, ; «. Teater, verksamteten i Lahola - har nu varit i gång i snart två år. Den" första pjäsen gavs näm- ; ligen den 8-febr,.1952. Marken "hade dock” förberetts några må- , nader tidigare i anslutning ' till . » Kolbjörn." Knudseng'- framförande : s "av ”Galgmannen” Togngården be 22 okt, 19510 ne Abonnemangsteckning. : anörd: nades och gav inom ' kort. ett. re: sultat, som överträffade alla för- «+ 309 > blatser;'s tecknades abonne- 'mang -på.279,.Därmed "var saken «klar. Skådespelarna, kuflde : göra sin entré. ; ” Verksamheten : inleddes. . Vilhelm « Mobergs. ””Vår ofödde son” den '3 febr, Pjäsen sågs av 309 "personer, : alltså av fullt hus. Precis..sammg publiksiffra inräk.- nades vid. nästa föreställning den 22 febr. med Jacques Vilfrids.-ko- 1 - , > medi ”Sommarlov'i” på program- met. En aning : mindre intresse ». rönte > följande pjäs, :Strindbergs I ”Påsk”,' som gavs den 13 'mars inför en publik av 802 -personer. ;$ oo Till de två första föreställning- i vs arna hade emellertid ett mycket : biljettbeställningar "Teaterkommittén >> Stort antal: : s måst avvisas," ... beslöt” därför att: framdeles' an- s . ordna två föreställningar: av :var- je program, Även nu igångsat- ” tes abonnemångsteckning, . ' . 328 personer: antecknade sig. för mn förhandsgaranti, nämligen ill 7 3:e. plats (läktaren) samt till a 4 3:e plats, Teatersäsongen. hös- "ten 1952 inleddes med Pär Lager. + kvists"drama ”Han,' som fick leva. om sitt liv”, som uppfördes den 12 och '13 "okt, Publiksiffran för +" båda kvällarna" var 496, 'Den '31 okt. och.3 nov. gavs "Ronald Je” ans komedi ”Alltsedan paradiset” inför '589 åskådare - Vårsäsongen '1953 var premiärprogrammet :'Al- bert. ; Hussons : lustspel: ”Ängla- vakt”; som spelades 6 och 7 mars inför.512 personer, Men”det verk- eo I ligt” "”högförnäma och högkonst-. - " närliga skådespelet : ”Flodlinjen” +” "av Charles Morgan, som: gavs 20 » "och 21 -mars, mottogs av en pu- +" oc Dblik på endast 322 personer, me- dan'; däremot” «Vilhelmi Mobergs - apelse ”Mans |." j betydligt enklare "” kvinna”, som upp.ördes den 16 och ..17-"april, mönstrade' rekord- siffran 601 åskådare ' och. gav ett strålande netto för. teaterkom-. mittén.! Vv: Publiksiffrorna "fördelar" sig på följande platskategörier (antalet förefintliga-. platser anges: inom ) ' .. parentes): =. eve Första plats "1882" (1920), an- i . dra : 1310.” (1458), ' tredje 878 (1245));'I' procent kan detta ut- . tryckas så, att 96 proc. av första, 89 av andra och 60 av tredje ka- tegorien utnyttjats av publiken. Detta ' visar, att det största tea- - terintresset ' ådagalagts av den publik, :-som; ' ansett sig ha råd att betala. ett biljettpris upp till ' - 6 kr., den publik för resten som sakkunnigt och - förståendefullt skildrades äv Ingvar Wahlén som folk::-med ”tomt -dödskallegrin”. . Sammanlagda antalet besökare vid samtliga här ovan redovisade föreställningar : har varit 4020, "vilket gör ett genomsnitt av 208 pr föreställning, ” I . biljettintäkter har noterats kr, 17, 529:15, i utgifter 16.614:57, varav i gage till Riksteatern kr. 11.743:97, för reklam. 790:27, till oe scenarbetare 1.445:50,. lokalhyra - 750:—, rekvisita, trycksaker, te- 4 >” tefon, affischering m. m,' 987:67 samt i nöjesskatt 748:14. Behåll. ning 17/4 1953 kr: 1.063:60 tack vare ' :'Vilh, Mobergs ”Mans kvin- na”, som gav ”ett överskott 'på ' - Kr. :1.064:37, ' medan teaterkom- mittén. .däremot - förlorade kr 883:10 på ”Änglavakt” (för vil- ken pjäs Riksteaterns gage var kr. 2.400:—)' och kr.+743:53 på ”Flodlinjen” (där gaget var kr. i 3.000:—, för ”Mans kvinna” dock "> blott 1.:200:—), Teaterkormmittén. ' hade alltså att möta höstsäsongen 1953 med -en teaterfond på lite mer än 1000 kr. Återigen tog vi risken att ber ställa två föreställningar av vat- "je pjäs, Vi hoppädes, att abonne- rmangsteckningen skulle gå åt- minstone lika bra som i fjor hös- tas, Men vi. räknade fel, ' - fatalt fel. Av de 328 abonnetterna från st . i våras svek inte mindre än 156, vadan : alltså .:endast . 172 ' står &ter, nämligen 128 till 1:a, 43 till 2:a' och 1 (säger.en) till 3:dje plats, Besökssiffran vid de två oo. oförglömligt ' konstnärliga före- " ställningarna. av Henri Nathan- Bens -berömda skådespel ”Innan- för murarna” som gavs deå 27 och 28 okt, med sådana stjärn. " skådespelars som Semmy Fried- mann och Margot Ryding i hu- » yudrollerha = var - beklämmande | '- låg: "838, Men däremot var om. v ” kostnaderna. exceptionellt höga ” — Riksteaterns gage var 2.000 kr. Det skulle varit högre men ge" nom prutning hade vi lyckats få ner det. till nämnda summa. För övrigt hade vi det lindriga nöjet konstatera en genomgående höj- ' ning av priser och arvoden: 10- kalen som hittila kostat 200 ra hade nu höjts ” arbetarna som tidigare haft & kr, pr man för två kvällar ni or des nu inte med. mindre än kr pr man, branQvak reda som, j9 förut vo haff Re y cderdera. uj kväll, skulle hu hi i , NAN fö i I-tealörrapport 1 I SITUATIONEN MÖRK: OMKOSTNADERNA - STIGER, FÖR : LITEN : PUBLIK vi ALLVARLIGARE PJÄSER... "väntningar Avcteaterlokalens. och första "dagens föreställning, - 115 1:a plats, 81' 2idra plats och andra dagens 96 .1:a, 25 2:a- och: a 16 kr, OBVal YYrEYTYYY TY 4 Nan Yvvevevv vyvv YTrrv YYTYYFTYTYYYYV "> rAROLES TIoNTÅG . — / YEO NNYTEYIN TYSEN ANN SYYYYTYYYYNTETYYTYYETYYYYTTYTTEYYTYTYTT TFT TTFEFtYTTTYTTTYY XY ta] rhed "pafölja att omkostriaderna steg långt över alla tidigare höjdrekord till kr. 781: 80, vartill kom nöjesskatt kr. 62: 40' och gar get kr. 2.000:—,. summa kronor 2:844: 20, medan däremot inkom- sterna' stannade vid kr. 1.814:00, innebärande 'en förlust av kronor 1.030:-20, Där gick, hela :teater- fonden! -' + "Teaterkommitten blickar nu in i. ett. skäligen. mörkt .framtids-” Perspekti Dock står vårt hopp. till Phi Pp: "Jonsons dråpliga :.ko-, medi ””Kanaljer"; ' som, kommer” hit' den'-24 och :25 nov. med Bäst- >» ISpel av: det -kända komediparet med Alice och Ernst Eklund, som har ett par av sina paradroller i, den. na pjäs, Publiken uteblir (delvis) när vi bjuder på allvarlig under- hållning, Skall den -komma tal- rikt nu, när vi tillhandahåller det utsöktaste i. komediväg som övers huvud finns att. tillgå, den rolt- gaste och bäst spelade : komedi som hittills erbjudits laholmspur bliken? ” Sedan fär vi se, "vad: vi ska göra. Kanske blir vi nödsakade att lägga ner verksamheten. "I längden blir, det. för betungande för- ett litet fåtal personer att ensamma utföra allt det arbete, som ' följer ' med ' verksamheten, dubbelt betungande när man ock- så ska dras med ekonomiska be- kymmer, . På andra -.- platser understödes teaterverksamheten med . kommunala anslag och yp- par sig ett levande allmänt in- tresse för att främja en sådan kulturtillgång i ett "samhälle. Aila goda krafter samlas ' kring den uppgiften. Skulle inte'dessa' krafter kunna mobiliseras även i Laholm? Vi ser. i. pressen, satt man i Torup, som dock inte är en stad med tusenåriga traditio- ner, har bildat en lokalkommitté av-'Bygdeteatern ; med stöd från inte mindre 'än. tolv . föreningar, bli a, SLU, SSU, ABF, 'LSS och IOGT," I Laholm” har det stödet hittills manifesterat sig däri, att vissa föreningar gång efter'an- nan 'överklistrat : våra: affischer, som vi ingalunda" får gratis och vilkas ” a ppsttning -vi > betalar. med 60 öre pr st. : is Laholm den SALA 1953 od Lantbroksnämnds. jordköp= == Över hela landet pågår i lant- bruksnämndernas ' regi en”om- fördelning av jord under namn av. ”jordbrukets 'yttre rationali- sering”. .Målet::är att av. flera var " för "sig ” icke bärkraftiga småbruk- skapa ett mindre antalls. jordbruk ' av. rimlig. storleksord- ning: "Verksamheten s : sett till nytta: för. vårt jordbruk, Men det:är en statlig ransone- ring av: jord ”efter behovspröv- ning”, - och: söm varje :: sådan tvångsreglering :..av. ;:människors fria handlande kan den; suppvisa många, ”osympatiska., drag, skri- ver, ”Sunt Förnuft” ' i anledning av ett fall, som ger en illustra- tion av några av de vansklighe- ter, som är, förknippade med denna ' ransonering av, jord, I en av de kargaste delarna av Skåne, :'i. skogsbygden på Hal- landsgränsen, ligger, fastigheten Jänneholm 1". Dess areal är. 67 ha, men endast ca 4 ha är åker- jord; testen : "är dels skog och dels en stor "torvmosse.' I okto- ber. 1951 sålde ägaren, en gam- mal man, fastigheten: till läns- skogvaktaren Albert: Karlsson | : och torvfabrikören A. Balderup. Byggnaderna ' var i dåligt skick, och som ' jordbruksfastighet. be- traktad kunde 'den klassificeras som ”icke bärkraftigt jordhi : Avsikten var, att. torvfabrikö-, ren skulle sätta" igång med torv- och . brikettillyerkning på :mos- sen. Driften" där måste bli'ut- präglat ” säsongbetonad, ' därför var , det. värdefullt att 'fastighe- ten . också innehöll: skogsmark, så : att arbetskraften "kunde få jämn” sysselsättning hela' året, Skogvaktaren' avsåg aft. :sätta i :: SKALP AV :”SNÖMAN”. : : Ir BUDDHISTKLOSTER " Indiska bergbestigare berättar, att de i ett buddhistkloster:i FHi- malaya fått se "”skalpen”.. äv en .den-« mystiska "Inför länsstyrelsen har. numera hållits sammanträde med marke- rättande av, priskurant .å olika persedlar,' - Markegångsförfaran- det härleder från en kungl, för- ordning den 2 juni 1911 men tor- alitet som förr. Förslag har även framlagts om dess "slopande, j Vid - jämförelse med' marke- gångstaxan ' från föregående är finner '.man,' att priset å:spann- mål, > hö,. halm och: ved sjunkit medan ' priset. "för : smör, kornfläsk," lax, ål, drängedags- verken och ökedagsverken, stigit något, " Följande. priser bestämdes för är 1953; därvid fjolårssiffran in- om parentes för den årliga mar- kegången: :.:'; En hl. vete kr. 36:91 (39:07); en hl. råg 32:79 (33:01); en hl. korn 21:57 (26:32); en hl, korn. mjöl 22:32 (26:69); en hl. tull- säd av råg . och havre 24:23 (26;08); en - hl. havre ' 15:67 (19:16); en hl. havremjöl 16:36 (19:72); en hl ärter . 55:81. (59:92); :en hl. bönor 89:95 (90:60); " ett "kg. smör '6:67 (6: 44); ett kg. torrt kornfläsk' lass hö 44:— (48:45); en famn björkved. kr, 202:83 (220:17); en famn alved -165:73 (182:42); . en famn tallved .158:12 (172:90); en famn bokved 214:51, (231:93); ett lass 'd:o ' eller 1/6 famn 35:75 (38:65), . Som ” förklaring » kan meddelas att en famn är 2,3752 meter lång, 1,7814 meter hög och togs ett drängdagsverke till 21:87 ästar och en körkarl: till 41:24 (38: :64); ett deciton halm till 4: 02 (4:69), Som , årspris: bestämdes för". i kungörelse :år : - 1855 , upptagna räntepersedlarna: 1 hl. råg 36:35 (28:33); 1 hl. korn 28:10 (26:06); 1 hl, havre 19:86 (19:11); 1 kg. smör 6:51 (6: 29); 1 hl. blandsäd 23:98 (22:58). : — Poststöld gav 60.000 i bytt: Postkontoret Allévägen 1, Eöre- viken hemsöktes natten till orer dagen av tjuvar, som skar upp kassavalvet med svetslåga o kom över kr. Polisen har nu spärrat kov- toret för att kunna göra sina fr dersökningar. - Även chefen E inbrottsroteln, kommissarie lat valdsson, var ute på brottspl ör sen på torsdagsmorgonen, OM gen tror att det kan ha vari sam 9, tiuyar. r, som förövade en fn inde. kupp 'på:Odengatan.+z' vs tu vY "Isäger Itjock : gångsnämnden i länet" för: upp-|.; de nu ej längre ha samma aktu- |. torrt | mjöl 17:82" (21:16); en hl. bland-. 5:61; ett kg. ål 5:36 (5:29); ett I med samma bredd, Slutligen upp. |. :' (20:35); ett ökedagsverke av två" inte mindre än 6 .000 1. gätteapa, som. påstås bo. i snöre- gionerna;j: sö Bergbestigarna, ” "som "Atervänt till Bombay efter att förgäves ha försökt - bestiga "berget "Pumori, att " skalpen. var. mycket och täckt met brunt hår. . LLA Nm "Munkarna, ' vilkas kloster ligger på : ungefär -:4.000- meters höjd, :| ville inte sälja skalpen, men tillät dem att. fotografera' de ch ta med sig några hårstrå ec ". Oskyldiga offer för krig .' och ;' kätastrofer: behöva hjälg NU. - Hjälp oss”att ”” hjälpa! Svenska röda! kor: set — postgiro. 900 800." på Hallandsåsen kritiseras skarpt: i” Sunt Förnuft” gång med blantsköledrift på fa stigheten, när han om ett par år ingår i pensionsåldern, — .- Lantbruksnämnden ' i Kristi- anstads : län beslöt emellertid, att Kronan ' skulle begagna .sin "ki. förköpsrätt och förvärva fastigheten för att förstärka an- dra : fastigheter i trakten, som uppgavs "vara i behov. av mer skog. ” 2 NO Köparna överklagade. beslutet hos + lantbruksstyrelsen,' . och därmed '' började. ärendet valsa runt i papperskvarnen; Till pil- den? hör att grannarna under- tecknade en ' skrivelse, i vilken]. de förklarade, att ingen av dem hade något intresse att förvärva mark” från fastigheten ifråga, Lantbruksstyrelsen': avslog ..e- mellertid - besvären, : Köparna. ö- vérklagade i september '1952 be- slutet. hos Konungen, och ären- det ligger fortfarande, oavgjort . i jordbruksdepartementet. - Hur utgången" i. ärendet än blir, är det fantastiskt att den byråkra- tiska: apparaten ;: skall behöva syssla i i två år med en sådan li- ter jordaffär som denna. . Naturligtvis "kan: det anföras skäl från båda håll på tvistefrå- gan vad som är ”lämpligast” att ”Sunt i, Förnuft”. . Lantbruks- , [nämnden fäster" huvudvikten vid att det:finns: ett par granngår- dar, som skulle ha nytta av. att få ” litet mera skog:- Köparna å a andra sidan gör gällande, att är garna ' till de fastigheter, som myndigheterna; vill tilldela mera skog, , inte . kan: ordentligt sköta den skog de redan har; Är lant- den” bruksnämnden, i: ;realitete mäktige” läntbruksdirekti en länet, eller "myndigheter vad. som är. Pbäst”? Det finns inga." normer; att gå efter, utan ytterst. blir: "dets en fråga ' om lantbFuksäirektörön” ec vill: ”g gyn- ”. den ene. eller den” Tagen öm Kronans: förk ps- rätt gör mer 'skada än nytta, om inte. ESS EA "används rationellt: "använd, på” annat sä Jordbrukets :> yttre,;:rationalise ring ' skall: främjas, men”: tvångs+ åtgärder. bör inte brukas, när-de enskilda själva kan åstadkorima ändamålsenliga” lösningar;” I det "| här: fallet förefaller : det / .uppen: bart; anledning att -med' hjälp. av en = att: "det inte fanns någon byråkratisk '” dordransonering stoppa två "duktiga karlar,: som köpt sig en bit jord, som de kan bruka på ett rationellt och vet- tigt sätt, skriver ”Sunt Förnuft” Klipp. här! Ar AAADAAAA, - "nungern' och en del svart klädestyg fick inköpas. 1877. hade sum-. . . morna på varje låntagare stigit ganska bra. :De 25 st. med 6 96” + ko. ränta hade kyrkan en, fordran på över 18,000 kr. och i kontanter - över 2,000 kr. En liten olyckshändelse inträffade den 22 nov. 1880 + CO genom ätt räkenskapsboken förstördes. under 'bränden KO nya fö i "skolhuset. Det tycks efteråt varit gansk; ”svårt och, arbetsamt att utreda tillgångarna, så "att allt blev rätt,” "men det tycks ha” gått i någorlunda ihop." "Efter denna: tid' ökades kyrkans tillgångar gan= '. . ska kraftigt och 1886 var det 20 st. jåntagare mot inteckning och & > 150'st. på -revers, vilket utgjorde cirka 25,000 kr. Dessutöver. var. ee Vv. > "innestående medel nui Hishults sparbank, som: var ganska ny bildad; med insatta pengar något över . 7,000 kr. Förflytta vi «OSS. till 1894, hade beloppet i samma 'bank stigit till det tvådubbla- St | de, medan däremot utlåning mot inteckningar och reverser hade - > - gått ner till 14, 426 kr. och med omkring 8,000 i kassan hade kyr- oc kans tillgångar stigit på den sista tiden och ökningarna ' voro du ', > cirka:2,000 kr. per år. Mot slutet av. 1800-talet märktes. en tydlig - I förbättring med penningtillgångar i inom socknen 'och kyrkan ha: = "de, förvärvat en på den tiden ganska respektabel summa, ty 1897.» on var summan uppe i 50,000 kr.-strecket och vid sekelskiftet 55) 644 "40000 co kr. Men det 'var tydligt, att de utlånade medlen "hos olika hem- : | SN mansägare måste uppsägas och, indrivas. få lämna sina små gårdar”, yttrade en välförtrodd åbo,. (något ö-. . ; verdrivet) ”när en kyrka skall uppföras”. Det gällde" att skaffa EET pengar till det angelägnå bygget. . Förutsättningarna- för en ny kyrkas byggande I i Hishult tyck-" tes därför vara synnerligen tillfredsställande, ” | . . .lingens nye kyrkoherde Birger 'Jonsson 1895 tillträdde pastoratet,' £ : dröjde han inte längre ä än till den 17 ot. samma år med att kom-' ma fram med det gamla kravet, att "församlingen skulle bygga en' "ny kyrka, då han' ansåg den gamla var i ett mindre tillfredsstäl- | er .Jande skick. Kyrkostämman beslöt att giva kyrkorådet I i uppdrag : och . NV A. Fyn SAR AA NASAKAASAAKADNDALARAD Avid. AM SALMA SSKAKAAAARKARAA NET TevTvv en rev göra med fastigheten, fortsätter l huvudtaget” de. rätta "att avgöra. Hl ”Nu kommer flera att +. Dyster och tankfull gick I Per ter fram” över ängarna, på sitt barndoms hem. . Det var:'som- mar, men inte en vackerssom= | mar, 'med ' frodig grönska," "titan en' gul och stekhet sommar, 'då allt såg brunbränt, och ' eldhärjat ut. Stark frost om nätterna; och dagarnas heta sol hade” ödelagt årets. gröda. Varje "dallrände strå liksom tiggde för sitt ml tiggde om -regnet vars uteblivan- de hotade att bli en katastrof i -lav stora mått. Årets gröda" var redan +tillspillogi i, "och "den stora” "frågan, sblarid "människor var. vad man 'skulle få att. äta. Kommunikationerna voro dåliga | och att få tag" i'brödsäd var inte lätt, omen: vad som. var "värre " Det: var tyvärr Inte. bara vårt land grödan "slagit fel,. utan. även i grannländerna hade. man missväxt : vilket gjorde tionen: IT våra bygder än” tillverka , : : hemslöjdsalst företagsamma : män :: reste ' vida omkring,” även utomlands”. och sålde dem; "Bland: dem var” Z SA er k de just kommit, hem" 'efter- att..ha konstaterat att folk” absolut inte vågade ge ut Pengar ”antiat än till. mat.” Alla tillgängliga” slån tar. måst användas till att uppe- förde : fadern sin unga brud;: som efter" några. års : äktenskap "dog, ]1ö lämnade: si små" barn: ; sin' första, hustrus: "syster; som tog sig an de moderlösa små, > i sin stora” familj säkert måste. gå ilfrån gård .och hem,:. : Lötolms Tidning av . " Själv fick hon senare tre barn av vilka "Petter var äldst, Me- dan” dessa” barn ännu” voro små dog ' fadern' : och . äldste sonen Sven, som då var i tjugoårsål- dern "fick" "överta .både gården och familjen. . . i Nu våro alla "vuxna och Sven var gift" och hade séx. barn, den '] minste "ganska nyfödd och den ldsta i konfirmationsåldern. ' "Men : han , hade ' tyvärr måst låna": pengar. : Etttundrafemtio riksdaler "hade han lånat av en lav. de få i bygden som hade (peng är hå" sina « «Pengar tillbaka "vilket . Och just nu ville denne : Aven Jonas 'håde lånat pengar vilket lån -:också "var " uppsagt mitt:i. allt" eländet. Jonas hade köpt ett stycke skogsmark och El själv både »byggt och' odlat sin gård, Den var varken så stor, | välbelägen, aller åtråvö nog var tur: just då. : Båda bröderna voro örsatta' i konkurs; men 'en svåger till Jo- nas håde lovat att ropa in hans gård; låta fämiljen bo" kvar och återköpa” e gården," vilket, också |”? senare blev "ordnat... Men' hur skulle: det gå för Sven som med | I Långivaren var . spekulant och säkert ibte blind för” vilket strå- lärde. tillfälle” detta var. ätt för- värvä sen. värdefull: gård till apligt pris, nu när alla: hade det "svårt; med pengar 'och det säkert inte blev: vidare" konkur- "och som bar. det då /- denna ränta. . ot -. Men om folk lånade direkt av ": Visst” fanns det. folk som ha- i de pengar om de voro tunnsåd- i da i vår fattiga skogsbygd, i en t tid: då skogen inte hade något värde, . - Det fanns folk som | håde pen- gar och gärna ville ha ränta på sina pengar, och det fanns folk i som behövde ' låna pengar och både kunde och ville betala a bra varandra och långivaren var en > ' smart affärsman blev naturligt- oa i vis frestelsen story att just i en sån här situation "utnyttja läget till egen fördel Men om det ha- de funnits någonstans där Sven kunde lånat .dessa 150 kr. kun- de. förre: långivaren fått sina pengar tillbaka, och Sven kun- > de, fått behålla sina fäders jord, På - andra t håll i världen fanns det, banker. Varför skulle" man - inte kunna få till stånd en bank även här. En bank vore én mera . ' opersonlig institution som inte . borde känna sig frestad att spe- . la, först hjälpare sen rovriddare, I utan "hjälpa ideca och ordentli- ! | ga människor > att trots'fattig- - Lod dom i ro få fortsätta sån dagliga gärning, till gagn för hem och . familj, land och folk. Varje ar- ' : betsdag och varje förbättring på : den' egna gårlen yar ju en tills 7 gång, inte "endast för, ägaren, u-= I tan även för bygden och landet, - De "som lånade ut sina pengar fick 'ju z sin ränta säkrad av tills TA gångar, som trygga” arbetsförhål- ut Md landen ”' kan skapa. 7 En bank . skulle bli ett'stort steg framåt ot di i bygdens ekonomiska liv. ! " i Petter inte. bara funderade u- tan lät också tanken bli :hand= ling och några år senare var , Markaryds ” sparbank , "ett fak- tum, Ofta kan man spåra ett e- : gendomligt , samband mellan or-, sak och verkan, "och 'säkert .har denna ' familj, som ,stod hemlös , med. några " gråtande ” små barn en bedrövelsens höstdag å år "1868 varit en: bidragande orsak till att många "fått växa upp i ett ;- | hembygd... lugnt ' hem : i- sin blomstrande | Hishults kyrka, en skildring! som | också , till:"stor:del är Hishults | sockens historia.” Han ibehatidlar i: dag "Summariskt' händels erna när försam- > rad: företeelse” På 1800-talet drev kyckan. egen li en bankrörelse' eg ök beslutet-o värande:; SP "Hishult. var: det an- tagligen ganska. få. ,som förstod en mycket "stor förmån, att få. i förstå delen av 1600-talet. vy Då den gamla kyrkan under skatta” åt" förgängelsen och dess' : grävdes på kyrkogården; utan att något angav platsen, där det skedde. Bara detta bevisar ja en brist på pietet, som skullé vara tänkbar” i vår tid Man kan kanske fråga sig, hur det var ”: möjligt, att något sådant, som nedrivande av en uppemot 800- årig kyrka kunde försiggå obehindrat, men det var ingen isole= 4 vårt land, och om vi låter de' "gamla. "gulnade ' Juntorna tala, kommer ' åtskilligt” fram om människornas sätt sf tänka och känna i denna sak på den tiden. Kyrkan hade ännus - | "20 för ett halvsekel sedan kvar sin förmåga att samla människorna - ” i sin famn och då folkmängden så småningom ökats, blev träng- - seln s vid gudstjänsterna allt större, och den lilla kyrkan syntes" - : tillräcklig. För ett halvsekel sedan var det blott en liten bråk- del av. mänskligheten, ”s som hade sinne för gammal kultur, och- i Hishult var det antagligen ganska så som förstod vad män 12 | NIUGTTTUTTUTTUSUVTVUEYVIVITTVVVVYY TEVIVIVVVTVVYVYESYYT ETTER YTSTN denna vandalism. berg ägde Sjöboholni, Hede ör överste Fredrik Trolle Oshuit, vilket han utarrenderade till Sven Persson, 'och när dennes barn döptes, var lagmanskän närvarande, vilket ger en antydan om, + att ett gott förhållande varit rådande dem emellan -under "deras, pr "livstid: Måhända har lagmanskan' därför, när hon fick sitt. grav- - > > kor färdigt, I givit sitt" löfte, att även Sven Persson och hans hustru där kulle få sitt sista vilorum: Det ansågs nämligen som Dn kyrkas helgade område," skyddad från allt ont: 7 oe . Enligt ett "gammalt visitationsprotokoll från 1770- talet, fanns ; vid den tiden framme, vid altaretsen' gravsten över avlidne kyr- 'koherde” Roselius. När denne herde verkat i "Hishult, vet man - inte, då han inte står upptagen i ”series” 'pastorum”, men det har. troligen varit mellan Kilian Stobeus och Ju ohannes Fauröd, alltså " riveny, för att bereda plats för en'ny kyrka, fick detta gravkor. on, genom ”rivningsbeslutet” , skri- > ver han. '-——' Hishultsborna var ' inte ensamma :om att riva kyr” ” kor. Så gjbrde man över allt 1: landet, och framstående kultur- personligheter " gick i täten för 'sova sin sista sömn inom” en. Poa detta sekels första år blev ned= 4 innehåll: vräktes ut samt ned- ee "Irena AARRARSAÅA ALA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.