Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
FE OF COPY TT TTTTTT YT . "I YYYYVYTYYPYYYYYTTYF ET TT ER NV YYYYVYGYTYYTET TV 4 . TTT SANS AAA II IAAYTYAYEYYTYYLYYTYTYTYTFFYTYLFYTYTTYET TEST TTT TT Tr TTT YT VY TT ETYYT TITTA rm Kandidaterna | till" värdigheten” "som: . Gränsbygdens ” Ducta” N 1953 presenteras på det här uppslaget. ''Allmänheten "inbjudes : - till omröstningen, .Det gäller bara att klippa en av de röstsed='" h lar som finns här: nedan, fylla i numret på-den kandidat, man: Vill ge titeln Gränsbygdens Lucia, skriva sitt eget namn och : (adress "på kupongen samt sända in der i' slutet kuvert till La- ' ". holms Tidning, Markaryd, Kuvertet . - märkes - : Gränsbygdens ”Liucia” 1953, Röstsedeln skall vara Laholms "Tidning tillhanda . : ast sö lagen den. KE december, hållningen av "arrangemangen går till Sunnerbo sommar- loni, De röstande, som så vill, kan ge denna verksamhet stöd genom. att. bifoga frimärken. i röstsedelskuvertet, D tre! först. öppnade "röstsedlarna, vilka upptager numret : |” på iden kandidat;: som » erhållit: de flesta rösterna, erhåller pri- ser, Vem. som helst för deltaga i: röstningen oavsett bostads, rt "men helt naturligt får .man deltaga;;i tävlingen med en. , ast en röstsedel. Den av kandidaterna, som får högsta rös ”tetalet: blir 2'Gränsbygdens Lucia 1953”; Maa RÖSTSEDEL FÖR: ÖRÄNSBYGDENS I LUCIA” 1983 oh Insändes i' slutet kuvert. till Laholms ;> Tidning, KE sehast den december, Kuvertet. märkes 'Gränsbygdans Ia Undertecknad r östar. på nr Lucia | 1953; : | | som + Gränsbygdens | sc - A «la . murar, i "Kan jorden - frambringa 'till- -räckligt med födoämnen för årt hålla den växande befölkningen: setts teknologiska : institut av slöjat. .”en' / väldig - outnyttjad liv eserv”= iv. Central- 3 : vid god hälsa? Pr Josué de Castro framlägger sina. Syn- punkter." i sin: på Natur och "Kultur: nyligen utkomna "bok -”Svältens. "geografi”;- ur: vilken I nedanstående; z re, som kunde: ligga” på marken hela" dagar "i'sträck" för” att: i akttaga” "myrors : och > andra. in: sekters' beteende; är en verklig] sällsynthet ;: it vår " värld. Naturförskär är föga. intrésserad av hur :1e- vande ting lever.— men desto mer av--deras: beteende vid ins - vecklade" Jaboratorieförsök och deras: "utseende ” under” hans kraftiga rnikroskop, " sedan då > det säkert” z tt en återupplivad - förskning , i naturens oerhörda Teservat;. om. den utförs med kärlek "och tålamod, 'skulle be- löna .oss ' med nya” livsmedels- ” resurser, vilkas tillvaro , vi för närvarände inte eng "anar: Att. tämja växter. och djur ha krävt lång och intim koh- takt, : intensiv, sympati. från, dra levande vare'ser och tålmo-. , dig iakttagelse av, de; växters - och djurs, ya täl ning , står inte r tiden; Inga mit på detta ömråde; "nästan alla de. växter, söm odlas 'i' deg blev faktiskt nyttoväxter redan i förhistorisk tid, Vår ,.undérlå- tenhet att forska i dessa möj-/ ligheter "är: ett exempel på hur " människan; drägit sig "tillbaka > från nature och, isolerat gig bakom ein” "Kultura fästningar -+ " En början "ull: ett "dvikt för. ” nyat närmande: mellan männi: = skan och: naturen har helt ny- ” ligen gjorts. Biokemisterna och näringsfygiologerna” har, gått tillbaka til en nästan .bort- " glömd tradition och börjat stu- ” dera de vilda växternas egen- skaper ur näringssynpunkt, De har hittat åtskilliga arter som gkulle kunna bli människan till förträffig nyttar "oc På alra sista tiden här. un? som utvaldes. i I diga skyddsmedel mot; :epecifi- 'kå svä tformer, ” 't Det är inte bara på. Jand' som amerikas inhemska' flora. . Vid närmare granskning av c:a 200 prov på livsmedel med regionel [användning i i denna del av kon-. inenten " fann: Massachusettin- stitutets experter att åtski liga av dem var ytterst” rika på mi- heralsaltér och vitaminer. Vid: "Brasilienuniversitetets 'näringsfysiologiska: institut har vi i'den halvtorra zonen i nord- Vr östra. ” "Brasilien ' hittat växter som utgör de rikaste källor till kalcium och' A-vitamin som ex- isterar i: hela: världen. 'Den märkligaste- : " kalciumhaltiga växt som på detta sätt dragits fram:i ljuset är. Bromelia ,la- ciniosa, Mart., den. kan. malas till ett mjöl som innehål'er 15 gånger £ så mycket kalcium som mjölk. vv ” Den nya källan' till A-vitamin är' oljan från en palm ka'lad buriti ' Mauritia : ' flexuosa, Mart.), som innehåller ” 5,000 enheter ' av 'detta vitamin per kubikcentimeter. ' Om ” växter som : dessa odlades i någon nämnvärd skala, skulle vi verk: människans sida för dessa an-' FT NA AR Er ” ] Användningen ' :av växthormo- fäla lehurit vissa lö såsom Ja" pan, sFörenta staterna; Norgo, Sovjetunionen” och' Storbri nien,' använder: havsföda”. sevärda mängder, ägnar "mån? ga ändra länder, i synnerhet.) på södra halvklotet, inte den min- sta ' uppmärksamhet åt, denna värdefulla -och' outtömliga ; käl- la för. de. biologiskt högvär gaste livsmedel. ". Den:: :moderna ::tekniken det möjligt att. uppnå :mycket hög avkastning vid uppfödning av fisk, mollusker och skaldjur i kläckningsanläggningar' eller artificiella. dammar, både med färskt och' salt' vatten.. Enligt Bruce 'Bliven ' ger - uppfödning av ' 'dessa ” djur: på organiska rester och: avfall, såsom: sker i Kina, '”större : avkastning. än jorden själv,' om :den används på ett. mera ortodoxt sätt”. ter, ” artificiell." befruktning; gödsling" av: fiskbehål'are,var- igenom vattnets: näringsvärde ökas, är "metoder som mycket väl skulle kunna användas för att' mångfaldiga ' livsmedelspro- duktionen ur'vattnet åtskilliga gånger. "Blegyad -har påpekat ligen få en .arsenal av nödv hya., resurser för att tillfreds- ställa människornas närings” behov skullé -kunna /hittas. Vi har: också : ”yåttriens: stora do- mäner ""oceaner; sjöar 'och floder ——' vilkas "iögonfallande rikedom: på födoämnen 'endäst föga utforskats: Dét finng'ing- en, exakt : .gtatistik Om världens fiskfångster, men: FAO:s unge- färliga beräkningar. utvisar en sämmanlågd” "kvantitet. på unge: fär 10. milj. ton.' ' Detta” répre- tenterar mindre än 1 procent av "världens livsmedelsproduk- tion, . Med "tanke på världens sammanlagda ” fisktillgångar hävdar - olika experter att dylik siffra är löjligt. låg oci skulle kunna. ökas dussinta's gånger. genom effektiv: organi- dersökniugar vid. -Massochu-t | tion av fiskets metoder, och I Iimer | och mer ett.slags marint : jordbruk”. :Vattenbruk' erbjuder lika hö savkastning . som jorå- påstår: att "ä även” "alla våra jordreserver' vore "förbrukade, skulle ': svit kunna fortsätta "att livnära oss "på od'ing” "utan jord Efter. förebild: av dr 'Gerickes undersökningar : har : jämförel- sevis "Jyckade” försök gjorts att driva : jordbruk"i vatten; som berikas med de näringsämnen vilka är nödvändiga för. väx- ternas liv. Under kriget odlade de 'amerikanska ' ockupations- trupperna på 'vissa ofruktbara öar såsom Ascension och Iwo- jima tillräckligt mycket” livs- medel i vatten för att väcka "| föda : börjat. undersökas. . . bygga" "stora". nöj”. livsmedelskedja " + [ med. Chlorella. "En enda sådan i beredskap. åt "oss. Det är: nu ganska länge sedan vetenskäps männen: riktade -uppmärksam- heten på den oerhörda rikedöm på "mineraler hos vissa. mikrö- i skopiska växter och djur, vilka « I bildar : havsplankton, P.anktön; söm :flyter: omkring” i vattnet; tjänstgör såsom föda åt större --men - först nyligen har möjligheten" tt: använda det såsom "en. källa «till människo- : Det mest lovande slag man hittils I hittat är en grön :alg, Chloreli '1a, som” skulle - kunna: odlas" 1 stora tankar. 'på: mineral och en vanlig gas och som Nat Fin- nay påstår 'skuile kunna leve- rerå »-”många . gånger... mer grundläggande livsmedel ;.' än 1 tunnland av vår bästa jord”. Genom att ge denna alg till fö- da åt en annan -levande' varel- se, jästcellen, skule: man kun- na skapa en' kedja för: livsme- delsproduktion > liknande'; den som, bonden 'skapar då han ma- tar;sin. gris med majs för att förvandla majsens kolhydrater till ' fläsk och späck, : ; Dr Richard Meyér och haris medarbetare. ;har på detta' sätt utvecklat en'ny kä'a till prö- teiner och fetter. Dess möjlig- heter är' praktiskt taget 'obe- . gränsade. 'Med detta nya livs- -medelsproducerande par, 'Chlo- : rella och jäst, hoppas teknikers = Hå; kunna revolutionera . värl- 1'dens livsmedelsförsörjning ' och göra slut på protein- och fett-' bristen för hea mänskligheten, I detta : syfte planerar de att : industriella 'an- läggningar ” för den rationella som ' börjar fabrik skulle kunna producera tillräckligt mycket äggviteäm- nen åt 3 milj. människor, till- räckligt .. mycket fett". för 1,500,000 och tnligt dr Meyers beräkningar . skänka mänsklig- heten. en motsvarighet -till un- gefär- 150,000 tunnland god jordbruksjord. ' Vissa ' syntetiska livsmedel har: redan hunnit förbi plane- ringsstadiet. : Äggviteämnen produceras faktiskt i dag med hjälp av torwajäst, som odlas på melass. En fabrik som ar- betar, efter den engelske veten- stora förhoppningar hos uppe]. skapsmannen ”A.'O. SN tis ne : a MAA SAAAAAAD. FIVTFYYTETEYVETTET NTYCFTPFEvTe:N i z om. Ni prenumererar på Laholms»: Tidning, därest Ni vill ha en : ortstidning ty LT har mest lokalt stoff, mest Jokaia annon- | 'ser och | mest lokalt material $ i övrigt. > att övergå, till annan tidnings Folk som givit efter för påtryck« ningarna och "prövat ny tidning: har känt sig Jurader enligt: våd - n Förnya. 1 god tid: S Edort sg TRORANE mt Laholms Tidning. Helår 81:å a halv-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.