> Dessa låt oss säga historiska” et ” som på grund av bristande ren- "arbetare, sjömän...” ' uppträder. = sin betydelse / för. forskningen. + Mycket av' den; experimentellå : fråm kräfta, och: via ett ytterst "x nedom om flera "hundra kräft; 7$om är utsåtta förr "retriing't avrett "tid "kom under "behandling. - "som går under beteckningen. yr- Den gåtfulla sjukdomen kräfta,” ' har många uttrycksformer, dels efter arten och dels efter lokali- » seringen. > Därtill: kommer: att även köret -kan spela in — såle- des är vissa. kräftformer., van- ligare hos--män, medan andra huvudsakligen , hos kvinnor.:- Men inte" nog med detta, vissa yrken kan också för- orsaka någon av de” kräftformer ” keskräfta.= Det. är emellerti detta.som" gör, att inte. bara de medicinska utan. också : en: hel rad av "naturvetenskapens gre- nar satt in alla sina, forsknings- resurser föratt komma, kräft- . sjukdomarnas "yttersta: orsak på spåren, Kampen" möt. kräfta har] i alla tider; it en ”av” medici- . nens . viktigaste. angelägenheter; "men man stod” alldeles maktlös ". det onda gav sig -intexens "för kirurgens kniv.: Bedan Para- -celsus 'beskrev' (på 1500-talet) en sjukdom” som : drabbade : ar- betarna” i. de böhnäska' gruvorna; en kräfta -som "då. förekom hos sotarna, -.och :-uppträdde på de -delar äv 'kröppen som blev kraf- tigt ingnidna'”! ed "sotpartiklar. "Lantbrukare N | solstrålar och kräfta. Cd former. för. "yrkeskräfta har haft . kräftforskningen "vilar ”,ytterst på iakttagelserna i samband med ””sotar-kräftan” att -'stenkolstjäran', kan tålamodsprövaride ” experimente rande har" "veteriskäpen nu kö kemiska 'ärmnen. :. I ”Svulstsjukdomarnas ”klinik- "och. behandling” skriver "professor Elis Berven bla. föl- jande i kapitlet” hudkrätfta: ”Hudkräftan är håavudsakligen lokaliserad. till ansikte och hän- "der, men förekommer också” på andra ” ställen, »»särskilt »- sådana eller annat slag såsom ft. ex. "den " förr icke ovanliga kräfta derlivet. "hos", .skorstensfejare, lighet fick en retning av längre tid kvarsittände 'sotpartikla " Hudkräfta uppkommer knappast I i alldeles normal hud, utan hus "den är i kräfttumörens om; - ning på ett eller annat. sätt för- ändrad. Det: vanligaste tetmed- let är kraftig solbestrålning” "och "man träffar" också "hudkräfta hos utearbetande.” : människor, | ;.som ” utsatt sig för mycket, 'soli . och "vind: "jordbruks: och trädgårds- Mellanrubriken "och citatet. är inte medtagna i' avsikt. att skrämma ' : "till panik, endast i avsikt', att: : stämm till. efter- tanke, Kräfta ” är inte längre en ”ödesbestämd” «sjukdom, tyl' den samfällda forskningen har "nu hunnit så långt att man kan säga, Kräfta kan botas — 'om . den kommer; under” behandling |: på ett tidigt "stadium... Betäffan- | de hudkräfta kan framhållas. att där är läkningsprocenten" den allra största'— över 920 proc: av fallen botas. oh - De tre tredjedelarna. CN Det förtjänar också att anfö- ras, att det var en. svensk som var den förste i världen att bo- ta ett fall. av hudkräfta med röntgenbehandling. Hans namn är dr Thor Stenbeck; en av den svenska radiologins pionjärer. : Nu har vi hunnit så långt att en tredjedel av alla kräftsjuka kan botas, en. andra tredjedel skulle .också kunna botas om de Den återstående tredjedelen ut- görs av dels sådana kräftformer som forskningen” ännu inte rårlu : på, dels av sådana former vars tidigsymptom' är: så "vaga" att kräfta inte -kän konstateras förr- än, den hunnit sprida sig. Ve Uppröriska celler - - härjar, "Man vet” hur kräfta verkar, men inte "den yttersta orsaken till att kräfta uppstår. Och in- nan . forskningen: kommit un- derfund med orsaken kan sjuk-- domen inte helt bemästras, En lekman kan inte göra, sig en fö- reställning om vilket impone- fande forskaruppbåd. som vw) der långsiktigt och. tålamodsprövan- de arbete: tränger vidare mot "lösningen av lvsproceggen gån a a "den Ske Om Vår kropp består som bekant av upp till 100 biljoner, celler. Dessa delar sig och bildar ”dot- terceller”. Hur detta sker, var- för en cell delar sig och vilka kemiska reaktioner som därvid utspelas toch 'hur de regleras, hur de ämnen som ingår i de nya cellerna byggs upp — allt detta är nyckelproblem till ståelsen av livsprocessen, fram- håller "professor: Arne. 'Tiselius. Han påpekar också att"””nu har vi ofantligt mycket. större möj- ligheter att angripa desså pro- blem. Och ska man förstå den abnorma . tillväxt . som känne- | tecknar kräfta måste man” veta| mer om, den normala tillväx- ten” vo : Om ' alltså den. "normala cell- tillväxten. .sker i en. regelbun- n' rytm, så försiggår den, o- normala. (kräfta)! my ket has- tigt... ändrade Den, sjukligt”. cellen delar sig fullständigt la löst, växer vilt och roffar åt sig den" näring. de friska cellerna behöver. ' En "sjuklig '. cell : växer på så sätt 'snabbt till en svulst. Men en sådan primärsvulst kan relativt lätt avlägsnas! även om den: är lokaliserad till för yttre ingrepp 'oåtkomliga "ställen i kroppen. ” Där ' elektrokirurgin inte kommer åt. att skära med ”elektriska kniven”, där gör de moderna”: djupdos- 'behandlings- så långt att'celler' frigöra sig från 'svulsten : och trängt in. i blod" och lymfbanorna, så bil- dar: de där dottersvulster, ' me- tastaser. För inte" alls länge se- dan. var sådana fall totalt hopp- Atomkanoner och radium- " guld, > "nu 1 här i "Sverige öva en metod att för- söka . förfölja"; dessa lösryckta celler, genom "att: injicera en form av radioaktivt guld som vi- sat: sig "ha, benägenhet att följa lymfbanornä, - och därmed här krans en chans att döda” dessa ”flyeride”'celler. "Men ' den "meto-' den måste” ytterli are. "utforskas och utveckla: i ess” betydelse ” behandling av vissa former av -livmoderkräfta. Atomforskningen har också gett å bidrag i kampen mot skräf- i form av de isotoper som ställts till medicinens förfogan- de:;De kan ge mångdubbelt hö: sre effekt vid -.bestrålning än vad radium” förmår. Över huvud tåget är det rent fantastiskt hur behandlingsmetoderna ” utveck- lats och effektiviserats; från den novembernatt 1895 då Röntgen "upptäckte. -röntgenstrålarna, och -Idå något senare madame Curie, | Men , dessa 'senare, ä tid gen och "tekniken tagit ett jätte- kliv framåt vad det gäller .bo- tande” av : "kräftsjukdomarna. ” Kräftsjukdomarna. ökar ” emellertid och är även för Eve- riges' del en härjande folksjuk- dom. 'Årligen ' dör; omkring 12,000 svenskar i någon kräft- sjukdom, och den ekonomiska börda som sjukdomarna ifråga kring 120 miljoner: kronor Pr år. Därför är det en ytterst träng- ande angelägenhet att vetenska- pen : ges möjligheter att pressa ner kräftsjukdomarnas kurva. Vi har i vårt land en internatio- nellt ; framskjuten ställning på dera : av kräftforskningens om- råden, inte Yninst ”cellforskning och strålforskning. Vichar högt kvalificerade ” förskare .'.och vi har ' väluppbyseda ; jästitutioner. inte fullt bemannade; ;; det krävs utbild- ning 'av ytterligare : -specialfors- kare, det krävs utrustning av. la- boratorier, avlöning åt forskare, assistenter, personal. : Det är. e- gentligen ofattbart"att vår försk= ning! kunnat: nå så långt: och komma: till” så lysande resiltat, trots de snåla .ekonomiska vill” metoderna sitt. Men om det gått |: >> kräftbekämpandet, i all; tagits upp.och” förts vida det enskilda och frivilliga initia- ativet. Här i Sverige verkar se- dan drygt 134 år Riksförening n för': kräftsjukdoniarnas bekäm- pande, med praäktiskt' taget: "hela organisations-Sverige , + 'anslutet pch en stigande" skära” "enskilda medlernmar. "Föreningen . har" av insamlade”; medel. ' kunnat "till kräftforskningen , i dela. ut 1 -1/4 miljon; . kronor .,;.-— men betänk att: den, summan” utgör. inten.ens en procent av; vad: kräftsjukdo- marna. kostar oss under ett; år: +" Nu har staten beslutat” ”gerett ansläg > på tio” ”miljöner” Krönor, att: "utbetalas" i.” från 1 juli 1953 ti Men det beror på var 'och en av oss' om 'den summan blir utbe- tald, ty enligt villkoren ger. sta- ten. en summa som-är, lika. med den Riksföreningen: lyckas .in- samla på frivillig väg. Att eko- nomiskt tupprusta vår kräftförsk- ning är föeningen för kräftsjuk: domarnas bekämpande. (postgiro 90 1951) och stöd de: insamlings- aktioner Riksföreningen, genom- för. Det bör. ju också vara: el ära ' för : oss att få ryckas? ledet som . vetenskapens" trupper; SR no ji Från” en stor fransk. läkare- kongress i Paris kom häromda- gen: överläkaren vid röntgendi- agnostiska avdelningen: på Mal- mö allmänna sjukhus, docenten Sölve Welin, som "bekänt bördig från -Hålmstad. , Kongressen hade varit myc- ket talrikt besökt och mycket givande.” Förutom ' kongressen hade; doc, Welin även besökt en del'. av: de större Parissjukhu- sens ; röntgenavdelningar, bl. a. på det. just i dagarna av den franske i: presidenten ' "invigda specialsjukhuset för hjärt-' och lungsjukdomar. - - På detta sjuk- hus fanns så gott som allt vad den: ;'moderna tekniken kunnat åstadkomma, berättar doc. Welin Sjukrummen var av helt annat i Sverige och bestod endast. av å | smala fönsterlösa sov- vagnskupéliknande. utbuktning- ng längs ytterväggen] - ande korridor. Det ' fanns ret plats för säng, t tvättställ med ' rinnande kallt och varmt vatten, byrå och" stol. Hytterna var skilda från korridoren me- delst en bred glasdörr, så att al- la som passerade hade fri insyn, Dagarna närmast före och ef- ter det operativa ingreppet la- des patienterna in på en särskild avdelning, där de stod under en speciellt noggrann uppsikt. Bl a... kunde sköterskepersonalen | här nattetid avlyssna de nyope- ar på en lå ta. reradé patienternas hjärtverk- upptäckte radium, har forskninr): | | "samhet äte - tseende än vi är vana vid här|' | hl tl från” vaktrummet samt . genom. andra mikrofoner höra om något speciellt inträffa- de i de olika sjukrummen. Sär- skilt god nytta har detta system visst sig ha, då det gäller. barn. . denna” ävdelning” "fanns dessibom tvenne nedkylnings- rum, i vilka det var meningen att patienternas , kroppstempera- tur skulle pressas ned till: om- kring 30 gr. för att det operati- va ingreppet i hjärtats inre lät- tare skulle kunna utföras; Dessa rum hade änhu ej tagits i bruk, men man var så övertygad om metodens riktighet att man trots ått den ännu kan anses befinna sig på experimentstadiet,- re- dan från början utrustat -sjuk- huset med denna anordning. OYsby | Ysby SLKF-avd. | har haft möte hos: fru Emmys Jönsson under fru Lisa Larssons ordförandeskap. = Till byombud valdes för Perstorp Stina Johans- son, för" Brödåkra—Ysby Anna- Lisa Gottfridsson, för Munkag&ård Elsa ' Ohlsson, - för 'Hov ' Ebba Johnsson och för Kövlinge Inga Jönsson. En del inkomna skrivel- ser genomgicks. "Till värdinnor för nästa möte valdes Gudrun Persson och Elsa Ohlsson. | Efter mötet följde samkväm varvid ett par medlemmar -. som deltagit i Italienresan visade foto- grafier och på ett trevligt sätt skildrade resan. KARAAAA. lägger "på oss uppgår till om-]yz :[smeden om och han var överhu- "I blev "utmätning och smeden blev » | församlingsbor ” och tusen kronor! — i Var inte så förfärligt be. stämd i edra .påstäenden, Allt. i det här målet flyter. och uppgif- terna går i mycket isär, Den ene Säger si och den andre så, sa do- maren, « Och nog flöt det alltid i onsda- Sens enda men dryga mål inför Halmstads rådhusrätt. Rådman Åke Svensson, som satt. ordfö- rande, ' hade en besvärlig härva att nysta upp, polismästaren C. "Sjögren, som - var ' åklagare, en diger lunta att hämta materi- el." ur, - -referenten en nära; nog hopplös ” uppgift. ” att få något sammanhang i vad som egentli-. gen förekommit. Det var en tidigare rättegång, som nu-:-rullades upp igen, Vid det: förra tillfället hade åklaga- ren instämt en köpman för grovt « KÄRNFYSIK-KÖNFERENS - I GENÉVE, I Gendve sammanträder. för. närvarande" Europarådet för kärnfysik-forskning '=—. > vid! pre= : . ” sidiebordet:ses fr; vi gen.-sekr. E. Amaldi, Italien, presidenten Ro- ' den på sin bror. Säljare var en affärsman i Småland och det he- la ägde rum”per växel där” be- talningen kunde varit bättre... Så förekom : också en annan "bil, en Graham, som av bröderna säden till en- reparatör: i Halmstad, härvan blandades så in en brndd I i halmstadstrakten, ' som 'skrev på en växel samman med en av brö- derna, .smålänningen.' skulle. dis. kontera. det och själv få 800 kr. Det .: där "senare" visste nu. inte ;. Samordning av a Kors” vud okunnig om växelns öden in- till. den" dag då en” bank stötte på 'honom att en växel med hans namn. på låg till inkasso, "Han fick i gå ifrån sin. fastighet,. det med tyska "Röda Kortet om: Här de” 600,000” kronor som” samlats ' in: genom -radiohjäl- pen; för: flyktingar och delvis. vid. över "4.000 kr, fattigare. ' | insamlingen i | våtos skulla än- Via : CE vändas, fNDN ov Ke ol i "via: förra rättegången Mah "kom; -& verens” om” at hus för samm agt. 80 familjer skall hade som nämnts blott köpman. nen instämts men så mycket kom fram att målet uppsköts o: även brodern åtalades. för grovt behö- righetsmissbruk. '' Det - blev '. en : de under. de tie, dagar som Röda K 8 sammanträtt i Genéve, Från. Sverige deltog h ”I]skola: : förbundens hjälpvérksanshet. måste komma till: stånd om insatsen: skall bli' effektiv i kampen mot en: ; uppkommen” nödsituation. ; Detta problem har diskuterats ingåen-" behörighetsmissbruk. - ' bert Valeur, Franktike och UNE SCO-representanten - Cacciapuoti, "I korthet: hade + följande I förgrunden t;- ov. . Belgien-deleg aterna Willems och .Verhaeghe, hänt: En": gammal Nash hade köpts ' av köpmannens : broder, som emellertid". senare ' överlät justitierådet H, Beer, : att: Planerna Skål Enl - kunna realiseras : fordras ' 'att tyska för- bundsstaten och ' delstaterna" bidrar med sammanlagt . dubbelt så myc- ket' som Röda Korset ställer till förfogande. Bostäderna sk all "för« |" valtas ävi Röda Korsét, som också skall. sliöta fördelningen av lägen- D hetern; fader fråga, också kommer att rymma som jbarnfomiljer utan . .medan: ungdonishemmet lärlings- dagslång rättegång på. onsdagen där" det ' var lika svårt som tidi- gare att:få någon reda-i härvan. Den" senaste. instämde ' brodern ' framhöll ibland si och. ibland så: Det: var . överenskommet. med smålänningen att denne skulle få 800 kr.''menade han och det mås- te brodern ha känt. till i deh måa han-hört det. (!), löd sålunda” ett "I stämmande, | Nils Holmström vid Kockums varv Kockims förnekar uppskörtning av norska rederier MALMÖ (TT), . När det gäller våra kontrakt le- vereras fartygen flera år efter kon= traktstecknandet. och” prisets bes framhåller - - direktör i Malmö, en av de största fartygs- leverantörerna till norska rederier, för Arbetet i anslutning till den norska tidningen. Arbeiderbladets uppgift, att norska redare överras= kats med tilläggsfakturor från de svenska varven, är det för båda parter ekonomiskt orimligt att i tider med 'starka pris- fluktuationer läsa fast priserna: vid dagsläget, utan man. måste på nå= got sätt gardera sig för väsentliga kostnadsändringar genom förbehåll om rörligt pris. Av varvet tilläm= pade' kontrakt är i detta hänseende inte -på något sätt "avvikande från en allmän. praxis, som! förekommit långt" tidigare och. ni "senast från ner förekommit mellan varven och "I deras. kunder anfiende kontrakt, Detta: är dock inte märkligt utan helt normalt, då c:t gäller upp=' | görelse-av detta slag. I ett enstaka fall -har dit förekommit skiljedom. Det, var en uppgörelse mellan en svensk redare och ett svenskt varv, som ' fick rättslig prövning. för . att man skulle” förklara, här kontrakt i vissa fall borde tolk: : op jutafton- skål postanstalternia : å år i regel. hållas öppna till kl 15, å två timmar: för betjäning av all- mänheten i .vanli cember. är Bostanstalterna" stängda, Lördagen « den 19 december Kar nian ' öppet 'som vårdag, vilken. inte är dag: före sö = och "helgdag. och" Jådbrevbäring med: en tur el-' ler, om. Postmästare. finner så be=- hövligt, "med två turer, Lantbrev- bäring, som normalt fullgöres högst fem ' gånger i veckan, skall i föra+.> k de fall läggas om så, -att Pokelal tur dyrbart yttrande .— Ni. viskadetväl inte vn var andra, insköt. polismästaren; ” > Efter middagspaus hördes små- länningeni :; som: vittne" och han protest ; imot Su de bäring som på vardag, Fullständig d ling äger således rum, | "kom 'med -dagens” solskenshisto- |: ria, Han: tyckte 'synd om den så skändligt lurade | smeden,: erbjöd sig att skänka. honom. 1.000 kr. "att få bli hemsänd. En fångexblev: + kontakt” med de röda ”hjö rI ” en”timme "med: en enda fånge. Endast' en RN "få -hysterisk. efter jämte en kostym och ett. musi! instrument, : «. Det blev inget utslag” i gär utan rätten -. beslöt. fundera på det'i Ia förhandlare som ' söker, ordna en "politisk koreakonferens, höll” på fjorton dagar.” onsdagen sitt nionde $ | Sok. Bok läste upp en lång förkla” -| ring 'och ”unprepade' kommimister- nas krav att neutrala ås "bör Den :nordkoreanske - " delegaten Kil män dé garna” ' fick. se "fotogral ier av: med få delta i den politiska konferensen. Inte långt därifrån hördes åter "| tredskande”": fångar; ' slunga, skymr fande' tillmälen. åt de kommunisti- ssöta” kinesiska -- flickor.- övertalarna hade ingen framgång. 1 en del tält Men större talade? d vär Lö den 26 och söndagen den TT "december blir-det: icke". någon ättarna”. och måste Håll tillbaka : | lokal, Jåd- eller läntbrevbäring.: s frame och löspostutdelning skall - på julafton fullgöras som på vardag ' i allmänhet, på juldagen i erforder= lig omfattning, medan den icke äger rum: :lördagen den 26 och söndagen ”Brevlådstömning sker. på: juldal.” gen i behövlig utsträckning och den 26 och 27 december som på sön- på julafton. även "vid de postkontor och. ti som deltar I. fångarna mer än de k tiska övertal ska. -”övertalarna”,' På" fyrahund méters håll. kunde man höra hur fångarna skrähade ' och HÄNDA med fötterna, +" AS sen” Häft.' 1: TE, "inb. "15:50. - Det är: :ältid med. stor förvän- Den ': amerikanske "delegaten Deai tänker göra ett nytt försök att få 'slut” på. dödläget i förhand- om kor CHan tan man börjar : läsningen: av en |; Fjongjangs. radio ny bok av:kyrkoherde Axel Ham-, braeus. Han kan konsten att be- sådan utdelning endast på vardagar anstalter, som: mottar post, beställa express- och S-försändelser 'som på sön= och helgdag, väntas. föreslå ' att man” 1 1 Iskall, dryfta tid, plats och deltagare, | : rätta, Hans stil är ledig och med- ryckande och humorn flödar. Den gode. Orsahérdens berättartalang förnekar sig inte när han i sin senast utkomna: bok ”Prästen i Två övergrepp ' pr:dag: mot barn i i Köpenhamn; Uddarbo”- - skildrar metodistpas- UKÖPENH AMN (TT — RB). i torn,. sedermera ' komministern j Gustaf- : Ömarks ". levnadssaga: Enbart, i Köpenhamn begås: mel san 600 och 700 sedlighetsförbryt: ser, mot barn om året, d. v. s. un; fär två om'dagen, ud i Denna upplyshing ” lämnade: polisintendent Haslunid: på "ons gen, Han underströk emellertid 'en= ligt Berlingske Altenavis att:de alls ra flesta fallen är av; mindre allvar- Ömark: är en levande personlig- het, Han predikar inte som” an. dra- och är inte som. andra,' Out- tröttligt ” verkar ;. han först. söm pastor på en skärgårdsö, 'senare som augustanapastor i Amerika och slutligen — sedan han efter stor möda blivit präst -— i Väs- ter-Dalarna. Han "hämtar lands- [Nya sänttetsbindan bli UBTOCKHOLM.. (TT) ir förbjuden? "Hizabeths make - . blir regent? " LONDON.:( I Ye . " Underhuset -- godkände på bindan :av d ett av drottning Eli-: sOm, den nya t tampongtyp medför de risker för :| infektion” i fuhderlivsori "som ”.zabeth till parlamentet framlagt - budskap, i vilket hon vill ändra , så att hen= två läkare, dr Kinch vid Södra BB och ”överläkare” Westberg”. på S:t Erik, "framhållit. bör , Medicinalsty- relsen sta ; Upp frågan 7 om : försälj- hövdingen för att få byggt en ny lig art: 1. ; åtgärder, anser "nes. make ti "hertigen av Edin- ” burghy utses till régent,. innan : hon startar sin resa till sam=". " väldesländerna. . : Enligt nuvarande lagar inträde syster, p Mar« " som enligt barnp endäst bro över Dalälven — kommunal- ällan vållar barnen varaktigt men. gubbarna spår, att han 'kommer att bli dyr för socknen — och han bemästrar trettiotalets ar-. betslöshet . och får iordningställt kyrkogård och byggt kyrka. För allt 'och alla räcker han till, Det lär vara någon' som sagt att' det icke finns något så vlid- vuxet .; som . . Dalaprästerna ' och Gustaf Ömark bär: väl drag av |. detta påstående, men han. är en verklig Herde och fedare för sina i såväl andligt som timligt avseende. «En utmärkt högläsningsbok i familjekrets, och syförening. WALTERBORO, (TT "=; Reutér) ” ärav: två små ;mångd "andFa torfordon på Jen kompli-- (cazaå Jallision. i int ic Svar r på tal tockholmare 'på semester sa JE ganska överlägset till IT Olov Hartman: SÅSOM I EN SPEGEL, 'Diakonistyrelsen. Saken. är, säger kommittén. i; sin skrivelse - till styrelsen, ; yrådskande : hänsyn ' till: att man vid mycket och angelägen . med försälj - ningen i största utsträckning vän- der, sig. till. de mycket unga kvin- nörna, som” kanske ej förstår vid- den av. återverkan på deras egen hälsa och framtid i den händ. garet, automatiskt: som regent om tronföljaren, prins. Charles, skulle bli kung före 18 års ålder, Almanacka: co "Almanackan var under medelti- den ett astrologiskt kalendarium de skulle ådra sig underlivsbesvär. sammanställde för "varje år. Ordet skt och är nam« Y Denna bindas typ över mer mycket: nära med tampong- bindan "Tampax, som" försvann ef- ter att enligt läkareuttalanden i pressen ha åstadkommit äggstocks- inflammation med ' åtföljande” ste- frilitet hos ett antal kvinnor, Kom- mittén ' tar-i detta sammanhang upp en närliggande fråga Medicinalstyrelsen utreda: och ber även den. Det gäller ” prepareringen av » — Nej, det går bra. Jag har åtta man nu, och när jag får flera ma- kiner behöver jag bara fyra man. Olov Hartmans predikstol; Hans förkunnelse är just inte för; de stilla "i landet, Hans stämma är en profeta : och hans budskap Då behåller jag dom fyra bästa, mäktigt som en profets. Hans så får. resten åka till Stockholm | budskap vill väcka, det vill up- Set? Nor hs -Häft, 6:50, inb. 8:50, ' Jontbrukarer . Ulemet för & åt e Det blåser friska fläktar från | pönder är väl oil få arbetskraft? .. med klorofyll, ' Be- tyder, klorofylltillsatsen något ur hygi enisk synpunkt och kan 'det inte vara direkt skadligt för | mäns net på den or ort där kamelerna bru= kar vila sittande på knä. — AEP,. ".Gratisvin i i Spanien att landets restauranger, som ser« verar menyer för fasta priser, mås= te servera gratis vin fill maten. Jordbruksministern har i en för« klaring klargjort att bestämmelsen varit nödvändig på grund av den oväntat rikliga vinskörden och: på grund av att de växande vinmäng= derna annars inte kan säljas. Vin- böndernas läge skall förbättras och niskor. med ' att :: använda ' dylika preparerade hygieniska artiklar? | vinpr genom den spanske jordbruksministern. > I ett, sådant fall - . och på juldagen. blir det öppet en>' dag jul. och söndagen. den 27, 'de=" . ; På julafton blir det vidare Iokal+ : på julafton. På. julda» 2 Å gen skall:lokal- och lådbrevbärin, fällgöras med én, tur och Jantbrey=": och helgdag. Expressutdelning sker - se Den 26 och 27 december skall post« + =. " Spanska regeringen har bestämt ' -.. andra förordningar nedsättas, lovar .. penbara Gudsuppenbarelsens dju- 7 pa hemlighet, vilken vi nu se : vän ”gsåsom i en spegel”, och det ma- låtelse — evängeliets kärn nar till ansvar inför get anför-! 2. må -det föras vida ut” trodda pundet, ”) vårt land till väckelse och själv- AR Sigtunaprofetens starka, : lad- rannsakan!-. — Köp 9 och läs! 3; dade budskap om synd 0 och för- . —R NUV TTTTEETTFSEFIVYTSTITYVVYYYT. PFIVSVSTITTYVEYSYVY VIVETIYTSVYTTEN AMADA. FIEFFUTETTTTYRYSTYTETTTN YrvvvevetvYtYvvrEevYFFTTTTtTTT TervttTTteYYTTFETY r " vyrretY ! TE TYYYYVYYYYYTPFYTYTYYYYYYYEYYYYYFYYYYYTYYYTYTIYYYYYTYTYYTTTYTTTYTYYTVYVT ISA är tre ÄN ve Med sa KU 0 RN St on 7 - i NES STEFEEUTV Pr MWamA Ak AAA AA AAA AA AAA A MAR ANNA RA MANAAAANERN SAM RA LA SAMA NAM AAARANAAD NAN a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.