Ne natten, "den Bynd som” alltid läder: vid då igt svara mot sin stora uppe vrererertevYYvfTYFYFTYYYYYTS YYYFYY FY PY rYyrtyTFrvt Tr YerFeYTETEtYYYTYYTFY yrYrr LAHOLMS TIDNING trevevveyrtyveYYvYFtYYYTYFPe YT FY YTYYYYTtYTYTYYYYTYYYTYYTY Fredagen den 30 - oktober” 1953 Ha; :Helgons: dag: Av pastor. 8. Karistrand; Lund. Jordens” salt och världens jus. ""ALhelgonadagen lyhörde” en dag av förunderlig stillhet och skönhet.” Med up- penbarelsebokens benådade sia- re få vi kasta en blick innanför förlåten , tilll evighetens. värld och ge för våra ögon den stora, vitklädda : skaran inför Lam- met på Sions berg lyssna. till sången som var lik bruset av stora vatten, Då faller över vår fattiga jordevandring ett him- lasken som för ett ögonblick kan komma oss att glömma a!lt livets ve för det härliga. mål, som skymtar. vid slutet av vår färd. > Kgnske ; "tycker, vi '088 4 den stora. skaran inför: tronen kän- nå igen an'etsdrag, som tillhör- dé våra närmaste och käraste. Kanske längta vi efter den dag, "då också vf få lägga av res- dräkten ; för att iklädas den himmelska skruden. Pilgrims- Kören stiger ur våra hjärtan och kommer oss att med raska- re steg vandra vår våg mot mår Men vill vi rätt "fira Allhel- gonadag, få vi Inte för de: him- melska ' synerna' glömma upp: gifterna på Jorden, - : "I ären jordens sa't —I ären världeng ljus”. Så talade Fräl- saren 1 vår text, . Öch därmed vänder han våra tankar till de heligas insats I världen,', : Saltet är en god sak. Det hindrar - förruttnelse och för- skämning, Men det svider Jåt vara med hälsans sveda, Kristi lärjungar äro kal" ade att kämpa mot allt:orent: och skämt I sin omgivning. Det. mA gälla atmosfären i hemmet el- ler på arbetsplatsen eller i för- samlingar och. folk, Guds he'i- gå 'Uro i var. Bin kallelse ett salt, som bevarar friskt det som eljest skulle murkna och bli til Ljuset lyser : och visär : väg. Hur mången, farkost har inte » räddats undan bränningar och skär av. fyrbåkens- sb Inkljug i lande uppgift, för skröpliga jär Jungar. Det "flung fu så" myc: ket mörker i, derng oron ! många. obesvarade frågor och så mycken tveksamhat: om vä: gen, Och värst av alt, hjärtats mörker, som här fnerean sad dom, Helgonen på dardan avnan gift, ' ma ' Ja, det är nog så. Men låt os inte glömma, att. ljusot aldrig |: var deras. egot. Det stammade- från Honom, &om är.”Det san. na ljuset", Och meningen med deras div var, Ju; Inte att, de Ejälva skulle bli stora, "ras och berömmas, Det var Fadern, som akullo upphöjasg; och. prisas, - Han hade ju tagit dem ut ur mörkrets välde, Han hade varit deras , starkhet | striden och derag enda hopp I döden, Hans |. lov hade uppflytt deras jorde- vandring och nu brusar Jubel- sången . från. övervinnarnas skara: "Honom som: sitter på tronen och :Lammet tillhög lo: vet och äran och priset och väldet i evigheternas evighet”, Amen. I ot Ae . +» RR sen Gårdsbr ind på Hallandsås. Gård I MHuleblickseröd” eldhär- nd förrgår kväl . s Vid 10-tiden i förrgår utbröt eld I en gård tillhörig Emma Ludvigsson, Hulebäckseröd, Hjärnarp, : ” Med hjälp av andra tillskyn: dande personer lyckadea man få ut alla djuren, trots att els den fått tag I sista kon, Hjära- arps brandkår kom fort till platsen och tack vare dess ana. ra ingripande kunde man rädda boningshuset, mycket också » beroende på den osttiga vinden, Under det att uthusen snart var helt övertända och således fullständigt til'spillogivna, Dea nytröskade skörden blev lågors nas rov. Byggnaden var brand- försäkrad, men huruvida vär- det" av det brunna täckes av Benna är tylvelaktigt är för den|' likn d dock" redan” 1876. "På söndag den 1 november i, år sedan den första telegraflin- A. jen i Sverige, den rhellan Stock: för trafik. 0 > "Man kan säga, att det. i år är ett. jubiletmsår även för te- legrafverket i Laholm. Det lo- ka'a telefonnätet i Laholm an- lades nämligen 1892—1893, och dan ' Laholm blev: ”telefonise- Tahoälm "Telegraf i > seda 876, Telegrafen är annars betydligt äldre I. Laho'm;" År: 1876. upp- rättades här: 'en ”telegrafståtion, omtalar telegrafkommissarie "| Ladv, Cannberg,: Halmstad, på Laholms ' Tidnings . förfrågan. Men, elva År. senare, d.v.s, är 1887, indrogs denna station; Detta ' betydde . dock inte, att Laholm: blev. utan telegraffö bindelse, "Samma år blev jär vägens telegraf öppen för a'l- män trafik, och "man tyckte då att det kunde räcka med denna för Laholms del...;...- - -; Sedan det första telefonn tet blivit > färdigt" 1893 anställdes fröken Gunilla "Aberg som före- ståndarinna. Hon" är nu bosatt i Göteborg: "Hon efterträddes av fröken: Louise Löfgren, fas- ter. till: .direktör. "Nils Löfgren, Halmstad." j "Te efonstationen > Laholm var: den första' tiden inrymd |" i" handlanden Jakobssons fas- tighet vid Stortorget. Sederme- ra ,överflyttades den”. till" köp: Stortorget; där den fortfarande + telefonstatlonen art bor ; Telegrafverket fär her & som bekant. bygga ett nytt eget. hug' i Laholm, och för det- ta, ändamål; har tomt redan Ott :Bagarliden, vars nu- skal. rivas för att te vara bestämt. Dock lär det ske inom de närmaste åren. Vid flyttningen blir oc'så tolefonen i Laholm automatiserad. .- : "Utvecklingen sedan den för- sta 'te egraflinjen ” för ” hundra år sedan öppnades mellan Stock holm och Göteborg har gått | raskt i vårt land, Redan 1854 lades en kabel över Öresund till Danmark och. år 1865 an. knöts även Tyskland :till telö- grafnätet, Som telegrafappåarat användes vid denna tid ameri- kanen Morses apparat. Seder» mera ti lkom snabbare telegra- feringssysteni och Morses enk- 1 men driftsäkra apparat har nu definitivt tjänat ut, I tela typen och teleprintern fick man utomordentliga hjälpmedel. An- slutna till det -moderna auto- matiska telexnätet kan man skriva direkt -med telexabon- nenter i in- och utlandet. Under sin första tid sysslade "Kongl, Elektriska Telegraf- verket”, som det hette på den tiden, uteslutande med telte- gtafrörelse” . År 1876 fick så skotten Bell patent på telefo- nen och redan följande år kom den första telefonförbindelsen i Sverige till stånd men först tre år senare eller år 1850 fick vi vår första te'efonstation, ' 23 telefonister I T.aholm. "tiv telefonisten tid att kopp- la ned Innan Ni begär nytt sarntal” står det | tetefonkata- lesen €ler stod så åtminstone förr. Icke desto = mindre hör det nog inte till ovanlig- heten, att folk som telefonerar år firar Te'egrafverket 100-- In årsjubileum.' Det var nämligen N denna dag för jämnt hundra : holm : och Göteborg, öppnades . det är alltså i år sextio" år se- | rat”, till - en början" givetvis : dock" i rätt blygsam” omfatt- ning.” 'ållra ' mest på att jag kunde man Nils Nilssons fastighet vid ; Teleforien uppfanns! 1876 Britt. t. Christiansson, bliekligen” kommer. till det tele- fonnummer,: som då begärt. Ef- ter att:ha varit och tittat på” telefonstationen, i. Laho m' vill sign. rikta en liten vädjan till den telefonerande allmänheten: Var snäll. och vänlig mot tele- -fonfröknarna och bliv inte arg; om Ni "inte ögonblickligen - får svar från den telefon, Ni be- gärt! Att jag nu säger detta" beror. inte" enbart' på att. tele- fonfröknarna I Laholm är. rara och trevliga flickor. Det beror konstatera, att de har så brått, så "brått; för ' att: utan. minsta dröjsmål expediera al a samtal. De svarar: så fort de kan men kan'-inte- svara mer än en i sän- der. 'Och kopplingen 'sker också flinkt.- och behändigt. Nog är det ett ' tämligen nervöst och irriterande arbete att sitta vid telefonbordet timvisl vc — Telefonistens arbetsvecka är på .2. timma FR tele- fonstationens -. öreståndarinna. EN' BILD FRAN. TELEFONSTA” TION CF eståndarinnan frö - ELLEN. HALLBÄCK.' Brådast är det på förmiddagen mellan kl. 9 och 12 och på kväl- len, Automatiseringen av en del stationer inom taxeområdet har snarast ökat arbetet, ty det tar längre tid för teleforiisten att sS'å en. massa nummer än att ringa upp en .telefonstation. Det är 25 telefonister ' här på stationen, berättar fröken Hall. bäck vidare. ve ; Härtill kommer förstås före- ståndarinnan, som kanske bort nämnas först. Vi kar tagit reda på, att hon började vid tele- grafverket i Laholm år 1916, och här har hon varit förestån- dare sedan 1946. C:a 2: milj. telefoner i Sverige. . Utvecklingen av telefonnätet gick relativt" lugnt under de första åren. Först under 1890- talet blev det mera fart över utvecklingen och vid 1915 års slut hade antalet abonnonter i telegrafverkets nät stigit till 150.000 under det att privata bolag, främst Stockho'ms All- männa telefonakticbolag, hade omkring 90.000 apparater. Ar 1918 övertogs "Allmänna” av staten, som även övertog en hel mängd mindre telefonför- eningars abonnenter. I närv; NR Irriterada om de inta ögon- ar mee. oc feltgraten 1 1003 år rå let apparater 2 miljoherstreo- ket. > Telefonnäten voro tin en bör jan endast: Ioka nät. . Så små- ningom. förbundos dessa lokal- nät : med. förbindelseledningar, varefter man kunde telefonera även mellan: olika orter. "Vår nuvarande indelning 'i.:taxeom- råden, : som ligger. till: grund för rikssamta” staxan, tillkom år 1916... : Tekniken : "utvecklades undan för undan... Snärt kunde, man inte .bara telefonera inom det egna - landet . utan : också med utlandet. . Genom. de moderna långdistanskablarnas tillkomst öch .: uppfinningen. av telefon- överdragen kunde. telefonsam- tal: även: på mycket långa av- stånd äga rum' med fult till- fredsställande ljudöverföring. oa etonen betjänades i mån- ' år ' uteslutande manuellt i .början. på :20-talet bör- let. svenska. telefonnätet . omaliseras; Som ”en”ku: en ; riositet "kan" nämnas, att 'all: "> mänheten : mottog budskapet om autorsatiseringen med blan- "dade käns or. Även om man inte alltid hade. varit så för :tjast över telefonfröknarnae sätt att sköta kopplingsarbeter, blev man likväl uppriktigt led- sen, när ' da nu skulle försvin- na. Nåja, aut? matisoringen tog ju sin tid. Man ick tid på sig att vänja sig "vid iden nya ti- dens telefonapparatér - och i dag, är. -neg automatiseringen ganska välkommen, - när den "kommer: .. I. närvarande” stund betjänas 68,2 procent av våra telefonapparater. 'automatiskt >. nya. "områden avtomatiseras varje år.. - Men : inte : bara : oka - och landstråfiken expedieras. auto- matiskt utan även rikstrafiken sker i:viss utsträckning” hel: automatiskt. Den första” hel- automatiska riksvian kom - till 1949 mellan Norrköping och Linkö ing och :sedan har nya tillkommit , i rask takt. Al mänheten har uppskattat det- tå nya sätt att ringa riks och trafiken har ofta ökat starkt, ja ibland mer än fördubblats, sedan man infört detta expedi- tionssätt. Det är i första hand på korta förbinde'ser med stor trafik - som - expeditionssättet införes, men så småningom är det meningen att även långvä- ga rikssamtal skola helautoma- tiseras, "Hela landets telefonnät automatiserat 1970. Omkring "år 1970 beräknar man att det svenska telefonnä- tet skall vara helt automatisa- rat. ”Takten bestämmes docx till största” delen av penning- tillgången. Det är näm'igen mycket stora kapitalinvesterin- gar. som erfordras för detta ändamål. Redan nu är mer in 1800 miljoner nedlagda i tele- grafverkets anläggningar. Det är stora pengar men samtidigt pengar som lämnat god för- räntning. Den första ielegrafstationn i Halme"1 öppnades den 12 rand: stund närmar sig anta- okt ocker 1551 och var underligt rige, nog Unrymd ik genheten Eriko- ro på Öster på ungefär samma p'ats;' där det .nya biblioteket nu ligger: Öster var på.den ti- den : varken". planlagt. eller 'be- byggt. Stationen flyttades ock- så redan följande år till Hamn- gatan, . där stationen . var -in- rymd till 1871, då den flyttades til: ' Storgatan 64. (numera nr 17). Här förblev telegrafstatio- nen i över 30 år eller till 1902, då den överflyttades till Riks- bankens - då nyuppförda ' fastig- het :i' hörnet: av: Strandgatan och Viktoriagatan... Allt. efter- som:- telefonröre'sen | ökade omfattning. -telegrafverket hade nämligen år 1892 överta” git: den i Halmstad varande te- lefonföreningens : nät -— blevo dock -lokalérna' här: för trånga och telegrafverket: började pla- nera en egen fastighet. Ar 1920 inköptes” en tomt i kvarteret Gråmunken och arkitekt Aron Tohansson ; fick .i' uppdrag att atföra ritningar. till en ny fab- ighet i tre våningar med fasad "t Lila Torg. Inflyttningen i de 2ya' lokalerna skedde år 1926. Men även dessa lokaler ha nu "tt kvartssekel sonare blivit för "rånga. Just n” nägår som ”bé- ant. umnnföranpdat av. en till. hvserad Jav ung storlek som den gamla byggna- len. Det är bl. å. den planerade wutomatstationen, som ska 1 in. rymmas här. ' Ren väntas bli tlar i slutet: på nästa år: : " Petrus, : He ar TR sate | Ull Lehola : Provinsialläkare GUNNAR HALLBERG, : Laholm. et Den 1 novi ember tillträder med, lic. Gunnar Hallberg tjänsten som Provinsialläkare i Laholms di- strikt.' Han efterträder d:r Nils V, Sjöberg, som avgått med pen- sion och avflyttat från staden, ” D:r Gunnar Hallberg är bördig från Halland och är född i Fal- kenberg. Släkten bodde under 16- och 1700-talet i. Halmstad, där d:r Hallbergs farfars farfar var Sy53- loman och rådman vid slutet av 1700-talet, Efter att ha tjänstgjort på oli- ka sjukhus och såsom t, f. prov.- läkare under tillsammans 10 år hamnade d:r Hallberg slutligen såsom provinsialläkare i Ramsele där han bodde $ nära 18 Ar. Och han hade även haft för avsikt att stanna där om icke hans hem förstörtz vil ena e'dsvåda, Samti- ir: samma | na, "..|84.500. Statsbidrag kan utgå med ee kommunalnämndens förslag. : Skolor. och idrottsanslag : vållade "debatter i i lands- - - kommunens” fullmäktige. i går kyäll, sammanträde. därvid. bl. av att fastställa. . återgivet i LT i onsdags — » teringen blir sålunda ofö : Det första ärendet vm föredrag. ningslistan gällde. en framställ- ning från fölkskolestyrelsen, som begärde :5.000 kr, till utredning om behövliga nybyggnader . för: skolan. . Hr "Verner Andersson framhöll, att: den i princip beslu- tade'. 9-åriga skolan torde inne- bära, att de s, k. B-skolorna'inte kan bibehållas. -- Man. bör därför vid utredning om nya skolor nå ning om att skolstyrelsen vid sin utredning beaktar de krav, som den . nya -skolreformen kommer - latt ställa på skolor och Undervis- ningsmöjligheter, Hr C, Wilh, Jönsson ansåg, att utvecklingen pekar mot cen- tralisering. Man bör därför ej | "I bygga 'ut de gamla bygdeskolor- na. Det blir bara lappverk, än centralskola 'bör . förläggas. till Ahla, där redan en stomme tin en sådan skola finns, '' "Hr Einar Pålssdbn: Vid ut- redningen Måste vi ta hänsyn till de direktiv skolöverstyrelsen läm- nar. Vi'har: ej 'alldeles fria hän- der' att planera. ;Vi bör avvakt skolöverstyrelsens direktiv innan vi utreder för mycket, Vår tilll tänkta, : preliminära - utredning stänger inga utvägar för fullmäk- Heger : i Värner: Andersson framhöll. att fullmäktige-1 god tid. bör ge tillkänna sin åsikt om skolväsendets gestaltning! | i kom- munen, ec oc : Hr Nils Persson: Med den erfarenhet vi har av skolskjutsar bör vi inte vara alltför pigga på att ' centralisera; Det har här i kväll sagts, att vi bör ta hänsyn till vad framtiden skall tänka om vår.skolplanering, Det är nog bra, men viktigare är att 'vi tar häns syn till:vad samtiden säger.' : Hr Larsson: Det hade varit bäst, .om staden och landskom: munen sammanslagits, Det blir avigt” att köra Mellby-barn för- bi Laholms folkskola till Ahla, Hr Verner Andersson: Kör vi déssa :barn förbi Laholm till en centralskola, så blir 'det så vänligt .av hrsVerner Andersson. ändrat 6:33. - man bl, a. att för lavdskommunens del godkänna 'ett - preliminärt släckningsavtal med Laholms stad. 50.000 kr. skall upp rånas till anläggande av branddammar. nioårsskolan i tankarna, Tal slu- |; tade med att uttala en förhopp- |: ; Net Kommuna fullmäktige i | Laholms landskommun hade Förhandlingarna leddes som.” Fullmäktige "beslöt statförs'aget — i huvudsak och den kommunala utdebi- Vidare beslöt "+ Anslag til badplats vid "> Skogabys «ae ' « Hr” Einar Andersson, teusson och Örjansson anhöll om ett kommunalt bidrag på 3.000 kr. till anläggande av ett bad- ställe vid den s. k,' Kapellsjön. Hela 'kostnaden var beräknad till 6.000 kr, men hälften tänkte man få ihop genom frivilliga bidrag. . -— Fullmäktige beviljade ansla- ko gaby Trä förädling. | Sune Örjansson, Skogaby Träförädling, anhöll om kommu- nens bistånd vid begäran att få köpa den tomtmark vid Skogaby station, - som ”Träförädlingen se- är länge disponerar på arrende. - Örjanssons "egna framställ. ningar om? köp hade inte lett till resultat, Om SJ ej ville sälja, an- höll hr Ö. att kommunen : ville hjälpa honom att få köpa annan lämplig - mark, -Framställningen togs välvilligt upp av fullmäktige. Hrr Feldt- blad, EinarAndersson och Allan Gustafsson un- derströk den: stora betydelse som 'Träförädlingen ' har för Skogaby samhälle:- Det upplystes, att. hr Örjansson : tänker - större . nybyggnad -. men att "han att han äger marken, Träföräd- tag, och det fanns risk, framhölls det, för: att annan -kommun . er- bjuder hr :Örjansson mark, om sådan inte kan skaffas i Skogaby, och att Träförädlingen sålunda flyttas från orten. Feldtbläd sade sig ha dåliga er- SJ och föreslog att en kommitté skulle uppvakta : vedarbörande SJ-instans. ' Fullmäktige 'beslöt emellertid att —i första omgån- gen: åtminstone' — nöja sig. med en :' skriftlig" framställning . som stöd , åt' hr: Örjanssons begäran om markköp. kommunernas (förbunds blankett- förlag, .' Pkt . be ov mycket kortare skjuts för barnen från Skogaby, Vi behöver en ge- heralplan för skolväsendet. . r Hr Binar Pålsson: En de- taljdiskussion i dag är till ingen nytta. . Vi måste avvakta skol- överstyrelsens direktiv. Hr Nils Persson: Om det ej går. ihop med den stora, skol- planen i-'landet, kommer, säkert stkolöverstyrelsen . att stoppa en event. utbyggnad av bygdeskalor- i. Sedan ytterligare några talare yttrat sig beslöt fullmäktige be- vilja — folkskolestyrelsen : det .be- utredning om skolbyggen.; Pengarna skall tagas ur ansla- get för oförutsedda utgifter. Å Släckningsavtal. och - " branddammar, ;" Brandstyrelsen anhöll, att £ fu mäktige måtte ta upp ett lån på 50.000 . kr, - för anläggande" av branddammar i Mellbystrand (6 st.), Köpinge (2) och i Ahla (1). Den sammanlagda kostnaden ha- de preliminärt beräknats till kr. 40 procent. > Kommunalnämnden tillstyrkte och föreslog att dammarna skulle byggas, när statsbidrag kunde er- hållas, I Mellbystrand skulle man dock till :att börja med anlägga endast en damm för vinnande av erfarenheter om kostnaden här. + Hr C. Wilh, Jönsson trod- ide inte det skulle bif billigare än beräknat att bygga dammar, Med grävmaskiner och caterpillar gär det lätt, sade han, "; I o”.s Fullmäktige : . beslöt så bifalla i Brandstyrelsen föreslog vidare att kommunen skulle . teckna släckningspavtal "med Laholms stad enligt ett preliminärt av- talsförslag, Detta avsåg en tid av fem år från den 1 jan, 1954. I: avtalet stipulerades bl. a, att Jåndskommunen skulle betala 1/3 av lönekostnaderna. för brankå- ren > samt. 1.000 kr, till övriga omkostnader: ' Stadens brandkår skulle utökas från 20 man till 23. Fullmäktige beslöt utan debart å med på "avtalet. pit Prandstyrelsen begärde ett tilläggsanslag: på 4,500 kr., 'eme- dan Arskostnaderna till Laholms stad för släckningshjälp hade bdli- vit. större än' beräknat; Fullmäk- Hee. biföll, digt" blev arbetet alltför betung- ande med anledning av alla" de kraftverk som uppförts runt om- kring där (Storfionforsen, Kilfor- sen,” -Ramsele kraftverk, Edsele kraftverk ete.), D:r: Hallberg har tidigare arbetat rätt mycket på västkusten och har bl. a. i fem somrar på rad varit t, f, provinsi- alläkare I Båstad. Han känner alltså sydhallänningarna ganska gärda anslaget ' på 5.000 kr, tilll. kora a Anslag beviljades med följan e summor: Laholms mningsföreningen. 700, De blandas förening 100, S:a Hallands krets. loge av IOGT 100, Musiksällska- kassan 1 kr. pr medlem som är bosatt inom kommunen (c:a 800 st), hembygdsför. 500,. turisttra- fikföreningen 100, 'tbe-konvales- Debatt om mnalag till . Skogaby BK, att få använda ett anslag. på 6.500 kr, till grovplanering av. sin idrottsplats,' ehuru anslaget be- 3 viliats - till. färdigställande ' av idrottsplatsen. '. Kommunalnämn- den hade avstyrkt med hänvis- ning till att bollldlubben beviljats 13.000 kr. i anslag, Av dessa pengar . markköp. NA - Sedan. denna framställning In- kommit hade klubben återkommit med begäran -om ett tilläggsan- slag på 1.500 kr. Hr fall hr Rosén lämnade en redogö- relse för arbeten och kostnader vid idrottsplatsen, : :Hr" Verner "Andersson påpekade, att klubben ursprung- "ligen begärde blott 2.000 kr. men, fick 13.000, Klubben bör vara nöja med den generositeten. Har inte pojkarna övergått till motor. cykelsport ?. Hr . Rosén genmälde, ' att klubbmedlemmarna visst var tacksamma för vad de fått, men detta hindrade inte, att den eko- nomiska. situationen var bekym- mersam för” dem "och att de be- hövde mer pengar. '' talade," att: pojkarna ärs mycket flitiga 1 att arbeta på fotbolls- planen och håller den I gott stånd. H Meningen är. att kommunen skall övertaga äganderätten till idrottsplatsens - mark, . och hr Allan Gustafsson höll, att eftersom kommunen blir ägare » till: jorden, blir kommu- nens direkta gåva till klubben inte mer än cirka hälften av vad som anslagits, - höll, . att. Skogaby är-en katg bygd: som fostrat strävsamma människor. .De övriga och av naturen mer gynnade delarna av kommunen kan gott satsa lite på att öka trivseln i Skogåby. ” Så skred'man til) beslut.. Vote- ting begärdes, och donna utföll så att klubben fick de 1,500 kr. man nu bepärde, Men det hänx de-på ett hår. 10 röster avgavs för kommunalnämndens förslag och 11 för bifall åt klubbens be- bra, gäran, ., . Forts. å sid. 8 lingen "är numera::ett miljonföre- Hr. "fram- . rev TY YYYYrtTFEFYTEYF Yt YT ee Ye eYY YYPEPPYT VV Timo- ' uppföra en . givetvis inte kan göra detta utan ” — Fullmäktige beslöt att teck- | na 4'aktier: & 100 kr. i Lands-: farenheter äv skriftväxling med | lämplig - bön skytteförening 150 kr. Föreläs-- pet 150, ABF-i' Laholm 250, sjuk- .' center 100 och klubbodarna 100, ' > Skogaby BK hade begärt rätt ' hade 7.500 ' gått ät . till i Feldtblad yrkade bi- ! "till klubbens begäran, och ' Hr Einar Andersson om- - Hr Sven Pettersson fram- ” AAA MAAMANAA SYTTYSN NYVESTTEFITITEFTIeTY:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.