syd- amerika ' vill snart inte ha fler "tur var det på sin tid att Columbus. upptäckte Amerika, ävenså att indianer- na där -voro 'så -pass medgörliga till att lämna sitt land till en annan ras. Vi minnas hurusom de ' sålde flanhattan, platser där New York nu ligger för nå- gra tygstycken, en del glaspär- lor, och en flaska brännvin, det | hela pelöpande sig till ett vär- de'av cirka 90 svenska kronor, Nu skall vi inte Aro att. valla, 20 0 För. LÄHOLMS "TIDNING av.J. Pio 1 gäller : "indianer äro så dumimna'i affä- rer och annat ty ett par stycken av . dem har -beklätt president- värdigheten i det ingalunda Ö- betydliga landet 'MexiCo,'— Af- rika är. visserligen i stort” sett ganska glest befolkat av araber i norr och negrer i södra och mel- lersta delårna men intetdera av dessa. folkslag ser. numera med vän iga blickar ” på Europeisk invandring " de vill ha Afrika för. "sig själv och vill: vara herrar i "eBet hus, Alltså är. det. blott Australien "kvar som 'efter sin storlek»: är allt' för glest befol- kat, '.det är nära på lika :stort söm Europa men har: blott cir- ka, 12 millioner invånare men dessa, 12 millioners förskräckel- sö är att dit insläppes japane- ser, kineser ' och indier: som skul'e bli, orsak till arbetslöner- nas sänkning, och även. när det invandring ”av européer äro« de icke heller gynnsamt stämda mot den. - Japan lär — för att dämma upp för sin stora folkökning -— ha en extra skatt för. barnrika. familjer: sei "Belgien är näst Holland; 'Eu- ropas tätast befolkade" land och det är intressant att räkna ut, att om Sverige vore lika tätt be- folkat . som Belgien så ' skulle Sverige ha en, befolkning på 116 millioner människor. En annan egendomlighet är att det belgi- ska lydlandet Congo är .80 gån- ger större än moderlandet. Hur länge Congo fogar sig i att vara ett lydland under ett så litet land kan man fråga sig ty C. är ingalunda nu mera det ”kani- balland” som: vissa personer föreställer sig, därför att vi sän- der missionärer dit, nej där finnes prima vägar, järnvägar, bussar, bilar, hotell, skolor och sjukhus allt i likhet med vad vi har här i Europa. En sak ser vi nu tyd igt och klart, den ti- den är.snart helt förbi då Euro- pas nationer skrevo lagar för folken på den övriga delen av jorden. . i . Att det också kan ha sina risker att se nedlåtande ned ' på andra folk bevisar "följ. Händelse i Kinatför en: sedan. Trenne engelsmän som en tid 'vistades.i Kina hade an- stält en kines som kock för sitt gemensamma hushåll men > de sehandlade icke kinesen väl och drev ibland fula spratt med ho- nom. Omsider slog dem deras samvete härför och en dag sade de till honom att de framdeles skulle" visa större hänsyn, och vänlighet. Ja, svarade kinesen: Lovar : herrarna det skall jag också lova att icke mer spotta i' den soppa som jag lagar åt herrarna. a /Ja, de europeiska nationerna kan nog snart säga som pojken sa "här överläppen sprack: Nu är' det slut med visslingen. Som vi i. denna lilla artikel hå talat rätt mycket om befolk- ningstillväxt o. d:' kanske påminnas om att varje soner som fyller 90 år och att av. 100 harn som födas är det Detta tänkte" tydligen en skotte lanthandel och detta var det ändå en och an- nan som villé ha kredit, förargad häröver satte han i stället på skylten följande: "Kredit "lämnas endåst till "personer som fyllt de har. sina föräldrar med sig blir, betald. År ' 1950 kom ett meddelande från Förenta Nationerna att jor- dens befolkning då uppskattades till 2.400 millioner, fördelade så- mil'ioner, Europa "utom Ryss- land 396 millioner, Nordamerika 216, Afrika 198, Ryssland 193, Sydamerika - 111” och Australien 12, allt millioner. En frofessor niskoskor på. jorden och profess sorn Ifråga undrar orm I tidernas "ängd jorden kan, föda en sådan människomassa > :som det kom råer att bli med tiden. 'Dock; skul:e deti: dag här i Sverige är det tio per-| ungefär hälften som blir' 70 år. . på för några år sedan, han drev - satte på sin : skylt: Kontantaffär, ”men' trots - 90 år samt i så fall endast om|. som går i borgen för att skulden | Men nu från skämt til allvar. I lunda: Asien, utom den delen|: därav som tillhör Ryssland 1.272|' vid universitetet i Wisconsin har], :' räknat ut att; om nuvarande . folkökning fortgår så finns, det: om 100 år 5,380 millioner män-|; Våxtorps-' : fridfulla : "samhälle hörts . skarpa !sprängskott, första dagarna. dessa" skott! ) des, ! ställde” invånarna. i:sam- hället ' frågan: : Vad "är det för skjutning? + Ganska snart” blev det :' bekant;...att sprängskotten härrörde. g från ett grustag å Vallens säteri, ;- där föreningen Vägunderhåll > sedan . "snart; en månad har: ett. av sina 'stora krossverk i arbete, "Detta före- tag startades" år 1951 av” sju framsynta ' personer” — sex” våx: torpsbor ' och :en hasslövsbo — vilka genom detta initiativ gjort det lättare för väghållare att er- hålla - fullgott." vägunderhåll. ningsmaterial. '. Ofta: klagas det på våra vägar och de ärö kan- ske; inte - alltid i" allra bästa skick, men det är säkerligen inr Lj tip-topskick med den intensiva motorfordonstrafik yi nu har. på dem. Vägar som” blivit bättre,” "och det i. mycket hög" grad, är. de enskilda ' vägarna. | Här har ju dels . möjligheterna att . erhålla såväl statligt och i många köm- muner. även kommunalt bidrag till. vägunderhållet och dels' den ökade biltrafiken -lett fram. till bättre utfarts- och byvägar, N Föreningen Vägunderhåll har två moderna krossverk av Sve- dala välkända .tillverkning.. När signaturen för, ett. par dagar se- dan gjorde en titt på 'krossver- kets dåvarande arbetsplats i ket befinner sig för närvarande i Simontorp i Hjärnarps socken möttes han vid-infarten-till grustaget av skylten: ”Spräng- ning - pågår” ." och --strax efter hans ankomst dånäde ett: kraf- tigt skott, ” frn Det dånar också väldigt vid krossen. En traktor driver den- na och sorteringsverket och en annan traktor driver släpskrap- spelet. Detta senare stjälper av sten och grus på ett galler. Gru- set faller igenom gallret och: går |] medelst elevator direkt till last- fickan, Stenen kastas manuellt Al sten, som. inte” a- Hoppas bara” att de'stora 'natio- nernas ledande män ”tär sitt förnuft till fånga” så”att de icke utrotar människosläktet +; från jordens . yta med "sina atom-, väte- och koboltbomber: och" vad de nu allt heter. : Borde inte människorna mer än. som; sker mordvapen? - 'SVdgundernatt” na Våxtorp . ee a | har. två moderna .krossverk "De senäste veckorna har deti te lätt att "alltid hålla dem "te .]ta gruset på sina gårdstomtér, Våxtorp — det andra krossver- Is : blir . Torup. Ätt flytta och mon- protestera mot dessa sataniska. "år storlek den vanligaste grov- leken då det gäller vanligt väg- lagningsmaterial 20: mm: — går i retur i ”krossen ' tills den nått 'önskad grovlek..> Den. fär- digkrossade ": ; stenen "går upp i lastfickan. där den blandas :med gruset. -Att denna blaridning, är ett : utmärkt : väglagningsmateri- al > kän "intygas > av de. många kunder före; ingen” betjänar... : : Att ett sådant stort och mi deint sorteringsverk' fordrar en stark, kraftkälla "märktes ”tydli- gen av att den stora Munktells-. traktor, 'som driver ;verket, ha- de all möda .att hålla maskine- riet i full fart. Bolaget är därför betänkt ' att ' 'skaffå sig. en? än starkare traktor, '. me 1 Arbetsstyrkan utgöres "åa värje verk av fyra many en skö- I släpskrapspelet, - "en matar gruset' i'lastbilar. Arbetskapaci- teten” pr” dag är i regel 70—80 kubik.” Det är både: väghållare = oftast vägsamfälligheter. — och fastighetsägare, som är kö- pare; -av . krossgruset. . Det är många' fastighetsägare i samhäl- let, som "under de 'senaste veckorna ' passat på att få” ett eller ett par lass av det utmärk- vilka därigenom blivit. fasta och fina. företaget lagt krossgruset i upp: lag för att kunna sxpediera dem, nare i höst. : "Företagets nästa ” arbetsplats tera. upp ett sådant krossverk att det hela 'skall bli ekonomiskt bärande. för såväl. företag som kunder, åtager man sig i regel inte" 'mindre krossningar än på Regeringsrätten" har liksom ': digare ". länsstyrelsen ogillat av folksköflärare Anton Nilsson och kyrkvärden” Karl Bratnidt anförda besvär över att kyrkofullmäktige i Tjärby församling vid samman- träde" den 20' maj-1952 beslitat att församlingen skall betala merkostnaden, dock högst 150 kr för varje särskilt fall,, vid. eld- begängelse i stället för vanlig jordfästning. Klagandena, som yrkat att beslutet skulle upphä- vas, har som stöd för sitt yr. kande bl. a. anfört att det inte tillkommer den kyrkliga kommu- hen att utöva personlig under- stödsverksamhet, . sen och två kör ut kross- De' senaste .dagarna. har |' som! önskar ' laga s sina vägar se- omkring 1.000 kubik, Men det!” tar ett par dagar i anspråk. För |- :: : Umen” också: : Swagzgs ers, med Paris "Tygerna” äro. av "högsta praktiska äro dess inspirerade” Ärmdetaljer te er Stortorget ; ar alltid varit lätt att få denna) kvantitet. Väghållarna :slår sig ihop och låter krossa, vilket här redskaps- som alltid visar nyttan och för- delen av. samarbete. ' den är. tip-top, 3 och: matbod;!2:både' | trevligt och änd. mälsenligt 3 in- redda. == strävan att bidrag: nr | hållfasta vägar i vi norrsidan; . långhuset; ; M : byggnad till de ”den dagen den sorgen”, varför |. >; I sörja . för « dog 7 maj" icke , sett? AÅ FUYSTETET Hå " möjlige diga murväggarna, a NETTT gång skulle komma på österns rosafärgade skyar i gyllene glans ot och purpurprakt utan like, för att uppväcka de dödas kroppar, ''- Därför skulle alla begravas med huvudet i väster för att på upp- ståndelsens härligt strålande morgon kunna uppstå och möta s sin - himmelske herre, ansikte mot ansikte. . ” N Slutligen kan erinras om bruket att männen | skulle sitta ut- : a med . kyrkans sydsida, ' Och -häri var man länge strängt konse= : kvent så, att även prästen skulle ha sin plats vid kyrkans södra Vägg. Detta är kanske förklaringen till att predikstolen i en del.:' - gamla kyrkor står vid "sydväggen, och där den inte gör det har. ev den Blivit flyttad A senare. tid. Men inte nog härmed, ide äldsta: oa | kyrkorna” hade män och kvinnor var sin ingång. Männen gingo sin genom det 's.k.vapenhuset, som. låg vid. södra låghusväggen, . foch ;kvinnorna' hade” sin ingång genom en liten enkel dörr på , Denna ; ; sed fortlever ännu vid Knäreds. nuvarande : kyrka, Det förekommer sålunda aldrig att någon man går. ir möNS . genom" denna; kvinnornas egen dörr, 5 att gälla också vid den, ståtliga, tredelade processlonsporten, som uppfördes , 1788 i västra "kyrkogårdsmuren. Och liksom man tidi- .' gare hade krönt kyrkans alla trappgavlar med den gamla vackra | solsymbolen, ringkorset, ' 'så pryddes ä " med ett. rikt stilistiskt solkors, : Den” ursprungliga "kyrkobyggnaden. utgjordes av koret. och Också' av. det väldiga kästralärtade tornet med samma bredd som kyrkan, Men i' så fall var tornavslutnin: . "Igen "av helt' annän, typ, än den senaste med sadeltak 'och två ro. "trappgavlar. Ty. de ursprungliga kyrktornen hade i likhet "med . Senare överfördes seden? Fo den stora . västporten klockstaplarna,' en smal och riktigt himmelsträvande ,tornöver=, RER Koret, den & östra mindre byggnadsdelen v var uteslutande a av- . sedd för. dem som förrättade. högmässan: prästen, | kören och kor. VETE TTEESEVTETSFETVVYVYTT FEVYYTVETEFTETTVTIT - Fr "domini + mn + ecec. + 1x + orek + gloria + kristt +" veni oc i » + cum + pace O magister + laurincms(s)” och den, Vandra ”lan? M a st des + kronen + ave +, maria + gratia + pleria + 'dominus + I : | tecum rt "benedictatu + in mu + ec Have” ' Inskriften lyder > n 2 . " ste, kom med frid: Mästare (giutare) Laurincius i Landskrona:, vo Fn ” i "- Hell'dig Maria, full av nåd, Herren vare med. dig; välsignad vare ” T ; - "du: ibland kvinnor, Hell!” Det är ” Änglahälsningen i i Luk. 1: 28.5 oc i tr. -.En mästare Laurincius i Landskrona har gjutit. klockan. Mellan word : : orden pace och magister har gjutaren insatt sitt gjutarmärke, en i . i | + sköld med krona. In mu; jär en förkortning av inter mulieris. I + i h ” namnet Låurincius har gjutaren råkat få slutbokståverna ju upp 3 | I : a - a och nedvända: Förutom denna klocka äger man ån, som tidigare Rb H AO . varit skeppsklocka. Den inköptes 1761. Sedan 3 man numera erhål- . ' k ta okt en ny större klocka användes icke den: i gamla skeppsklockan >. i: "längre: MAN ne é I | » Natbrligtvi: äger Skummeslövs kyrka många a andra både «stores | - i värdefulla ' och vackra inventarier än dem, som upptagits här, i N bh v Nb Skumrneslövsborna, ha älskat sin vackra kyrka, och den han un- kr i >'der tidernas lopp erhållit många gåvor. En "glädje & är, att den N i » gamla? "Yyrkobyggnaden, : fått stå kvar, då många åndra kyrkor of t : rivits, LD 800 år har Skummeslövs, kyrka rest sina vita murar i 7033 sd kyrkbyn! : a Pouaesa : H Zool ja i a a i a Örn R bo FETEIFT IV CICTI ETVI IE SEIVETI0 FEI TI FI TECESRTST STIFT TIORTEVERTA PAmdentn AKA FUVVNUVER VITS EENS ver UUFEVTETTFTSTSFETITETTYVYN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.