— LAHOLNS: TIDNING , i i i rörd öre i7inovember1953 så fabbalstankar , SAv "doräprost 2 ue pöanden : Text: Mätt. 7:12. Vardaöskristendom.” reget in; talar: till 088; : dagskristendom;' "Allt > v vad: i viljen . att människorna skola göra. edet, det kolet I och gö- Vardagskristendomén gär: med menhas visst inte att det på något sätt. skulle finnas eu. " gärskild kristendora för vardä- gar:i overall till. skillnad från en ' kristendom 'i : frack, ” någöt s sorts” tvåvåningssystem." Med värdagskristendom,; -menag, en rummets," skolsaléns, verksta: h Den "mördade . bänkkamrerens > sista färd.” ida I tempiet.”, Bfter psalm 431: 2 höll :kyrko- | öar. herde Walfrid Hedin ett gripande ”Gud hjälpe. 0ss att. 'se ej blott det för: i år . som en tjuv” om natten, men ock. så om ljus i mörkret, , och én. re- kördartat värmande strålände över bygden ch hjälpte till att lätta upp den dystra s stäm- ningen, då sparbatikskämrer John Ohmers jordfästning 1 går ägde rum i Kvistofta kyrka. håde mött upp vid de "anhörigas verabersol Många Längat. mr på gränsen mel ' lan Halland och Småland i Hishult lUgger- Storsjön och I ”dennha finns det en ö, söm heter Läåndön, Det ögondoinliga "med ” Ön denna berättas en Fr berättad av en gam- + jag fu. vill ointala” "säger "Storsjön . fanns. och dess er Gyllet på Landön- fanns inte Öns struktur var jämn, mar: ken ". ljunghevuxén, .. såsom "kar: Men ..man Hade öckså" små an- i rr Fri "mor " Ljungheda-fohanna + gom hon allmänt kallades, var en blek: kvinna. Hon fruktade ,inte Gud, .och det sades att hon ingätt förbund med den ”onde” själv. Astrid kunde ju ihte hjälpa det, men. «förfärligt var det..: Detta hemska ingått :för. flera år. tillbaka, Dot var sedan: herines "man omkom- måt, Denne: var gudfruktig och sökte .föra sih hustru in på. den | väg, som leder till de sällasbo- ningar. .Men Johanna ställde : sig åvvisande, Inte behövde ': män ”dyrka”; ud och 'görä andakt$- övningar, 'resonnérade- hon," Om man skötte sina sysslor, inte för- talade någon och inte gjorde nå- göt annat ont, utan, var i allt en hederlig ; människa;.” varför - 1: all| världen skulle man då bli kastad i den pina, där masken aldrig dör ock elden aldrig. släckes.',< ,. Gud Kan inte unnåt' Johanna én bättre Tökemria förbund : hade Johanna jön jönild Uj styva sinne sil "Gud nåde g ju dock : straffat. henne för hårt. Andra kunde han straffat, som varit, mera förtjänta härav men Johanna, som inte gjort nå. got ont. ... Gud måtte i alla fall inte: vara "rättvis — hur skulle hon nu kunna älska honom... z ; En gudfruktig man vid namn Jöns Persson såg ined bekymmer |; vart hän det led med' Johanhå, Hari besökte henhe och framhöll för "henne hur farligt det var att sätta sig upp mot. den Allsmäk- tige;-Huru Gud kunde sändå plå- gor och 'straffdomar av alla slag och' hur. han till sist störtade de gensträviga 1 förtappelsen, . Vid detta tal blev. Johanna först ond, 17 sédan rijuknade hon. upp! mer och mer och den gudfrukti- ge Jöns ' Persson » gladdes 'i sitt hjärta, ,; Kanske skule. Johanna dock till sist kunna anse. sin fel- Sägnen » berättar, att en mystisk : herre uppenbarade sig | i Av. Gösta F fälkenbergaåre, som alla har sån- gen och musiken som" ett sitt in- Firesse, och diskuterade musik, Så - sinåningomi kom man in på den vo-' kälmusik; som brukar utföras vid - ; bröllop och vid jordfästningar i vå- ra kyrkor: Diskussionen kom att bli » särskilt djup kring sånger, som bru= . kar s just vid jordfä ar och, på allhelgonadagen. " RM Mångå av'de olika solosånger, - 'soin framföres vid sådana tillfällen drogå fram och fick gå genom ek- läten. I många fall rörde det sig om ,.. 3 i ann de ; - så var dags tetal' med: utg ång från Luk. | + kristendom, både ä veckodagar: ÖR ; Så ja terna 2 öring djupet” Vilket. Ingen fanns ju nog — det trodde säkert | aktiga uppfattning av Guds. re översättningar, varvid den svenska . Sven Biveudde, 2 ristendom, , e kyrk ” det fö står Tr den 3; :tiden ;fåtaligt, befolkad och Johanna <— hal” hade ' ju :,själv.| göring med människorna. >" '.|-texten ej alltid lämpade sig för me- : nas "och; söndagarnas, yrt ven det förs folket. till” största :delen' fattigt: planterat nit. människan; men ni h så kom det: en ödesdiger "lodien, En utomordentligt god tysk, Glömska, glömska: kort, . ”vespersång tv ex. förlorade så myc-]. några år sedan satt en grupp " a : Sole: "låt mina tankar trötta " MH aldrig vända om. H vyrYyYyvYyYY Md ” . ' - . / N - M : . : ot : s . ; 1 1 I toret och kökets tjuven "kulle komma, så tillstad- plats: än, det..magra” Ljungheda, . | I kelstendost RE äs Yan icke, att. någon i bröt sig SR a IVA Oa för övrigt bör så kunde hon "då rakt inte ha. or-; hos» Johapna , och att han seder |: "ket på att översättas, att den nästan| ” till ider, en gång nötta. DA e Lt Överandligheténs ' människor ih i hans hus, SA" varen :ock:I drev. man jakt ock fiske. Mycket sa att ddeligen pilen honom. fa Pla (Ma nte huri Orät v : Tu. blev. banal; Flera svenska original-| .. rar = jall ej mer. CNs kos 1 begudla' kristetidom. reda, ty en stund, då I icke vän- | av..vad vi sena tiders barn äga, pars Aa itit 'ont för att: på, dem elaka Krestina. som inte gör "texter befanns stå pekoralet mye-| " Ögon: blicka stilla, > -. oe vill" inté ' besu 2 hade: man ingen aning om — det strävat. och slitit :ont att: p & a i "med det "vardagliga. Bort: med "det, skall -”människosonen | fanns inté,: Men gubben darrar | ett ärligt vis; kunna bidraga- till | annat än synd? Ser du inte att |:ket nära och flera "känsliga sånger” |” skymning dala ner . , | - arbetshänderna ”: "från: på rösten: — kärleken fanns, så | försörjningen, efter; döden goeta på Täde såå och penningar lever dröp av 1800- talets romantiska sen- över. smärtsam villat » z MÅ till ina '— ja, vo- nr I Oc | candlighetens 'människor dag" stundar för och g-makterna” både > de onda rö hän Inte ed PA nia Här På deles osträffad;- och att Snål | tmentalitet i sådan grad, att de Stanna, gråt, c stanna, ' . : |: menar. att.övi ska ' mänskligheten och en. sista dag 98 håndet "aet Ått Skö Väntes | Om" var : Johanna övertygad. och | Kalle; som . ockrar både på dig "knappåst borde inrangeras i kyrko-| a Blick pli åter klar, . I från kristendomen i för varje människa. Men när den Boh.y Anderå fattade kärlek tin | Hon. säg. lugnt. mot. slutet, . Inte | och andra genom sina höga rän- |',musiken.. De bästa fann | > Fv jag förbanna AE Låt den” frodas kommer” "vet ingen, yttrade offian- ITjungheda-Johannås; dotter : Ast- | skule: hon :dömas, då hon intet tor, inte: har er någ om en man "inom. en” gruj man skulle |": som en. gång var. DA ) ; ten bl.a. Döden, har många Sätt rid; Det .Var-en sådan där dunkel | Of hade glörtur ic: lglös | ont alt dragas med Men dig, dor | kunna kalla ”d | bearbetade" psat.. «Ej Jag vill: förbunna >, >, | ; att nå en människa: Den' kan |månskensafton, som; Anders fria- ; En' kväll var. det en re iglös olnte gjort + e bearbetade psal- lo eta. öde, som = > i le H dé, > och Astrid gav. honom ..sin sammankörtist & andra sidan sjön | hanna, som”inte gjort annat än Imerna”, t. ex. Tegengrens "Somnar böjde ned N < | komma. efterlängta -dväntad och händ, sin trö a gav. hjärta, tn- | och Jöhannab man skulle dit. Det | det rätt”och' gott varit, dig'fann jag in med blicken fäst. . ic np ka, Kom: 3 bom. | Ack, ting hö m- | överraskande”. eller ; tet annat kunde hon giva, ty'Ast- | blåste härt och Johanna varnade | han -. skälig ”att - slå med en så Må Ömska, 0 BOR - c ingen! Ing hör. mer sa rid. var en fattig flicka. Men inte | honom för att fara i den dåliga | förfärlig. straffdom. Och nu kan ånga opus blev alltså vägda, nå- i man än just; kristendöm” och - | räknar: kärleken med sådant. Hon | ekan. Men, mainen "var obeveklig. | du vara, förvissad "om, att han | :'gra få vägde tungt i vågskålen, en en; frågade vi oss, är ”den nått, . - >” vardag. I vardagen: ska kria- var -. Ånders , rikedom. i allafall, ”Ormkormmer "jag, så är det en |sätter' dig på svältkuren, Tycker de flesta alltför lätt. då man sover tryggast av alla”-” di d h kraft d Guds” straffdom -mot-dig,: därför | du”det är en'rättvis regering,'-— Någon av de närvarandå uttalade = ten lomens värde oc Yr: vj ty tär: henne hade livet varit en evig” natt finns det ingen gryr " | fattigt. för Konom, även 'om' han | att! inte även. du" vill tjäng. ho- Nej; ställ hårt mot hårt, hämnas '€n förundran över att våra tonsät- ning? '' ägt 'guld-och gröna skogar. Nu nom” ,. sade. han. ;”Jag går ;till | genom. att gå i min tjänst och... tare ej uppmärksammat" den rådan-| . Av två" 1 4 d d i Klart att > ägde han intet. utom ett.par star- Himlen, mén vart, 'går du, när du | giv mig din'fagra dotter. ... a de bristen på värdig vokalmusik för sången i ac hi Ihet e ke nde 2 dör: Dessa' ord voro de si-' skall jag i gengäld skänka dig ifrågavaran, de tillfällen. [Tonsättare ge ss' hel 3 kul ne ordet är: te bara: berätti- som vi önskar tt mot oss? en '-god , vilja. och .— Astrid, ' Men" det var för Honom; "och - de I ty; stå, Johanna hörde sin mai tala, köm äldrig” levande till- guld och" g ra" dottern din lyck- Svén Båveudde, som deltog i dis- kussionen, replikerade omedelbart: vändas: Dels är den tredje och föl " jande stroferna. på. grund av väx- gat, Det är också anklagande. Mt E ätte a Ia - IS av ill: arda ; 2: bak kan hade kantrat ute på j ; Ja, så berättar den gam a "säg- - rt; | lande versmått mindre lämpade för Till” verdagskristendornen nö - AN j lj cavgörelse. unga voro så fyckliga: som a därefter flöt h ren, Ingen vet om den talar san- | ”Ge. mig en vettig text — och jag fonsättiiing och dels måste nm sång —.. a ör också .en . vilje-a gö dast tvenne älskande kunna va fmd-0 An os g, hör kallelsetrohet.;” : ' Den .gyllen «+ Likasom. nu fanns det emeller. ning."Men fr. den natten var Jo- skall ge er en värdig sång!” +. avsedd för jordfästnings- eller all- Gud har” "givit: 88. mn . plats gy- tid även då vassa törnen på kär. jag, ' sa "är det hannå sig ej lik: Grubblande och |; Diktböcker kom fram, Vid kritisk helgonagudstjänst, > peka" på "det z .dägskristendömen hör att gå "in i den uppgift man har sig före! :agd som öm den vore ens PGör : det I lilla du Kan. och besinna att Gud hos' oss alla blott trohöt: vill. se”, "ill 'vardagskristendomen. hör även ”Kristius-fantasi”, -] en "vilja fångad' av. Gud;'Viljd ” den festlösa. vardagen till glad om viljan: viljespäriningen. "Ie- lekens rosbeströdda Väg; Astrids Herre "utan der "som" gör" min hinimelske" Faders' vilja”: v.;s. den sorh vill det som Gud "Dettå är A och .O —"att ha till tjänst och trohet. Den By. lene : regeln vill, taga osg vid | handen och föra: oss råkt ut i itt. vapen: Men det, ' som "äynes 'skej: är inté' allt, Även iden; brutala döden är blott : sévigheten; möte ”méd evighetens Gud... ; "Så kan.i:'den: brutala: döden gömma sig. en ; hjälte, som. står örkret kan stå den-red- " fantasi. :söm": Jesus - ägde i . dan överväldigande: Brad, "i andra människors förhål iår, " "niskorna skol den, Förmågan att.i "varje, . tuation ' därute" i samarbetets je É ” ftillkränglade: :levnadsförhållan- |; "den kunna, hållå' dét ordet” . vande framför sig som en sb gel: ”Allt vad I viljen att män- ; öra eder det Kåler Men, ät 2 säldrig et blick; släp: HÖ Men ”fast”och-evigt':är' han: råd”. de trognå detratt-rgiva, Vi hava idel skröplighet; I Gud är all Når. salighet: Gud våre "pris och ära!” 4 yttre” utan,, il vad som: skett” . fofaste,'” öböjlige," som. viker ej ens för. döden; Gud hjälpe alla dem,” som : grubblar över "denna brutala, bestialiska : ändelse; att icke” blott se till det "förfärande CKSå till det inre, Å Vi måste alla vara. bersdda på överraskningar; Varen. ock I re- dö, ty I eh stund, då I'icke vänten det, skall mä iskosonen komma. fm] tans och 7 . brutalitetens mörker kommer” en” jus gestalt, mörkrets. , belvingare. &2 straffdom: mot dig,” därför mar ,'; drunknat? : grubbläde" på detta. Kanske bor- de. hod ändå fjänat Gud, kanske var det verkligen sant; vad man. nen. sagt Men .så' fick. hennes : Johanna sluten :". var: hon och det brann mannen, ville hon.” ” aldrig mer samtala med, ; Johånnia i enines man: hade Visserligen + vx hade ts. "87 , vs gjorde, . då mån drev igenom, rivningsbestut t att den, tilltagande, välmågan,"s som” så ofta "blir; fallet; Skapat undra, på, att beslutet. gick i; "den riktningen ” många , andra - socknar, som ' Skaffat sig: nya; i höga torn, som, såg så pampiga. ut; så varför skulle" Hishult vara Kom så därtill, i "villiga « gåvor. Varje julotta. skulle ett frivilligt offer upptagas till. den 3 nya | Kyrkklockan, vilket: inbragte, ett bra? i ekeder vår' det döck ganska blygsarat." Den förs til & sådän rörelse ger” sig tillkännd” 1823; då sex st. "Jåntagare : granskning av föreslagna diktverk Bland de utvalda diktverken' fanns . dock ett, som kanske efter en lätt fetusch "skulle . kunna användas, kristna, höppet, peka mot ljuset, ; de : första - mästerliga, grep vi Oss | verket ät, Bland alla föreslagna va- riahtérna:, utvalde Sven Båveudde nämligen ”Sida vid sida falla de...” + Till denna, senare bearbetade dikt satte Sven Båvendde musik = ha &runnade på temat i över tre år — | och" hans. : tonskapelse framfördes |. "ff g. för soloröst och stråkorkester "Vid ällhelgonadagsvespern i i Falken- "berg i söndags. (Verket har en gång tidigare. sjungits: av :musikdir G. + Carlstedt i S:t Laurentii kyrka vid "ens k. stilla jordfästning.) Med an- "ledning av framförandet i söndags - '$krives dessa rader om textens. ochh "musikens historia, Die ”Sida '. vid "sida falla der brukar ofta. citeras och då "till » skrivas V. v. Heidenstam; Han är dock icke författaren, men har bl. a. Vill 'd:r. H. Schiller uttalat sin be- undran för de båda första strofer- - na, Dikten är författad av en ystad- däm, fröken 'Anita Wollter, seder- mera fru kapellmästare Björn ”Nal- -1e” Halldén, Hennes bror, red, Ger- - hard Wollter, har. för några år se- dan: (SDS) lämnat en redogörelse för diktverkets tillkomst. Det skrevs den 13: mars 1917 med anledning av fröken” Anita” Wollters tillämnade svågers (förlovad med systern Pä- rela), : 'amiralitetspastorn i "Ryska Flottan K. Pauli, bortgång nämnda dag på grund av skador, ådragna i kriget; Den har alltså inspirerats av den: förtätade stämning, som bru- Kar råda, då ett älskat hjärta tpp- hör att slå, Den är skriven i Dödens "skugga, "Tragiken ligger 'nära, ör Då: dikten, åtminstone dess för- sta” å ströfer, uppenbart väckt in- trösse i vida kretsar, tar jag ' mig en, soni jägi min ringhéet åstädkom- mit, Den allhelgonasång, som sjöngs i söndags, hade alltså följande text: Sida vid sida falla” de, > samlas allt fler och fler; . somliga tidigt kallade, andra när. sol gått Her. kuggorne breda sig'över er dem, vilan är djup och lång, ” ji dömnande kvällsvind söver dem ' susar sin -vaggande sång. : ; själar mörkret famlande "finna dock vägens ljus: ! morgonens gryning, samlande : strålar av. himmelskt lju: z sig till den” kyrkligé . traditionen: recitativ och aria, Recitativet, äutgi res av 'de' båda första stroferna. oss "riktigt ' känna oron inför det kommande ovisså ända tills ”sol gått ner”; stilla ron, den stora vilan, Stilla ledsägande ackompanjemang; som geriom täta tona äxlingar liksom kommer "oss att växla: lynne, kom- mer oss att glömma smärtan” och att se fram emot: stillhéteri, .inot ”déri kén 7 går, "utan mot: den höppfulla vissheten, vissheten. om, att det på natten följer el gryning, en: mMor- gon, Tredje strofen här, formats' till en jublande ari sina..bojor!.I ett. crescendo stegras sången för att med ”strålat av him- meéelskt ljus” gå. över ett. viubilosd, "Sven. 'Båtveaddes' musik ansluter . den förra. av. dessa' låter musiken ;.då' kommer. lugnet," den stora , flyter sedan recitativet till ett be-'. jälen : spränger , li [9] . v s där vi. blir tjänade; ch där vit: att” inte du" vill : tjäna honom”, glöd”. i; hennes ögon,: som åter. |. fann man, att de ej höll måttet för |: " ska” tjäna.” ir himmelriket. som” säger: Herré - "| hade: mannen 'sagt. :: Månne'". det speglade > något ,'. fruktansvärt, | vad -man” fordrade av en begrav- |. "Trots att vi insåg vanskligheterria Det är vårt" kall; - att a döden. till skulle. övara. Johannas skull: att | Jöns... Persson, den ”pudfruktige . nings- - eller - allhelgonadagssång. i att söka knyta en 'strof. till de' bå= nätten, då man Söver” gott”, Men det ol är inte längre mot ovissheten blics + en | sn sämre, det var ju. gott .om pengar" i: kyrkokassan. 2 vofd skyldiga ganika små pöster; Den. näst största Suterban var | frihetenatt återge dess öriginalver- | gå från moll till dör; | - > Den första gången frågan om ny kyrkoby gena behandlades " 15 kldckare Killberg (ättling till en' klockäre : I - Hishult .:på:-1700- AR rn Set Siviker från mad | "på allvar; var den 24 sept. , 1875, då församlingen, var: kallad att nt talet) i Enslöf skyldig, 66 rdr, Med åren ökades Jäntabarna och ed version). | Dikten källades av Ford on "tå del av två alternativ av förslag till lösning av. kyrkobyggnads- 1” > tio år senare: Häde antalet tredubblåts; Även då voro summörna i farinnen: NATT. Döss mörka stäm- | - : I I M frågan, som hade gjorts uppav byggmästare. N: Lundberg i Häl- "ganska små,. 'mén . ändå ;var 'där nio" stycken, sorh inte: had ; Hing skymtar, alltså redan i nam D enkelt och lättförståeli ligt r -singborg.,Det enå förslaget förordade "kyrkans. . ombyggnad till " orkat med att. bétala fäntan på flera år.-Det vär vid deniia tid"; a äudtenart oc glömska är, dess | Av utan ätt därför offra vare Sig åt . - örn . a Haivism eller sentimentalit t, lt "korskyrka på. 20Xx40 alnar förutom : kyrkans bredd; Förslaget, åboarna hade köpt sina K 1 fria från sät ha. Oxhult och vo cs" ” ' "säkert! Kommer många att Jäla PA de . hade det emot 'sig;' att. större. delen; av kyrkans. gamla murar ”Sjöboholm "ock då 'skille? där -pengat till; Det .märktes tydligtj: > >; 17 samlag allt fler och fler > |da Sid sida... följa sina kära på, "måste raseras för att släppa in ljus I och få fönster. i regelmässig I > att de ekonomiska; tillgångarna voro :sinå : blahd/! de: flesta,” men. » . ' | "Y somligd tidigt Jullade, den sista färdeh, . : ordnirig., Det andra förslaget, gick: ut på att. bygga. ny kyrka, "visst inte bland. alla, Emellertid Har ganska lite pennidgar. varit ”; i . ora on år slven. åts i . ' men behålla vad man kunde använda av den ena väggen: Denna 'i emlöpp kring 1842, fäst låhtågarhas antal stigit fill. 57. och ; Slatyg ötna breda sig över dem, - i D-dur för solo och stråke ka sek "skulle rymma: 900 "pers. ”Båda förslagen förkastades och året ändå var debeten inte;råer är eirka 2.000 fdr. Däribland fanns - slet FaR söver dem” [namna ef att tyckas i efi snår / : > därpå. lånade man "ritningar från andra församlingar : att titta.” fer $t. som fick ävskriva räntan. på flera år. Ganska öfta efter : Sukor gin bvaggunde sång, => Järna rele Sker, kän dé i : (på, men ingenting, bestämdes och så lade. sig så småningom. skänkte Kyrkarl räntorna, när den ansåg så vara behövligt. Så3:> Jag ville; "jag finge falla söse [Tonsättäre i ”Slöckholm Di förde: I r stormen kring den gamla helgedomen för, tillfället, <= >. 2 .. lunida för 1857, 1858, 1861. De, sofn Testerade för räntan dessa år, ” "och dela de dödas Tott, + > ”', |Väl vara överflödigt att påpeka, att ny Men ingalunda var tanken på en ny kyrka skrinlagd; iman, |: den natten. är tryggas öv alla, den där vunnit, .en a arbetade på lång sikt. Detta kom till starkt uttryck under kyrz koherde Fridlezius' tid, då denne i klingande poetisk form, låter "- » Oss ta del av den ännu vilande önskedrömmen, då det i ”proto= koll av den 21 okt.'1883 låter så här: ”När'Hishults församling framledes får byggt sin nya tilltänkta kyrka; hermes 'behaglig- - het märkligen ”förhöjes därest: tvenne välljudande klockor över berg och dal sjunga sin sång från det. mot höjden sig :resande tornet och då man redan äger den ena, är det blott systern, som: saknas”. Vid samma tillfälle” bildades. en frivillig kyrko- byggnadskassa med två öre på varje ;dordbruksfyrk” jämte fris SYFFISESUSTEESTYVITSTETN go: "lämna soft - blevö befriade, vilket utgjorde '1.000-rdr. Det var ganska stora: ' eftergifter, '' så kyrkan var ingalunda hård. .' I regel var det in! "+ > teckhingar'eller teverser med borgensförbiridelse låntagarna fin- - . : " äkerhet. Så visar én Boupptekning från 1862, - -- att kyrkat Hadé en fordran i i olika teverser, år 1852 50. rår; fess ”. pektive 1861-100 rdr och 1855 50 rår, Under prosten L. Nilssons fer LL 3 tid '-ökades- kyrkokassan ganska bra, ty han.var sparsam. ; Sin . ' oas prostkappa vände han 1871: Det året var tillgångarna & över 13.000 « fr | : so rd Låntagarna rörde sig om cirka 38—65 st. under dessa mellan- ae FAN Na sansa SAMMA SAAnA år. Det "var även extra utgifter detta år: Drottning Lovisa dog och ringiingen skulle, pågå i åtta a dagar. Äret förp dög Bl H M. Ko- Iden n en sober. mån "gott. . rrårksamhet, "berättigad upp-"; ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.