vert , '. kunnandet och "vi, som förskohats; från krigets. på- . norskan Eva Seeberg," här lyckats] " dels den självständiga och duktiga . unga kvinnan, som trots ett karskt - och" rentav ” cyniskt : upptrådande 3 mot att söka .. Sans bekosnä : : komma tillrätta med: denna. dysti - sida av, nutida samhällsti duNga a ärbetar” sig 3 5 still: döds? = - STOCKHOLM- Av ale late "> Amerikanske förre vice utrikes- " ministern Edward ' Stettinius varen herre som'”var med överallt”. Han dog vithårig. vid éndast 49-års ål- der.” Presidentkandidaten Wendell > Wilkie. arbetade också ihjäl sig, dog " gjorde har vid 52 års ålder, Film? " skribenter” Mark | Hellinger, - arbetade. praktiskt taget” äygoet "runt, stupade: i hjärtslag » när han var 44 år... » I Sverige c- det ”ungefår. lika | fruktansvärt illa ställt: folk. dör IT '" allt för tidig ålder endast och 'alle- nast därför att'de jäktat 'sig' fram a Kanske: är jäktet allra I- ; värst? bland - verkställande: chefer, |.i$ "som måste hålla många trådar i sin I" till slutet.:. . hand och som" dessutoni öroas över en' hotande , ligkonjunktur, : driftsinskränkninga och - trassel i släptåg, . säger fil. Juel i en artikel i Hantverk; och industri. Dessa mä; "andra med dem. måste spänna sig till: det” yttersta, tyvärr alltför - ofta med hälsan eller livet, söm in- : sats, «Det finns "många. svenskar, - det 'faktum 'att de arbeta" ihjäl. sig”. "som : : bejakar”. ; ”håller på att” :-varnar för den alltför hårda” pres- + fen, men denna består, Man .kan " fråga: är det mödan -att prop- "pa i barnen så mycken” s.k, all: ” mänkunskap som;, nu'. sker? >: Vad |. nytta har "flertalet av, dem härav längre fram i'livet?.+; » Oavbrutet ; påpekas - det. skräm- "mande i den ohämmade, SSE 000 " dödsfall årligen "= det ä "tet av denna ökning 14 saken: dehär ideligen. varnat för " dessa folksjukdomar” och pekat på "deras "orsaker; "Nu gäller det" för vt | medet. mot. jaktet finds inte, > Men, vatt det nu . har. man” fått sonen: för den: h Shetsen. i Lars ”paganda! > > del, Den vi: har till förfogånde vatt få den lilla ro- manen mera lättsåld; När 'man läst I myc! » boken har man emellertid svårt att 7 tänka sig' en bättre titel på den. >. Bokens. författarinna; 'den -'unga få fram "något! ovanligt och ändå helgjutet : med hjälp av. stilistiskt oräddhet att röja sina ånansvärt stora insikter i « €e sidor-av den mänskliga. samlev- "naden, + som. det fordras särskilt stor takt för att yttra sig om: Bokens - båda huvudfigurer måste ge; jefter, för det rent kvinn- liga i"sit! väsen och” dels. den äkta — och många |; lot : Yorker, Imperial,: :och därunder "Han. kom; han Säg, Överst. en, av. de äyraste och mest: lyx a Chrysler-n special med V—8B,' eker hjul och hydrauliska. stöt- + fångare. i flyglarna: han UJograde, kan. man med fog säga ö odellerna, Mey den tjusiga sportvagnen Chrysler" : - Chrysler; en av i0 i den ; bilfloden "och hu- logens; + Chrysler” är ingen vågn ör, 'vem'som helst: Som kon- cernens. ”lyxvagn: har: den; en” hel del, fördyrande, finesser. Den nya V in still exempel, som". bromsar : 180 Det :enda som; finns: kvar av 22 talsvagnen: är ”the Chrysler Wings”. ingarna i "kylarmärket. Karossen årets modell hår: blivit srnigigare ; än tidigare; men ki sträktörernas. r mån ännu skönja i. de I märkerade [fyglerna, Den heldrägna” vindrutan är” Cen” "nyhet x liksom "den ' starkt "svängda; bakruta Kofångaren" är in komponerad i grill fråga "om" smotorstyrka. irva,5 Hiter"stora motorn Scen "alla dem?" Naturligt-; "I vis lockar? den ' till" sport-” och ra tervagnsbygge; och "ovan" har: vi ett' av försöken: till. ett. dylikt; in från: Italien, med bland; ännat.. inbyggda ” hydrauliska "stöt: 'och bekflyglar.; Der ar fått” ersätta” den faka'åttan" i New Yorkerimodel= lerna; "medan den gamla "sexan på 119 hästar bibehållits. i den" -billis + t vänliga typer ur: mö rn amhällslivs, och -motivvalet. föres ”vudmärket ' för -koncexnen med sammå” namn; Då märket : kom > till 1923 såldes inte mindre än 32, ,000 vägnar, Inte illa på den ti- "den för ett nytt märke, Tre år senare hade märket ökat med yt= 7 terligare -en. nolla-i tillverkningssiffror,. 1928 köpte ägaren Walter "P, Christer Dodge Brothers "och därmed var koncernen grundlagd. " Senare: tillkom -De' Soto” och Plymouth. Orsaken till märkets ab=: 7 : soluta genombrott, och dess ”tätplats” genom: åren får man främst illskriva dess sensationella nyheter, som hydraulisk broms, ström- linjeform'. — vem, minns. väl inte Airflow från --34.—' luftkondi- .itionéring och automatisk" växellå da -— O-taleis fluid drive gare och nklare Windsor, Som na= turligt” är har. vagnen" automatisk växellåda — Fluid Matie'— en för- bättring : av ERA från 1940- talet.> SpreaaA : nl pörteras'; ;säljs. på: grund av priset nästn" uteslutnde. som ” direktions- och representationsvagnar, Sålunda har' några landshövdingar fått sina gamla 46-or' utbytta mot nya. Och priset! — om någon är intresserad, ligger något under : 30,000: för". de billigare och. över: för: de : dvvare, : STOCKHOLM. slåg skullé: få giltighet] inte; blott inom svenskt territorial- vatten, Redareförening én frågar 'om inte 'sådana bestämmelser bör. till- komma 'å- internationellt samarbete. Det kan: ju' tänkas att våra grann länder ; föreskriver egna regler om märkning 'av fiskredskapen-på in ternationellt 'vatten,'. Hur. skall: en fartygsbefälkavare " då "kunna av- göra, efter vilket lands lagstiftning erättelsen skymtar ock- ia suddigt som. vore Mannen i så nästan h är. utmärkta? Olika na- tionella” "regler på Samma interna= tionella : vatt ä han hjälte; vell, och kanske är. detta också gjort. med. avsikt. - Så, mycktt tydli-]. gare | framträder: "den .unga kvin= mans tankar och. känslor utan vare sig :skönmålning eller: omskrivnin= gar. Först ensamhet;' så en plötslig -värmande '; gemenskap, : sorger: och förväntan, "Slutligen: en storsint:re= signation ”" och: medkänsla ;.. med «hustru; när" långodset INFÖR DROTTNINGEN skall den brittiska tv-stjärnan Tommy | "Cooper uppträda och här tränar han i familjekretsen för det heda ; ; | > vande dip pår raget. + | vatten :inom bl. ac . Redareföreningen" bringar. ke att Sverige. i andra sammanhang motsatt sig en utsträckning av 'vis- så länders. jurisdikti on inom kust- farvattnen 'i bl. a. "Östersjön. Det synes då föreningen mindre välbe-' tänkt att nu från svensk sida 'upp- 'ställa regler öm fisket2 och sjöfar- tens: bedrivande' på internationellt östefsjöområdet. a delar av:l försl av redaréeför ”Äveniandr 14. Sår ij lunda : föreskrives "straffansvar för fartygsbefälet. och "skadeståndsskyl- dighet genternot. befäl 'och redare il. händelse - av "översegling, ' medan : däremot varje bestämmelse saknas om straff" för” fiskare; som" under- låter' att” ölja - Båda parternas intressen borde” hal. beaktats. ” : H : Redereföreningen "uttalar hos re- Eeringen att alla hithörande frågor görs till föremål för ny utredning och att man - därvid..söker ..nå åtmi med]. Fiskeristyrelsen 7 har 5lagt.framl. förslag med bestämmelser till- skydd | 7 för fiskredskap "not översegling av |” fartyg. Förslaget" har nu. granskats vatten. utan även på internationellt ju son bo | Tryckkokarna! är inga: Umonument” användes, flitigt: Allmänhetöns intresse: för. > tryckkokafna: tycks" "allt tal om ”Monument' på sviskyllen” till - trots itte "ha' mattats; och ev '. undersökräng son Svenska Gil=- a Wpinstitater företagit tyder. ; tryckkokare'" i gena flitigt." 6 vare op förskningsinstifär"" fräimhåller att "apparater måste våra mycket vär- defull + i? storhushåll:öck alldeles särskilt för: Husmödrar ma” även har ett eget yrke'åld sköta. I'långa loppet vinner husmodern både tidö. viss typ av tryckkokare, hade an- vänt denna den :senaste veekan och att mer än hälften av dem hade ko- Å kat i den minst, fyra” gåriger under samma vecka," ". vett ; — Det råder i ingen tvekan om ; att tryckkokaren är en av de huskålls- apparater som . kommit för att stan- na,: säger direktör Erik Nygren i järnhandlateförbundet,. ' Statistiken visar också tydligt att försäljningen ökat från år till år, med undantag för den period i slutet av förra året då priskontrollnämnden genom sitt besynnerliga ingrepp i prisfrågan försäljningen. - tidigare har mer eller mindre för- svunnit från "mårknaden; troligen beroende på att de från början inte var tillräckligt utexperimenterade. Det förefaller mig som om allmän: hetens . intresse alltmer koöncentre- rat sig till ett fåtal typer som tyd- |” ligen slagit igenom på allvar. : > En. repr för tillv direktör: Rolf Fredriksson, bekräf- tår även ”att företagets" försäljning ro" på att husmödrarna' verkligen använder. sina" kokare och tekom- menderar ” väninnorna " att också skaffa" sig sådana, ty någon omfat- tande reklam ' för "apparaterna har inte förekommit i värt land;” med skolpolitiken hade väl in-. Ben" väntat, - Helt nyligen pä, stod en. fölkpartitidning mot bättre vetande må” osagt .— att jag inte' skulle ha” gått i land med uppgiften att ' ordna": undervisningen ” för "de 7 Vuxnå, som efter nägra är! i: ; yrkeslivet: vill MÅ upp sköl - studierna; igen sade - ecklesia | stikminister Ivar: Persson i ett tal på söndagen i Malmö,” Det är nästan genant aft behöva | tala m; för: folkpartipressen, att mån” där? inte! "uppmärksammat satt årets" riksdag "på regeringens: för- | slag” "besluta inrätta - ett läroverk för vuxna . för” att: förverkliga de planer; sam 1950 års. riksdag 'prin= tipieuut! uttalade” sig för, framhöll statsrådet Persson. I Ci gick t " också på att husinödrar söm han tT gr" vid" Hemmmens pengar på att: koka bl. By; kött, bru-|: 7 Gallupins' itätets”; undersöka : ning fråmgår bl, äPatt över 80 pro-1. cent av husmödrarna, som hade en|' åstadkom” er. tillfällig stagnation i - ökat för "varje: år. Han" anser att|' ] detta i stor utsträckning måste be- PRINS OSCAR" BERNADOTTES JORDFÄSTNING i Engelbrekts- . kyrkan blev en ljus och gripande högtid: Här står kistan i koret : > svept I den svenska flaggan och med bibeln på ki : ör är : Pa ppérsproblemet!: var för härdisicke | för staten. själv. Y STOCKHOLM. «7 od dd Staten själv har gjort” ett 'hero= " - iskt försökt att komma tillrätta med : ”pappersproblemet”, d, vi s, försökt ." ” lösa frågan om formatet på de pap- " per; som utnyitjas av kommunala" > oz organ, "enskilda «a personer, 'företåg . ; för handlingar som inges ». dubbelt så stört, sulle utgöra ma'- ” len, hoppades man, Ett cirkulär" i . ämnet utgick på sin tid, avsett som - både vägvisare och påd . 3 Man trodde att denna förnuftiga= =. Te 'reform ; skulle slå igenom fort, os 5 särskilt som det enskilda affärslivet - redån allmänt genomfört den, Hur ” har det nu blivit efter sex år? Frå- gan ställs i Svenska stadsförbuntet: tidskrift 'av hovrättspresident, Joel Laurin, Jönköping,! som bjuder på . en del roande reflektioner, Ja, forts "=> "| sätter han, statsmyndigheterna har väl: så : småningom lytt order. Åt- | minstone- slipper man nu se :skri- . velser i ;folioformat- från statliga ieter, Meri lagren av. brev- STOCKHOLM an. a I befälsutredningens nu. till försv öv Å betänkande” föreslår majorite- "> ten, som omfatlar fyra av kom- :- ; mitténs' sju ledamöter, att offi-"' = Cexs- och underofficerskårerna i " behålls” som : två” olika befäls- - "Övergången till ny befälsordning Papper. avi gammelt . kvartoformat :| tycks tyvärr på sina håll ha vårit: stort; ännu i dag, mer än fyra år efter nådafristens' utgång, använder 't; ex. höga tjänstemän i ett statsde- "I partement sådant "brevpapper. | : Värre: än så. är: det emellertid méd ', kommunala. och - enskilda handlingar, Det. finns stora 'städer och landsting, 'som' antingen inte. känner till eller inte brytt sig om :; nämnda ' cirkulär utan - fortfarande ger sina. .meningar -tillkänna . på kan ' enligt majoriteten - för. infan- teriets del genomföras på högst. fem år, >; Ina : Officerskåren handhar enligt ma=- Kårer "men att I "den senare ändras till kvarter= loritetsförslaget. den = operativa,” taktiska och abögre tekniska yen | på truppförare stridsledare i i krig eler i fred” dt! bildni t..o. m. I iinstan= mästarkåren, Härtill 1 - en underbefälskår, Minoriteten, < som bl. a. består av utrednin- gens . ordförande,' generallöjt=' . nant Axel: Bredberg, ansluter sig däremot till 'enhetsalterna- " fivet, d.;v. s. en sammanslag ning av officers- och underoffi . cerskårerna till en enda kår, "Majoriteten föreslår vidgade upp- | gifter ocn" ökat” "ansvar för under: officerarna ” men samtidigt en' höj- ning av: kräver på" deras' yrkes- sen och underavdelning av befäls-: skola. Uppgiften 'att vara pluton-' chef 'vid utbildning av de -värn- pliktigas huvudmassa är”endast'ett : led + :' officerens” egen ; utbildni folioark.. Och fortfarande tycks det - N : vara en utbredd uppfattning bland ”--/"-- enskilda : att. -man - inte kan våga nalkas. .t.. ex.. en' hovrätt. med ett > > . mindre, papper: än foliohelarket, På VN de praktiska kurserna " till. juris . kandidatexarhen tycks man inte lär .: 2 ra sig. något om detta, ty: när en : nybliven jur. kand. börjar sin törn-' beströdda Väg med cirkuläransök- '- , ningar om”att bli tingsnotarieaspi- - rant, går han ofta först och inköper -' ett lager foliohelark, för det mesta 'av det ållra -åbäkigaste; slaget. Inte, '. alls ” sällar ? <ett- sådant: > För ”otficetsutbildning ” krävs » skolutbildning :före' den' egentliga officersutbildningens > . påbörjande ! vid! krigåskolan, i huvudsak mot] svarande ' studentexamen, .: Saknas sådalrr utbildning. skall den förvär- vas under: den militära utbildnin- gen;” "men : innan rigsskolan! ge- nomgås, TEN Na teriel= - underhålls-- och personal- i så-. väl' krig” som: ifred samt materiel- och" underhållstjänsten i bataljons- instansen i krig och en del, av. ut- betet i' nomgålt: obataljonskvarter a ästara kurs, kan vid e: a 41 års ålder efter mästare och sedermera efter ytter- ligarg 'urval' vid c:a 43. års "ålder till kapten. Pensionsåldern är 50 år. Ett antal. kaptensbeställningar om- vändlas i till. "regementsofficersbe= ställning: Härigenom : förbättras även -befordringsmöjligheterna ” till fficer. ”Medelå n vid bfordran, till kapten . beräknas bli 33 år. (11”öfficersår); till major 41 I sitt förslag till:och med ett steg ängre' än 1950 års beslut avsåg, ef- ietsom i det sistnämnda endast var | fråga om ett gymnasium, däremot ej: om 'någon' realskola, - Tidningen inte ensari.:om upptäckten” att | de ungdomar; det : här gäller har stora" problem att' klara sin 'skol- tbildning. Även p itioner tog hänsyn till: detta "och" årets riks. dagsbestut "innebär « faktiskt ett reellt försök. att lösa dessa svårig- heter, 'Sålunda. korimet undervis- ningen, som. bygger på I kombinerad muntlig och k d år, öv ste 47 år. Av. fänrikarna' kan nor- malt 40" proc. "vinria befordran till regementsofficer. ALLT MT STUDENTEXAMEN: FÖR OPPICERARE '. Underbefälskåren rekryteras värn- löjtnant 44 år och över- |. i fred. Liksorå officerskåren måste; ix år reform! Synd om pärmar och akter!" ”Kvårtermästarkåren sköter. ma= & im, när. han ett-par år:senare. -, skar bli fiskalsäspirantt. När: detta + sker" "bland jurister är ;det klart att. sv oo det”'är ännu ; vanligare bland; dem: som . söker skrivbiträdestjänst" eller: l dylikt. ' Varje :gång jag ser dessa | förfärliga pappersschabrak”blir jag redstämd, -:Synd.-med : en så. god. ' | Tydligen är: det - något fel även, : Ifrån Ppappersbrukens: sida. Gudske= lov får: vi ännu 'skriva våra privåt brev: på "vilket ”häpperra söm” en men” nog borde" 'det ändå -ligga, i brukens sintresse ratt föra en god sortbring 'av- :vanliga- brevpappers-: block av: format:A 4,.1 stället har. kvartermästarkåren' för - sin égen" det ibland. rent av. varit svårt att utbildning /: och > för - att -tillgodose behovet av utbildningsbefäl i egen=. skap: av" plutonchefer delta i ut- bildningen av de värnpliktiga även ; övningsgrenar” som" inte direkt bérör själva kvartermästartjänsten: :Underbefälskårens ” huvuduppgift är att vara. instruktör i lägre in- stans "' vid ) det' rent: rutinmässiga fredsutbildningsarbetet ' och att krig besätta”: specialbefattningar, som kräver ' 'yrkeskunskåp, samt kom- panikvartermästarbefattningar vid icke stridande kompanier. . Da | MINORITETENS FÖRSLAG dnhetsalternativet .. präglas främst av: att volantärtastitutionen .slopas och att det inte räknar med någon underofficerskår.” Inte heller. skall, finnas några reservunderofficerare; De ersätts med. värnpliktsbefäl av olika. gt Det "aktiva : beg pliktsvägen; .: kvart kåren från underbefälet ' och” officerarna ur'grupp K, d. v.'s..de som vid inskrivningen '' förkla lämpliga till" befälsutbildning." För officerare kommer fortfarande att krävas stu- fälet' förs "sammån i: en enda .be-- fälskår, direkt” rekryterad bland di värnpliktiga, i dess helhet officers- utbildad efter. ett' enhetligt. system och med samma” möjlighet för: alla täll visning, . att : vara” kostnadsfri) för eleverna, "Dessutom , kommer. stu- dielån och - behovsprövade” stipeh- |] dier att. kunna lämnas till elever- na; :sade hr Persson < Det / bör. i'detta” | sommanhang även erinras om att 1953 års'riks- dag på' regeringens" förslag beslöt att inrätta.tré.s. k; kompletterings- ” gymnasier, vilkas uppgift just ock- så. kommer att vara att:underlätta de vuxnas tillträde till högre stu-- idier; Delar av folkpartipresseni har :också. försökt göra gällande, att jag inte skulle vara a positivt i CEN "till att” snabbt bygga . ut för öv 1 å | grannländerna... om utmärkning. av | fiskredskapen, ” på. «internationellt | vatten.: 'Sjöfartsnäringen ' fick inte hu framlagda bestämmelserna: men | höppas bli” Tepresenterade vid' de fortsatta, överläggningarna, , Prenumerera VT 'undervi på |omfåde. Detta är rent norisehs. Hr |: Persson ansåg att mån bör-vara en undervisningens första eiapp :slut- |;densva första del avshitats och man hunnit summerå resultaten, är det att försök derv kraftigt Ekall byggas ut. Över- gångstiden:- fram till förverkligan- ”Tdet av. den stora reformen bör gö- Tas så korf' men. också så offek- tiv som . möjligt. från" för: punkt seit, - | försöks- vara med :vid -utarbetandet«av de jsmula försiktig till. dess försöks- | "förts, vilket sker nästa' år! Så”shårt | då eller ande exa- men : för: tillträde till krigsskolan men inte till: kadettskolan. För :of- ficersutbildningen' föreslås två.-al- ternåtiv; av vilka man”: förordar ett' som innebär . att : man: behåller det - nuvarande rekryterings- "och utbildningssystemets grundtanke, det” successiva urvalet, => -- ' att” effektivisera. reservoffi- cersinstitutionen föfeslås alt de bli- -vande "resetvofficerarnas" grundläg- gande utbildriing förlänges' med 474 "månader och förbinds med de blir | antal underbefäl till. ing och befordran.: För- slaget upptar vidare en aktiv, ka- der av underbefäl, somm under fred ö somi” lärare . och 1: -kommer "ett r befattningar i dew' adiminstrativa "tjänsten, » - Det ' aktiva underbefälet rekryteras lik-' som "det aktiva: befälet bland de värnpliktiga. Behovet av 'gruppche- fer tillgodoses.. under förbandsut- bildningen med »värnpliktsbefi insträktörer. Som biffäden i. den fortsatta ut- på i bildning "avses" illdå instruktörer - i :bsad till de värnpliktiga som 'ente=i (få tag i sådana block; här domine- rar — forifarande'.. kvar toformatet, Varför? - s ingår 'också en. ”Feservofficersorga- nisation. :Uttagningen till officars utbildning . I av Ex fplikt liga skall > i till: oficersatnämnin- - r inte :som nu"begr gits > till :..underofficersutbildning -, utan? omfattar. alla. som tagits ut .. = till befälsuthildning sålunda även :" "alla som.nu tas ut till gruppchefs-" nirgen blir lika I studenter, som ' ända, 3 fram till officersut- danke 62 för: dem -som har '- realexamen, '74 för' dor :som en- ' dast har folkskola. och: 72--98 må-' nader för fast anställt manskap. . För de lägre officersbefattningar- na'; fördras realexamen (avgångs= > Cres examen från skolreformens' enhets= .v> skola) : med kvalficerade' betyg mö visså ämnen.” För. mera , kvalific rad militära tjänster krävs sdär« ; emöbt kunskaper i nivå med nuva- rande studentexamen, De som inte redan vid officrsanställningen har sådana" får inöjlighet att: skaffa sig ” dera ätan särskild. kostnad -vid allmänna skolväsendets. gymnasier; .. för vuxna, Försvareis läroverk: kan därigenom - slopas, =" t jossan msg — T ud mem TR der 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.